Martinbladet FEBRUARI 2011 (Nr 1)

Martinbladet FEBRUARI 2011 (Nr 1)

Information från Martinskolan, Söders waldorfskola Prenumeration 85 kr per år Föräldrar, elever och köföräldrar kan annonsera gratis i Martinbladet. Övriga betalar 50 kr per halvsida. Insättes på plusgirokonto 1 08 84-4, Martinbladet. Omslagsbild: Marknadsplats i Zambia, Ronja Enström, kl 7 Innehåll I kärlekens tid...1 Klass 8 fortsätter att berätta...4 Tivolidagen 7 maj...20 Martinskolans julmarknad 2010 Resultat...24 Moa och Tuva frågar...26 Stockholms fria waldorfgymnasium...28 Är waldorfpedagogiken tidsenlig?...35 Kalendarium...42 Stiftelsen Martinskolan, Munstycksvägen 18, 12357 Farsta Kansliets telefontid skoldagar 9-12 (övrig tid telefonsvarare) Telefon: 08-6043827 E-post: kansli@martinskolan.se

I kärlekens tid Alla hjärtans dag ligger strax bakom oss. Dagen har ju från början med den romantiska eller erotiska kärleken mellan man och kvinna att göra, men har med tiden blivit en sorts allmän kärleksdag. Aldrig blir vi färdiga med den, kärleken. Aldrig blir vi färdiga med att beskriva den, söka den, undra över den. Filmer, musik och böcker är fulla av den. Oftast är det just kärleken mellan man och kvinna som skildras, och dessutom många gånger som om det vore det mest banala trams. Men även detta kan göras till sublimt vackert. Som i den grekiska myten om Orfeus, den skicklige sångaren vars älskade Eurydike dör av ett ormbett och hamnar hos dödsrikets härskare Hades. Förtvivlad utmanar Orfeus självaste döden och beger sig ner i dödsriket för att hämta tillbaka Eurydike. Genom en uppgörelse med Hades får Orfeus lov att föra henne tillbaka till livet. På ett villkor; att han under vandringen upp till jordytan inte vänder sig om för att se om Eurydike verkligen följer honom, för om han gör det, är hon för alltid fast i döden. Vandringen blir en plåga för Orfeus inte ett ljud av Eurydikes fotsteg hörs, inte en skugga, inte en förnimmelse av att hon är där. Orfeus blir galen av oro och blir till slut övertygad: Hades har lurat honom! Han kan inte låta bli att se sig om och där står hon i all sin skönhet Helt tyst och så nära att Orfeus kan känna doften av hennes hår. Hon ser på honom och han ser på henne. Så glider hon obevekligt bort från honom, tillbaka in i den eviga döden. 1

Några av de vackraste kärleksskildringarna är de som beskriver föräldrars kärlek till sina barn. Som när krigaren Hektor i Iliaden skall ge sig ut i strid och ömt sträcker sin famn mot sonen. Den lille blir rädd och skriker till, uppskrämd av hjälmens glänsande brons och busken av tagel som svängde hemsk och hotfull överst däruppe på kammen. Men Hektor tar försiktigt av sig hjälmen och ställer den på marken, kysser sin älskade son och låter honom helt stilla gunga på armen medan han ber en bön till Zeus. Förvirrande nog är det ofta i de mest tragiska stunder som den vackraste kärleken tar gestalt. Som när Vilhelm Moberg i Utvandrarna berättar om hur Karl Oskars mest älskade dotter Anna i svältens Sverige dör efter att i smyg ha tjuvätit för mycket korngröt, säkert den mest hjärtskärande scen som någonsin beskrivits på svenska. Karl Oskar blir helt förlamad av sorgen, och orkar på tre dagar inte göra det han måste göra Annas kista. När han till slut förmår sig att göra den, duger bara de allra rakaste, kvistfria plankorna. Det blir en faders arbete, gjort under en sorgens natt vid lyktsken i vedskjulet. Och Karl Oskar är bitter: här hade han fått det vackraste lilla flickebarn att älska, och så tar Gud henne ifrån honom. Vad ont hade han väl hunnit göra under sitt liv, så att han en gång blev tvungen att snickra denna fruktansvärda kista, Annas kista? Karl Oskar försökte, precis som Orfeus, gripa efter det han förlorat. En annan historia, tagen ur verkligheten, är den om en pappa som hade den omätliga styrkan att acceptera det oacceptabla. Hans son hade drabbats av dödlig cancer. Han hade vid ett tillfälle, då sonen tillfälligt varit vid bättre 2

hälsa, frågat vilket djur han helst skulle vilja vara om han skulle dö. En örn, hade sonen svarat. En stor, häftig örn. Några månader senare var hoppet ute, behandlingen hade avbrutits, döden var inte många timmar borta och pappan höll sin döende son i famnen. Pojken hade gett upp kampen och ville slippa ha ont mera, men tyckte samtidigt synd om sin pappa. Sjukvårdspersonalen runt omkring kunde höra pojken med svag röst säga: Pappa, jag tror jag måste sticka nu. Och pappan svarade, knappt hörbart, med en viskning i sonens öra: Flyg, Roberto, flyg! Ja, kärleken är tålig och mild, står det i en mycket gammal men läsvärd bok. Kärleken söker inte något för egen del, den avundas inte, förhäver sig inte, blåser inte upp sig. Den uppför sig inte illa, den blir inte arg, den tjurar inte över småsaker. Den blir inte glad över orättvisor, utan hämtar sin kraft i sanningen. Den förlåter allting, den tror allting, den hoppas allting, den uthärdar allting... Tänk på det en liten stund nu i kärlekens tid, alla mammor, pappor, barn, syskon, kompisar, alla kärleken uthärdar allt. Dag Retsö (pappa i 5b och 8) 3

Klass 8 fortsätter att berätta Martinbladet presenterar ytterligare fem berättelser från klass 8, den här gången ett par parafraser på Per Anders Fogelströms Mina drömmars stad av Maria Lazar och Noomi Malmeström, och några undergångsdraman av Gulliver Sommarbris, Hugo Nilsson och Björn Hickman. Henning Nilsson 1860-talet En kall höstkväll 1860 kommer den unge Henning Nilsson, klädd i en sliten grå rock och bruna alltför korta byxor och ett par trasiga skor, vandrande till staden han drömt om, för att få arbete, och sedan kanske finna lyckan. Bakom sig släpar han en trävagn med sin packning; bröd, mjöd så att det räcker åtminståne veckan ut, en påse mynt och lite annat. Henning har även med sig en filt och lite hö, med hopp om att finna någon familj som kan hyra ut en liten del av ett rum till honom över natten eller flera nätter i bästa fall. Då han kunde placera höet som en madrass. Henning släpar sin vagn uppför Götgatsbacken. Vädret är grådaskigt. Gatan är fylld av smuts, rännstenen är full av avfall. Råttor springer bredvid husväggarna sökande efter mat. Människor skyndar sig hemåt från arbetet. Han själv verkar vara den ende som inte är på väg hem. Han letar efter ett härbärge, men det verkar lönlöst. Allting verkar stängt, och butikerna tomma. Han ser sig omkring, men ser inget som verkar öppet. Han tar en chansning och går uppför den 4

närmaste gränden i hopp om att finna det han söker. Det visar sig vara en väldigt trång och ruggig gränd. Gränden är även mörkare än han trott. För varje steg han tar hör han ett eko bakom sig. Han vänder sig om men det är ingen där. Gatan bakom honom är nu beckmörk. Han är inte helt säker men han tror sig ha sätt en skugga intill husväggen, den är nu borta men han skyndar ändå vidare, hastigare än förut. Till slut springer han. Historier om män som blivit lurade på ett eller annat sätt, och vaknat upp på en ostindiefarare, var inte okända för honom. Dessa historier hade han hört från sin farfar som råkat ut för detta men överlevt resan. Framför sig ser han plötsligt ljus, samtidigt som han hör springande steg bakom sig. Utan att tänka sig för tar han ett fast grepp om vagnen och springer allt han kan mot ljuset. När han är några meter från ljuset ser han att det är en krog. Han springer in med vagnen och möts av starka dofter av sprit och öl och råa skratt, samtidigt som en värme sköljs över honom eftersom det var så kallt ute. Ingen lägger märke till honom. Bullret är högt. Människor dricker, pratar och skrattar. Henning släpper det fasta greppet om vagnen, lutar den mot den gamla grårostiga väggen och tar ett djupt andetag. Han kliver fram till disken, där en man med långt grått skägg står och skrattar så att det sprutar slem ur hans mun. Då Henning kommer närmare sveper en stark doft av öl över honom. Han känner obehag, och mannens gula tänder gör det bara värre. Henning ryggar tillbaka, vänder sig om och går sakta tillbaka till sin vagn. Men då mannen lägger märke till honom ropar han: - Hörru vart ska du ta vägen då?! Får man inte bjuda på en öl eller? 5

Henning kliver osäkert fram igen, bullret har nu blivit ännu högre. Han harklar sig. - Nej tack, herrn, men jag undrar däremot om ni känner till någon som skulle kunna tänka sig att hyra ut en liten del av ett rum för en natt? Henning ser ner på golvet, lite orolig över om det var den rätta personen att ställa frågan till. Mannen börjar plötsligt skratta igen. Henning ser upp. Mannen dänger sitt krus i bordet så att ölen skvätter ner på Hennings skor. - Jo vars, kom ska du få se unge man, här har jag säkert plats för dig. Mannen vinkar till sig honom. - Kom ska du få se! Henning tvekar lite, men bestämmer sig slutligen för att följa med. Först då mannen kliver fram bakom disken ser Henning vilken stor utstickande mage han har. Henning ser lite chockad ut. Mannen tycks ha sett hans min och ler så att hans gula tänder visar sig igen och klappar sig sedan belåtet på magen. Mannen kliver sedan fram till Henning, sträcker fram sin smutsiga hand och säger med en grötig röst: - Mitt namn är Jörgen Olofsson. Henning harklar sig och tar tag i hans hand och säger: - Och mitt är Henning Nilsson. Han försöker sedan klämma fram ett leende men det liknar mer en grimas. Jörgen håller kvar hans hand ett tag med ett hårt grepp. Henning blir lite rädd och då han slutligen släpper får Henning en väldigt ondskefull blick. Henning sväljer, Jörgen går sedan tillbaka bakom disken där han öppnar en dörr och kliver nynnande in. Henning hämtar sin vagn och följer efter. 6

Han ser inte hur stort rummet är eftersom det är så mörkt, men har en känsla av att det inte är så stort. Han travar osäkert efter Jörgen, och tvekar efter varje steg han tar. Jörgen pratar och skrattar. Henning lyssnar knappt utan flyter in i sina tankar istället: Borde jag tacka nej och gå härifrån? Det är ju så ruggigt här... Fast då skulle jag ju få sova på gatan om inte turen var med mig. Han vågar trots allt inte chansa utan följer snällt efter Jörgen genom mörkret istället och försökte lyssna på hans prat. Tankarna stör honom, och tar över rollen. Hellre en mörk håla med värme än ute i det kalla på gatan bland råttor och möss, tänker han. Mannen stannar plötsligt upp och säger: - Eller vad tycker du? Henning rycker till, och piper svagt: - Jo, jo jag håller med dig. Jörgen tycks inte märka att han inte lyssnat ett skvatt utan fortsätter prata medan han gräver fram ett ljus och tändstickor ur en gammal byrålåda. Då han hade tänt ljuset ger han det till Henning, som riktar det åt olika håll i rummet, men tyckts inte se någon förändring, det är fortfarande becksvart. Jörgen pekar på ett hörn och kastar dit en brun säck med halm. - Du får det för tre riksdaler. Henning lägger ifrån sig ljuset och gräver fram sin lilla skinnpåse från vagnen och rotar fram tre riksdaler. Jörgen iakttar honom noggrant och då han har fått sina tre riksdaler muttrar han och går iväg. Henning står ensam kvar i mörkret. Han strör sedan ut höet på golvet, lägger halmsäcken som en kudde och tar fram sin filt. Slutligen blåser han ut ljuset innan han somnar... 7

Morgonen därpå vaknar han av en hand som greppar tag i hans axel. Han rycker till, och hör ett kraxande skratt bakom sig. Eller var det kanske flera skratt? Han vänder sig sakta om. Där står Jörgen med sitt gråa långa skägg och ler så att hans gula tänder tittar fram, och mellan framtänderna vilar en bit spenat. Hans mage ser ut som en stor kanonkula och hans hår ser ut som en bunt dammråttor. Bakom honom står två kraftfulla män som ler lika ondskefullt som Jörgen. Jörgen nickar mot dem och de ser plötsligt hotfulla ut. De två kraftfulla männen ställer sig vid varsin sida om Henning och greppar sedan tag i hans armar. Henning är livrädd, han sprattlar och försöker komma loss men det hjälper inte, de två männen håller hans armar så hårt att han knappt kan röra dem. Jörgen skrattar och kommer sedan fram till honom, lyfter upp Hennings haka med sitt feta finger och spottar honom i ansiktet. Henning blundar och lutar huvudet nedåt och får då två hårda slag i huvudet. Henning skriker av smärta. Då Jörgen sedan slår honom på näsan faller han ner på golvet, och de två männen släpper det hårda taget om hans armar. Han ligger på golvet, halvt omedveten om vad som just har hänt, med blodet forsande ur näsan. Han ser suddiga gestalter som rotar runt i hans lilla vagn som om de letade efter en skatt, en av dem tar upp hans skinnpåse och ropar: - Jag har hittat det! Men för Henning låter det bara som ett svagt eko. Jörgen och hans två män kliver fram till Henning, sparkar honom ett par gånger på magen och sedan blir allt svart... Då Henning vaknar upp värker det överallt i hans kropp. Han försöker sätta sig upp, men faller med ens ner i 8

en klump på den hårda stenmarken igen. Han ser sig omkring, han ligger på ett par sopor i en övergiven gränd. En råtta kommer fram och nosar på hans hår, men han har inga krafter kvar för att skrämma iväg den. Han gör istället ett nytt försök och sätter sig sakta upp så att han lutar mot betongväggen. Råttan blir livrädd och springer iväg. Hans huvud värker. Henning lutar sig bakåt och tänker på allt som har hänt. Hans liv var nu hopplöst. Hit hade han kommit för att finna lyckan. Men vad blev det av det? Jo, en mardröm. Han borde trots allt ha stannat kvar på landsbygden. En tår rinner sakta ner för hans kind, han ville hem till sin familj. Leva det liv han har gjort innan. Henning ställer sig sakta upp, hans ben svajar lite och drar honom nedåt, men han har nu återhämtat sig och fått tillbaka all den kraft han behöver. Henning haltar sakta ut från den trånga gränden. När han kommer ut på gatan som är fylld med folk, bestämmer han sig för att vandra ned till hamnen och tvätta bort allt blod från sitt ansikte. På vägen dit möts han av äcklade och ogillande blickar. Det måste vara sent på kvällen eftersom det är så mörkt. Han vågar inte fråga någon vad klockan är för risken är stor att han får en snyting. Då Henning äntligen är nere vid hamnen sätter han sig ner på kajen och tittar ner i vattnet på sin egen spegelbild. Men vattnet ligger alldeles för långt ner för att han ska kunna skölja sitt ansikte. Då han tänker ställa sig upp och gå längre bort för att tvätta ansiktet, hör han plötsligt steg bakom sig, och hinner inte ens vända sig om förrän han får en hård knuff och trillar i vattnet med ett plask. Vattnet är iskallt och djupare än han har trott och nu 9

sjunker han längre och längre för varje sekund som går, samtidigt som han med de sista krafterna försöker ta sig upp mot ytan. Men det hjälper dock inte. Han ger slutligen upp hoppet och låter sig falla ner i djupet... Maria Lazar Kärlek i Stockholm Året är 1860 då den unge Henning Nilsson en varm sommarkväll kommer till staden han alltid drömt om. Det är industrialismens tid och nya möjligheter börjar växa fram. Han drar in den varma sommarvinden genom näsan och det doftar av vått gräs och solvarma äpplen. Han står vid en sluttning och blickar ner över staden. Solens sista strålar sipprar fram mellan de ännu gröna och blomstrande träden och bildar ett guldgult sken över himmelen. Han sätter sig ner med ryggen lutad mot ett träd och tar fram sin medhavda matsäck av bröd och getmjölk. Det här var hans sista brödbit, och han njöt när han knaprade i sig brödet och drack den sista slurken söt mjölk. Han reser sig, borstar bort smulorna från sin slitna ljusblå flanellskjorta hans far en gång burit, och börjar vandra mot sina drömmars stad. Han släntrar ner från sin viloplats och kände sig mycket glad till mods, en rad av möjligheter tycktes bara ligga där och vänta på honom. Stockholm var på denna tid en livlig stad med handelsmän från många olika länder. När Henning kommer fram möts han av en vakt. Henning utger sig för att vara en handelsman som säljer gåspennor och får därför komma in i staden. 10

Men när Henning väl är inne i staden möts han av en syn han inte hade väntat sig. Smutsiga gator, fattigdom, svält och mörker slog emot honom. Hans bild av grönska, friska och sunda människor suddades snabbt ut från hans huvud. Då hördes ett mullrande ljud och himmelen öppnade sig och regnet fullkomligt vräkte ner över honom. Han såg sig omkring och upptäckte ett ölcafé som han sprang in på. En plingade klocka hördes när han småsprang in genom dörren. En unken lukt av brännvin och svett var tydlig och han rynkade äcklat på näsan. Han gick fram till bardisken där det stod en storbystad kvinna med ljusa lockar som föll mjukt ner över hennes äppelvita hud. Han stod som fastfrusen och bara stirrade på henne, det var den vackraste kvinna han någonsin hade sett. Han gick med ben som kändes som bly fram till disken. Kvinnan tittade upp på honom och han såg att hon inte var mycket äldre än honom själv. Han satte sig långsamt på en av stolarna samtidigt som han inte kunde slita ögonen ifrån kvinnan med de blodröda läpparna. Hon log och frågade vad han ville beställa, Henning harklade sig och sade: En öl tack. Hon lutade sig fram över disken och viskade: Du får väl inte dricka egentligen, va? Han såg generat ner i bordet: Nej.jag är bara 15. Hon skrattade till. Det får bli vår lilla hemlighet, sa hon med en blinkning. Det visade sig att flickan hette Lotten och bodde med sin moster. Lottens moster ägde ölcafeét och de bodde på övervåningen. Lottens föräldrar hade varit döda sen en tid och hennes moster var den enda släktingen som fanns kvar. Men Lotten trivdes inte alls hos sin moster, hon jobbade 11

aldrig själv utan satt mest och söp på övervåningen och lät Lotten göra allt hårt arbete. Henning hade haft rätt, Lotten var bara ett år äldre än han själv. Hon var 16. Allt detta fick Henning reda på när han och Lotten smugit sig iväg till en annan bar när ölcafeét hade stängt och hennes moster hade somnat. Där satt de och pratade, skrattade, drack, dansade och kysstes. Henning tyckte att det här var den bästa tid i hans liv, han hade kommit till sin drömstad och samma kväll träffat sin drömkvinna. Efter att stället hade stängt hade Henning och Lotten vandrat gatorna fram hand i hand tills det blev dag och fåglarna började kvittra. De gick förbi en liten stuga med vita knutar och några knöliga äppelträd. Utanför stod det en skylt med texten: RUM UTHYRES. FEM RIKSDALER PER VECKA. MAT INGÅR. De hade tittat längtansfullt mot huset och sedan sneglat lite generat mot varandra. Lotten sade: Om du skaffar dig ett bra jobb ska vi nog få det att gå ihop. Jag går ner till hamnen idag och frågar ifall de behöver arbetskraft sade Henning. Men kommer du att få flytta för din moster? Lotten suckade och sade: Jag måste ju självklart jobba kvar på cafeèt men jag kan nog få henne att gå med på att jag flyttar. Då får hon ju mer plats för sina alla spritflaskor, sade hon spydigt. De skildes åt. Henning skulle gå ner till hamnen och söka arbete medan Lotten måste gå och jobba. De lovade att ses senare på kvällen. Henning traskade muntert ner till hamnen och såg sig omkring. Där var det ganska smutsigt och överallt låg det rep och förruttnade brädor. Han såg ett par råttor springa 12

omkring, Henning ryckte till, han hade alltid tyckt illa om råttor. Henning såg ett par män som stod och lastade tunnor på hög. Han gick dit och knackade den ena mannen på axeln och sade: Ursäkta att jag stör men jag skulle vilja prata med er chef. Mannen grymtade och pekade med ett smutsigt finger på en man i grå rock som stod och tittade ut över vattnet. Henning gick fram till mannen, med positiva tankar i huvudet, han log och sade: God dag herrn. Mannen vände sig hastigt om och nickade bara till svar. Sedan vände han sig mot vattnet igen. Henning förstod att det inte skulle bli lätt det här. Han skulle försöka få ett jobb av en man som inte ens kunde säga hej. Han gjorde att nytt försök: Jo jag undrar om du skulle behöva lite extra arbetskraft här i hamnen? Mannen vände sig om och granskade honom uppifrån och ner. Henning sade: Jag har arbetat i hamnen förut och vet vad som krävs. Det där sista hittade han bara på men det verkade funka för mannens ansikte sprack upp i ett brett flin och han nickade. Jo men lite arbetskraft behövs alltid, grabbarna sliter hårt och kan behöva någon som är erfaren. Henning skrattade till, det här var för bra för att vara sant! Från att komma till en stad där han inte kände en kotte till att plötsligt ha en flickvän, ett jobb och snart också en bostad. Han frågade: När kan jag börja? Mannen sade: Kom imorgon klockan sex så visar jag dig runt lite och talar om för dig vad du ska göra. Han räckte fram en grov hand. Jag heter Oskar, förresten. Henning gjorde likadant och sade: Henning heter jag, det är mycket vänligt av er att låta 13

mig få jobba hos er. Mannen log: Nöjet är helt på min sida. Henning rusade därifrån i sin iver över att berätta för Lotten om sitt jobb. Han kastade sig in på cafèet och skrek: Lotten, Lotten!! Jag fick jobbet! Kan du tänka dig, jag fick jobbet! Lotten började skratta och dansade fram till honom och lade armarna om hans hals. Det är fantastiskt! De skrattade båda två och dansade runt bland stolar och bord, de var inga kunder på caféet nu. Då hördes steg i trappan och en mager kvinna med tunt stripigt hår och hårt ansikte blev synlig. Hon sade till Lotten: Lotten, mitt brännvin är slut, kom upp med mer. Sedan vände hon sig till Henning och sade: Och vem fan är du? Henning harklade sig: Jag heter Henning Nilsson och är fullkomligt stormförälskad i er systerdotter. Kvinnan såg först chockat på honom sedan skrattade hon hest och sade: Nämen så sött! Hon lät väldigt sarkastisk och sedan sade hon: Själv heter jag Margret Avenholt. Angenämt, sa Henning. Jo, efter vad jag har hört så bor Lotten med er eftersom din syster och hennes man är döda. Och därför är det er jag måste be att få tillåtelse för att gifta mig med er systerdotter. Margret stirrade på honom som om hon sett ett spöke. När hon efter en stund fick tillbaka talförmågan sade hon: Och när skulle detta ske i sådana fall? Och var hade ni tänkt att bo? För jag vill då rakt inte ha er uppe hos mig. Nu var det Lottens tur att tala och hon sade: Detta skulle ske snarast möjligt, vi behöver inget ståtligt bröllop. Och du behöver inte oroa dig, moster, vi hade inga som helst planer på att flytta upp till 14

övervåningen. Vi har redan hittat en bostad inte så långt härifrån, så jag fortsätter att arbeta här. Men hur hade ni tänkt att ni skulle försörja er? Din lön kommer ni inte långt på. Henning sade: Jag var nere i hamnen idag och de erbjöd mig arbete där. Det kommer att bli hårt för oss, Lotten, men jag gör vad som helst för dig. Lotten log sitt vackra leende och tog hans hand. Margret suckade och himlade trött med ögonen. Jaja, bara ni inte kommer till mig och tigger pengar så skiter jag i vilket. Hon började gå upp för trappan igen och innan hon stängde dörren till sitt rum skrek hon: Lotten, glöm inte min sprit! Några veckor senare var de man och hustru Nilsson. Bröllopet hade varit mycket litet, endast Lottens moster hade närvarat under vigseln och hon hade mest suttit och slumrat till i sin stol medan prästen talade. Men Lotten och Henning var så otroligt lyckliga och förälskade att de struntade i vilket. Efter ytterligare en vecka bodde de också i sitt första egna hem. De hyrde rummet av ett gammalt par som behövde extra pengar. Även om det bara var ett rum som var slitet och hade vägglöss så var de ett paradis för Lotten och Henning. Deras pengar räckte med nöd och näppe även om de båda slet för allt de var värda. Henning steg upp klockan halv sex varje morgon och arbetade i hamnen. Lotten försökte vara sin moster så bra till lags som möjligt genom att uppvakta henne med dricka stup i kvarten. Och ibland när Margret blev tillräckligt full kunde hon lägga lite extra pengar i Lottens hand. Men det var ganska sällan. 15

Men även om Lotten och Henning fick slita hårt så var de lika förälskade och lyckliga som när de först träffades. När Lotten blev gravid hade de levt med varandra i dryga två år, det var sensommar och det betydde att de skulle få sitt lilla kärleksbarn på våren. Även ifall livet kan kännas tungt och slitsamt så måsta man se ljuset i det. Och det var precis vad Lotten och Henning gjorde den morgonen i Maj när lilla Fredrika föddes. Då kändes allt underbart. Noomi Malmeström När jorden gick under Det var en gång en kille som hette Sture, han bodde på Stureplan. Hans pappa hette också Sture och gillade att heta Sture, precis lika mycket som Sture gjorde. Knut, som var hans mamma, knöt knutar så de blev knutna. En dag så gick Sture och hans lillebror Sten på en sten och sjöng. När de gått en bit så såg de en knut, fast det var tyvärr inte mamma Knut. Sedan gick de till en gumma som hette Stav som satt och berättade en historia med en stav i handen. Hon sa när jorden gick under och jag precis skulle köpa mig en ny stav, sen somnade hon. De gick vidare och träffade en varelse som hette Kim. Det var svårt att avgöra om det var en kille eller tjej. När de kom hem skulle pappa Sture knyta en knut men det gick inget bra. Sedan satt hela familjen framför en brasa och sjöng om en svan. Snipp, snapp, snut är samma sak som polis. Gulliver Sommarbris 16

När jorden gick under Det var en tidig morgon då jag hörde en kollosal smäll. Jag steg upp och såg ut på gatan nytvättade, blanka fönster. Utomhus hörde jag människors skrikande av panik. Det var en skyskrapa som stog lutad över en motorväg mitt inne i city. Man såg hur betongbyggnadens fäste höll på att lossna och huset föll ned mot gatan. Jag hörde ljudet av hundratals bilar som krossades under den enormt stora byggnaden. Pappa kom inrusande med något som liknade en gasmask i handen. Han sa att vi skulle börja springa. När vi var ute på gatan var allting kaos, och det passerade brand, och sjukvårds bilar för att hjälpa de drabbade. Pappa ropade någonting om att vi skulle ta oss till en båt söderut. Jag tänkte in te så mycket jag hade bara mitt mål i sikte. När vi väl var där så såg jag hur människor stog packade för att få släppas in. Det stod män med mikrofon som anropade att barn och kvinnor hade prioritet att stiga på. Jag skilldes från pappa och flöt in med folkmängden. Just nu sitter jag på Mars och skriver brev, i hopp om att min far lever och är oskadd. Hugo Nilsson Dagen då jag dog Den 13 oktober 2114, dagen då katastrofen inträffade. Min bror Peter och jag satt på det lugna vita flyget till ljuva Frankrike. Bredvid oss satt en kille som kollade på mig hela tiden medan han tuggade på sitt tuggummi. 17

Peter hade hört att det skulle bli väldigt stormigt. Han hade relativt rätt för då och då skadade planet till när det flög igenom kraftiga vindbyar. Flygvärdinnorna lugnade de passagerare som var på flyget genom att säga att det inte var någon fara. Det blev kraftigare och kraftigare skakningar ju längre planet åkte och till slut så ropade piloten ut: Det kommer fortsätta att blåsa och skaka men vi har troligen läget under kontroll. Om man tittade ner på marken så såg man träden svaja riktigt mycket. Till min förskräckelse så såg jag träd slitas bort från sina rötter och börja flyga i en orkan. Det hördes ojanden och rop från vissa platser i planet. Jag kollade ner igen och såg nu att takpannorna höll på att slitas bort från hustaken. Nu anropade piloten: Försök att hålla lugnet kvar medan vi försöker nödlanda på närmaste flygplats. Sätt på er säkerhetsbältena och maskerna som kommer ned om några sekunder från taket över er plats. Peter sa åt mig att kolla ut genom fönstret. Till min förtvivlan så såg jag fallande meteoriter mot den hjälplösa Jorden. Jag insåg att det inte skulle dröja lång tid innan vi skulle bli träffade. Ledsna och gråtande röster i panik fyllde planet. Då kom smällen vi alla väntat på. Planet krossades och det enda jag minns var att jag föll, föll och föll vidare mot marken. Björn Hickman 18

Rytmisk rörelseträning med enkla Pilatesövningar Centrum för rytmisk rörelseträning i Solna Varannan onsdag 18.30 20.00 23/2, 9/3, 23/3, 6/4, 20/4, 4/5, 18/5, 1/6 Vi lär oss rytmiska rörelseövningarna och blandar dem med enkel Pilates, så att de bildar ett övningspass, som du även kan göra hemma.varje gång har vi en liten fruktpaus då jag berättar om en primitiv reflex. Vill du veta mer om rytmisk rörelseträning kan du gå in på www.rytmiskrorelsetraning.se Kostnad: 140 kr/ gång, 650 för 5 ggr, 1000 kr för 8 ggr Erbjudande: Om du betalar för alla gånger så får du en individuell genomgång av dina reflexer för 500 kr (normalt 600kr) Anmälan: 0701-564697 hjordis.ahl.b@gmail.com Välkommen Hjördis Ahlin-Boström 19

Tivolidagen 7 maj Tivolidagen kommer att äga rum den 7 maj, dvs samma dag som Shake A Leg. Tivolikommittén har gjort en lista på tänkbara aktiviteter. Känn efter om du är en av funktionärerna och titta efter om du har det materiel som behövs. Hör i så fall av dig till Ursula Rommel, ursula.rommel@martinskolan.se eller Dag Retsö, dag@lai.su.se. Aktivitet Vad som behövs Personal Materiel Lyckohjul 1 funktionär lyckohjul Kasta prick m boll 1 (dela ut och hålplank, bollar samla in bollar) Dragkamp 1 entusiasmerare, rep, megafon domare Säcklöpning 1 entusiasmerare, säckar, potatisar, domare skedar Spågumma 1 spågumma tält, spännande inredning Halmbatalj på 1 entusiasmerare, bom, halm, säckar bom domare Vårtrekamp (diavolo, kulspel, sparkcykel) 1-2 entusiasmerare, domare Jonglör 1 jonglör jongleringsbollar, -käglor etc 20

Aktivitet Vad som behövs Personal Materiel Clown 1 clown clownkläder Starke Adolf / 2 tyngdlyftare, Starke Adolfkläder armbrytning armbrytare Kasperteater 2 dockförare kasperteaterscen, dockor Piñata 1-2 ballonger, godis entusiasmerare Tunnbrödsbak 1 övervakare järnskiva, tegelstenar, bröddeg Styltlopp 1 entusiasmerare, styltor domare Spunnet socker 1 sockermästare sockervaddmaskin, socker Korvgrillning / korvgubbe 1 korvgubbe korv, bröd, senap, ketchup, dricka Positiv 1 positivhalare positiv Trollkarl 1 trollkarl - Utklädningsrum 1 (hjälpa barnen välja kläder och roliga (teater)kläder att klä på sig) Tivolikommittén 21

KALLELSE TILL ÅRSMÖTE Stödförening för Martinskolan 27 april 2011 18.30 i elevkaféet Välkomna! Tack till alla som bidrog till en extra fin julmarknad! Det sker många förändringar i skolan och inte minst inom föräldrasamverkan. Det finns även många förnyelser och nya ansikten inom stödföreningens arbetsgrupper. Och det är inspirerande att se hur nya föräldrar hittar nya lösningar under basarens föreberedelser och under själva basardagen. Föräldrar är också välkomna med idéer till att starta nya arbetsgrupper. Hör av er till någon av styrelsens ledamöter. Vi i styrelsen har valt att sätta undan en stor del av årets vinst till skapandet av nya lekredskap på skolgården. I samarbete med skolans Byggnadsstiftelse och skulptören Nigel Wells planeras byggandet av en vattentrappa som lekplats. Under jullovet syddes det nya gardiner till skolans matsal av en föräldragrupp en fantastiskt bra insats som har varit mycket uppskattad. Häftestillverkning - ett mycket viktigt uppdrag! Av tradition används en del av basarintäkterna varje år till papperskostnader till elevernas periodhäften. Skulle alla böcker köpas in från grossisten skulle notan gå på ca.160.000 kr / år som är ungefär lika mycket som årets omsättning. 22

Att tillverka elevernas periodhäften är av tradition ett uppdrag för åk 1 och 2, som utför arbetet tillsammans med ansvariga i Häftesgruppen. Arbetet går till så att varje familj i dessa åårskurser vid ca fyra tillfällen per läsår tillsammans under avslappnade och gemytliga former tillverkar de häften som sedan under läsåret används av alla elever på skolan. Det är av stor betydelse för skolans ekonomi att detta arbete fortsätter. Mona-Cajsa Larsson, en av initiativtagarna till Martinskolan skriver: Att skapa en 12-årig skola för framtidens människor är en stor bedrift. Den kan inte förverkligas utan betydande offerkrafter, inspiration och entusiasm hos föräldrar, lärare och vänner. Bara i gemensam strävan med tillförsikt och entusiasm hålls lågan brinnande. Då blir det omöjliga möjligt. Måtte många generationers barn få gå i Martinskolan och måtte föräldrar och lärare finna det vara en viktig uppgift att bygga vidare på det vi började. Stödföreningen stödjer detta. Andrew Hickman, ordförande. 23

Martinskolans julmarknad 2010 Resultat Grupp / klass Aktivitet Försäljning Brutto Barnträdgårdarna Fiskdamm 2 908 Klass 1a och 1b Pepparkaksland 7 686 Klass 2 Orientaliskt café 5 022 Klass 3 Ullverkstad 12 699 Klass 4a och 4b Handelsbod 18 243 Klass 5a och 5b Barnbasar 1 353 Klass 5a och 5b Korvgrillning 610 Klass 6 Pizza 6 180 Klass 7 Loppis 14 357 Klass 8 Café Rudolf 12 896 Klass 9 Spöktunnel 2 196 LP klasserna Glöggcafé 1 237 LP klasserna Stenbod 8 887 Kransgruppen Kransar och mistlar 7 597 Ljusgruppen Ljusförsäljning 18 800 Bivaxljusgruppen Bivaxljus 6 533 Serveringsgruppen, klass 7 Servering 18 246 Stödföreningen Böcker och infodisk 620 Vänskola Estland 18 000 Tomteverkstad 2 500 Summa 166 570 24

Hej! Jag har nu blivit återförsäljare till ELHINDRA, som anses minska exponeringen av all typ av elektromagnetisk strålning. Denna strålning utsätts vi numera för dagligen och med tiden försvagas våra celler och därigenom vårt immunförsvar. ELHINDRA finns som mobilskyddsbricka och som halssmycke och nyckelring. Du kan se produkterna och läsa mer på www.lifesaver.se Soliga hälsningar Hjördis Ahlin-Boström tel: 0701-564697, hjordis.ahl.b@gmail.com Hus önskas i hökarängen. Vill du / ni hyra ut 2 år eller längre? Hör av er till katta.p@telia.com Mamma till Louina i klass två 25

Moa och Tuva frågar Om du vann en miljon, vad skulle du göra då? - Använda pengarna till goda ändamål! (Anna-Lena, stödlärare) - Ge mina barn lite av pengarna och betala av mina lån med resten. (Marie-Louise, kansliet) - Köpa ett hus! (Men en miljon räcker inte till ett hus ) (Ika) - Resa jorden runt! (Marie, klasslärare i åk 6) - Resa på en het och lång semester! (anonym) - Förändra mitt liv! (Lennart, fritids) - Åka till Kenya och se på djuren som lever där (anonym) - Ge till välgörenhet, köpa kläder, skaffa saker till familjen, gå på nöjesfält, åka utomlands (Moa, åk 6) Vilka tre saker skulle du ta med dig till en öde ö? - En stor vass kniv, ett uppslagsverk och en kortlek (Marie, klasslärare i åk 6) - Choklad, solglasögon och solkräm (Eva) - En dator, en bok och musik (Anna-Lena, stödlärare) - Kniv, yxa och tändstickor (Peter, klasslärare i åk 3) - Kniv, något att tända eld med och något att fånga mat med (Zina) 26

- Kniv, regnställ och tändstickor (anonym) - Min mobil, sötvatten och en båt (Alma, åk 6) - Penna, papper och en båt (Smilla, åk 6) I nästa nummer kommer nya frågor med nya svar Hälsningar Moa och Tuva i klass 6. Tova i ull & sy waldorfdockor Varannan tisdag kl 18.30 träffas nybörjare såväl som inbitna för att tova och sy. Kom och var med! Vi tar med material, så det är bara att dyka upp. Vi håller till i Elevcaféet (vänstra ingången i huvudbyggnaden) Tisdagar, 8/2, 22/2, 8/3, 22/3 & 5/4 Varmt välkomna! Lia Pizarro, Cilla Dunås & Maria Wahlström Norlin 27

Stockholms fria waldorfgymnasium Så var det hela igång... Nu när processen har startat, känns det som ett enormt arbete, men samtidigt är det underbart att vi har kommit en bit på väg och vi har ett enormt viktigt mål med vårt arbete; att starta ett Waldorfgymnasium i Stockholms innerstad. Vi startade en förening i våras med arbetsnamnet Stockholms fria Waldorfgymnasium. De som är med i föreningen är: Jessica Thorell, ordförande och initiativtagare till denna skola. Waldorflärare sedan 1997, färdigutbildad 2001. Arbetar som SYV (studie- och yrkesvägledare) och lärare på Martinskolan och som SYV på Josefinaskolan. Roar mig just nu även med att läsa till auktoriserad Stockholmsguide. Har själv gått Waldorfskola i den allra första klassen på Ellen Keyskolan, samt på Johannaskolan i Örebro. Men i Örebro fanns det inget waldorfgymnasium och det där är något som jag aldrig riktigt har kommit över. Det kan vara en av orsakerna till att jag verkligen vill få till detta gymnasium. Solange Murphy, vice ordförande, utbildad skeppare med några år bakom sig i Stockholms skärgård och på skolseglingar, numera lärare. Har mångårig erfarenhet av att undervisa på gymnasienivå. Sitter med i styrelsen på Martinskolan. Undervisar i engelska på Martinskolans högstadium samt har en klass 8-10 i den läkepedagogiska delen. Har gått i Waldorfskola på Örjanskolan och Martinskolan. Britta Drakenberg, sekreterare och även sekreterare i Waldorfskolefederationen. Har även hand om 28

gymnasiefederationen. Britta undervisar även hon och är verksam som waldorflärare och SYV på Ellen Keyskolan. Sitter även med i Ellen Keyskolans ledning. Har mycket kontakt med Skolinspektionen och Skolverket. Christina Thunberg, kassör. Numera frilansande konsult åt diverse skolor i Stockholmsområdet och f d rektor med gedigen erfarenhet från skolvärlden. Christina är kunnig i fackliga frågor. Är även med och arbetar i Huvudmannaförbundet. Christinas barn har gått på Kristofferskolan. Har fullt upp med sina olika projekt, men tvekar inte att bidra med det hon kan och vet till vårt. Andreas Murray, suppleant. Är med i styrelsen på Idunskolan i Nacka och är förälder på Idunskolan och Martinskolan. Har en lång erfarenhet av waldorf och har gått på Kristofferskolan. Hans två barn hoppas vi kommer att gå på vårt gymnasium när de når den åldern. Andreas satsar mycket på hur vårt blivande gymnasium ska marknadsföras tillsammans med Robert och Rickard. Robert af Wetterstedt, ledamot och lokalansvarig. Han har en lång erfarenhet inom fastighetsbranschen och tänker ur en viktig aspekt, nämligen miljön. Två av hans barn har gått alla tolv åren på Martinskolan och hans tredje barn, som går på Martinskolan just nu, hoppas han kommer att gå på vårt gymnasium så småningom. Rickard Gustavsson, adjungerad rådgivare som håller till både i Järna och Stockholm. Han har mångårig erfarenhet som waldorflärare och -förälder och håller nu på med diverse projekt både i och utanför waldorfvärlden. Är den som hjälper oss att hitta olika fonder att eventuellt söka pengar ifrån samt som ser till att komma med tips och råd 29

om hur vi bäst kan marknadsföra oss. Är engagerad i YIPprojektet i Järna. Olof Andersson, adjungerad rådgivare som är med när han har möjlighet. Han är det bollplank som gruppen har efterfrågat. Den som kan komma in som en person utifrån och säga om ngt verkar oklart eller om vi är på rätt spår. Olof är musiklärare på Martinskolan. Varför startade vi detta arbete? Redan för ett par år sedan startade Robert af Wetterstedt och Sven Wängberg ett arbete med att få till stånd ett gymnasium i Stockholms innerstad. Tanken var att det skulle likna Oslo By Steinerskole som är ett gymnasium i Oslo där man idag har sex olika programinriktningar. Vi sågs ett par gånger i en arbetsgrupp, som bestod av föräldrar och lärare från flera Stockholmsskolor, som kände att det var viktigt att vi skulle kunna bibehålla den tolvåriga waldorfskolan som vi redan då märkte höll på att försvinna på waldorfskolorna i Stockholm och övriga Sverige. Då Sven meddelade att han inte hade för avsikt eller möjlighet att driva projektet vidare, stannade arbetet av då det inte var någon annan i gruppen som hade möjlighet att hålla i det. Åren gick och gång på gång fick vi som arbetade på Stockholms waldorfskolor ta del av de dystra prognoser som rådde för att kunna behålla de sista tre åren på de skolor som var tolvåriga. När det så i våras kom ett beslut om att även Martinskolan tvingades lägga ner sitt gymnasium, på grund av ekonomiska svårigheter, fanns det enligt mig inte längre något att tveka om. 30

Jag minns att jag slog näven i bordet på en gymnasiefederationsträff i mars 2010 och sa något i stil med: Nej, här kan vi inte sitta och gnälla och gråta över spilld mjölk längre, något måste göras. Vilka är med mig? och redan samma dag hade jag fått med mig Britta och Christina i en arbetsgrupp. Till den tillkom så småningom Andreas Murray, Solange Murphy, Robert af Wetterstedt. Under uppstarten fick vi även hjälp av Laila Pietsch som då var rektor på Djurgårdens Waldorfskola. Men hon lämnade vår arbetsgrupp i augusti 2010 då hon gick i pension. Föreningen hade sitt första konstituerande möte i mars 2010 och ju mer vi har gått in i detta arbete, desto mer inser i alla fall jag att det verkligen behövs. Ett waldorfgymnasium känns som ett måste. Vad händer med den tolvåriga waldorfskolan? Har den en framtid? Waldorfskolefederationen får gång på gång information om waldorfskolor i Sverige som tvingas lägga ner sina gymnasier, och om den tolvåriga Waldorfskolan ska överleva som skolform behöver vi som arbetar ute på skolorna lägga ner ett enormt arbete på att få ut det som var Steiners grundläggande tanke med att starta den första Waldorfskolan i Stuttgart 1919 nämligen att den skulle vara tolvårig. Ska vi granska vår skolform kritiskt vilket alltid är bra att göra, annars gör andra gärna det åt en beror nog de senaste årens nedgång av antalet elever på skolornas gymnasier till stor del på att många elever efter klass 9 vill till nya miljöer där de lär känna andra människor och där de får vidga sina vyer. De behöver också få träffa nya 31

pedagoger och få nya utmaningar i sina liv. Vår förhoppning är att vi genom att vi startar upp detta fristående waldorfgymnasium ska kunna erbjuda eleverna just det. Få en nystart och ändå kunna avsluta det man en gång påbörjat. Hur långt har vi kommit? Vi lämnade in vår ansökan till Skolinspektionen den 31 januari 2011. Vi tror att vi kommer att få ett svar ifrån dem under hösten 2011, tidigast i oktober. Vi letar lokaler inom tullarna. Det som är mest troligt just nu är Münchenbryggeriet. Har du som läser detta förslag på lämpligare lokaler hör av dig till oss. Vi har genomfört en första enkät i klass 7-9 på ett flertal skolor i Stockholms län, men även utanför, för att se vilket intresse som finns att gå på ett waldorfgymnasium i innerstaden. Intresset låg i januari ungefär på 50 %. Vi kommer under våren 2011 att ge oss ut och besöka klass 7 och 8 på olika skolor i Stockholmsområdet (inte bara waldorf) för att informera dem om vårt gymnasium. Vi kommer att besöka informationskvällar / föräldramöten på skolor i Stockholms län och informera om vårt projekt. Många har redan visat intresse för att arbeta på vårt gymnasium. Vi har dock höga krav gällande behöriga lärare. Vi eftersträvar 100 % behöriga lärare. Vi kommer inte heller att kunna erbjuda några heltidstjänster till att börja med utan enbart deltid eller timanställning. Vi kommer att ha tre olika inriktningar på vårt gymnasium som följer de kursplaner som Skolverket har godkänt efter att representanter från Waldorfgymnasiefederationen var på besök hos dem tidigare under hösten för att diskutera GY 32

2011 (Gymnasiereformen). Det är viktigt för oss att hålla på det genuina i waldorfgymnasiekursplanen, men samtidigt hitta nya sätt att tolka innehållet på. Våra program är godkända av Skolinspektionen och ger så väl grundläggande behörighet som särskild behörighet beroende på vilken inriktning man väljer. Det finns flera sätt att följa vårt arbete på. Dels kan ni göra det via denna blogg: http://waldorfgymnasiet.blogspot.com/ Men vi går även att nå via Facebook. Där finns det ett flertal grupper att gå med i beroende på om du är intresserad förälder eller elev. Stockholms fria Waldorfskola är en grupp på Facebook för dig som är intresserad av att följa vårt pågående arbete. Vi som vill gå på ett waldorfgymnasium i innerstan är till för de föräldrar som har barn som ev. kan komma att vilja att gå på gymnasiet men självfallet även för de elever som önskar göra det. Sedan finns även en låst grupp som heter Waldorfgymnasiet i stan där enbart elever och lärare samt skolans styrelse kommer att kunna vara medlemmar. Vår största utmaning de kommande månaderna är inte bara att vi behöver få ansökan beviljad utan även hjälp med finansiering. Det innebär bl a att om du som läser detta vet någon fond som vi kan söka pengar från, hör av dig till oss med det tipset omgående. Vi kommer att ge oss ut på en hektisk värvningskampanj under året för att få in så mycket pengar som möjligt. Att starta ett gymnasium är inte helt gratis, det är bl a en del etableringskostnader så som lokalhyra, lön till rektor och administratör m.m. som ska betalas ett par månader innan skolan startar. 33

Stockholms fria Waldorfskola är bara ett arbetsnamn. Tanken är att vi ska ha ett nytt namn när skolan förhoppningsvis drar igång hösten 2012. Namnförslag mottages därför med tacksamhet. Vi har fått in ett par stycken, men det är fortfarande inget som känns helt rätt. Hör därför gärna av er till någon av oss i styrelsen om ni vill bidra med ett namnförslag. Jag ber att få tacka för er uppmärksamhet så här långt. Vi återkommer med mer information när det finns någon att bidra med. Under tiden får ni följa oss på bloggen och Facebook. Jessica Thorell lärare samt SYV på Martinskolan och ordförande i Stockholms fria waldorfgymnasium. Tittin- möten på Martingården. kl.10.30-11.30 10/3 på Solrosen kl.10.30-11.30 17/3 på Solbacka kl.10.30-11.30 24/3 på Solglimten Jag visar och berättar om verksamheten på våra förskolor. Ingen föranmälan behövs. Välkomna Hjördis Ahlin-Boström 34

Är waldorfpedagogiken tidsenlig? Vad tänker människor i allmänhet om oss waldorfpedagoger, hur kan vi informera föräldrar som inte känner till pedagogiken och föräldrar som undrar över hur den kan utvecklas och anpassas efter vårt jäktande tillvaro? Är waldorfpedagogik föråldrad och gammaldags för att tilltala nutidsmänniskor? Dessa tankar grubblade jag över innan jag förberedde mig till ett föräldramöte. Jag tänker belysa problematiken ur olika aspekter. Historiskt perspektiv Den första waldorfskolan grundades 1919 efter Första världskriget enligt Rudolf Steiners anvisningar med följande grundprinciper: * den ska vara öppen för alla barn * den ska vara gemensam undervisning för pojkar och flickor * den ska vara 12-årig * lärarna själva skulle bestämma över undervisningen och med minimal inblandning från staten och ekonomiska intressen. * den ska vara en avgiftsfri skola Dessa grundpriniper var utomordentligt moderna! Om man ser tillbaka i tiden och tittar på hur skolväsendet utvecklats senare, måste vi leta oss fram till 50-talet om vi ska hitta motsvarande kvalitéer! 35

Är waldorfskolan och förskolan en modern institution i sina grundprinciper i dag? grubblar jag över nu. Jag anser att den är det! Jag tror att som bevis på dess berättigande behöver man bara tänka på utökningen av waldorfskolor och förskolor i hela världen. Ingen skola, förskola klarar sig i motvind och mot alla odds om den är en föråldrad. Hur kan man utöka och erövra flera miljoner människors intresse och engagemang i hela världen annars? Men lever vi waldorfförskollärare i en avskärmad liten oas gällande tiden vi lever i? Drömmer vi bort oss i vårt lilla ullmoln eller har vi någonting att komma med? Förskolans historiska perspektiv är inte så långt som skolans. Det var året 1975 som kommunerna ansvarade första gången för förskoleverksamheten. Förskolan som institution tar allt större plats i familjens liv sedan dess. Öppetiderna utökades successivt och många föräldrar anser att waldorfförskolan inte lever efter tidens krav och inte motsvarar förväntningarna som arbetslivet ställer. När man väljer waldorfförskola eller förskola för sitt barn är det viktigt, att man gör en kartläggning ur familjens perspektiv. Hur ser behovet ut i vår familj? Var ligger den närmaste förskolan, vad har de för inriktning? Motsvarar den mitt barns behov? Vad anser jag som rimlig vistelsetid som förälder för lille Per? Hur långa dagar kommer han att klara av att vistas utanför hemmet? Hur ser vår ekonomi ut? Behöver jag arbeta heltid eller klarar vi oss med mindre? Alla dessa frågor kräver att familjen gör ett medvetet val, som passar just den givna familjen. Väljer jag en waldorfförskola kan det innebära en hel del praktiskt arbete, 36

städning, deltagande på julbasarer, men dessa kan även vara en möjlighet att träffa likasinnade föräldrar, det kan ge möjligheter att växa i min föräldraroll, men framförallt kommer jag att vara mycket mera delaktig i händelser som sker på mitt barns förskola. Är det värt besväret? Här krävs det ett personligt ansvar som väger in för och nackdelar, och utifrån dessa kan man göra ett aktivt val. Några erfarenheter och synpunkter kring tidsperspektivet. På waldorfförskolan lägger man stor vikt vid hur dagens rytm utformas, det sker även upplevelser genom att vi medvetet följer årstidens växlingar, det finns en tydligt utformad veckorytm och dagsrytmen är anpassad utifrån förskolebarnets konstitutionella behov. Till det bör man tillägga att enligt läkarordination har ett litet barn ca 12 timmars sömnbehov, som utgör en grundläggande ram för dagsrytmen. Waldorfförskolans relativt korta dagar ger möjlighet för barnet att fortfarande kunna räkna med sitt hem som dess viktigaste anknytningspunkt. Varje dag, varje vecka kan vara en ny erövring av erfarenheter och de olika sinnesupplevelserna ger barnets själ näring. Ett år i barnets föreställningvärld är mycket större och mer omfattande än vi kan uppleva med våra vuxna vaneseende ögon. Det är inte bara barnet som utvecklas och förändras utan förälderns ålder har också en tydlig roll i utformande av relationen. Hur och när möter jag mitt barn i mitt levnadslopp? Hur kan vi närma oss och utvecklas i varandras livssfär? Det är enligt min mening barnet som väljer oss som föräldrar, och ur den aspekten har barnet 37

redan ett outtalat behov. Hur jag ställer mig som förälder till dessa livsfrågor har stor betydelse. Pedagogiskt perspektiv På förskolan pågår fostran, omsorg, vårdnad, kunskapsinlärning och dessa bildar en enhet. Enligt den waldorfpedagogiska grundprincipen bör pedagogen med sin förebildliga hållning vara aktivt deltagande i alla händelser som sker på förskolan och räcka till alla barnen. Pedagogen räknar med barnets efterhärmning och ur den synpunkten ger näring till barnets upplevelsevärld. Rytmen, kontinuiteten, upprepningen är goda pedagogiska karameller som ska avnjutas med omsorg på waldorfförskolan. Men vad händer om man börjar peta i dessa grundprinciper och återgå till en tidsenlig pedagogik? Schemaläggning av arbetstiden kommer att bli det enda sättet att lösa förskollärarnas arbetsrätt, nämligen att inte arbeta mer än 8 timmar? Varje förskola kan utifrån sina egna förutsättningar grubbla över denna svåra ekvation, och om vilka grundprinciper som är nödvändiga, för att vi ska fortfarande kunna kalla oss för waldorfförskola och inte en waldorfinspirerad förskola, där vissa delar godtyckligt väljs bort ur waldorfpedagogiken. Vi får inte undervärdera den mänskliga aspekten! Vi behöver tänka oss in i ett fantastisk samspel som sker mellan barnet och pedagogen, där barnet visar sitt förtroende genom sin efterhärmning och utifrån denna förfinade samspel utvecklar det sedan en god självkänsla. Alla 38