Budget 2014. Antagen av kommunfullmäktige den 28 november 2013, 93

Budget 2014 Antagen av kommunfullmäktige den 28 november 2013, 93

2 Innehållsförteckning Sida Sammanfattning 3 Planeringsförutsättningar 10 Förslag till beslut - Resultatbudget 12 - Finansieringsbudget 13 - Balansbudget 14 - Nettobudgetanslag, driftbudget 15 - Investeringsbudget 16 - Övriga beslut 17 - Särskilda budgetanvisningar 18 Driftbudget per verksamhetsområde - Kommunfullmäktige 21 - Revision 23 - Överförmyndare 24 - Kommunstyrelse 26 - Kommunledningskontor 28 - Tekniskt kontor, skattefinansierat 32 - Tekniskt kontor, Va 37 - Tekniskt kontor, Avfall 39 - Räddningstjänst 41 - Byggnadsnämnd 44 - Fritids- och kulturnämnd 49 - Barn- och utbildningsnämnd 54 - Socialnämnd 63 - Miljönämnd 71 - Lönepott 77 - Pensioner 78 - Semesterlöneskuld 80 - Justering arbetsgivaravgifter 81 Investeringsbudget, detalj 83 Taxor och avgifter 92 Kommunfullmäktiges protokoll 111

3 Sammanfattning På följande sidor presenteras förslag till budget för verksamhetsåret 2014. Utgångsläge I juni 2013 beslöt kommunfullmäktige om ramar för 2014 till 2016. Beslutet grundade sig på då kända förutsättningar. Inlämnade driftbudgetförslag Nedan följer en sammanställning över inlämnade budgetförslag jämfört med tilldelade ramar: Verksamhetsområde Ram, tkr Förslag, tkr Avvikelse, tkr Kommunfullmäktige 905 971-66 Revision 684 684 0 Överförmyndare 458 527-69 Kommunstyrelse 4 122 4 122 0 Kommunledningskontor 23 951 23 951 0 Tk, skattefinansierat 58 901 58 901 0 Tk, Va -46-46 0 Tk, avfall -18-18 0 Räddningstjänst 4 995 4 995 0 Byggnadsnämnd 1 859 1 809 +50 Fritid/kultur 12 522 12 522 0 Bun 264 565 264 565 0 Socialnämnd 134 148 134 148 0 Miljönämnd 3 713 3 713 0 Pensioner 9 506 9 504 +2 Lönepott 7 055 6 795 +260 Ökn semesterskuld 695 1 000-305 Just arbetsgivaravgifter -4 000-4 000 0 Intern ränteersättning -10 418-10 418 0 Nya avskrivningar 2013, 2014 2 213 2 000 +213 TOTALT 515 810 515 725 +85 Som framgår ovan redovisades totalt en positiv avvikelse med 85 tkr jämfört med ram. Fr.o.m. sidan 21 kommenteras de inlämnade budgetförslagen, där också konsekvenserna av förslagen kan utläsas.

4 Inlämnade Investeringsförslag Den totala investeringsvolymen som nämnderna föreslagit uppgick till följande jämfört med ram: 2014 2015 2016 Förslag, tkr 80 558 51 924 56 144 Ram, tkr 72 908 34 760 37 630 Avvikelse, tkr -7 650-17 164-18 514 Som framgår ovan översteg föreslagna investeringar för åren 2014 till 2016 fastställda budgetramar med 43 328 tkr. Allmänna förutsättningar Befolkning 2013-11-01 10 950 Ränta genomsnitt 2014 2,25 % Utdebitering 22:27 Effekt av ny kostnadsutjämning 9 000 tkr Resultaträkning, inlämnade budgetförslag. Ovanstående inlämnade budgetförslag tillsammans med då preliminära skatte- och bidragsintäkter innebar följande resultatbudget för 2014: Inlämnade förslag Ram, tkr Förslag, tkr Avvikelse, tkr Verksamhetens intäkter 163 062 155 749-7 313 Verksamhetens kostnader -651 872-645 368 6 504 Avskrivningar -27 000-26 106 894 Nettokostnader -515 810-515 725 85 Skatt/bidrag 527 353 529 428 2 075 Finansnetto -3 758-3 550 208 Resultat 7 785 10 153 2 368 Resultat i procent av Skatt/bidrag (mål 2 %) 1,48 1,92 Som framgår ovan innebär de inlämnade budgetförslagen stor följsamhet till de ramar kommunfullmäktige antog i juni. Det förbättrade resultatet härrör främst från högre skatteintäkter pga förbättrad skatteunderlagsprognos än vad ramarna grundades på.

5 Budgetberedningens arbete Budgetberedningen har i sitt arbete med budgeten för 2014 bl a träffat presidierna i de olika nämnderna. Därefter har fortsatt arbete med förslagen skett i budgetberedningen. I detta arbete har nedanstående förändringar av inlämnade budgetförslag gjorts. Budgetberedningens förändringar, driftbudget Åtgärd Tkr - = minskad kostnad/ökad intäkt + = ökad kostnad/minskad intäkt Kommunstyrelsen Ökning med 150 tkr avseende bidrag till EU-samordnare +150 Kommunledningskontoret Ökning med 150 tkr avseende chefsutbildning +150 Tekniskt kontor, skattefinansierat Ökning med 140 tkr avseende ekologiska livsmedel +140 Socialnämnd Ökning av personaltäthet från 0,63 till 0,67 SÄBO +1 500 Ökning med 60 tkr avseende habiliteringsersättning +60 Föreslagen hemsjukvårdsavgift införs ej +300 Lönepott Ökning med 495 tkr avseende extra satsning på lärarlöner +495 Arbetsgivaravgifter Intäkt höjd från 4 000 tkr till 4 500 tkr avseende verkliga arbetsgivaravgifter -500 Totalt förändring, verksamheterna +2 295 Räntekostnader Lägre räntekostnader pga lägre upplåning -20 Ny skatteberäkning pga ny skatteunderlagsprognos samt effekter av ny utjämning (SKL cirkulär 13:53) -2 969 Sänkt skatt från 22:27 till 22:17 +2 062 Total förändring, nettokostnader +1 368

6 Budgetberedningens förändringar av investeringsplanen Som tidigare beskrivits innebar inlämnade budgetförslag avseende investeringar för åren 2014 till 2016 en nivå som översteg tidigare planer. Budgetberedningen har bearbetat förslagen och förändrat desamma. Nu liggande förslag från budgetberedningen redovisar följande investeringsnivåer för åren 2014 till 2016. Detaljerad redovisning återfinns fr.o.m. sidan 84. 2014 2015 2016 Inlämnade förslag 80 558 51 924 56 144 Budgetberedningen 76 358 45 774 52 644 Förändring -4 200-6 150-3 500 Som framgår ovan har reducering av investeringsvolymen skett med 13 850 tkr för de tre åren. Kommunstyrelsens förändringar Kommunstyrelsen beslöt vid sitt sammanträde 2013-11-13 om följande förändringar utifrån budgetberedningens beslutsunderlag: Driftbudget Åtgärd Lönepott Föreslagen höjning av lönepotten utgår Barn- och utbildningsnämnd Ökning av medel avseende förskoleverksamheten Tkr - = minskad kostnad/ökad intäkt + = ökad kostnad/minskad intäkt -495 tkr +1 000 tkr

7 Skatt- och bidragsberäkning Förutsättningar för skatteberäkningen 2014. Sedan den första sammanställningen av inlämnade budgetförslag gjordes har vissa förändringar skett av förutsättningarna för skatt- och bidragsberäkningen. I nuläget gäller följande förutsättningar (SKL 2013:53) Befolkning 2013-11-01 10 950 Utdebitering 22:17 Skatteunderlagsökning 2012 till 2014 4,1 %, 3,5 % resp 2,9 % Kostnadsutjämningsavgift/invånare -286:- Regleringsbidrag/invånare 212:- LSS-avgift/invånare -2 428:- Med ovanstående förutsättningar beräknas de totala skatt- och bidragsintäkterna till 530 335 tkr för 2014. Utdebitering 22:17 Materialet bygger på en sänkning med 0:15 föranledd av skatteväxling med landstinget avseende färdtjänst mm, samt ytterligare sänkning med 10 öre. Upplåning För att klara likviditeten under 2014 uppskattas att nyupplåning bör sker med 40,0 mkr. Kommunens låneskuld har i budget för 2013 beräknats till totalt 215,0 mkr. I nuläget uppgår kommunens långfristiga låneskuld till 185 mkr, varav 15 mkr utgör räntebärande revers till Habo Energi AB. Utestående banklån (lån hos Kommuninvest AB) utgör således 170 mkr. Vid beräkning av kommunens räntekostnader för 2014 har förutsatts att kommunens låneskuld vid utgången av 2013 ej når beslutat maximal upplåning med 215 mkr, utan hamnar på 195 mkr. Med 2014 års beräknade nyupplåning, 40,0 mkr, skulle låneskulden vid 2014 års utgång uppgå till 235,0 mkr. Utöver den långfristiga upplåningen utnyttjas vid enstaka tillfällen den checkräkningskredit som kommunen har på sitt koncernkonto. Koncernkontot utgörs av kommunens och dess bolags samlade likviditet. För tillfället är kreditgränsen 35 mkr. Disposition av ResultatUtjämningsReserv, RUR Fr o m 2013 finns möjlighet att, under vissa förutsättningar som kommunfullmäktige antagit, utjämna resultat över åren. För närvarande har kommunfullmäktige avdelat 13 200 tkr av det egna kapitalet i resultatutjämningsreserv, RUR. Innebörden av detta är att ev framtida negativa resultat enligt kommunfullmäktiges antagna riktlinjer kan accepteras. Det är således inte fråga om tidigare kostnadsförda avsättningar och därmed sparade medel. Disposition av RUR bedöms i nuläget ej vara aktuellt för 2014. Definitivt ställningstagande sker i samband med bokslut för 2014. IB 2014 Disp 2014 UB 2014 RUR, del av Eget Kapital 13 200 tkr 0 tkr 13 200 tkr

8 Kommunfullmäktiges mål för 2014 Kommunfullmäktige antog 2011-11-24 Visioner och mål för Habo kommun. En hållbar kommun Habo kommun ska vara en kommun som är hållbar över tiden. Det innebär att vi ska hushålla med våra resurser så att kommande generationer får minst lika goda förutsättningar som nuvarande generationer. Vår tillväxt ska ske på ett sätt som är ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbart. Inom ramen för en hållbar kommun preciseras målsättningar inom tio områden; ekonomi, utveckling, demokrati, boende, kommunikationer, miljö, mångfald, trygghet, internet och speciella utvecklingsområden som spänner över flera verksamheter. Ett av områdena där fullmäktige har formulerat preciserade målsättningar är ekonomi. Vi ska hushålla med kommunens ekonomi så att vi inte bygger upp en skuldbörda som kommande generationer får hantera. Målsättningen ska vara att finansiera investeringar med egna medel och minska vår skuldbörda så att vi på sikt blir skuldfria. Att klara våra mål utan att höja skatten är en självklar målsättning. Kommunstyrelsens mål Kommunstyrelsen har med utgångspunkt från kommunfullmäktige antagit verksamhetsmål. Följande målsättningar har formulerats avseende ekonomi; Kommunens övergripande finansiella mål skall vara att varje års resultat skall uppgå till minst 2 % av de årliga skatte- och bidragsintäkterna. En jämförelse skall också göras beträffande det genomsnittliga resultatet för den senaste 4-årsperioden. De årliga nettoinvesteringarna skall finansieras med ny långfristig upplåning till högst 40 %. En jämförelse skall också göras beträffande nettoinvesteringarna för den senaste 4-årsperioden. Visioner och mål Kommunfullmäktige har antagit sex visioner till vilka har kopplats mål, strategier och uppföljning. Visionerna presenteras nedan. I Habo kommun ska barnen få en bra start i livet. Mål - Valfrihet för individen att välja olika pedagogiska inriktningar skall öka till 2015 - Alla elever som slutar i grundskolan i Habo ska vara godkända i alla ämnen - Ingen ska utsättas för diskriminering eller kränkande behandling - Alla förskolor/skolor ska ha lokala styrelser senast 2014 Relevanta KKIK-mått - 18 A Vilket resultat når elever i årskurs 6 i kommunen i de nationella proven? - 18 B Vilket resultat når elever i årskurs 3 i kommunen i de nationella proven? - 19 andel behöriga elever till något nationellt program på gymnasiet. I Habo kommun ska det vara tryggt att bli äldre Mål

9 - Senarelägga inträdet i äldreomsorgen utifrån 2011 års nivå - Äldres upplevda nöjdhet ska öka utifrån 2011 års nivå Relevanta KKIK-mått - 26 Andel brukare som är ganska/mycket nöjda med sitt särskilda boende - 27 Vilket omsorgs- och serviceutbud har hemtjänst finansierad av kommunen - 29 Andel brukare som är ganska/mycket nöjda med sin hemtjänst I Habo kommun ska alla känna social trygghet Mål - Snabb hjälp och stöd för människor i utsatta situationer - Skapa bättre förutsättningar för personer med funktionsnedsättning Relevanta KKIK-mått - 9 Hur lång är handläggningstiden i snitt (dagar) för att få ekonomiskt bistånd vid nybesök - 30 Vilket serviceutbud finns inom LSS grupp- och serviceboende I Habo kommun ska det vara lätt att starta och driva företag Mål - Bli landets mest attraktiva kommun för företagande - Nya företagsetableringar som totalt sysselsätter minst 100 personer - Andelen traditionell kommunal verksamhet som bedrivs externt ska öka från 2011 års nivå under förutsättning att kvalitén förbättras och blir mer kostnadseffektiv Relevanta KKIK-mått - 32 Andelen förvärvsarbetande i kommunen - 33 Hur många fler/färre förvärvsarbetande har tillkommit/försvunnit i kommunen - 34 Hur många nya företag har startats per 1 000 invånare i kommunen I Habo kommun trivs alla på jobbet Mål - Öka andelen nöjda medarbetare inom Habo kommuns förvaltningar - Inför en kompetensutvecklingsplan för alla medarbetare i Habo kommun I Habo kommun har vi ett rikt fritids-, natur- och kulturliv Mål - Den upplevda folkhälsan ska öka genom ökade kultur och naturupplevelser - Antalet besökare på Biblioteket ska öka jämfört med 2011 års nivå

10 Planeringsförutsättningar Utdebitering 22:17 Materialet bygger på sänkt kommunalskatt med 0:15 öre, avseende skatteväxling för färdtjänst mm med landstinget, samt ytterligare 10 öre. Befolkning 10 950 invånare Befolkningstalet 1 nov 2013 är avgörande för skatt- och bidragsberäkningen. I materialet beräknas invånarantalet till 10 950 st. Detta är en ökning med 85 st jämfört med 1 nov 2012. Garanterad medelskattekraft 225 834 kr Materialet bygger på Sveriges Kommuner och Landsting:s (SKL) prognos över medelskattekraften. Enligt deras senaste prognos (SKL 13:53) uppgår denna till 196 377 kr. Av denna garanteras i utjämningssystemet 115 %. Kostnadsutjämningsavgift 286 kr per invånare Preliminärt beräknas kostnadsutjämningsavgiften till 286 kr per invånare. Definitiv avgift fastställs i december. Avgiften har beräknats efter ny kostnadsutjämning fr o m 2014. Jämfört med fastställd avgift för 2013 är det en sänkning med 1 022 kr per invånare. LSS-avgift 2 428 kr per invånare Avgiften per invånare minskar med 57 kr per år mellan 2013 och 2014. Definitiv avgift fastställs i början på 2014. Personalkostnadsökning 2014 Vid beräkning av personalkostnadsökningar under 2014 har förutsatts att samtliga avtalsområden höjs fr o m april. Arbetsgivaravgifter 38,98 % Materialet bygger på en arbetsgivaravgift med 38,98 %. Dock har upptagits en reducering av arbetsgivaravgifterna med 4 500 tkr. Detta föranleds av den lägre arbetsgivaravgift som gäller för ungdomar samt pensionärer samt lägre avtalsenliga avgifter än budgeterat. Räntenivå långfristig upplåning 2,25 % Vid beräkning av kommunens externa räntekostnader har räntan 2,25 % använts.

11 Förslag till beslut På följande sidor redovisas förslag till beslut avseende Resultatbudget Sidan 12 Finansieringsbudget Sidan 13 Balansbudget Sidan 14 Nettobudgetanslag Sidan 15 Investeringsbudget Sidan 16 Övriga beslut Sidan 17 Särskilda budgetanvisningar Sidan 18

12 Resultatbudget 2014, tkr Verksamhetens intäkter 192 665 Verksamhetens kostnader -685 084 Avskrivningar -26 106 Verksamhetens nettokostnader -518 525 Skatt/bidrag 530 335 Finansiella kostnader -4 980 Finansiella intäkter 1 450 Resultat 8 280 Nyckeltal Andel av skatt/bidrag Verksamhetens nettokostnader 97,77 % Finansnetto 0,67 % Resultat 1,56 %

13 Finansieringsbudget 2014, tkr Medel från verksamheten 8 280 Försäljning av anl tillgångar 0 Nya lån 40 000 Regl icke rörelsekapitalpåverkande poster 26 931 Summa tillförda medel 75 211 Nettoinvesteringar 76 358 Amortering 0 Summa använda medel 76 358 Förändring av rörelsekapital -1 147 Lånefinansieringsgrad 52,4 %

14 Balansbudget 2014, tkr Bokslut 2012 Rev Budget 2013 Budget 2014 Anläggningstillgångar 444 973 477 808 528 060 Omsättningstillgångar 52 432 52 600 51 453 S:a tillgångar 497 405 530 408 579 513 Eget kapital 220 592 223 259 231 539 Avsättningar 25 408 25 744 26 569 Långfristiga skulder 165 000 195 000 235 000 Kortfristiga skulder 86 405 86 405 86 405 S:a Skulder 251 405 281 405 321 405 S:a eget kapital, avsättningar, skulder Pensionsskuld intjänad före 1998 (inkl löneskatt) 497 405 530 408 579 513 205 740 218 177 210 652 Nyckeltal Soliditet 44,3 % 42,1 % 40,0 % Tillgångar/invånare 45 920:- 48 818:- 52 924:- Långfri skulder/invånare 15 233:- 17 948:- 21 461:- Eget kapital/invånare 20 365:- 20 548:- 21 145:- Förändring rörelsekapital, tkr 168-1 147 Förändring eget kapital, tkr 2 267 8 280

15 Nettobudgetanslag 2014, tkr Verksamhet Enl KF Justering Interna Ny fastställd budget 2014 Kommunfullmäktige 971 971 Revision 684 684 Överförmyndarverksamhet 527 527 Kommunstyrelse 4 272 4 272 Kommunledningskontor 24 101 419 24 520 Tekniskt kontor, skattefinansierat 59 041-35 441 23 600 Va-verksamhet -46 1-45 Avfallsverksamhet -18-18 Räddningstjänst 4 995 629 5 624 Byggnadsnämnd 1 809 1 809 Fritids- och Kulturnämnd 12 522 2 202 14 724 Barn- och Utbildningsnämnd 265 565 25 630 291 195 Socialnämnd 136 008 7 152 143 160 Miljönämnd 3 713 2 3 715 Lönepott 6 795-205 6 590 Pensioner (netto) 9 504 9 504 Ökad semesterlöneskuld 1 000 1 000 Justering arbetsgivaravgifter -4 500-4 500 Intern ränteersättning -10 418-389 -10 807 Nya avskrivningar 2013, 2014 2 000 2 000 Totalt 518 525 0 518 525 OBS! Efter kommunfullmäktiges fastställande av budget för 2014 har omräkning skett av interna poster samt tillägg gjorts för interna hyror. OBS!

16 Investeringsbudget 2014, tkr Kommunledningskontor Utgifter 3 210 Tekniskt kontor administration Utgifter 1 160 Tekniskt kontor, Fastighetsavdelning Utgifter 49 678 Tekniskt kontor, gata/park Utgifter 4 250 Inkomster -100 Netto 4 150 Tekniskt kontor, va Utgifter 8 760 Inkomster -800 Netto 7 960 Tekniskt kontor, avfall Utgifter 400 Räddningstjänst Utgifter 300 Fritids-och Kulturnämnd Utgifter 600 Barn- och Utbildningsnämnd Utgifter 6 550 Socialnämnd Utgifter 2 350 Totalt nettoinvesteringar 76 358 Specifikation till ovanstående investeringar finns fr.o.m. sidan 84.

17 Övriga beslut - att partistödet för 2014 fastställs till 6 429:- (grundbidrag) samt 7 286:- (mandatbidrag) - att fastställa taxor och avgifter för 2014 enligt sidan 92 ff - att kommunens långfristiga upplåning vid utgången av 2014 får uppgå till högst 235 000 000:-, inklusive räntebärande revers till Habo Energi AB (15 000 000:-) - att utöver den maximala långfristiga upplåningen får tillfällig upplåning ske med högst 35 000 000:- - att utdebiteringen för 2014 fastställs till 22:17

18 Särskilda budgetanvisningar Anslagsbindning 1 Av kommunfullmäktige beviljade anslag är bundna på verksamhetsområde. Budgetansvar 2 Budgetansvaret åvilar ytterst respektive facknämnd och efter delegering även förvaltningschef. Budgetavvikelser 3 Budgetavvikelser i form av kostnader utöver givna anslag godtages inte. Budgetdisciplin skall råda för såväl drifts- som investeringsanslag. Omdisponering av medel 4 Respektive nämnd och styrelse medgives rätt att under året, utan kommunfullmäktiges särskilda beslut, inom tilldelade drifts- och investeringsanslag omdisponera dessa i den utsträckning som verksamheten kräver. Omdisponering mellan drifts- och investeringsanslag får inte ske utan fullmäktiges medgivande. Tilläggsanslag 5 Förväntade intäkter och kostnader skall noga beräknas och därmed vara budgeterade. Tilldelade anslag motsvarar i huvudsak den ekonomiska nettoomslutning facknämnden/styrelsen förfogar över. Tilläggsanslag beviljas undantagsvis av kommunfullmäktige genom särskilt beslut. Ny eller väsentligt förändrad verksamhet eller verksamhet med annat ändamål skall likaledes godkännas av kommunfullmäktige. Tilläggsanslag i form av överföringar av driftsanslag från tidigare år medges inte. Undantag kan medges för drifts- och investeringsprojekt. Redovisning av dessa skall ske på sätt som anges i 8 andra stycket. För drift- och investeringsprojekt som belöper sig på flera verksamhetsår medges undantag. Överföring sker med det belopp som inte är förbrukat under året av exempelvis riktade statsbidrag, EU-bidrag eller motsvarande. För investeringsprojekt gäller överföringen även kommunala medel. Inventarier 6 Inköp av inventarier till belopp motsvarande ett basbelopp exkl moms skall redovisas som driftskostnad. Inköp av inventarier till belopp överstigande ett basbelopp exkl moms skall redovisas som investeringsutgift. Personalkostnader 7 Årlig lönekostnadsökning och lönebikostnader skall vara finansierade fullt ut. Beräknade årliga lönekostnadsökningar budgeteras på ett centralt finanskonto. Efter avslutade löneförhandlingar tillgodoföres resp nämnd anslag för full kostnadstäckning av avtalad lönekostnadsökning. Investeringar 8

19 Investeringsprojekt som budgeterats och kostnadsberäknats till 1 000 000 kr eller däröver skall utöver en muntlig föredragning skriftligen redovisas vid varje tertialuppföljning. Dessutom skall redovisning ske av investeringsplanen vid samma tillfälle. Varje investeringsprojekt som är färdigställt skall slutredovisas med avräkning mot beviljade anslag. Varje investeringsprojekt skall anmälas hos respektive nämnd och styrelse innan igångsättande. Budgetuppföljningen sker i form av en kortfattad skriftlig kommentar och siffersammanställning. Kommunstyrelsen har därefter att till kommunfullmäktige avge en budgetuppföljningsrapport. Respektive nämndordförande har att i kommunfullmäktige kommentera och analysera sin nämnds verksamhet, både vad gäller ekonomiskt utfall samt verksamhetsmässigt i form av volymtal mm Budgetuppföljning 9 Nämnd och i förekommande fall förvaltning skall två gånger per år, dels efter fyra månader dels efter åtta månaders verksamhet till kommunstyrelsen redovisa periodens ekonomiska utfall och prognos för årsutfallet. Verksamhetsuppföljning/Översyn 10 Nämnder och styrelser skall åter-kommande effektivisera och rationalisera sin verksamhet i syfte att inrymma verksamhetens kostnader i den av kommunfullmäktige beslutade budgeten.

Driftbudget per verksamhetsområde 20 På sidorna 21 till 81 redovisas och beskrivs de olika verksamhetsområdenas driftbudget för 2014.

21 Nämnd: Ordförande: Verksamhetsområde: Förvaltning: Förvaltningschef: Kommunfullmäktige Rolf Westmar Kommunfullmäktige, Valnämnd, Partistöd Kommunledningskontoret Jan-Åke Johansson Bokslut 2012 Rev Budget 2013 Budget 2014 Personalkostnader 253 231 256 Övrig extern kostnad 412 464 705 Kapitalkostnad 0 0 0 Övrig intern kostnad 12 10 10 Summa kostnader 677 705 971 Externa intäkter 0 0 0 Interna intäkter 0 0 0 Summa intäkter 0 0 0 Nettokostnad 677 705 971 VERKSAMHETSBESKRIVNING Kommunfullmäktige utgör kommunens högsta beslutande organ. Kommunfullmäktige väljs i allmänna val för en period av fyra år. Val för perioden 2011 till 2014 skedde i september 2010 och resulterade i följande mandatfördelning, inom parantes anges mandatfördelning för föregående mandatperiod: Parti Antal mandat Moderata Samlingspartiet 12 (12) Kristdemokraterna 6 (6) Centerpartiet 2 (2) Folkpartiet liberalerna 2 (3) Arbetarpartiet-Socialdemokraterna 11 (12) Miljöpartiet de gröna 1 (0) Sverigedemokraterna 1 (0) Totalt 35 (35) Kommunfullmäktige består av 35 ordinarie ledamöter. Kommunfullmäktige sammanträder normalt sista torsdagen i varje månad, undantaget dock juli månad. Således sammanträder kommunfullmäktige normalt 11 gånger per år.

22 I budgeten för 2014 ingår följande delar: Verksamhet Nettokostnad, tkr Kommunfullmäktige 421 Valnämnd 250 Partistöd 300 Totalt 971 Valnämnden består av fem ordinarie ledamöter med fem suppleanter. Partistödet uppgår totalt till 300 tkr. 15 % av summan delas ut som grundbidrag till varje i kommunfullmäktige representerat parti medan resterande bidrag delas ut som ett mandatbidrag. Detta innebär att grundbidraget uppgår till 6 429 kronor samt mandatbidraget till 7 286 kronor Kommunfullmäktige har också beslutat att kommunalt partistöd i Habo i huvudsak endast skall användas för aktiviteter i Habo kommun, samt att politiska partier som ej lyckas tillsätta sina platser i fullmäktige ej heller skall vara aktuella för kommunalt partistöd. KONSEKVENSBESKRIVNING AV BUDGET 2014 Tillägg har gjorts avseende EU-val samt riksdagsval, 241 tkr. Dessutom har kostnader för arvoden samt sammanträdesersättningar anpassats till verklig nivå, 25 tkr.

23 Nämnd: Ordförande: Verksamhetsområde: Kommunrevision Stellan Carlström Revision Bokslut 2012 Rev Budget 2013 Budget 2014 Personalkostnader 166 276 222 Övrig extern kostnad 444 406 456 Kapitalkostnad 0 0 0 Övrig intern kostnad 3 2 6 Summa kostnader 613 684 684 Externa intäkter 0 0 0 Interna intäkter 0 0 0 Summa intäkter 0 0 0 Nettokostnad 613 684 684 MÅLBESKRIVNING Kommunrevisionens syfte är att med oberoende, saklighet och integritet granska verksamheten i nämnder och styrelser. VERKSAMHETSBESKRIVNING Kommunrevisionen granskar årligen i den omfattning som följer av god revisionssed all verksamhet som bedrivs inom nämndernas verksamhetsområden. Prövning sker om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt, om räkenskaperna är rättvisande och om den interna kontrollen inom nämnderna är tillräcklig. Granskning görs också av delårsbokslut. Revisorerna biträds i sitt arbete av sakkunniga i de fall detta anses behövas. KONSEKVENSBESKRIVNING AV BUDGET 2014 Trots oförändrad nominell nivå så anser revisorerna att vi kan genomföra revisionsverksamheten med oförändrad volym av granskningar.

24 Nämnd: Överförmyndare: Verksamhetsområde: Överförmyndarverksamhet Ragnwald Ahlnér Överförmyndarverksamhet Bokslut 2012 Rev Budget 2013 Budget 2014 Personalkostnader 601 367 436 Övrig extern kostnad 62 88 88 Kapitalkostnad 0 0 0 Övrig intern kostnad 5 3 3 Summa kostnader 668 458 527 Externa intäkter 57 0 0 Interna intäkter 0 0 0 Summa intäkter 57 0 0 Nettokostnad 611 458 527 MÅLBESKRIVNING I varje kommun skall det finnas en överförmyndare. Överförmyndarverksamheten står under Länsstyrelsens tillsyn (efter 1 juli 2012 länsstyrelsen i Östergötlands län). Följande verksamhetsmål skall infrias under 2014: Granskning av årsräkningar Granskning tillgångsförteckning och sluträkning (kompletta och felfria) Handläggningstid ansökningsärenden (uttag och dylikt) Vitesföreläggande Rekrytering av ställföreträdare Svar på frågor 90 % klara till 1 maj 2 veckor från inlämningsdatum 2 veckor från komplett och felfri ansökan till beslut 2 månader från sista datum Påbörjas inom 1 vecka från anmälan/ansökan/föreläggande Inom ramen för förvaltningslagens serviceskyldighet

25 VERKSAMHETSBESKRIVNING Totalt uppgår antalet ärenden (2013-08-31) till 65 st. Dessutom är några ansökningar om god man under handläggning. Det föreligger också anmälningar från socialtjänsten/hälso- och sjukvården, där dessa bedömer att det finns behov av ställföreträdarskap. Av de 65 ärendena är 39 st godmanskap, 5 st förvaltarskap och 1 st blandat godmanskap/förvaltarskap samt 20 st förmyndarskapsärenden. Det föreligger ett konstant behov av nya ställföreträdare. KONSEKVENSBESKRIVNING AV BUDGET 2014 Verksamheten har under 2013 blivit dyrare än budgeterat. Orsaken är att antalet huvudmän som själva bekostar sin ställföreträdare har minskat. Budgetförslaget för 2014 har anpassats till den högre nivån.

26 Nämnd: Ordförande: Verksamhetsområde: Förvaltning: Förvaltningschef: Kommunstyrelse Thomas Werthén Kommunstyrelsen (politisk verksamhet) Kommunledningskontoret Jan-Åke Johansson Bokslut 2012 Rev Budget 2013 Budget 2014 Personalkostnader 1 787 1 511 1 921 Övrig extern kostnad 2 034 2 333 2 118 Kapitalkostnad 0 29 28 Övrig intern kostnad 243 205 205 Summa kostnader 4 064 4 078 4 272 Externa intäkter 138 25 0 Interna intäkter 0 0 0 Summa intäkter 138 25 0 Nettokostnad 3 926 4 053 4 272 MÅLBESKRIVNING Kommunstyrelsen antar varje år (eller vartannat år) verksamhetsmål för kommunstyrelsens ansvarsområde. Kommunstyrelsens uppgifter regleras i kommunallagen samt i kommunstyrelsens reglemente. Kommunstyrelsen är kommunens ledande förvaltningsorgan. Kommunstyrelsen har ansvar för hela kommunens utveckling och ekonomiska ställning. Kommunstyrelsens ledningsfunktion innebär bl a att övergripande leda och samordna - utvecklingen av den kommunala demokratin - utformningen av personalpolitiken - den översiktliga planeringen av användningen av mark och vatten - energiplanering och energihushållning - organisations- och förändringsarbete för att effektivisera administrations- och nämndarbete Kommunstyrelsen är också arbetslöshetsnämnd samt ansvarar för underhåll och förvaltning av kommunens fasta egendom med undantag av sådant som fullmäktige delegerat till annan nämnd. Kommunstyrelsen är också ansvarig för räddningstjänsten samt näringslivsfrågorna.

27 VERKSAMHETSBESKRIVNING Kommunstyrelsen består av 11 ordinarie ledamöter, 13 ersättare samt 2 insynsplatser. Under mandatperioden 2011 till 2014 är fördelningen enligt följande: Moderaterna Kristdemokraterna Centerpartiet Folkpartiet Socialdemokratiska arbetarpartiet 3 ledamöter 2 ledamöter 1 ledamot 1 ledamot 4 ledamöter Miljöpartiet och Sverigedemokraterna har var sin insynsplats. Budgeten för 2014 innehåller följande delar Kommunstyrelsens kostnader Folkhälsoprojekt (akt 151) Bidrag till Vätterns Vattenvårdsförbund (akt 150) Bidrag till konsumentrådgivning (id 1540) Bidrag till Europakorridoren (akt 153) Bidrag till Welcome to work (akt 157) Bidrag Science Park (akt 152) Bidrag Tillväxtarena Habo (akt 158, 159) Näringsliv och turism Totalt 2 536 tkr 70 tkr 35 tkr 61 tkr 15 tkr 15 tkr 50 tkr 100 tkr 1 390 tkr 4 272 tkr KONSEKVENSBESKRIVNING AV BUDGET 2014 Kommunstyrelsens kostnader. Budgeten för 2014 har ökats med kostnader för E-rådet 85 tkr, samt kostnader för gemensam finansiering av EU-samordnare 150 tkr. Dessutom budgeteras personalkostnad, 410 tkr, för barn- och utbildningschefen för 5 månader, då ny förvaltningschef beräknas anställas fr o m augusti. Förebyggande arbete bland barn- och ungdomar. Tidigare budgeterade kostnader överförs till barn- och utbildningsnämnden, 430 tkr.

28 Nämnd: Ordförande: Verksamhetsområde: Kommunstyrelsen Thomas Werthén Kommunledningskontor Förvaltning: Kommunledningskontoret Förvaltningschef: Jan-Åke Johansson Antal årsarbetare: 21,17 Bokslut 2012 Rev Budget 2013 Budget 2014 Personalkostnader 12 766 15 243 15 374 Övrig extern kostnad 8 272 8 674 8 780 Kapitalkostnad 0 2 259 2 163 Övrig intern kostnad 437 1 085 1 084 Summa kostnader 21 475 27 261 27 401 Externa intäkter 1 310 1 293 1 293 Interna intäkter 1 269 1 246 1 588 Summa intäkter 2 579 2 539 2 881 Nettokostnad 18 896 24 722 24 520 MÅLBESKRIVNING Kommunledningskontoret administrerar och verkställer uppgifter inom kommunfullmäktiges och kommunstyrelsens verksamhetsområde. Följande målsättningar gäller för kontorets arbete: - ärenden för behandling i kommunstyrelse och kommunfullmäktige skall vara väl beredda så att återremisser pga ofullständigt beslutsunderlag minimeras - handläggningstiden skall vara så kort som möjligt - verka för att göra Habo kommun till en attraktiv kommun att bo och leva i - skapa förutsättningar för ökat antal sysselsättningstillfällen inom kommunen - verka för rationaliseringsåtgärder mellan kommunens förvaltningar - löpande ekonomisk- och verksamhetsuppföljning skall ske efter 1:a tertialet. Efter 2:a tertialets utgång redovisas delårsrapport per sista augusti med prognos för helåret. - kontorets arbete skall av andra förvaltningar och externa intressenter upplevas som positivt och serviceinriktat.

29 VERKSAMHETSBESKRIVNING Kommunledningskontoret är organiserat i fyra avdelningar: Kanslienhet 3,00 årsarbetare Personalenhet 7,25 årsarbetare (inkl bemanningsenhet 2,25) Ekonomienhet 4,60 årsarbetare IS/IT-enhet 5,00 årsarbetare Växel 1,32 årsarbetare Totalt 21,17 årsarbetare Kontorets budget för 2014 innehåller följande verksamheter: Verksamhet Kommunledningskontoret, personal och verksamhetskostnader, inkl internhyra. Växel Kapitalkostnader Facklig tid Medlemskap Leader Avgift till Sv Kommunförbund Regionförbundet Primärkommunala nämnden Försäkringar Företagshälsovård (centrala medel) Personaltidning Arbetsmarknadsåtgärder Subvention friskvård Gratifikationer/minnesgåvor Central kompetensutvecklig Totalt Nettokostnad, tkr 17 035 tkr -79 tkr 2 163 tkr 589 tkr 400 tkr 265 tkr 366 tkr 52 tkr 729 tkr 100 tkr 85 tkr 2 205 tkr 300 tkr 60 tkr 250 tkr 24 520 tkr Kanslienheten sköter ärendeberedningen inom kommunstyrelsens ansvarsområde. Inom avdelningen handhas också centrala funktioner såsom posthantering, arkivering mm. Personal- och löneenheten svarar för administrativt stöd till förvaltningarna avseende lön, försäkringar, pensioner mm. Andra övergripande frågor är förhandlingsarbete (kollektivavtal), personalpolitik, utbildning, företagshälsovård, anpassningsåtgärder, internkonsult mm. Fr o m hösten 2013 har pooler inrättats inom bun och soc som administreras av bemanningsenheten. IT-stödet i kommunen är centraliserat till IS/IT-enheten, vilken för närvarande består av 5 tjänster. Ekonomienheten samordnar budget- och flerårsplanearbetet, upprättar bokslut samt samordnar den löpande ekonomiska uppföljningen. Vidare sköts kommunens krav-verksamhet samt medelsförvaltning. KONSEKVENSBESKRIVNING AV BUDGET 2014

30 Enligt ram har följande förändringar gjorts till 2014: - Ökade licenskostnader mm 176 tkr - Minskade kostnader inköpssamarbete Jönköping -170 tkr - Länstrafikkostnader -100 tkr - Ökade anslag för central utbildning +150 tkr - Interndebitering av fastighetsförsäkring -305 tkr - Tillfälligt anslag arbetstidsmodul utgår, -40 tkr FRAMTIDEN HOT/MÖJLIGHETER Kommunen har stora pensionsavgångar samt behov av nya kompetenser framöver. Nyrekrytering pga stora pensionsavgångar fortsätter, bl a chefspersonal. Kompetenser som saknas och efterfrågas är GIS, juridik, EU, information samt näringslivs frågor. Investeringsbudget För investeringar under 2014 har följande medel anslagits: Inventarier, IT-investeringar ospec Helpdesksystem E-myndighet Virtuella klienter i skolan Virtuella klienter i adm IT-utrustning Alléskolan 2 Back-up räddningstjänsten System center IT-utrustning kommunhuset Inventarier kommunhuset Totalt investeringar 300 tkr 400 tkr 250 tkr 800 tkr 450 tkr 150 tkr 60 tkr 450 tkr 250 tkr 100 tkr 3 210 tkr Helpdesksystem Ett IS/IT-ärendehanteringssystem som registrerar alla inkommande ärenden för att snabbare kunna åtgärda problemen. E-myndighet Uppbyggnad av E-tjänster för kommuninvånarna. Exempelvis att göra barnomsorgsplaneringen till en fullständig e-tjänst som integreras med barnomsorgssystemet. Virtuella klienter i skolan En personlig virtuell VDI-dator för skolans elever. Detta innebär att eleven har sin egen virtuella dator under sin skoltid, som kan nås från skolan samt hemifrån.

31 Virtuella klienter i administrationen Virtuella klienter för administrationen innebär att datorkapaciteten finns i centrala servrar. Systemet innebär också högre säkerhet och tillgänglighet. Man kan således koppla upp sig utifrån, och behöver inte vara beroende av arbetsplatsens traditionella dator. Speciellt användbart är detta för personal inom äldreomsorg och hemsjukvården. De kan då, med hjälp av speciell identifiering, flytta sig från olika arbetsplatser och ändå nå den information de behöver. Serverrum kommunhuset (Avser år 2015) Nuvarande serverrum i kommunhuset har brister. Framförallt är kylningen inte tillfredsställande. Problemet med detta är bl a lokalens låga takhöjd och ytan i sig är för liten. Alternativa lösningar är under diskussion. Ett alternativ kan vara att utnyttja källarlokalerna i stationshuset. System center System center är flera olika delar. Bl a möjliggör detta att åtgärder kan ske centralt ifrån utan att aktuell arbetsplats behöver besökas. Det innebär också ökad säkerhet på datorer och ökad prestanda. En annan del är ett migreringssystem där vid nyanställning uppgifter om personers behörighet kan administreras på ett effektivt sätt. Ytterligare en del är ett effektivare övervakningssystem där konditionen på servrar och datorer kan övervakas. Projektet beräknas pågå under ca tre år.

32 Nämnd: Ordförande: Verksamhetsområde: Förvaltning: Förvaltningschef: Kommunstyrelsen Thomas Werthén Teknisk verksamhet, skattefinansierat Tekniskt kontor Svante Modén Bokslut 2012 Rev budget 2013 Budget 2014 Personalkostnader 32 752 35 272 34 335 Övrig extern kostnad 38 781 38 582 38 979 Kapitalkostnad 2 290 26 763 25 474 Övrig intern kostnad 13 024 12 899 14 069 Summa kostnader 86 847 113 516 112 857 Externa intäkter 14 785 13 647 12 094 Interna intäkter 39 838 75 532 77 163 Summa intäkter 54 623 89 179 89 257 Nettokostnad 32 224 24 337 23 600 MÅLBESKRIVNING Tekniska kontoret förvaltar kommunens egendomar i mark, anläggningar och byggnader. Dessutom utförs servicetjänster som produktion av mat, städ- och vaktmästeritjänster samt telefoni. Tekniska kontoret ansvarar dessutom för kommunens vatten & avlopp och renhållning. Tekniska kontoret har under 2012 formulerat och förankra specificerade mätbara verksamhetsmål som utgår från visioner och mål som antagits i kommunfullmäktige i november 2011. F.o.m 2013 ingår kapitalkostnader och internhyresintäkter i tekniska förvaltningens budget. VERKSAMHETSBESKRIVNING Tekniska kontoret består av en stab och fyra enheter: Enheter Årsarbetare Staben 3,50 Plan & byggenheten 5,55 Fastighetsenhet 51,60 Gatu-enheten 3,54 VA/avfalls-enheten Kostenheten 7,88 21,43

33 Totalt 93,50 Kontorets budget för 2014 innehåller följande verksamheter: Verksamhet Nettokostnad, tkr Administration inkl. bostadsanpassningar 2 975 Fastighetsenheten -20 076 Gata/Parkenheten 15 495 Kostverksamheten -268 Tillkommande kapitalkostnader 25 474 Summa 23 600 Staben består av förvaltningschef, förvaltningsassistent samt en miljöingenjör. Här sköts de övergripande frågorna inom förvaltningen med beredning av ärenden för politisk behandling och assistenttjänster åt den egna verksamheten. En controller som arbetar under ekonomiavdelningen hjälper förvaltningen med budget och uppföljning samt planering och utredningar för egna och kommunstyrelsens behov. Man handlägger även markägarfrågor såsom arrenden och markåtkomst och andra exploateringsfrågor. Staben bevakar även kommunens intressen inom ansvarsområdet genom kontakter med andra kommuner, länsstyrelsen och andra statliga myndigheter och genom att delta i olika utvecklingsprojekt. Allmänt Tekniska kontorets verksamhet påverkas starkt av den kraftiga tillväxten som sker och har skett i Habo. Nya gator och grönytor med lekplatser kräver utökade resurser både för planering, genomförande och för skötsel och underhåll. Den stora inflyttningen med många barnfamiljer kräver stora insatser från Tekniska kontoret. Den närmaste planeringsperioden innehåller ett stort antal omoch tillbyggnadsprojekt för kommunens verksamheter och ett flertal omfattande VA- och gatuprojekt. Plan- & byggenheten har ett stort antal projekt inom fysisk planering som ska genomföras. Byggnadsnämndsenheten består av två bygglovsingenjörer, en fysisk planerare, en nämndsekreterare/handläggare, en assistent och en trafik- byggingenjör som dessutom har rollen som enhetschef. Enheten arbetar med bygglovshanteringen och sekreterarskapet i Byggnadsnämnden, upprättande av detaljplaner och översiktsplaner. Enheten svarar även för exploaterings- och fastighetsbildningsärenden, adressättning samt expeditionella arbetsuppgifter. Privata konsulter utnyttjas för ajourhållning av kommunens kartor samt och utsättningar. Enhetens personalkostnader belastar byggnadsnämnden men är organisatoriskt placerade under Tekniska kontoret. Fastighetsenheten består av en enhetschef, två byggnadsingenjörer, en arbetsledare och en städledare. I verksamheten finns även 4 drifttekniker och 44 årsarbetare som vaktmästare, gatu- parkarbetare, reparatör, OSA-lag och lokal-vårdare. Gatu/VA/avfalls-enheten består av en enhetschef, tre ingenjörer, en arbetsledare för VA samt en assistenttjänst. Enheten består av tre avdelningar: Gata, Vatten- och avloppsreningsverk inkl. VAledningar samt avfallshantering. VA-avdelningen sysselsätter utöver arbetsledaren, 3 drifttekniker. Det övergripande beställaransvaret för gatu- och parkskötsel som genomförs av fastighetsavdelningen ingår också i enheten.

34 VA-verksamheten och avfallshanteringen redovisas som egna taxefinansierade områden. Kostenheten består av en enhetschef och en biträdande kostchef med ca 21 årsarbetare i form av kokerskor, ekonomibiträden och serveringspersonal. Habo Kost utgör en egen resultatenhet med uppdrag att leverera mat till skolor och förskolor, äldreboende både på Kärrsgården och ute i samhället samt besökande i Restaurang Kärrsliljan. KONSEKVENSBESKRIVNING AV BUDGET 2014 Då kraftiga reduceringar har gjorts i förhållande till ramäskandet som endast innehöll volymförändringar och ej några kvalitetsförbättringar så kommer Tekniska kontoret sannolikt inte att i önskad grad kunna uppfylla de krav som ställs från kommuninnevånare och övriga kommunala verksamheter. Gatu- och fastighetsunderhållet kommer att ytterligare halka efter och skapa merkostnader på sikt. En viss förstärkning av underhållsbudgeten för gator och fastigheter har dock lagts in då lönekostnader och övriga fasta kostnader justerats mot VA-kollektivet och byggnadsnämndens verksamheter. Dessa kostnader har tidigare belastat skattekollektivet och speglar nu med det nuvarande budgetförslaget de verkliga kostnaderna för dessa verksamheter. Bostadsanpassningsbidragen är svåra att förutse, åldringsbehoven och anpassningar för sjukdomsoch olycksfall har tenderat att öka. Strävan att äldre ska kunna bo kvar och vårdas i hemmet i stället för att flytta in till kommunala vårdboenden resulterar i en ökning av anpassningsbehoven. Dyra anpassningar av äldre villor ökar då det saknas alternativa bostäder i kommunen. Kostnaderna för bostadsanpassningar kommer med största sannolikhet att fortsätta överstiga budgeten. Fastighetsenhetens anslag har minskat kraftigt de senaste åren med hänsyn taget till att volymen ökat med ny skola och nya förskolor. Det finns ett uppdämt underhållsbehov av många verksamhetslokaler eftersom det invändiga underhållet under de senaste åren varit mycket begränsad i förhållande till behoven som finns definierade i underhållsplanen och önskemålen från verksamheterna. Underhållet har ett flertal år minskats utifrån de behov som presenterats i budget och trots en viss förstärkning av underhållsnivån i budgetförslaget för 2014 så släpar underhållsnivån efter. Utfallet för kostnaderna för akut underhåll har de senaste åren ökat som ett resultat av att det planerade underhållet inte kan utföras enligt plan. Bristande underhåll påverkar fastighetsvärden negativt och sänker trivseln i lokalerna, i vissa fall kan det också få hälsokonsekvenser för personer som vistas där. Besparingarna kommer även att resultera i att utrustningsnivån på lekplatser på skolor och förskolor måste begränsas eftersom de skärpta säkerhetskraven medför att en del lekutrustning måste tas bort vilket medför att lekmiljöerna försämras. Gatu/parkenheten har lämnat ett budgetförslag som innebär att verksamheten kan bedrivas i liknande omfattning som under 2013. De kvalitetsförbättringar som föreslagits i samband med rambudgeten ingår inte fullt ut i det nu angivna budgetförslaget. Att verksamheten bedrivs i liknande omfattning betyder bland annat skötsel av grönytor, slyröjning, reparation av skadade lekredskap, visst beläggningsunderhåll, utbyte av trasiga belysningspunkter, underhåll av skyltar och andra anordningar, barmarksrenhållning och snöröjning. Det finns ett ackumulerat behov av att underhålla beläggningen på våra gator. I dag är underhållstakten så pass låg att den genomsnittliga restlevnadstiden för gatubeläggningen blir lägre varje år. På sikt kommer det innebära högre kostnader för underhåll då åtgärderna som krävs kommer vara större och kostsammare. Ett annat område där det finns behov av kvalitetshöjningar är inom tillgänglighetsåtgärder.

35 Allmänna platser ska vara tillgängliga för alla. Enligt Boverkets föreskrifter ska hinder avhjälpas så snart det inte är orimligt med hänsyn till de praktiska och ekonomiska förutsättningarna. För enhetens del innebär det att göra tillgänglighetsanpassningar av t.ex. gångbanor, lekparker och andra allmänna platser. Aktuellt budgetförslag rymer dock bara en bibehållen låg nivå på dessa åtgärder. Kostenhetens kostnader för råvaror ökar varje år utan full kompensation genom höjda kostpriser. Kommunen har fastställt både i det Kostpolitiska programmet och i Miljöprogrammet att andelen ekologiska livsmedel ska öka. 2011 skulle de utgöra minst 10 % av livsmedelsinköpen, i kronor räknat, och 2020 är målsättningen 50 %. För att nå målet 2020 måste nivån öka med 5 % per år. 2012 uppnåddes drygt 15 % och vid halvårsskiftet 2013 var 19,8 % av livsmedelsinköpen ekologiska. Ekologiska livsmedel är i genomsnitt 30 % dyrare. Konsekvensen av budgeten för 2014 är att andelen kommer att sjunka till 2011 års nivå, dvs. 10 % och vi kommer inte att uppnå de fastställda målen. Under 2014 kommer produktionen till förskolor och skolor att minska pga. lägre barnantal. Då minskningen är fördelad på många enheter kommer det inte gå att påverka de fasta kostnaderna för fr.a. personal och lokalhyra, men även transporter, licensavgifter, kapitalkostnader och utrustningar. Centralköket kommer att kunna kompensera detta till viss del med de kunder som kommer från det äldreboende som nu drivs av Carema, men övergår till kommunal regi från oktober 2013. Men detta är heldygnskunder och kräver mer bemanning på morgon, eftermiddag och helger. Bun har framfört att man vill minska kökstjänsterna i mottagningsköken på två förskolor, från 100 % till 75 % vilket innebär en kostnadsminskning på 200 tkr. Detta är den bemanning som den privata entreprenören har i liknande förskolekök. Här bör man beakta att våra verksamheter inte ser likadana ut och därmed inte har samma organisation. Att minska arbetstiden med 25 %, två timmar per dag, kommer självklart att få konsekvenser för måltidsverksamheten på förskolan. Servicen blir sämre och måltiden får en lägre kvalité. Habo Kost har målmedvetet under många år jobbat för att höja kvalitén på verksamheten i mottagningsköken. Vi serverar idag mycket fina sallader och grönsaker som tillreds på förskolan och kan idag se som resultat att barnen äter mer och mer grönsaker. Så ofta som det är möjligt bakas det bröd. Allt som går tillreds på plats så nära serveringstillfället som möjligt. Man kokar potatis, ris och pasta och gör sitt eget potatismos. Dessa kök gör även de flesta av sina inköp direkt från grossisten, vilket avlastar centralköket som varken har de förvaringsmöjligheter eller personalresurser som krävs för att ta emot och vidarebefordra varorna till resp. kök. En annan viktig aspekt är att det är en arbetsuppgift som kräver ansvar och engagemang hos kökspersonalen och gör deras arbete mer stimulerande och av högre kvalité. Innan man fattar beslut om neddragning vore det önskvärt att man avvaktar den utvärdering av hur nuvarande entreprenad har fungerat. Utvärderingen ska göras innan man påbörjar en ny upphandling av måltidsservice. FRAMTIDEN HOT/MÖJLIGHETER Genom det låga anslaget för fastighetsunderhåll kommer åtgärdandet av eftersatt underhåll inte att kunna hämtas igen. Tekniska kontoret har i möjligaste mån försökt prioritera åtgärder som inte medför allt för stora konsekvenser på lång sikt, men ytterligare minskade insatser ökar risken för fukt- och vattenskador i våra byggnader då även vissa underhållsåtgärder som berör klimatskalen, såsom tak och fönsterbyten tvingas skjutas på framtiden Den begränsade underhållsbudgeten innebär i princip att merparten av det invändiga underhållet uteblir. Det eftersatta underhållet medför därför även att arbetsmiljön och trivseln försämras i kommunens verksamhetslokaler. Kommunens expansion medför att volymen ökar kraftigt vad gäller lokalutrednings- och lokalplaneringsuppdrag för övriga kommunala verksamheter.

36 Ökade myndighetskrav från t.ex räddningstjänst, Arbetsmiljöverket och livsmedelsverket, samt EUdirektiv avseende lekplatser, medför att anpassningar måste genomföras utöver rena underhållsåtgärder, vilket belastar anslagen för den tekniska verksamheten. Anslaget för underhållsbeläggning på kommunens gator räcker inte till så att den önskade underhållstakten kan genomföras. Konsekvenserna blir, förutom missnöjda kommuninvånare, ökade kostnader på lång sikt eftersom det krävs större insatser på gatornas överbyggnad vid bristfälligt underhåll av beläggningen. Beläggningsstandarden inventerades under år 2011 och resultatet från den visar att anslagen behöver höjas med 2,5 Mkr per år för att under en tioårsperiod komma ikapp med underhållet. För att utnyttja befintliga resurser på bästa sätt prioriteras underhållet på gator som nästan har nått sin fulla livslängd. Det betyder att gator som redan har passerat sin fulla livslängd och därför har sämst funktion inte åtgärdas vilket kan vara svårt att motivera för kommuninnevånarna. Gatuunderhållet kommer alltså i första hand att koncentreras till de åtgärder som innebär att man i möjligaste mån förhindrar att de prioriterade gatorna når den dåliga statusen som de sämsta gatorna har. Gatu/parkavdelningen har sedan ett antal år tillbaka fått utökade resurser genom det så kallade OSAarbetslaget. Då man successivt arbetat för, och även lyckats hitta ett väl fungerande arbetssätt för gruppen i det dagliga arbetet, så har avdelningen fått en bra resursförstärkning vilket bidragit till i en ökad nivå på framför allt grönyteskötseln i kommunen. Gatubelysningen består fortfarande till viss del av belysningskällor som innehåller kvicksilver. Arbetet med att byta ut dem mot andra, mer energieffektiva ljuskällor har pågått sedan år 2011. I första hand skar bytet till LED. Driften av gatubelysningen köps in från Habo Kraft. Under 2013 kommer ett nytt avtal för detta att tas fram eftersom förutsättningarna förändras då gatubelysningen ska utformas med avseende på estetik, trafiksäkerhet, energieffektivitet och driftsäkerhet. Under 2013 har en konvertering skett från det tidigare GIS-verktyget Geosecma till det nya webbaserade Geosecma för ArcGIS. I samband med återanställning av en ingenjörstjänst på Gata/VAenheten har valet gjorts att inrikta tjänsten mer mot GIS. Det nya GIS-verktyget erbjuder många möjligheter, men resurser krävs för att utveckla och driva ett fortsatt användning av GIS i kommunen.

37 Nämnd: Ordförande: Verksamhetsområde: Förvaltning: Förvaltningschef: Kommunstyrelsen Thomas Werthén VA-verksamhet Tekniskt kontor Svante Modén Bokslut 2012 Rev budget 2013 Budget 2014 Personalkostnader 2 241 2 290 2 982 Övrig extern kostnad 6 354 7 804 7 020 Kapitalkostnad 3 922 4 216 3 636 Övrig intern kostnad 1 762 1 111 1 983 Summa kostnader 14 279 15 421 15 621 Externa intäkter 13 927 14 691 14 866 Interna intäkter 818 730 800 Summa intäkter 14 745 15 421 15 666 Nettokostnad -466 0-45 MÅLBESKRIVNING Tekniska kontoret svarar för driften av denna verksamhet som består av vatten- och avloppsreningsverken med ingående färskvatten- dagvatten- och avloppsledningar samt tillhörande tryckstegrings- och pumpstationer. Följande målsättningar gäller: - Att alltid kunna tillhandahålla ett rent färskvatten och på effektivast möjliga sätt rena avloppsvattnet före återgång till naturen. - Att utföra förebyggande underhållsåtgärder för att undvika driftstörningar - Att omgående sätta in erforderliga resurser vid uppkomna ledningsbrott och skador Att minimera störningar för den enskilde och drift- och produktionsbortfall för industrin. VERKSAMHETSBESKRIVNING Verksamheten lyder under Gatu/VA-chefen och en arbetsledare och tre årsarbetare ansvarar för driften. Personalen arbetar med drift, tillsyn och underhåll av såväl avloppsverk, vattenverk, ledningsnät, pumpstationer och reningsdammar. Även underhåll och byten av vattenmätare ingår i verksamhetens uppgifter. Arbetet styrs i stor utsträckning av olika lagkrav och personalen arbetar efter fastställda egenkontrollprogram. I arbetet görs en tydlig skillnad på de arbetsuppgifter som är kopplade till dagvatten och avlopp och de som rör dricksvatten. Hanteringen av dricksvatten klassas