Betydelsen av betingad självkänsla, tillhörighetsbehov och självpresentation för Facebook-aktivitet Roya Jangali Handledare: Maarit Johnson MASTERUPPSATS I PSYKOLOGI 30 POÄNG VT 2016 STOCKHOLMS UNIVERSITET PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN
BETYDELSEN AV BETINGAD SJÄLVKÄNSLA, TILLHÖRIGHETSBEHOV OCH SJÄLVPRESENTATION FÖR FACEBOOK-AKTIVITET Roya Jangali Sociala mediers framväxt har gjort det enklare för människor att få utlopp för sina sociala behov. Facebook är den största webbsidan där människor kan bland annat hålla kontakt med familjen och vänner, presentera sig genom profilbild- och statusuppdateringar och tillfredsställa sina tillhörighetsbehov. Studien undersökte om betingad självkänsla, tillhörighetsbehov och självpresentation har betydelse för Facebookaktivitet. En enkät besvarades av 381 personer på Facebook. Korrelations- och hierarkisk multipel regressionsanalyser visade att betingad självkänsla, tillhörighetsbehov och självpresentation korrelerade signifikant och positivt med Facebookaktivitet. Tillhörighetsbehov var den starkaste signifikanta prediktorn för Facebookaktivitet. Det näst starkaste signifikanta prediktorn var självpresentation. Däremot hade betingad självkänsla ingen unik signifikant effekt på Facebookaktivitet. En sammanfattande tolkning av resultaten visade att tillhörighetsbehov och självpresentation spelar en viktig roll för Facebookaktivitet. Kommunikationen mellan människor har förändrats drastiskt under de senaste 50 åren. Idag umgås vi även genom datorn eller genom en smartphone; vi har möjlighet att hela tiden vara uppkopplade bland annat till Facebook och via chek-in funktionen berätta för våra Facebookvänner vart vi befinner oss. Facebook har blivit en av de största aktörerna på sociala medier och den teknologiska utvecklingen gjort att en plattform som Facebook ständigt finns tillgängligt (Mehdizadeh, 2010). På Facebook kan användarna presentera sig själva genom exempelvis statusuppdateringar som är en av populäraste funktionerna i Facebook (Denti m.fl., 2012). Facebook möjliggör för användarna att skapa och ta del av profiler, uppdatera profilbilder, dela foto och annan personlig information, gilla och kommentera vänners bilder och inlägg och att gå med i olika grupper. Mycket av positiva kommentarer och gilla funktionen verkar stärka individers självkänsla enligt tidigare studier (t.ex. Debatin, Lovejoy, Horn, & Hughes, 2009; Mauri m.fl., 2011; Turkle, 2011). Vad är Facebook? Facebook, ett socialt nätverk på Internet med Mark Zuckerberg som grundare startades år 2004 och är en av de snabbast växande och populära sociala nätverk i dagens samhälle. Facebook hade som syfte att vara ett nätverksverktyg endast för studenter på Harvard universitet med bara några hundra användare från början till flera hundra
2 miljoner användare världen över idag (Denti m.fl., 2012). Facebook är den mest populära och största funktionen av sociala medier (Denti m.fl., 2012). Urvalet som använder Facebook idag är mycket stort. Enligt Sveriges största studie om Facebook, genomförd av Denti m.fl. (2012), finns det 845 miljoner Facebook medlemmar i hela världen varav 4.5 miljoner är svenskar. 85 procent av deltagarna uppger att Facebook blivit en del av deras vardag och de loggar in på kontot varje gång de startar datorn. Resultatet av studien visar även att svenska kvinnor är aktiva i snitt 81 minuter och svenska män i snitt 64 minuter dagligen (Denti m.fl., 2012). Facebook ger användarna möjlighet att skapa en identitet, presentera sig, hålla kontakt med familjen och vänner världen över, visa åsikter genom kommentarer och gilla-funktionen etc. (t.ex. Debatin m.fl., 2009; Mauri m.fl., 2011; Turkle 2011). Debatin m.fl. (2009), gjorde en studie där de med hjälp av både kvantitativ och kvalitativ metod undersökte varför så många väljer att använda Facebook. Författarna kom fram till att den största anledningen är att de vill hålla kontakt med sina vänner och familj. En annan anledning var att användarna ville ta del av andras liv (Debatin m.fl., 2009). I genomsnitt spenderar människor mellan 60 till 120 minuter per dag på Facebook och i genomsnitt har de mellan 200 till 300 vänner på Facebook (Kalpidou m.fl., 2011). Kalpidou m.fl. (2011) gjorde en undersökning där de samlade in data från sjuttio högskolestudenter som fick svara på frågor gällande Facebookaktivitet och därefter fick de svara på frågor gällande självkänsla. Resultatet av studien antyder att de som spenderar mer tid på Facebook, tenderar att ha lägre självkänsla, enligt Kalpidou, m.fl. 2011). I Sveriges största studie om Facebook, genomförd av Denti m fl. (2012), deltog 1011 personer i åldrarna 14-72 år för att besvara en webbenkät. Resultatet av studien visar att svenska kvinnor är mer aktiva på Facebook jämfört med män. En anledning till detta enligt författarna kan vara att kvinnor är mer sociala och de är benägna att lägga ner mer tid på sociala relationer. År 2010 gjorde Soraya Mehdizadeh en undersökning vid York universitet om hur narcissim (överdriven själv-centrering) och självkänsla yttrar sig på Facebook. Hon samlade in data från hundra studenter. Resultatet av hennes studie pekar på att personer med lägre grad av självkänsla och högre grad av narcissim är benägna att spendera mer tid på Facebook. Mehdizadeh (2010) menar vidare att en arena som Facebook ger användarna möjlighet att få stöd och bekräftelse samt umgås och spela en önskvärd roll, lättare än i den verkliga världen. Tillhörighet Enligt teorin Need to belong (NTB), har alla människor ett grundläggande behov av att känna tillhörighet och ha bra interpersonella relationer till andra vilket är medfött (Baumeister & Leary, 1995). Detta får oss att sträva efter grupptillhörighet och
3 romantiska förhållanden enligt Baumeister och Leary (1995). De menar också att graden av behovets betydelse varierar från en person till en annan. Att bara ha kontakt med någon räcker inte för att tillhörighetsbehovet blir tillfredsställd, utan det krävs att personen man har kontakt med bryr sig om och bekräftar ens värde och existens (Baumeister & Leary, 1995). Tillhörighet och brist på tillhörighet har ett starkt samband med människors känslor och välbefinnande enligt Baumeister och Leary (1995). Självkänsla - obetingad eller betingad Begreppet självkänsla har genom åren definierats på en mängd olika sätt. Självkänsla kan beskrivas inom ramen för det bredare själv-begreppet. Självet är en kognitivemotionell mekanism som tillåter individerna att på ett medvetet sätt reflektera över sig själva (Leary, 2004; Rosenberg, 1965). Många forskare är ense om att självkänslan formas dels genom egen kompetens och dels genom emotionell bekräftelse (Deci & Ryan, 1995; Forsman, & Johnson, 1996). Rosenberg (1965) definierar självkänslan som en individs känsla av sitt självvärde. Rosenberg (1965) menar att självkänslan är en attityd som människor har till sig själv, vilket kan vara en positiv eller negativ attityd. Individer med hög självkänsla är nöjda med sig själva och har en hög självrespekt men däremot individer med låg självkänsla ser inte sig själva som värdefulla och självrespekt hos sådana personer är mycket låg (Rosenberg, 1965). Johnson & Forsman (1995) har utvecklat en teori om självkänslan och dess betydelse för individens beteende och funktion. Utifrån deras synsätt är självkänsla inte något vi bara har med oss utan det är något vi ständigt strävar efter att få. Författarna beskriver obetingade bassjälvkänslans betydelse för i vilken grad yttre bekräftelse behövs (Johnson & Blom, 2007). Självkänsla kan vara obetingad eller betingad. Den obetingade självkänslan står för en inre trygghet och tillit och är oberoende av yttre bekräftelse (Johnson & Forsman, 1995). När den inre tryggheten i självet är bristfällig behövs bekräftelse av yttre källor. Dessa personer ställer krav på sig själva för att prestera och bli accepterad, så att känna ett självvärde och dessa personer är mer sårbara för hot mot självvärde (Johnson & Blom, 2007). Personer med starkt betingad självkänsla känner sig värdefulla endast när denne presterar, blir omtyckt och bekräftat av andra (Johnson & Blom, 2007). Komptens- och relationsbaserad självkänsla är två huvudtyper av betingad självkänsla som finns hos personer med låg inre självkänsla (Johnson & Blom, 2007). Få tidigare studier har fokuserat på just betingad självkänsla och Facebookaktivitet, utan de flesta har fokuserad på självkänsla i stort. I föreliggande studie fokus ligger på två olika typer av betingad självkänsla, kompetensbaserad- och relationsbaserad självkänsla. Individer med hög grad av kompetensbaserad självkänsla ställer höga inre krav på sig själva och strävar ständigt efter att tillfredsställa sina kompetensbaserade behov och därefter
4 värderar de sig själva utifrån status och prestationer de gör (Johnson & Blom, 2007). På grund av detta skapas en tvångsmässig press hos sådana personer att göra alltid bäst ifrån sig. För dessa perfektionister räcker det inte att vara lika bra som alla andra, utan det gäller att vara bäst och därför blir de ofta överambitiösa men också lätt uttröttade (Johnson & Blom, 2007). Relationsbaserad självkänsla är till skillnad från kompetensbaserad självkänsla mer passiv. Johnson och Blom (2007), menar att personer med hög grad av relationsbaserad självkänsla har ett överdrivet behov av att bli omhändertagna, omtyckta och skyddade för att stärka sin självkänsla och känna sig värdefulla. Dessa personer är känsliga för signaler från omgivningen och att bli avvisade. För att undvika avvisandet, blir de ofta tvungna att undertrycka sina känslor och bete sig på sådant sätt som andra accepterar och uppskattar. Dessa personer är rädda för att förlora omgivningens acceptans (Johnson & Blom, 2007). Det verkar rimligt att anta att just en betingad självkänsla dvs. behov av bekräftelse spelar roll för individers behov av social bekräftelse (Kalpidou, mfl., 2011). Facebook fungerar som en källa för positiv bekräftelse. Antal likes och positiva kommentarer på bilder och statusuppdateringar bidrar till bättre självbild och stärker självkänslan. Facebook tillåter användarna att uppfylla behovet av social tillhörighet, genom kommunikation med sina Facebooksvänner (t.ex. Bullingham & Vasconcelos, 2013; Denti m.fl., 2012; Mehdizadeh, 2010). Självpresentation Självpresentation innebär hur vi väljer att presentera oss och uppfattas av andra, något som ofta sker på Facebook (Goffman, 2009; Zhao m.fl. 2008). I de flesta studier som har gjorts på Facebook om självpresentation har resultat pekat mot att publicering av bilder är det främsta sätt som människor väljer att visa sin identitet på (Mehdizadeh 2010; Zhao m.fl., 2008). Resultat av tidigare studier visar att användarna på Facebook hellre presenterar sig själva via bilder istället för att skriva om sig själva, show rather than tell (Zhao m.fl., 2008). Resultatet av Krämer och Winters (2008) studie visar att människor strävar efter positiva självpresentationer på Facebook, genom att ha många vänner, designa den egna profilen, ladda upp bilder och beskriva sig på ett strategiskt sätt som på ett bra sätt representerar den ideala självbilden. Självpresentation består av olika strategier ingratiation, supplication och enhancement är de mest använda strategierna i det vardagliga sociala livet enligt (Jones & Pittman 1982). Ingratiation handlar om att sträva efter att bli omtyckt av andra människor i omgivningen genom exempelvis smicker och att erbjuda tjänster och är en av de vanligaste strategier som människor använder sig av i sin självpresentation på onlinevärlden (Jones & Pittman 1982). Supplication handlar om att framställa sig som hjälplös och svag för att få hjälp av andra (Jones & Pittman 1982). Enhancement innebär att på ett medvetet sätt framställa en positiv bild av sig själv genom att överdriva värdet av sina positiva prestationer men däremot gömma sina negativa
5 egenskaper (Jones & Pittman 1982). Dessa tre faktorer ansågs vara de vanligaste och mer benägna att mäta självpresentation på onlinevärlden enligt tidigare studier (t.ex. Jones & Pittman 1982) och därför dessa tre faktorer valdes att den aktuella studien fokusera på. Enligt Goffman (2009) liknar livet en teater där individerna presenterar sig på en scen. Han utgår ifrån att detta sker i ansikte-mot-ansikte situationer. Goffmans metafor kan jämföras med vår tids sociala aktiviteter såsom användandet av Facebook. Facebook är som en teaterscen som ger användaren möjlighet att spela en önskvärd roll och de kan visa upp sitt önskade möjliga själv samtidig som de kan dölja sina oönskade egenskaper (Zhao m.fl., 2008). Detta går i linje med Denti m.fl. (2012) studie som menar att människor idealiserar sin självbild på Facebook. Enligt Nadkarni och Hofmann (2012) använder människor Facebook främst av två anledningar; att tillfredsställa två primära behov; tillhörighetsbehov och självpresentation. Behovet av tillhörighet, som kan avspeglas av att gå med i olika Facebook-grupper, kan associeras till självkänsla genom att människor har en inre motivation att bli accepterade av omgivningen (Leary, 2004). Att bli accepterad av andra leder i sin tur till en ökad självkänsla (Leary, mfl., 2005). Behov av självpresentation, att upprätthålla en positiv bild av en själv, kan avspeglas i att individen delar med sig mycket information på sådant sätt som hen tror att ens vänner reagerar positivt på (Nadkarni & Hofmann, 2012). Seidman (2014) fann i sin studie att individer använder Facebook för att få sin identitet bekräftad. Utryckande av identitet sker dels genom att ladda upp bilder ofta dels genom att posta inlägg på andras profiler och tagga dem, enligt Seidman (2014). Även om själv-relaterade behov tycks ha betydelse för människors Facebookaktivitet, fattas fortfarande systematisk forskning kring personlighet och Facebook. Enligt Ellison m.fl. (2007) använder personer med lägre självkänsla Facebook för att utöka sitt sociala umgänge i större utsträckning än personer med högre självkänsla. Den föreliggande studien fokuserar på betydelsen av betingad självkänsla, tillhörighetsbehov och självpresentation för Facebook-beteenden som aktivitet och användande. Syfte Syftet med denna studie är att undersöka betydelsen av själv-relaterade behov för Facebook-aktivitet; tillhörighetsbehov (t.ex. acceptans, bekräftelse och anslutning), självpresentation (t.ex. profilbild- och statusuppdateringar) och betingad självkänsla (t.ex.graden av behov av kontakter). Hypoteser: Hypotes1: Betingad självkänsla har ett positivt samband med Facebook-aktivitet. Hypotes 2: Tillhörighetsbehov har ett positivt samband med Facebook-aktivitet. Hypotes 3: Positiv självpresentation har ett positivt samband med Facebook-aktivitet.
6 Metod Undersökningsdeltagare Deltagarna var 381 personer varav 328 kvinnor och 53 män. Deltagarna var i åldrarna 14 till 82 år (M = 35,76, SD = 11.70). Undersökningsdeltagarna rekryterades dels via författarens Facebooksida och dels via utskick till olika grupper i Facebook. Alla deltagarna var anonyma och deltog frivilligt. Total antal deltagare var ursprungligen 575 personer. Enkäter som endast var påbörjade exkluderades. De som exkluderats hade antingen inte fyllt i skalan alls eller bara fyllt i bakgrundsfrågor. Antalet insamlade enkäter var 381. Material Betingad självkänsla mättes med en validerad och reliabel 26-item skala som indikerar kompetens- och relationsbaserad självkänsla (Johnson & Blom, 2007). Påståenden som indikerar kompetensbaserad självkänsla var t.ex. Jag känner att jag duger endast när jag har lyckats väl med något eller Oavsett det faktiska resultatet har jag alltid en gnagande känsla inom mig att jag borde prestera bättre. Påståenden som indikerar relationsbaserad självkänsla var t.ex. Konflikter och gräl med min partner eller en mycket nära vän får mig oftast att känna mig misslyckad och hjälplös, Det är viktig för min självkänsla att känna mig älskad eller Det händer att jag låter andra behandla mig illa för att inte riskera att förlora deras acceptans (Johnson & Blom, 2007). Behov av tillhörighet mättes med en skala av Leary, Kelly och Cottrell, (2005). Frågorna var ursprungligen på engelska men de har översatts till svenska av författaren och av Docent Maarit Johnson. Enkäten bestod av total 10 påstående. Ett exempel på ett påstående är: Jag har ett stort behov av att känna tillhörighet. Självpresentation mättes med hjälp av en extraherad skala från Lee, m.fl. (1999). Ingratiation, supplication och enhancement som bestod av total 18 frågor, valdes i denna studie, för att de ansågs vara mer benägna att mäta självpresentation på Facebook (Wong, 2012). Ett exempel på en påstående från Ingratiation är Jag uttrycker åsikter som andra människor kommer att gilla. Ett exempel på en påstående från Supplication är Jag använder mina svagheter för att få sympati från andra och Jag berättar gärna för folk när jag gör väl på uppgifter som andra har svårt med är exempel på ett påstående från Enhancement. Facebook-aktivitet. Enkäten (Facebook Intensity Scale) var baserad på Ellison m.fl. (2007) som bestod av 8 frågor. Skalan består av två självrapporterade bedömningar av Facebookaktivitet. Skalan är gjord för att mäta i vilken utsträckning deltagarna är aktiva på Facebook, hur många vänner de har och hur mycket tid de lägger ner på Facebook en vanlig dag. Skalan inkluderar även en del attitydfrågor och mäter hur emotionellt
7 förbunden användaren är till Facebook och hur integrerat Facebook är i användarnas dagliga aktiviteter (Ellison m.fl., 2007). Kontrollvariabler Social önskvärdhet. För att kontrollera socialt önskvärda responser användes fem item från Social Desirability Scale (Crowne & Marlow, 1960). Social önskvärdhet handlar om hur en person vill framställa sig själv vilket påverkas av sociala normer (Zerbe & Paulhus, 1987). Social önskvärdhet är en responsbias som används ofta för att kontrollera svaren i enkätundersökningar (Goodwin 2005). Negativ affekt. Fem påståenden av Positive Affect and Negative Affect Scales (PANAS; Watson, Clark & Tellegen, 1988) användes för att kontrollera deras betydelse för responser. Alla dessa personlighetsvariabler besvarades på en Likert skala från 1 (stämmer inte alls) till 5 (stämmer precis). Påståenden i dessa skalor var slumpvist blandade i enkäten. Procedur Enkäten som var internetbaserad, konstruerades med hjälp av hemsidan Qualtrics, www.qualtrics.com. En pilotstudie genomfördes först med 8 deltagare där enkäten publicerades på olika Facebook-grupper och personerna gav feedback via mejl. Med hjälp av denna information kunde vi korrigerades eventuella stavfel och feltolkningar därefter distribuerades den slutgiltiga enkäten för allmänheten i olika grupper i Facebook. Enkäten lades ut på min Facebook sida och spreds vidare via vänner för att nå ut till en större andel människor inom avgränsningen. Enkäten delades ut via en länk på olika grupper i Facebook. När individerna valde att följa länken visades ett detaljerat informationsbrev. Om personerna valde att gå vidare, visades enkätens enda obligatoriska fråga om samtycke. De som lämnade sitt samtycke kunde gå vidare för att delta i studien. Enkäten var tillgänglig i tjugo dagar och stängdes sedan ned. Efter att enkäten stängdes exporterades all data från qualtrics till SPSS för analys. Forskningsetiska övervägande Alla deltagare informerades om att deltagandet är frivilligt, att de är anonyma och att de kan avbryta sin medverkan när som helst utan att behöva förklara varför. I informationsbrevet framgick bland annat studiens syfte och urvalskriterier samt kontaktuppgifter till de ansvariga. Resultat Först beräknades Perason korrelationer mellan alla studiens variabler. Sedan gemofördes en hierarkisk multiple regressionanalys för att se vilka av
8 personlighetsvariablerna var starkaste prediktorer av Facebookaktivitet. Betingad självkänsla är total poäng av kompetens och relationsbaserad självkänsla. Beskrivande statistik och reliabilitet för alla indexvariabler som ingick i studien presenteras i Tabell 1. Pearsons korrelationer (two tailed) mellan alla variablerna i studien presenteras i Tabell 2. Tabell 1. Medelvärden (M), standardavvikelser (SD) och Cronbach s alpha för studiens variabler. Variabler M SD Alpha Facebookaktivitet 3,09 0,79 0.79 Betingad självkänsla 3,04 0,70 0,92 Tillhörighetsbehov 3,20 0,64 0,76 Självpresentation 2,12 0,54 0,82 Social önskvärdhet 3,42 0,58 0,37 PANAS 2,52 0,96 0,82 Tabell 2. Korrelationer (Pearson r) mellan samtliga ingående variabler (N= 381). Variabler 1 2 3 4 5 6 7 8 1. Facebookaktivitet - 2. Social önskvärdhet -,13** - 3. PANAS,10* -,31** - 4. Betingad självkänsla,15** -,30**,67** - 5. Tillhörighetsbehov,22** -,19**,49**,64** - 6.Självpresentation,20** -,41**,40**,57**,45** - 7. Kön -,06 -,02 -,14** -,07 -,18**,13** - 8. Ålder -,02,22** -,38** -,37** -,28** -,29**,04 - *p<0.05, **p<0.01 Kvinna = 1, man = 2. Tabell 2 visar att samtliga huvudvariabler korrelerade signifikant och positivt med Facebookaktivitet. Tillhörighetsbehov hade den högsta korrelation med Facebookaktivitet (r= 0.22, p<0,01). Personlighetsvariablerna (betingad självkänsla, tillhörighetsbehov och självpresentation) korrelerade högt och signifikant med varandra. Social önskvärdhet och PANAS korrelerade signifikant med Facebookaktivitet och kontrollerades i följande regressionsanalys. Kön och ålder korrelerade inte signifikant med beroende variabeln och kontrollerades inte i fortsatt analys. En hierarkisk multipel regression genomfördes där kontrollvariablerna social önskvärdhet och PANAS inkluderades i första blocket och alla andra oberoende variabler (betingad självkänsla, tillhörighetsbehov och självpresentation) fördes in i andra blocket. Resultatet av hierarkisk multipel regression presenteras i Tabell 3.
9 Tabell 3. Hierarkisk regressionanalys av beroende variabeln Facebookaktivitet och oberoende variablerna betingad sälvkänsla, tillhörighetsbehov och självpresentation (N = 381). Modell Variabler R 2 F β t p Modell 1 0,020 3,95 0,020 Social önskvärdhet -0,105-1,963 0,050 PANAS 0,070 1,318 0,188 Modell 2 0,047 6,26 0,000 Social önskvärdhet -0,061-1,098 0,273 PANAS -0,035-0,509 0,611 Betingad självkänsla -0,046-0,567 0,571 Tillhörighetsbehov 0,201 3,054 0,002 Självpresentation 0,126 1,959 0,050 Som kan utläsas i Tabell 3, kontrollerades variablerna social önskvärdhet och PANAS i modell 1 vilket uppvisar signifikant samband med Facebookaktivitet och förklarade 2% av variansen i Facebookaktivitet. Variablerna i modell 2 var också signifikanta prediktorer och förklarade unikt 6.7% av variansen i Facebookaktivitet (F (5, 375) = 5.41, p =.000). Därmed huvudvariablerna (betingad självkänsla, tillhörighetsbehov och självpresentation) förklarade ytterligare 4.7% av varians i Facebookaktivitet (ΔR 2 =.047, ΔF = 6.26, p =.000). Det justerade R 2 ökade från.015 i modell 1 till.055 i modell 2. Som Tabell 3 visar, var endast två av de oberoende variablerna i modell 2 signifikanta prediktorer av Facebookaktivitet; tillhörighetsbehov som hade starkast effekt och självpresentation. Diskussion Syftet med föreliggande studie var att undersöka betydelsen av betingad självkänsla, tillhörighetsbehov och självpresentation för Facebookaktivitet. Resultaten visade att betingad självkänsla, tillhörighetsbehov och självpresentation korrelerade signifikant och positivt med Facebookaktivitet vilket gav stöd åt hypoteserna i studien. En hierarkisk regressionanalys, där negativ affekt och social önskvärdhet kontrollerades, visade dock ingen unik effekt av betingad självkänsla. Tillhörighetsbehov var den starkaste signifikanta prediktorn för Facebookaktivitet vilket gav stöd åt hypotes 2. Den går i linje med Nadkarni och Hofmanns (2012) studie som hävdar att tillhörighetsbehov är en av anledningarna för att folk använder Facebook. Att bli accepterad av andra människor kan leda till en ökad känsla av tillhörighet (Leary, 2004). Det näst starkaste signifikanta prediktorn av Facebookaktivitet i denna studie var självpresentation som gav stöd åt hypotes 3. Detta resultat kan liknas med resultatet från Nadkarni och Hofmanns (2012) studie där det bland annat visade sig att självpresentation är en annan anledning till Facebookaktivitet. Facebook utgör en perfekt plattform för noggrann självpresentation (t.ex. Gonzales & Hancock, 2011). Människor strävar efter att visa en positiv bild av sig själva och presentera sig på sådant sätt som leder till positiva reaktioner. Användarna väljer oftast att visa upp en realistisk
10 men överdriven sida av sig själv (Anderson m.fl., 2012). Att få positiva kommentarer och antalet likes bidrar till en ökad tillfredställelse (Anderson m.fl., 2012; Leary, 1999; Leary, 2004). Som ovan påpekats, korrelerade betingad självkänsla signifikant och positivt med Facebookaktivitet. När den kontrollerades med personlighetsvariablerna (tillhörighetsbehov och självpresentation), försvann effekten och detta kan bero på att alla oberoende variablerna korrelerade signifikant med varandra. Betingad självkänsla hade ingen unik effekt på Facebookaktivitet och därmed fick hypotes 1 inte stöd. Att betingad självkänsla inte har någon betydelse för Facebookaktivitet går emot tidigare forskning som visat på att personer med låg inre självkänsla försöker höja denna genom yttre bekräftelse, självkänslan blir villkorad (Bullingham & Vasconcelos, 2013; Denti m.fl., 2012; Mehdizadeh, 2010). Det föreliggande resultatet gällande relationen mellan tillhörighetsbehov och Facebookaktivitet går i linje med tidigare studier som hävdar att Facebook tillåter användarna att uppfylla sina behov av tillhörighet, genom en pålitlig social interaktion och kommunikation med andra (t.ex. Mehdizadeh, 2010; Seidman, 2012). Facebook är en populär plattform som möjliggör för användarna att ge en idealiserad bild av sig själva genom att göra statusuppdateringar och ladda upp bilder på sin profil och detta är också i linje med tidigare studier som menar att användarna kan skapa en illusion av sig själva genom att visa de önskade egenskaper och dölja de mindre önskade egenskaperna (t.ex. Bullingham & Vasconcelos, 2013; Denti m.fl., 2012; Seidman, 2012). Användare som är på jakt efter likes, popularitet och bekräftelse på Facebook, väljer att hålla masken, spelar en viss roll och dölja sina brister. På online-själv blir allt mycket mer påtagligt. Människor kan lättare dölja sina brister jämfört med offline-själv där avståndet mellan skådespelaren och publiken är inte så stort (t.ex. Bullingham & Vasconcelos 2013). Det mest använda självpresentationsstrategin i Facebook är idag insmickran (Jones & Pittman 1982). Individer med insmickran söker efter att uppfylla sina sympatiska behov och bli omtyckt och accepterad i gruppen vilket bidrar till positiva känslor och tillfredställelse hos användarna (Jones & Pittman 1982). Supplication är en annan strategi som människor använder sig av vid självpresentation på Facebook. Genom att presentera sig hjälplös och svag och bete sig ödmjuk, får de hjälp och sympati från andra vilket också kan bidra till uppfyllandet av bekräftelsebehov (Jones & Pittman 1982). Från att en arena som Facebook har varit en social media genom vilket individer upprätthåller relationer med familj och vänner, kan det idag handla om en arena för uppmärksamhet och konkurrens (Anderson, 2012). Metoddiskussion En styrka i den föreliggande studien var att negativ affekt och social önskvärdhet var kontrollerade. Enligt Hayes (2000), är responsbias ett av de största problemen vid attitydskalor. Enkäten spreds i olika grupper på Facebook och via respondenter som svarade och delade länken till enkäten till sina Facebookvänner. Studien hade ett
11 tillräckligt stort urval och därför resultatet från denna studie borde kunna generaliseras till Facebookanvändare i Sverige. Edward (1957) som var den första som använde begreppet social önskvärdhet (social desirability), menar att social önskvärdhet kan ligga bakom både medvetna och omedvetna processer. Teorin om social önskvärdhet hävdar att människor är ofta benägna att förvränga sin personlighet och skapar en självbild utifrån social önskvärdhet för att de vill vara konsekventa i sitt beteende och leva efter samhällets normer och förväntningar (Edward, 1957). De attityder som uttrycks behöver inte vara personens sanna attityder, utan de bara anpassar sina svar till socialt accepterade normer, vilket kan variera i ett samhälle beroende på tid, grupper och kulturer (t.ex. Edward, 1957; Zerbe & Paulhus, 1987). I många av tidigare studier tycks Facebookaktiviteter i hög grad förknippas med låg självkänsla vilket är en icke önskvärd personegenskap men däremot ses hög självkänsla som en önskvärd egenskap och därför den kan ha påverkat deltagarnas svar. En annan styrka var att mätinstrumenten som användes i denna studie visar på tillfredställande nivåer av Cronbach s alpha utom kontrollvariabeln social önskvärdhet som dock mättes med endast 5 items. Undersökningsdeltagarna i denna studie rekryterades dels via författarens Facebooksida och dels via utskick till olika grupper i Facebook. De data som samlades in i denna studie kommer från självskattning på enkäter vilket kan enligt Spector, (1994) vara ofta problematiskt. Självskattningar och enkäter generellt får ofta utstå viss kritik och det råder definitivt debatt om validiteten (Spector, 1994). Fördelarna med en internetbaserad enkät är däremot den stora population man relativt enkelt kan nå på ett tids- och kostnadseffektivt sätt (Deutskens m.fl., 2004). En annan begräsning med denna studie är att det inte kan dras några slutsatser i frågan om kausalitet gällande om det är Facebook-beteende som har betydelse för självkänsla, tillhörighet och självpresentation eller om det är tvärtom. För att kunna undersöka riktningen på effekten vore en longitudinell studie av intresse. Slutsats och framtida forskning I takt med att en social media som Facebook utvecklats och har blivit en del av människors vardag, är det viktigt att forska inom området. Den föreliggande studien antyder att tillhörighetsbehov och självpresentation spelar en viktig roll för Facebookaktivtet. Facebookaktivitet kan vara utvecklande och adaptivt för människor men om den blir ett substitut för egenvärde eller leder till överdriven upptagenhet och beroende av andras responser kan den bli kontraproduktivt. Ökad förståelse av detta fenomen kan nås genom att i framtida studier använda en kombinerad ansats av både kvantitativ och kvalitativ metod. Kvalitativa undersökningar kan vara värdefulla för att undersöka vilka tankar och upplevelse människor har kring sociala medier. Det skulle vara intressant att isolera de enskilda faktorerna i Facebook, bland annat antal gilla/likes och kommentarer och mäta om dessa faktorer verkligen har någon koppling till betingad självkänsla. En
12 longitudinell design för slutsatser om kausalitet och andra typer av urval är också att rekommendera. Referenser Anderson, B., Chamorro-Premuzic, T., Fagan, P., & Woodnutt, T. (2012). Facebook psychology: Popular questions answered by research. Journal of Psychology of Popular Media Culture, 1, 23 37. Baumeister, F. R., & Leary, R. M. (1995). The Need to Belong: Desire for Interpersonal Attachments as a Fundamental Human Motivation, Psychological Bulletin, 117, 497-529. Bullingham, L. & Vasconcelos, A.C. (2013), The presentation of self in the online world : Goffman and the study of online identities, Journal of Information Science, 39,101-112. Crowne, D. P., & Marlow, D. (1960). A new scale of social-desirability independent of psychopathology. Journal of Consulting Psychology, 24, 346-354. Debatin, B., Lovejoy, J., R., Horn, A-K., & Hughes, B., N. (2009). Facebook and online privacy: Attitudes, behaviors, and unintended consequences. Journal of Computer and Me- diated Communication 15, 83-108. Deci, E.L & Ryan, R.M. (1995). Human autonomy, the basis of true self-esteem. I M. H Kernis (red.), Efficacy, agency and self-esteem. 31-71. New York: Plenum Press. Denti, L., Borbopoullos, I., Nilsson, I., Holmberg, L., Thulin, M., Wendeblad, M., Andén, L. & Davidsson, E. (2012). Sweden s largest Facebook Study. GRI-rapport. University of Gothenburg, Valentin & Byhr. Deutskens, E., Ruyter K.D., Wetzels. M. & Oosterveld, P. (2004). Response rate and re- sponse quality of Internet-Based Surveys: An Experimental Study. Marketing Letters, 15, 21-36. Edwards, A. L. (1957). The social desirability variable in personality assessment and research. New York: Dryden. Ellison, N. B., Steinfield, C., & Lampe, C. (2007). The benefits of Facebook friends: Social capital and col- lege students use of online social network sites. Journal of Computer-Mediated Communication, 12, 1143 1168. Goffman, E. (2009). Jaget och maskerna: en studie i vardagslivets dramatik. 5. uppl. Stockholm: Norstedts. Gonzales, A. L., & Hancock, J. T. (2011). Mirror, mirror on my Facebook wall: Effects of exposure to Facebook on self-esteem. Cyberpsychology, Behavior, and Social Networking, 14, 79-83. Goodwin, C. J. (2005). Research in psychology: methods and design. John Wiley & Sons, Inc. Hayes, N. (2000). Doing Psychological Research. Berkshire: Open University Press. Jones, E. E., & Pittman, T. S. (1982). Toward a general theory of strategic self-presentation. In J. Suls (Ed.), Psychological perspectives on the self. Hillsdale, NJ:Erlbaum. Johnson, M., & Blom, V. (2007). Development and validation of two measures of contingent self-esteem. Individual Differences Research, 5, 300-328.
13 Johnson, M., & Forsman, L. (1995). Competence strivings and self-esteem: An experimental study. Personality and Individual Differences, 19, 417-430. Kalpidou M, Costin D, Morris J. (2011). The relationship between Facebook and the well-being of undergraduate college students. Cyberpsychology Behaviors Social Network; 14, 183 189. Krämer, N., Winter, C. (2008). Impression management 2.0: The relationship of self-esteem, extraversion, self-efficacy, and self-presentation within social networking sites. Journal of Media Psychology, 20, 106-116. Leary, M. Kelly, K. Cottrell, C. & Schreindorfer, L. (2005). Individual differences in the need to belong. Mapping the nomological network. Wake Forest University, Department of Psychology. Lee, J. -E. R., Moore, D. C., Park, E. -A., & Park, S. G. (2012). Who wants to be friend-rich? Social compensatory friending on Facebook and the moderating role of public selfconsciousness. Computers in Human Behavior, 28, 1036 1043. Mauri M, Cipresso P, Balgera A, (2011). Why is Facebook so successful? Psychophysiological measures describe a core flow state while using Facebook. Cyberpsychology Behaviors Social Network; 14, 723 731. Mehdizadeh, Soraya (2010). Self-presentation 2.0: Narcissism and self-esteem on Facebook. Cyberpsychology, Behavior, and Social Networking. 13, 357-364. Nadkarni, A. & Hofmann, S. (2012). "Why do people use Facebook?", Personality and Individual Differences., 52, 243-249. Rosenberg, M (1965). Society and the adolescent self-image. New Jersey: Princetonuniversity press. Seidman, Gwendolyn (2014). Expressing the True Self on Facebook. Computers in human behavior. 31, 367-372. Spector, P. E. (1994). Using Self-Report Questionnaires in OB Research: A Comment on the Use of a Controversial Method. Journal of Organizational Behavior, 15, 385-392. Turkle, Sh. (2011). Alone Together. Why We Expect More From Technology and Less from Each Other. New York: Basic Books. Watson, D., Clark, L. A., & Tellegen, A. (1988). Development and validation of brief measures of positive and negative affect: The PANAS scales. Journal of Psychology, 54, 1063-1070. Wong, W. K. W. (2012). Faces on Facebook: A study of self-presentation and social support on Facebook. Discovery-SS Student E-Journal, 1, 184-214. Zerbe, W. J., & Paulhus, D. L. (1987). Socially Desirable Responding in Organizational Behavior: A Reconception. Academy Of Management Review, 12, 250-264. Zhao, S., Grasmuck, S. & Martin, J. (2008). "Identity construction on Facebook: Digital empowerment in anchored relationships", Computers in Human Behavior, 24, 1816-1836.