Kvalitetsgranskning av svenskundervisning för invandrare (sfi) i Göteborgs kommun

Göteborgs kommun 404 82 Göteborg 009-09-17 1 (21) Kvalitetsgranskning av svenskundervisning för invandrare (sfi) i Göteborgs kommun Skolinspektionens bedömning och krav på åtgärder Vuxenutbildningsnämnden i Göteborgs kommun har ställt upp tydliga politiska mål för sfi-utbildningen i sitt inriktningsdokument. Dessa mål ligger till grund för vuxenutbildningsförvaltningens krav i upphandlingen av sfi-anordnare och för de mål som upprättas för det årliga arbetet. Det finns alltså en tydlig styrning av utformningen av sfi i kommunen. Kommunen har också ett väl fungerande system för att följa upp mål och resultat i sfiutbildningen. Detta är kopplat till ett systematiskt kvalitetsarbete där resultaten följs upp, analyseras och förbättringsåtgärder tas fram. Genom styrningen av de upphandlade utbildningarnas innehåll och utformning kan Göteborgs kommun erbjuda en mångfald av möjligheter för sfi-studerande att bedriva studier utifrån individuella förutsättningar, behov och intressen. Utbudet är transparent, flexibelt i tid och rum samt överblickbart vilket ger den studerande stora möjligheter att påverka sin situation genom aktiva val. De studerande i Göteborgs kommun ges goda möjligheter till språk- och yrkespraktik samt till kompletterande aktiviteter efter behov och förutsättningar. Göteborgs kommun behöver dock följa upp och vidta lämpliga åtgärder så att studerande hos samtliga utbildningsanordnare också ges informationen om sina rättigheter och möjligheter att komplettera sfi-studierna med annan vuxenutbildning. Den initiala kartläggningen som behandlar den studerandes utbildningsbakgrund, arbetslivserfarenhet, familjesituation och framtidsplaner är väl fungerande. Utbildningsanordnarna har också fungerande rutiner för att kontinuerligt under hela studietiden fördjupa kartläggningen och upprätta individuella studieplaner. Den mångfald av sfi-utbildningar som finns totalt i kommunen och den variation i utbildningen som respektive utbildningsanordnare erbjuder möjliggör en anpassning av undervisningen till individens förutsättningar, behov och intressen. Skolinspektionen noterar dock att det hos utbildningsanordnarna finns variationer i kvalitet i hur kartläggning och individuella studieplaner används för att individanpassa deltagarnas utbildning. Kommunen har också uppmärksammat detta i sin kvalitetsredovisning och pekar där på åtgärder för förbättringar. Skolinspektionen bedömer att

2 (21) Göteborgs kommun behöver fortsätta att följa upp och ställa krav på utbildningsanordnarna så att den studerandes intressen, kunskaper, erfarenheter och framtidsplaner också påverkar planeringen och utformningen av studierna för respektive individ i den aktuella gruppen. Vidare behöver kommunen följa upp att anordnarna gör de studerande delaktiga i arbetet med kartläggningen och den individuellt fördjupade studieplanen. För att höja kvaliteten i sfi-utbildningen bedömer Skolinspektionen att Göteborgs kommun behöver vidta åtgärder enligt följande: Fortsätta att vidta åtgärder så att utbildningsanordnarna i större utsträckning låter den studerandes intressen, kunskaper, erfarenheter och framtidsplaner påverka planeringen och utformningen av utbildningen. Följa upp och vidta åtgärder så att studerande hos samtliga utbildningsanordnare ges information om sina rättigheter och möjligheter att komplettera sfistudierna med annan vuxenutbildning. Uppföljning Göteborg kommun ska skriftligt redovisa de åtgärder som vidtagits för att förbättra arbetet inom de områden som Skolinspektionen bedömt behöver åtgärdas. Redovisningen ska sändas till Skolinspektionens avdelning i Göteborg senast den 1 september 2010. Bakgrund Den som är bosatt i en kommun och som saknar grundläggande kunskaper i svenska språket ska ha rätt att delta i svenskundervisning för invandrare (sfi). Kommunen är skyldig att erbjuda sådan undervisning och ska aktivt verka för att nå dem som har rätt till sfi och motivera dem att delta i utbildningen. Svenskundervisning för invandrare syftar till att ge grundläggande kunskaper i svenska språket och att ge vuxna som saknar grundläggande läs- och skrivfärdigheter möjlighet att förvärva sådana färdigheter. De studerande ska ha inflytande över hur deras utbildning utformas 1. I Kursplanen för svenskundervisning för invandrare anges att utbildningen ska planeras och utformas tillsammans med eleven och anpassas till elevens intressen, erfarenheter, allsidiga kunskaper och långsiktiga mål. Det framgår även att utbildningen, utifrån den studerandes intressen, kunskaper och mål, ska vara möjlig att kombinera med arbete, arbetslivsorientering, validering, praktik eller andra studier. För att uppfylla dessa krav måste utformningen och organisationen av sfi vara flexibel gällande tid, plats, innehåll och arbetsformer. Svenskundervisning för invandrare har bedrivits i drygt 40 år. 1965 startade den första officiella utbildningen. Under dessa dryga 40 år har sfi återkommande kritiserats i rapporter och utredningar. Det som har förts fram är, bland annat, att de studerandes 1 13 kap. 1-4 och 6 skollagen.

3 (21) individuella förutsättningar och mål inte har varit den tydliga utgångspunkten i uppläggningen av utbildning och undervisning. Vanliga argument är att sfi i större utsträckning bör anpassas efter den studerandes specifika erfarenheter, behov och mål. Individuell anpassning knyts samman med hög måluppfyllelse. Det har även förts fram att deltagarna bör få större möjligheter att påverka och utforma sin utbildning samt att kommunerna bör öka sina ansträngningar med att följa upp och utveckla sfi. Under hösten 2009 och våren 2010 genomför Skolinspektionen en kvalitetsgranskning av utbildningen Svenskundervisning för invandrare. Granskningen utgår från resultaten av tidigare studier och utbildningsinspektioner samt skollag, förordning om svenskundervisning för invandrare och kursplan. Syftet med granskningen är att svara på om kommun och anordnare kartlägger den studerandes erfarenheter, behov och mål samt anpassar undervisningen utifrån detta. Granskningen syftar vidare till att undersöka hur anordnare och huvudmän följer upp arbetet med individanpassning och vilka eventuella åtgärder som genomförs för att säkerställa att utbildningen har god kvalitet. Skolinspektionens bedömningar inom granskningen grundas på analyser av intervjuer och dokument. Dokument granskas och intervjuer genomförs med sfi-studerande, lärare och eventuellt annan personal, rektorer, anordnare, huvudmän och, eventuellt, representanter från samverkande parter, t.ex. Arbetsförmedlingen. I Skolinspektionens granskning läggs stor vikt på att intervjua studerande inom sfi, för att få bättre insikt om deras upplevelser av sin utbildning. 25 av rikets kommuner ingår i granskningen. Kommuner och verksamheter är utvalda för att spegla den variation i storlek, befolkningssammansättning och organisation som finns i landets kommuner och inom sfi. Granskningen resulterar i att ett beslut med en rapport riktas till varje kommun (huvudman). En sammanfattande rapport skrivs sedan. Denna rapport omfattar kvalitetsgranskningen i sin helhet. Övergripande information om Skolinspektionens kvalitetsgranskning Svenska för invandrare: Uppföljning och individanpassning finns på www.skolinspektionen.se Göteborgs kommun har ingått i kvalitetsgranskningen. Resultatet redovisas i detta beslut. Genomförande Underlaget till granskningen består av dokument från kommunen, vuxenutbildningsförvaltningen och utbildningsanordnarna samt av information som samlats in vid intervjuer under tiden 16 oktober till 23 november. Intervjuer genomfördes med politiker i vuxenutbildningsnämnden, förvaltningschef, verksamhetschef och rektorer. Av de åtta utbildningsanordnarna valdes ABF Vux, Folkuniversitetet, Studium och SVEAS där föreståndare, undervisande lärare samt ett urval av studerande intervjuades. Dessutom intervjuades företrädare för en av kommunens integrationsenheter, Arbetsförmedlingen och socialtjänsten i en av kommunens stadsdelar. Totalt intervjuades 32 sfideltagare. Elva av dessa från studieväg 1 och 21 från studieväg 3. I urvalet var länder som Irak, Somalia, Gambia, Iran, Kina, Bolivia och Burundi representerade liksom Po-

4 (21) len och Ungern. De intervjuade representerade olika åldrar mellan 20 och 60 år och bestod av 21 kvinnor och elva män. Företrädare för vuxenutbildningsnämnden och vuxenutbildningsförvaltningen har beretts möjlighet att sakgranska och lämna synpunkter på rapporten. Ansvariga för kvalitetsgranskningen i Göteborgs kommun har varit Mats Lindström, Eva Jönsson, Barbro Fock, David Rydberg och Jens Pettersson. Beskrivning av sfi i Göteborgs kommun I Göteborg upphandlas all sfi utom en del som genomförs i kommunens egen regi på villkor som motsvarar de som gäller för den upphandlade utbildningen. Vuxenutbildningsnämnden har huvudansvar för vuxenutbildningen i Göteborg, men Utbildningsnämnden genomför, på uppdrag av Vuxenutbildningsnämnden (från och med den 1 januari 2005) utbildningar som motsvarar minst 20 procent av utbildningsbudgeten. De sfi-utbildningar som Vuxenutbildningsförvaltningen har ansvar för upphandlas av sammanlagt åtta olika anordnare inklusive den kommunala vuxenutbildningsenheten Studium under Utbildningsnämnden. I Göteborg finns en rad olika varianter av sfi för studerande med olika förutsättningar och utbildningsbehov. En stor del av utbildningsutbudet omfattar så kallad verksamhetsförlagd sfi som är en sammanfattande beteckning för olika studieformer som samtliga innehåller språk- och yrkespraktik. Där finns också sfi-utbildningar som är direkt yrkesinriktade eller branschinriktade mot olika verksamheter. För att tillgodose behovet av flexibilitet finns också varianter som kvällskurser, sfi för högutbildade och digital sfi. För att tillgodose behov hos personer med olika funktionshinder finns så kallade SU-grupper med olika inriktningar. De olika utbildningsalternativen för sfi-studerande finns beskrivna på vuxenutbildningens hemsida och i en särskild sfi-katalog. De flesta av anordnarna ingår i större organisationer eller koncerner med verksamhet också i andra kommuner. Ett undantag är Sveas som är ett lokalt utbildningsföretag som endast bedriver utbildning på uppdrag av Vuxenutbildningsnämnden. Ett annat undantag är Studium, som är en kommunal vuxenutbildningsenhet under Utbildningsnämnden (se ovan). ABF Vuxenutbildning har verksamhetsförlagd sfi, digital sfi, bransch-sfi Café, yrkesförberedande sfi: Business, Lokalvård och Yrkesförare, Grundskolespåret samt alfabetisering och övrig sfi. Utbildningarna finns i centrum och Angered. Competens har verksamhetsförlagd sfi och övrig sfi i Gamlestaden. Academedia/Eductus har verksamhetsförlagd sfi och övrig sfi i södra Göteborg, nära gränsen till Mölndal.

5 (21) Folkuniversitetet har sfi för högutbildade, digital sfi, övrig sfi samt särskild undervisning för traumatiserade och/eller hörselskadade invandrare. Undervisningen bedrivs vid Järntorget i centrala Göteborg. Iris Hadar har sfi med särskild undervisning för synskadade och blinda samt för döva invandrare. Undervisningen finns i centrum. Lernia Vux har verksamhetsförlagd sfi, sfi för högutbildade, bransch-sfi Fordon, Omsorg/Barn- och fritid och Teknik, yrkesförberedande sfi inom Teknik samt alfabetisering och övrig sfi. Undervisningen bedrivs i Gårda och på Hisingen. Studium har verksamhetsförlagd sfi, sfi för högutbildade, bransch-sfi inom Barn- och fritid/omsorg, yrkesförberedande sfi inom Barn- och fritid, Omvårdnad, Restaurang/Storkök, Trädgård med anläggning samt alfabetisering och övrig sfi. Studium har också ansvar för Sfi i kombination med arbetsförberedande praktik, Ergon som bedrivs i samarbete med Stadsmissionen. Studiums undervisning bedrivs i Majorna. SVEAS/Svenska för alla har verksamhetsförlagd sfi, övrig sfi särskilt för sökande med kort skolbakgrund och alfabetisering. Undervisningen bedrivs nära Redbergsplatsen. Vuxenutbildningsnämnden har ansvar för upphandling, kvalitetskontroll och uppföljning av sfi samt för den studerandes väg in i och genom studierna. Ett undantag är den sfi-utbildning som bedrivs av Studium. När en deltagare påbörjar sina studier vid Studium övergår ansvaret till Utbildningsnämnden. Vid Studium finns en rektor för sfi. Studium granskas dock, på samma sätt som övriga anordnare, av Vuxenutbildningsförvaltningens kvalitetsgranskare. De sfi-studerandes resultat vid Studium följs upp i Vuxenutbildningsförvaltningens kvalitetsredovisning. Relationen med utbildningsanordnarna regleras av avtal och tilläggsavtal samt genom avrop av utbildning. Avtalen garanterar alltså inte att anordnaren får möjlighet att genomföra utbildning. För varje utbildningsanordnare har Vuxenutbildningsförvaltningen en särskild en kontaktpedagog som väl känner verksamheten hos sin anordnare och regelbundet kommer på besök. För styrning och samordning av verksamheten har Vuxenutbildningsförvaltningen utfärdat sammanlagt 22 olika riktlinjer med rubriker som t.ex. Utbildningar med yrkesinriktning som startar på sfi-/grundläggande vuxenutbildningsnivå Nationella prov Betygssättning och intygsskrivning Kvalitetssäkring av integrationsplatser Byte till annan utbildningsanordnare.

6 (21) Vid vuxenutbildningsförvaltningen finns två rektorer med ansvar för sfi. Rektor träffar representanter från varje anordnare tre gånger per termin för uppföljning av verksamheten. Rektor deltar också i studeranderåd hos varje anordnare och har två gånger om året möten vid förvaltningen med representanter för varje anordnares studeranderåd. Anordnarna har eget ansvar för personalens kompetensutveckling men viss kompetensutveckling kring bedömning har genomförts av Vuxenutbildningsförvaltningen. Nyanlända flyktingar och introduktionsinvandrare (anknytningar till personer med försörjningsstöd, f.d. flyktingar som väljer att delta i introduktionen) kommer först i kontakt med någon av de fyra Introduktionsenheterna (IE). Där gör en introduktionssekreterare en kartläggning och planering för introduktionen tillsammans med flyktingen. Vuxenutbildningsförvaltningens har pedagoger som bistår i kartläggningen och gör en bedömning av den studerandes bakgrund, nivå, förväntad progression, funktionshinder etc. Pedagogen föreslår därefter en lämplig utbildningsplats. Studerande som inte är flyktingar anmäler sig till sfi på Vuxenutbildningsförvaltningens studievägledning som har öppen mottagning för sökande till vuxenutbildningens olika utbildningar. På studievägledningen tas den sökande emot direkt och får träffa en handläggare som ger information kring sfi och tillsammans med den sökande gör en kartläggning av bland annat studie- och yrkesbakgrund, arbetslivsmål och eventuella hinder för studier och lärande. Gäststudenter får ett formulär att fylla i. Normalt behövs ingen ytterligare bedömning. Samtliga gäststudenter erbjuds kvällsundervisning eftersom uppehållstillståndet är baserat på heltidsstudier på högskola eller universitetet. Sökande registreras i studieregistreringssystemet/databasen Erika och får en plats/placeras i en kö. Kön till sfi hanteras av två pedagoger och rektor. Önskemål om inriktning, studietid, studieform och eventuellt önskemål om bransch framgår av de uppgifter som registrerats. Sökande är prioriterade i tre olika grupper. Flyktingar har alltid prioritet ett och ska helst beredas plats inom en månad. I så stor utsträckning som möjligt skickas de sökande till anordnare och utbildningar som de har önskat. Om väntetiden riskerar att bli för lång erbjuds studier hos en annan anordnare. Byte av anordnare sker under sommaren eller julen, efter önskemål som lämnas till studievägledningen. Pedagog och rektor behandlar alla inkomna önskemål. Endast byten på grund av starka medicinska och/eller sociala skäl sker under pågående termin och då är utbildningsanordnarens och Vuxenutbildningsförvaltningens kurator normalt inblandade. Undantag är de studerande som önskar byta till bransch- eller yrkesinriktad sfi, vilket sker kontinuerligt under året om det finns plats. Ansökan till yrkesinriktad sfi görs på Vuxenutbildningsförvaltningens Studievägledning eller via webben, under samma ansökningsperioder som gäller för ansökan till komvux. Vägledning och hjälp med ansökan erbjuds på studievägledningen. Kontinuerlig antagning förekommer om det finns plats. Branschinriktad sfi kan sökas kontinuerligt under året.

7 (21) Efter den första kartläggningen och studieplaneringen gör Vuxenutbildningsförvaltningen en beställning av plats hos en utbildningsanordnare. När den studerande kommer till anordnaren är det klart vilken studieväg som är lämpligast, men inte vilken kurs. Hos utbildningsanordnaren fördjupas kartläggningen med den individuella fördjupade studieplanen (ifs) i en process som pågår under hela studietiden. Utbildningsanordnaren har ansvar för att den studerande får vägledning, coachning och matchning mot lämplig integrationsplats (dvs. språk- eller yrkespraktik i anslutning till sfiutbildning). Studerande som önskar få sina yrkeskunskaper bedömda uppmanas att söka sitt arbetsförmedlingskontor för att få en yrkeskompetensbedömning gjord. Academedia/Eductus och Competens, två av vuxenutbildningsförvaltningens utbildningsanordnare, har avtal med arbetsförmedlingen i Göteborg och genomför yrkeskompetensbedömning. Academedia/Eductus har uppdraget för bristyrken och Competens för övriga yrken. Det är handläggaren vid arbetsförmedlingen som avgör om en yrkeskompetensbedömning ska göras. Personer som har yrkeskompetens kan valideras när svenska språket är tillräckligt. Validering mot gymnasieutbildningar görs av Meritea (en organisation som ägs av Göteborgsregionens kommunalförbund och arbetar med validering och kompetensanalys) och beställs av rektor som är ansvarig för yrkesutbildningen. Vid två tillfällen per år registreras närvaroprocent, arbetslivsmål, praktik, motivation och framsteg i form av nivå muntligt och skriftligt i Erika. Kontaktpedagogerna följer upp arbetet och är ofta bollplank mot skolorna i fråga om annan planering eller intyg när beslut fattas om studiernas upphörande. Enligt Skolverkets statistik läsåret 2007/08 hade Göteborg 6965 sfi-studerande. 52 procent av dem var kvinnor och 17 procent studerade i kommunens skolor det vill säga hos Studium. 13 procent fanns i studieväg 1, 30 procent i studieväg 2 och 57 procent i studieväg 3. Resultatredovisningen i Vuxenutbildningens Kvalitetsredovisning 2008 behandlar följande områden: Andelen betyg och avbrott per studieväg för nybörjare efter 24 månader. Andelen betyg i studieväg 1 ökade något under perioden, medan andelen betyg för övriga studievägar minskade. Andelen avbrott minskade under perioden för studerande inom studieväg 1 och 2. Avbrotten ökade dock för studerande inom studieväg 3. Dessutom finns, i kvalitetsredovisningen, diagram över lärsträckan för studerande som betygssatts vårterminen 2007 respektive vårterminen 2008 för kurs B, C, D och DX (dvs. kurs D för studerande från studieväg 1 eller 2). Lärsträckan har blivit kortare utom för kurs C. Vuxenutbildningsförvaltningen effektstudie visar, enligt kvalitetsredovisningen, att en ökande andel av de studerande får arbete, 31 procent 2009 jämfört med 25 procent 2005.

8 (21) Resultat Individuell kartläggning Av förordningen om svenskundervisning för invandrare framgår att varje studerande ska tas in till den kurs som bäst bedöms motsvara individens behov av undervisning. 2 Vidare framgår av kursplanen för sfi att bedömningen av på vilken nivå en deltagare ska börja sina studier utgår ifrån en kartläggning av hans eller hennes kunskaper, förutsättningar och vad som i övrigt kan ha betydelse för att nå målen. 3 Forskning visar att kartläggning är en god förutsättning för en individanpassad utbildning. 4 Av intervjuer och dokument framgår att i Göteborgs kommun kartläggs de studerande som inte är flyktingar i samband med mottagningen på vuxenutbildningsförvaltningen. Tillsammans med den sökande görs en kartläggning av studiebakgrund och eventuella inlärningshinder, funktionshinder eller studiehinder. Dessutom kartläggs den sökandes yrkesbakgrund, yrkesutbildning, arbetslivserfarenhet och arbetslivsmål. Utifrån kartläggningen diskuteras lämplig studieväg och den sökande får information om sfi i Göteborg. Den sökande lämnar önskemål om studietid, studieform, utbildningsanordnare samt eventuell bransch-sfi och placeras sedan i kö som nybörjare eller fortsättare. Frågor om barnpassning och arbetslöshetskassa utreds. Den samlade informationen, som framkommit under samtalet med den sökande skrivs in i studieregistreringssystemet Erika och utgör grunden i den studieplan som används i den fortsatta planeringen hos utbildningsanordnaren. För de sökande som kommer till introduktionsenheten gör en introduktionssekreterare en kartläggning och planering för introduktionen tillsammans med flyktingen. Vuxenutbildningsförvaltningen har pedagoger placerade på introduktionsenheterna. Pedagogens uppgift är att utifrån handläggarens kartläggning göra en bedömning och beställa en lämplig utbildningsplats. Handläggaren och pedagogen går tillsammans igenom kartläggningen och introduktionsplanen för flyktingen. Oklarheter reds ut och pedagogen föreslår studieväg och eventuell bransch. Anmälningar som är så oklara att pedagogen har svårt att göra en bedömning leder till trepartssamtal. Då är flyktingen, handläggaren, pedagogen och tolk närvarande. Pedagogen gör ytterligare bedömning med hänsyn till/utgångspunkt från den studerandes bakgrund, nivå och förväntad progression samt eventuell funktionsnedsättning etc. och föreslår därefter en lämplig utbildningsplats. Vid misstänkt hörselnedsättning anmäls den sökande till hörselscreening. Utbildningsanordnaren kan också anmäla detta om det senare visar sig att den studerande kanske har en hörselnedsättning. 2 7, tredje stycket, förordning om svenskundervisning för invandrare. 3 Kursplan för svenskundervisning för invandrare, utbildningens uppbyggnad. 4 Skolverket (2002) Skolverkets uppdrag om sfi för högutbildade invandrare. Stockholm: Skolverket. SOU (2003) Vidare vägar och vägen vidare svenska som andraspråk för samhälls- och arbetsliv, SOU 2003:77. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

9 (21) Det ställs krav på samarbete mellan introduktionsenheterna, vuxenutbildningsförvaltningen och utbildningsanordnarna för att utbildningen för studerande med flyktingbakgrund ska fungera bra. Av intervjuer framgår att samarbetet mellan anordnarna och introduktionsverksamheten har förbättrats och nu upplevs som gott. När den studerande kommer till den valda utbildningsanordnaren är det klart vilken studieväg som är lämpligast, men inte vilken kurs. Av dokument och intervjuer med vuxenutbildningens personal framgår att utbildningsanordnarnas uppdrag är att fördjupa kartläggningen i en process som pågår under hela studietiden. Varje utbildningsanordnare ska vid antagning genomföra ett kartläggningssamtal med den blivande kursdeltagaren. Som grund används underlaget i Erika. Förväntad progression bedöms och en tidsplan för att nå kursmålen upprättas. I samtalet påbörjas arbetet med den individuella fördjupade studieplanen (ifs). Arbetet med studieplanen pågår sedan kontinuerligt under hela studietiden. Hos varje utbildningsanordnare finns studie- och yrkesvägledare samt coacher som tillsammans med läraren stöttar den studerande vid den fortsatta planeringen av studier, integrationsplats och yrkesval. Av intervjuer med lärare och ledning vid de utbildningsanordnare som ingick i urvalet får inspektörerna uppfattningen att samtliga är väl införstådda med den arbetsgång och de rutiner för kartläggning som tillämpas i Göteborgs kommun. Lärare och ledning är också väl medvetna om de krav som Göteborgs kommun ställer på anordnarna när det gäller fortlöpande kartläggning och planering samt dokumentation i de studerandes ifs. Av intervjuerna framgår också att samtliga utbildningsanordnare fullföljer uppdraget och bygger vidare på och utvecklar den dokumentation som följer den studerande från Vuxenutbildningsförvaltningen eller Introduktionsenheten. Utbildningsanordnarna upprättar individuellt fördjupade studieplaner som innehåller såväl uppgifter från kartläggningen som en individuell studieplanering. Skolinspektionen uppfattar dock att det hos utbildningsanordnarna finns variationer i kvalitet hur kartläggning och individuella studieplaner används för att individanpassa deltagarnas utbildning. Exempelvis dokumenteras de studerandes yrkeserfarenheter och planer när det gäller yrkesarbete men förefaller hos vissa utbildningsanordnare ha en underordnad betydelse i den fortsatta planeringen av sfi-studiernas innehåll. Det som är avgörande för planeringen av studierna på nybörjarnivå och fortsatt genom sfi är vad kartläggningen visar om den studerandes utbildningsbakgrund och annat som kan påverka progressionen när det gäller lärande i svenska som andraspråk. I intervjuer uppger de flesta studerande att de deltagit i utformandet av den individuella studieplanen och är informerade om hur deras studier kan utformas i enlighet med deras framtida mål. Dock kan Skolinspektionen konstatera att flera studerande inte har uppfattat eller är medvetna om kartläggningens syfte och innehåll i studieplaneringen. Exempelvis är påfallande många studerande vid ABF Vux inte medvetna om syftet med kartläggningen och är osäkra om hur den information som kommit fram under dessa samtal används. Studerande vid digital sfi hos Folkuniversitetet anser inte att

10 (21) de har någon individuell fördjupad studieplan, några studerande vid SVEAS känner inte till ifs och flera studerande vid Studium uttrycker att de inte har någon tidsplan för sina studier. Skolinspektionen bedömer att den initiala kartläggningen som behandlar den studerandes utbildningsbakgrund, arbetslivserfarenhet, familjesituation och framtidsplaner är väl fungerande. Vidare bedömer Skolinspektionen att utbildningsanordnarna har fungerande rutiner för att fördjupa kartläggningen och upprätta individuella studieplaner i en kontinuerlig process som pågår under hela studietiden. Dock finner Skolinspektionen att det hos utbildningsanordnarna finns variationer i kvalitet hur kartläggning och individuella studieplaner används för att individanpassa deltagarnas utbildning. Skolinspektionen bedömer därför att Göteborgs kommun behöver, inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet, följa upp att den studerandes intressen, yrkeskunskaper och önskemål också påverkar planeringen för studierna i gruppen. Vidare behöver kommunen följa upp att anordnarna gör de studerande delaktiga i arbetet med kartläggningen och den individuellt fördjupade studieplanen. Utbildningens utformning i tid och rum Enligt skollagen ska kommunen i samarbete med Arbetsförmedlingen verka för att den studerande ges möjligheter att öva det svenska språket i arbetslivet och att sfi kan kombineras med andra aktiviteter såsom arbetslivsorientering, validering, praktik, eller annan utbildning. Sfi ska också kunna kombineras med förvärvsarbete. 5 Kursplanen för sfi betonar att detta ska ske utifrån individens behov och att utbildningen därför behöver utformas så flexibelt när det gäller tid, plats, innehåll och arbetsformer att det är möjligt för den studerande att delta i undervisningen. 6 I Göteborg finns många olika varianter av sfi för studerande med olika förutsättningar och utbildningsbehov: Verksamhetsförlagd sfi (VFL)- Utbildningarna är öppna för studerande som har yrkeskunskaper men också för sådana som vill ha arbete utan att ha yrkeskunskaper eller vill lära sig ett nytt yrke. En del av lärandet sker på en praktikplats. VFL finns i tre olika studieformer: Sfi med integrationsplats - Kursen är på 30 timmar per vecka. 15 timmar är studier i svenska och 15 timmar är, för de flesta studerande, förlagda till en praktikplats, en så kallad integrationsplats. Branschinriktad sfi - Branschinriktad sfi med integrationsplats vänder sig till studerande som är intresserade av att studera sfi med inriktning mot en speciell bransch. I regel krävs att den studerande ska ha nått de muntliga målen för kurs B. Denna typ av sfi är första steget på vägen mot en yrkesutbild- 5 13 kap. 4b-c skollagen. 6 Kursplan för svenskundervisning för invandrare, utbildningen syfte.

11 (21) ning men kan också ibland leda till arbete. Bransch-sfi finns inom följande yrkesområden: Barn- och fritid/omsorg, Café, Fordon samt Teknik. Yrkesförberedande sfi är andra steget mot en yrkesutbildning men kan också sökas direkt när den studerande har nått en viss språklig nivå. Utbildningen vänder sig till studerande som vill kombinera studier i svenska för invandrare eller svenska som andra språk i grundläggande vuxenutbildning med gymnasiala kurser inom yrkesområdet. Kursen innehåller praktik och kan leda vidare till en yrkesutbildning. Denna utbildningsform finns inom följande yrkesområden: Barn- och Fritid, Business (för småföretagare eller butikssäljare), Lokalvård, Omvårdnad, Restaurang/Storkök, Teknik, Trädgård med anläggning, Yrkesförare Andra sfi-utbildningar som Göteborgs kommun erbjuder är Digital sfi Studier i digital sfi innebär att sfi läses flexibelt med datorstöd där gruppen träffas en gång i veckan. De studerande kan använda datorer inom ramen för Lärcentrum som har lokaler med coach och datorer i fyra olika stadsdelar: Kortedala, Biskopsgården, Majorna och Frölunda. Sfi för högutbildade innefattar Akademikerintroduktion för studerande som har en akademisk utbildning från sitt hemland och vill komma ut i arbete. En annan möjlighet för välutbildade studerande är Högskolespåret för studerande med utländsk gymnasieutbildning eller påbörjade akademiska studier alternativt avslutad examen. Det gäller deltagare som har förutsättningar att snabbt uppnå hög nivå i svenska för vidare studier eller kvalificerat arbete i Sverige. Grundskolespåret Här kan de studerande kombinera sfi-studier med studier i några ämnen i grundläggande vuxenutbildning. Utbildningsformen vänder sig till ungdomar från IVIK (introduktionsutbildning för nyanlända inom gymnasieskolans individuella program), till andra ungdomar som har förutsättningar att läsa mer än ett ämne och till kortutbildade vuxna med förutsättningar att läsa flera ämnen för att till exempel gå vidare till yrkesspår. Sfi i kombination med arbetsförberedande praktik, Ergon Denna utbildningsform består av arbetsinriktad sfi varvad med praktik. Kursen inleds med en period på Stadsmissionens verkstad, Ergon, där den studerande erbjuds pröva på praktik inom områdena träteknik, textil, kök/kafeteria, städ och affär. Om förutsättningar finns erbjuds en extern praktikplats efter de inledande veckorna. Dataundervisning ingår också. Kursen vänder sig till deltagare som har studerat sfi en längre tid, är i slutet av sina studier och vill pröva på ett praktiskt arbete. Särskilda undervisningsgrupper (SU-grupper) Sfi-grupper för deltagare som är synskadade eller blinda, hörselskadade eller döva, studerande med PTSD (posttraumatisk stressyndrom) eller psykiska funktionshinder.

12 (21) Kvällskurser Allmän sfi De utbildningsanordnare som kommunen använder sig av har olika inriktning och profilerar sitt utbud mot delar av det som ovan beskrivs. Kommunen kan avropa passande utbildningar utifrån de studerandes behov. De studerande får tillgång till information om utbildningsutbudet och anordnarna genom kartläggningssamtalen, hemsidan och även förvaltningens sfi-katalog. Skolinspektionen noterar att studerande i Göteborgs kommun har möjlighet att överblicka utbudet och därför kan påverka sin situation genom att ansöka och göra aktiva val såväl i initialskedet som under utbildningens gång. Mångfalden av utbildningar, utbildningsanordnare och grupper innebär att den studerande kan få en utbildning som i hög grad är anpassad till individens behov när det gäller tid och rum. Genom intervjuer med personal och studerande kan inspektörerna konstatera att varje utbildningsanordnare också gör individuella anpassningar för att tillgodose studerandes olika individuella behov av att kunna studera i olika takt, vid olika tider och med olika grad av lärarstöd. Skolinspektionen bedömer att Göteborgs kommun på ett föredömligt sätt erbjuder en mångfald av möjligheter för sfi-studerande att bedriva studier utifrån individuella förutsättningar, behov och intressen. Vidare är utbudet transparent och ger den studerande möjligheter att påverka sin situation genom aktiva val. Individanpassning i undervisningen Enligt förordningen om svenskundervisning för invandrare ska sfi vila på de grundläggande värden som anges i läroplanen för de frivilliga skolformerna. 7 Av förordningen framgår vidare att elever som har svårigheter med utbildningen ska ges särskilt stöd. 8 Enligt kursplanen för sfi ska utbildningen planeras och utformas tillsammans med den studerande och anpassas till individens intressen, erfarenheter, allsidiga kunskaper och långsiktiga mål. Som tidigare beskrivits har Skolinspektionen besökt fyra av de åtta utbildningsanordnare som Vuxenutbildningsförvaltningen anlitar. Skolinspektionen har gjort följande iakttagelser om individanpassning av undervisningen hos de olika utbildningsanordnarna. Folkuniversitetet (FU) Enligt Folkuniversitetets arbetsplan sker individanpassning inom Högskolespåret vid de samtal som regelbundet äger rum mellan lärare och den studerande. Deltagarna får då stöd i de moment de särskilt behöver och den så kallade studiehallen fyller här en 7 3 förordning om svenskundervisning för invandrare. 8 10 förordning om svenskundervisning för invandrare.

13 (21) viktig funktion. Fackspråk och yrkesinfärgning utifrån individens mål är, enligt Folkuniversitetets arbetsplan, viktiga inslag i undervisningen redan på ett tidigt stadium. Den individuella dokumentationen ger dock delvis ett annat intryck. De studieplaner från FU som Skolinspektionen tagit del av innehåller relativt få exempel på att innehållet i studierna anpassats. Däremot innehåller planeringarna ofta rekommendationer om ökat arbete med olika språkliga färdigheter exempelvis behöver träna uttal, Bli mer korrekt, Utöka ditt aktiva ordförråd eller utveckla ditt skriftspråk. Det som den studerande behöver förbättra beskrivs oftast som språkliga färdigheter eller grammatiska företeelser. Det finns en betoning av språkets form på bekostnad av innehåll och kommunikation. Kursplanernas målformuleringar används inte. I kontakter med Skolinspektionen påpekar utbildningsanordnaren att det pågår ett arbete med att utveckla studieplanerna och bland annat göra dem mera målinriktade. För högskolespåret finns redan sådana studieplaner. Vid FU finns modersmålslärare i persiska, somaliska, arabiska, kurdiska och assyriska. Dessa lärare har en viktig funktion som en språk-, samhälls- och kulturförmedlande resurs. De spelar en stor roll i läs- och skrivinlärningen, vid självstudier och i arbetet med den individuella fördjupade studieplanen. Arbetet i grupperna förefaller ha en gemensam planering som bygger på innehåll och arbetsformer som läraren anser vara lämpligast och bäst anpassat till gruppens utbildningsbehov och en rimlig kravnivå. Inom ramen för gruppens arbete finns dock begränsade möjligheter att få individuellt anpassade arbetsuppgifter. I undervisningen med SU-grupper (särskilda undervisningsgrupper) där deltagarna har traumaskador, hörselnedsättning eller psykiska problem erbjuder Folkuniversitetet praktiska tillval t.ex. gymnastik, sång och tidningsverkstad. Grupperna gör studiebesök på myndigheter, institutioner och arbetsplatser. Föreningar och organisationer kommer på besök och samarbete sker med vården. Enligt ledningen för utbildningen vid Folkuniversitetet har SU-grupperna få deltagare och färre timmar per vecka. Flyktingar i dessa grupper får alternativ sysselsättning genom Introduktionsenheterna eftersom de studerande inte har så många timmar sfi-undervisning. För samtliga deltagare sker ett kontinuerligt arbete för att, ofta i samarbete med handläggare inom socialtjänst, hitta alternativa inlärningsmetoder. De flesta studerande får sina praktikplatser genom en särskild praktikanskaffare för SU-grupperna. Några av de studerande får sin praktikplats genom arbetsförmedlingen. Det finns en inslussningsgrupp som möjliggör kontinuerlig antagning. De studerande i SU-grupper följs också upp individuellt men deras studiehinder påverkar i många fall den språkliga progressionen. En av de intervjuade från en SUgrupp säger sig ha studerat sfi i sex år. Skolinspektionen vill i sammanhanget påpeka att när sfi-studier inte leder till lärande, när den studerande inte gör tillfredsställande framsteg, är det viktigt att den studerande får hjälp att hitta andra, alternativa aktiviteter.

14 (21) ABF Vux Inom utbildningar vid ABF Vux finns en mångfald av grupper med olika inriktningar och nivåer som svarar mot behov och önskemål hos den studerande. Intervjuade deltagare ger många exempel på hur lärarna anpassar nivån i undervisningen samt ger de studerande stöd och hjälp, utifrån deras behov och förutsättningar. En studerande som haft problem med sin rygg och därför varit sjukskriven under långa perioder berättar att personalen vid utbildningsanordnaren ABF Vux har varit mycket förstående och gjort anpassningar i gruppen för att underlätta hennes skolgång. Däremot visar intervjuer med lärare och studerande att innehållet i den ordinarie undervisningen inte mer än i något enstaka fall påverkas av de studerandes bakgrunder eller intresseområden. Det innehåll som utgör individens intressesfär får ett begränsat utrymme. SVEAS De flesta studerande på SVEAS har ingen eller mycket kort skolbakgrund. Utbildningsanordnaren har flerspråkiga medarbetare som underlättar studiestarten för deltagarna. Utbildningsanordnaren har också tillgång till specialpedagogisk kompetens. De studerande ingår i en basgrupp och man har halvgruppsundervisning i data och konversation, lärarledd tid i studiehall, specifik lästräning på svenska och modersmål, nivåindelad matematikundervisning och möjlighet att välja tillvalsämne efter intresse. Lärarna pekar i intervjuerna på de möjligheter till individualiserad undervisning som kursdeltagarna får genom att utnyttja studiehall och datorprogram på webbplattform. Alla deltagare får licens att använda Swedish on line hemma. Dessutom finns rikligt med material för hemlån. Ledningen och lärarna anser sig ha god koll på de ca 200 studerandes språkutveckling och att det är lätt att byta grupptillhörighet beroende på studieresultat. Lärarna försöker vara lyhörda för önskemål. Många studerande uppskattar att det finns lärare som kan hjälpa dem på det egna modersmålet. De flesta studerande är av uppfattningen att lärarna känner till hur deras språkutveckling går framåt och att de utifrån den kunskapen vet vad den studerande behöver för stöd och utmaningar. Studium Arbetet på Studium kännetecknas av att den studerande från B-nivå har möjlighet att arbeta individuellt i stugor. Denna utbildningsanordnare erbjuder också en lärarbemannad studiehall där de studerande har tillgång till ett antal datorer med en rad olika språkprogram. För deltagare med behov av extra stöd finns ett resursteam med specialpedagoger som organiserar riktat stöd mot studerande med funktionsnedsättning och/eller skriv-, läs- samt uttalssvårigheter. Vid Studium finns en arabisktalande lärare som på modersmålet kan ge stöd, förklaringar och uppmuntran till vissa av deltagarna.

15 (21) För studerande som inte gör några framsteg gör lärarna försök med att bryta upp utbildningen och skapa nya sammanhang. Den studerande kan till exempel ta en paus från undervisningen för att komma tillbaka senare. I intervjuerna med ledning och lärare framkommer att graden av individualisering av innehållet i stor utsträckning beror på vilken lärare som undervisar och vilken utbildning man går. Det framkommer att praktiken integreras väl i undervisningen för de studerande som läser yrkesspår, bland annat arbetar de studerande med arbetsplatsdagböcker som används i undervisningen. Vad gäller praktikverksamheten på verksamhetsförlagd sfi framträder en annan bild. Både ledning och lärare bekräftar de studerandes bild av att praktiken inte är lika integrerad i undervisningen för studerande i verksamhetsförlagd sfi (vfl). Det finns få exempel på att de studerandes erfarenheter från praktik och tidigare yrkeserfarenhet tas tillvara och används för individanpassa undervisningen. De intervjuade studerande uppger att lärarna genom undervisningens utformning ger möjlighet till deltagare att utvecklas i den takt de själva tycker är bra. Några studerande tar till exempel upp att de arbetar i pärmar och går fram i sin egen takt. De studerande som läser allmän sfi eller vfl uppger dock att lektionsinnehållet inte anpassas efter deras intresse eller målsättningar. Vissa deltagare anser att grupperna är stora och alltför heterogena. Vuxenutbildningsförvaltningen har i kvalitetsredovisningen för år 2008 uppmärksammat individanpassningen som ett utvecklingsområde. Utifrån den egna granskningen dras slutsatsen att utbildningsanordnarna behöver utveckla formerna för att planera och organisera de studerandes lärande. I kvalitetsredovisningen bedömer förvaltningen att arbetet i verksamheterna kan utvecklas än mer till att utgå från enskilda studerandes behov och förutsättningar. Utifrån detta planeras också åtgärder. Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att den mångfald av sfi-utbildningar som finns totalt i kommunen och den variation i utbildningen som respektive utbildningsanordnare erbjuder möjliggör en anpassning av undervisningen till individens förutsättningar, behov och intressen. Dock bedömer Skolinspektionen att Göteborgs kommun behöver följa upp och ställa krav på utbildningsanordnarna att bättre arbeta med att ta tillvara deltagarnas olika erfarenheter, intressen, behov och förutsättningar och utifrån det anpassa undervisningen för respektive individ. De studerandes delaktighet Av skollagen framgår att den studerande ska ha inflytande över hur deras utbildning utformas. 9 Kursplanen för sfi preciserar att utbildningen ska planeras och utformas tillsammans med deltagaren och anpassas till individens intressen, erfarenheter, allsidiga kunskaper och långsiktiga mål. Inom sfi ska den studerande utveckla sin medve- 9 13 kap. 2 skollagen.

16 (21) tenhet om hur språkinlärning går till och sin insikt i det egna lärandet. 10 Av förordningen om svenskundervisning för invandrare framgår vidare att läraren fortlöpande ska informera deltagarna om deras studieresultat. Läraren ska också redovisa för de studerande på vilka grunder betygssättning sker. 11 Skolinspektionen har hos de olika utbildningsanordnarna gjort följande iakttagelser om de studerandes delaktighet. Folkuniversitetet De studerande har möjlighet att utöva direkt inflytande genom att tala med sin lärare. De kan också framföra gruppens åsikter till ansvariga för Folkuniversitetet. De studerande som intervjuats är i regel medvetna om att de kan påverka sin utbildning. Särskilt de studerande inom Digital sfi eller Högskolespåret har detta klart för sig. Några deltagare kan också berätta att de har föreslagit någon förändring och har fått sitt önskemål tillgodosetts t.ex. när det gäller att få läsa mycket grammatik eller byta till en mer avancerad grupp. De studerande i särskilda undervisningsgrupper för deltagare med olika slags studiehinder har inte samma aktiva förhållningssätt. De berättar om beslut som de inte anser sig vara delaktiga i när det gäller t.ex. ändringar i schemat och antal timmar per vecka. ABF Vux Vid ABF Vux finns klass- och studeranderåd som sammanträder kontinuerligt. De studerande har även möjligheter att påverka sin studiesituation vid de introduktionssamtal, utvecklingssamtal och målsamtal som förekommer. ABF Vux gör också terminsutvärderingar. Resultaten av dessa diskuteras i grupperna, sammanställs av ledningen och går ut till lärarna. I intervjun med lärarna framkommer det att de kontinuerligt försöker berätta för de studerande om de rättigheter de har. Skolledningen berättar att de går ut i grupperna och presenterar sig och att de studerande ofta kommer till dem med frågor. Lärarna säger att de informerar de studerande om kursplaner, kursupplägg och studietid men att detta inte riktigt går fram, lärarna säger bl.a. att Individerna tror nog att kurserna är tidsbestämda. I intervjuerna med deltagarna framkommer en motsägelsefull bild, vissa av dem uttrycker att de fått den information som redogörs för ovan medan andra säger att de inte alls har fått det. De studerande uttrycker i flera fall att de inte tror att de kan påverka sin utbildning eller att de inte vill det. Mycket är givet i deras ögon och därför inte något som går att påverka. 10 Kursplan för svenskundervisning för invandrare, utbildningens syfte, utbildningens mål och karaktär. 11 14 förordning om svenskundervisning för invandrare.

17 (21) SVEAS Ledningen och lärarna anser att de studerande inte kan påverka särskilt mycket vid studiestarten eftersom de inte känner till vilka alternativ som finns. Vid målsamtalen som hålls två gånger per termin är de studerande, enligt intervjuer, i högre grad delaktiga. Intervjuade lärare menar att de genom samtal med de studerande blir medvetna om vilka intressen och behov som är viktiga och att dessa tankar finns med vid planeringen av undervisningen. Vid SVEAS finns ett studeranderåd som träffas var fjärde vecka. De studerande uttrycker att de i början av studierna inte hade så många synpunkter själva, varken positiva eller negativa. Efterhand känner de studerande att de kan säga till om allt mer och många anser att de har goda chanser att få önskemål tillgodosedda. Speciellt positivt upplevs tillvalen, som anordnas efter önskemål från dem själva. Studium Av Studiums arbetsplan framgår det att anordnaren ska arbeta utifrån ett demokratiskt arbetssätt där lärare och studerande har ett gemensamt ansvar för arbetets form, innehåll och planering. Undervisningen ska innehålla täta utvärderingar som utvecklar den studerandes medvetenhet om inflytande och delaktighet i undervisningen. Intervjuer med lärare och ledning indikerar att det sker ett aktivt arbete för att öka medvetandegraden bland de studerande, bland annat berättar lärare om återkommande utvärdering av utbildningen och regelbundna klassråd. Lärarna tycker att arbetet med studerandeinflytande är svårt och att det är en lång process att få studerande att utveckla de studerandes inflytande över planering, genomförande och utvärdering. Av intervjuerna framgår att personalen kontinuerligt uppmuntrar de studerande att ifrågasätta och kritisera. Flera studerande uppger i intervjuerna att de diskuterar innehåll och planering gemensamt i grupperna. Några av de studerande tar också upp möjligheten till inflytande som den enskilt största skillnaden mot den utbildning som de har fått i sitt hemland. En deltagare som läser yrkesförberedande sfi med inriktning mot barn och fritid berättar att praktikerfarenheten på en skola för årskurserna 1-3 har inneburit att förståelsen för studerandeinflytande har ökat, vilket i sin tur också har ökat den studerandes möjligheter att påverka sin egen utbildning. Andra studerande uppger att det i praktiken är läraren som tar beslut kring undervisningens innehåll och form, och att arbetet med inflytande och delaktighet är beroende av vilken lärare man har. Några studerande berättar att de inte gärna tar upp önskemål med lärarna eftersom de har för stor respekt för dem. I syfte att de studerandes synpunkter på utbildningen också ska kunna påverka vuxenutbildningsförvaltningens beslut och arbete deltar rektorn i utbildningsanordnarnas studeranderåd. Vuxenutbildningsförvaltningen har också ett centralt studeranderåd där representanter för de studerande från samtliga utbildningsanordnare deltar.

18 (21) Skolinspektionen bedömer att det i huvudsak finns ett aktivt arbete i vuxenutbildningsförvaltningen och hos utbildningsanordnarna med att ge studerande möjligheter att påverka den egna utbildningen inom de ramar som anordnaren erbjuder. Mot bakgrund av att ett stort antal av de studerande inte har någon erfarenhet av att utöva inflytande i undervisningen och bland annat därför inte uttrycker någon önskan att göra det vill Skolinspektionen påpeka vikten av att lärarna fortsätter utveckla sitt arbete så att de studerande i högre utsträckning kan medverka i planeringen och utformningen av lärandet. Möjligheter att kombinera sfi med andra aktiviteter Kommunen ska i samarbete med Arbetsförmedlingen verka för att den studerande ges möjligheter att öva det svenska språket i arbetslivet och att sfi kan kombineras med andra aktiviteter såsom arbetslivsorientering, validering, praktik eller annan utbildning. Kommunen ska också verka för att sfi kan bedrivas samtidigt som den studerande uppbär ersättning från sjukförsäkringen och för att sfi kan kombineras med aktiviteter som erbjuds inom hälso- och sjukvården 12. Högskolespåret innebär koncentrerade heltidsstudier och möjliggör i regel inga kompletterande studieaktiviteter. Det finns dock studerande på Högskolespåret som också läser en separat kurs i yrkessvenska. De deltagare som studerar i kvällskurser har oftast arbete eller är gäststuderande vid högskolan. Digital sfi och deltidsstudier innebär också att det finns möjligheter att kombinera sfi studier med annan verksamhet förutom praktik. De flesta sfi-studerande i Göteborg deltar i utbildningar där det ingår språkeller yrkespraktik. Det finns en gemensam bank med så kallade integrationsplatser som fyller detta syfte. Denna är tillgänglig för anordnarna och administreras av Vuxenutbildningsförvaltningen. Den innehåller ca 1 500 platser vilket av såväl förvaltningen som utbildningsanordnarna anses vara tillräckligt utifrån behovet. Satsningen på integrationsplatser har starkt politiskt stöd i kommunen. Hos anordnarna har coacher ansvar för att matcha den studerande mot lämplig integrationsplats och ibland hitta nya platser. Coachen lotsar ut den studerande och håller kontakten under hela tiden på integrationsplatsen och stöttar då både deltagaren och praktikhandledaren. Coachen ska också förmedla information till den studerandes sfi-lärare. Hos några anordnare arbetar vissa av lärarna också som coacher och det förekommer att coacher undervisar om t.ex. villkor i arbetslivet, hur man skriver CV och meritportfölj samt söker arbete. De flesta studerande som Skolinspektionen intervjuat är mycket nöjda med de praktikplatser de haft. Flera lärargrupper uttrycker att praktikverksamheten fungerar bra, och att den har förbättrats. Lärarna menar att detta i stor utsträckning beror på att arbetscoacherna gör ett mycket bra jobb. Det finns dock studerande som inte tycker att deras praktikperiod har inneburit bra språkträning. Även intervjuer med personal pekar på att det finns eller har funnits praktikplatser som inte ger den studerande möjligheter till 12 13 kap. 4b skollagen.

19 (21) vare sig språkträning eller lämplig yrkesorientering. Av intervju med vuxenutbildningsförvaltningens personal framgår att det finns medvetenhet om behovet av kvalitetssäkring av praktikplatserna och att detta har påbörjats. Skolinspektionen förutsätter att vuxenutbildningsförvaltningen fullföljer detta. För att ge möjlighet att kombinera sfi-studier med studier i grundläggande vuxenutbildning finns i utbudet ett särskilt grundskolespår. Av intervjuer med personal och studerande vid flera utbildningsanordnare framgår att deltagarna inte informeras om möjligheten att kombinera sfi med andra studier. I någon intervju möter Skolinspektionen uppfattningen att de studerande inte ska läsa annat innan de har klarat D-kursen. Av studerandeintervjuer framgår att de inte är medvetna om möjligheten att kombinera sfi med andra studier. Flera utbildningsanordnare har också annan kompletterande verksamhet. Exempelvis erbjuds grundläggande matematik utöver sfi-undervisningen vid flera av utbildningsanordnarna. De studerande inom de så kallade SU-grupperna har flera olika alternativ att välja på som kompletterande verksamhet. Skolinspektionen bedömer att de studerande i Göteborgs kommun har goda möjligheter till språk- och yrkespraktik samt till kompletterande aktiviteter efter behov och förutsättningar. Göteborgs kommun behöver dock följa upp och vidta lämpliga åtgärder så att samtliga studerande ges informationen om sina rättigheter och möjligheter att komplettera sfi-studierna med annan vuxenutbildning. Uppföljning av kartläggning och individanpassning Enligt skollagen ansvarar den som är huvudman för det offentliga skolväsendet för att utbildningen genomförs i enlighet med bestämmelserna i skollagen och de bestämmelser som kan finnas i annan lag eller förordning. 13 Av detta följer att kommunen har ansvar för att följa upp om den sfi-utbildning som erbjuds leder till de nationella målen. Detta innebär bland annat att följa upp om de studerande blivit kartlagda på ett bra sätt och om utbildningen blivit individanpassad. I Göteborgs kommun finns tydliga politiska mål för invandrarnas integration i samhället. Vuxenutbildningsnämnden utvecklar dessa för sfi-verksamheten genom sitt inriktningsdokument och den årliga budgeten. Det som prioriterats är bland annat: Tillgång till praktik som är språk- och yrkesutvecklande, flexibilitet med kontinuerlig intagning, mångfald i utbudet så att det passar individers olika behov och befrämjar integration och självförsörjning. Vuxenutbildningsförvaltningen formulerar utifrån inriktningsdokumentet ett förfrågningsunderlag till upphandlingen som godkänns av nämnden. Förfrågningsunderlaget blir styrande för den utbildning som sedan kan erbjudas till de sfi-studerande. År 2006 gjordes således en extrasatsning i budget för att i upphandlingen kunna ställa tydliga krav på utbildningsanordnarna om individanpassning och att sfi i stor utsträckning kombineras med yrkesstudier och integrationsplatser. 13 1 kap. 12 skollagen.

20 (21) Göteborgs kommun har också ett väl fungerande system för att följa upp hur sfiverksamheten utvecklas i förhållande till uppställda mål och fattade beslut. I vuxenutbildningens kvalitetsredovisning redovisas och analyseras sfi-verksamhetens resultat. Detta gäller uppnådda betyg i olika studievägar, avbrott, genomströmning mm. Göteborgs kommun gör även en effektstudie av vad sfi-studerande efter avslutad utbildning har för sysselsättning. Resultatet av denna redovisas i kvalitetsredovisningen. Vuxenutbildningsförvaltningen har de senaste åren också genomfört ett antal riktade granskningar av sfi-utbildningarna. 2008 publicerades en studie om sfi med inriktning mot arbete. I denna följs bland annat graden av individanpassning upp och hur satsningen på verksamhetsförlagd utbildning har fallit ut. Resultaten redovisas och analyseras i kvalitetsredovisningen. I kvalitetsredovisningen görs också bedömningar av måluppfyllelsen och redovisas åtgärder för att förbättra densamma. Utbildningsanordnarna lämnar årligen kvalitetsredovisningar till vuxenutbildningsförvaltningen. Dessa är också en del av underlaget till förvaltningens kvalitetsredovisning. Av intervjuer med utbildningsanordnarna framgår att dessa uppfattar att man fått ett tydligt uppdrag av Göteborgs kommun. I uppdraget finns bland annat mål för förbättrade resultat med avseende på avbrott, godkända betyg och genomströmning. De dokumentstudier och intervjuer som inspektörerna genomfört visar att utbildningsanordnarna följer upp resultaten och tar fram förbättringsåtgärder. Utbildningsanordnarna använder sig i varierande omfattning av studerandeenkäter och terminsutvärderingar. Andra exempel på uppföljning är enskilda deltagares samtal med utgångspunkt i den individuellt fördjupade studieplanen. Även den studerandes praktikplats utvärderas under praktikens gång vilket ger möjlighet till justeringar utifrån den studerandes behov. Intervjuade politiker och tjänstemän är nöjda med den uppföljning som görs och den politiska nivån upplever att man är väl informerade för att kunna fatta inriktningsbeslut om sfi. Av de lärarintervjuer som inspektörernas haft hos de olika utbildningsanordnarna framgår att det finns lärargrupper som inte har kunskap och överblick om de utvärderingar och resultat som framkommit i kvalitetsarbetet hos den egna anordnaren eller totalt för sfi-verksamheten i kommunen. Detta betyder att betydelsefulla resultat i kvalitetsarbetet inte alltid används av lärarna för att ifrågasätta den egna undervisningen och åstadkomma förbättringar. I kvalitetsredovisningen uppmärksammar också förvaltningen att det finns utvecklingsbehov när det gäller bland annat individanpassning av undervisningen och föreslår åtgärder utifrån olika utvecklingsstrategier för att komma tillrätta med detta. Skolinspektionen bedömer att det i Göteborgs kommun finns ett väl fungerande system för att följa upp uppsatta mål och resultat för sfi-utbildningen. Kommunen uppvisar även ett systematiskt kvalitetsarbete där resultaten följs upp och analyseras och där