Avd. för analys, främjande och tillträdesfrågor Anders Ahlstrand Anders Clarhäll Minnesanteckningar MINNESANTECKNINGAR Datum 2016-05-24 Postadress Box 45093 104 30 Stockholm Besöksadress Wallingatan 2 111 60 Stockholm Telefon 010-470 03 00 Org nr 202100-6487 www.uhr.se Forum för internationalisering, 2016-05-11 Deltagare Johan Hennings, CSN Åsa Hansson, SFS Patrik Henriksson, SFS Christofer Carlsson, STINT Linda Gerén, SUHF Cilla Häggkvist, SUHF och Uppsala universitet Tina Murray, SUHF och KTH Per A Nilsson, SUHF och Umeå universitet Kurt Bratteby, Svenska institutet Monika Wirkkala, Svenska institutet Anders Ahlstrand, Universitets- och högskolerådet Anders Clarhäll, Universitets- och högskolerådet Tuula Kuosmanen, Universitets- och högskolerådet Jari Rusanen, Universitets- och högskolerådet Albin Gaunt, Utbildningsdepartementet Gäster Geir Løe, SLU Maximiliam Richter, Swedish International Students and Alumni Henrik Blomqvist, Swedish International Students and Alumni Mikael Börjesson, Uppsala universitet André Bryntesson, Uppsala universitet Daniel Edquist, Universitets- och högskolerådet Krister Kjellin, Universitets- och högskolerådet Inledning och presentationsrunda Tuula hälsade alla välkomna och mötesdeltagarna presenterade sig i en snabb runda runt bordet. Per Nilsson, SUHF anmälde en övrig fråga angående ett förslag om inrättande av nationell stipendiestiftelse. Transnationella strategier och det svenska högskolefältet Mikael Börjesson och André Bryntesson, Uppsala universitet I februari 2012 besökte Mikael Börjesson Forum för att presentera ett nystartat forskningsprojekt med titeln Internationaliseringens nationella arenor. Svensk högre Sida 1 (10)
utbildning och utländska studenter, 1945-2015. Nu är projektet i avslutningsfas och Mikael återbesöker Forum för att presentera resultaten. Mikael inledde med att presentera inriktningen på den forskargrupp han leder som utbildnings- och kultursociologi i Bourdieus anda. Organisationerna representerade i Forum utgör en viktig intressegrupp. Viktig redovisning av projektet kommer att ske i den planerade antologin Transnationella strategier och det svenska högskolefältet, med planerad utgivning 2017. Mikael och André presenterar ett axplock ur den kommande antologin. Forskningen har bedrivit med flera olika metoder och baseras på olika material. Internationalisering sker i många olika nivåer, globalt, nationellt, regionalt och på lärosäten. Även inom lärosätena finns det aktörer på olika nivåer i organisationen. Mikael började med att presentera figurer som illustrerar den internationell studentmobilitet. Dominerande mottagarländer är de anglosaxiska länderna. När det gäller sändande länder är dominansen inte lika stor. Mikael konstaterar att efterfrågan är global, men tillgången är framför allt begränsad till väst, i synnerhet engelsktalande länder. Forskargruppen kartlagt hur det globala rummet för studentmobilitet ser ut och funnit tre huvudsakliga rum ; - De central/västeuropeiska rummet där strömmarna i huvudsak bygger på närhet och där tyska eller slaviska språk dominerar. - Stilla havsrummet som domineras av de anglosaxiska länderna och som har engelska som huvudsakligt språk och som drivs av marknadskrafter - Det sydvästeuropeiska rummet med Frankrike, Spanien och Portugal som centrala länder. Rummet kännetecknas av kolonialhistorien och domineras av romanska språk, främst franska. Tittar man på Sverige med samma utgångspunkter så har den svenska internationaliseringskarakteristikan gått från en situation som kännetecknas av det mer marknadsmässiga rummet med rekrytering från ett brett fält av länder till ett mer begränsat antal länder i vår närhet. Det svenska högskolefältet När man tittar på vilka kategorier studenter som studerar olika utbildningar kan man se vissa tydliga mönster. Det går att dela in studentgrupperna efter kön, klass, typ av utbildning och typ av högskola. André Bryntesson fortsatte med att redogöra för utvecklingen av studentströmmarna till och från Sverige. Utresande tog fart under sent 80- tal, drivet av studiemedelsreformen. Inresandet kom igång på allvar från sent 90-tal, utvecklingen skedde gradvis. Införandet av avgifterna innebar ett brott i uppgången av antalet inkommande studenter och antalet sjönk. Nedgången i antalet inresande slog olika på olika lärosäten. Tekniska lärosäten drabbades relativt sett mest, liksom nya universitet och regionala högskolor. Exempelvis KTH fick ett stort fall av studenter medan Handelshögskolan i Stockholm inte berördes i samma utsträckning. Införandet av avgifter har också förändrat sammansättningen av studenter som kommer till Sverige. Antalet studenter från vissa asiatiska länder har exempelvis minskat kraftigt medan antalet studenter från Nord- och Sydamerika minskat i något Sida 2 (10)
lägre grad. De länder som skickar flest utbytesstudenter är också bland de länder vars freemover-studenter minskat i lägst utsträckning i samband med avgiftsinförandet, och vice versa. Antalet europeiska studenter har varit mer konstant och utgör en större andel av det totala antalet inkommande studenter efter införandet av studieavgifterna. När det gäller utbytet inom Erasmusprogrammet inleddes det med en uppgång av både inresande och utresande när programmet inrättades. Antalet inresande har haft en kontinuerlig ökning under den senaste 25-årsperioden, om än med en svag minskning de senaste åren. Antalet utresande har däremot stagnerat på samma nivå som slutet av 90-talet. Frågan om varför den ökande trenden av inkommande utbytesstudenter bröts lämnade André obesvarad. Utbytesstudenter och freemover har inte sällan olika drivkrafter för att söka sig till utlandsstudier. Flödena till exempelvis Danmark och Polen domineras av freemovers och styrs sannolikt av att de länderna kan tillfredsställa ett svenskt underskott av utbildningsplatser inom vissa ämnen. Exempelvis var i Danmark 2006 hälften av läkarstudenterna och 25 % av veterinärstudenterna svenskar. Flödena till flertalet europeiska länder samt Japan och Kina har en relativt jämn fördelning mellan utbytesoch freemoverstudenter och styrs sannolikt till viss del av att länderna är attraktiva när det gäller kultur och språk. För att få en ökad kunskap om studentgruppen som kommer till Sverige har en intervjustudie genomförts. Inkommande studenter vid KI, KTH och Handelshögskolan i Stockholm har intervjuats. De inkommande studenterna kan grovt delas in i tre grupper: 1. Internationell elit som framför allt studerar ekonomi. Gruppen kännetecknas av: - Mycket nedärvda inte minst ekonomiska tillgångar - Ofta från väst, eller nationella eliter i utvecklingsländer - Det svenska tillfälligt och utbytbart - Nätverk och cv centralt För denna grupp är val av land relativt egalt. De vill få tillgång till en utbildningsplats som ger prestige. 2. Svenska tillgångar i fokus - Har resurser, men inte lika mycket som ovan, mer än nedan - Sökt sig till svenska utbildningar som uppfattas som unika För denna grupp är det svenska viktigt. De har valt att studera i Sverige på grund av vad de uppfattar som olika positiva särdrag i Sverige. 3. Studier som grund för migration - Minst nedärvda resurser, utvecklingsländer - Det svenska initialt utbytbart, därefter allt - Totalsatsning - Ett högriskprojekt För denna grupp är val av land mindre viktigt till en början, det är tillgången till finansiering som avgör. Stipendier är viktiga för dessa studenter. När studenterna väl är i landet blir det viktigt att kunna stanna. Per Nilsson frågade om det möjligen finns ytterligare en grupp som flyttar och gör varje steg i utbildningen i ett nytt land. Sida 3 (10)
Farhågan om att utbildningen utomlands inte riktigt blir gångbar i en svensk kontext togs också upp. Monika Wirkkala frågade om årets siffror över antagna tredjelands studenter också kan tas med i studien. Antalet ansökningar har ökat med 40 % och det vore därför intressant att få med dessa också. Det skulle ge en annan bild av utvecklingen. André svarade att 2016 års siffror troligen inte kommer med. Anders C frågade om det finns likande kategorianalys för utresande studenter. Mikael svarade att han beskrev det i sin avhandling. Se också presentation Hinder och möjligheter för internationell mobilitet Presentation av rapport Hinder för svenska studenters mobilitet Anders Clarhäll, Universitets- och högskolerådet I statistik över internationell studentmobilitet särredovisas ofta utbytesstudenter (som studerar inom utbytesprogram) och freemovers (som bedriver sina utlandsstudier i eget arrangemang). Uppdelningen är befogad i analyser eftersom de två studentgrupperna många gånger skiljer sig i fråga om social bakgrund eller drivkrafter för utlandsstudier. Hur de två studentgrupperna förhåller sig storleksmässigt i förhållande till varandra kan återspegla nationella regler för studiemedel eller tillgång på stipendier för utlandsstudier. Anders Clarhäll visade hur storleksfördelning i Sverige brukar redovisas som att freemovers är ungefär tre gånger så många som utbytesstudenterna. Så ser det ut till exempel när UKÄ redovisar i sin årsrapport antalet under ett visst läsår. Storleksfördelningen blir dock aningen missvisande eftersom freemovers studerar utomlands i genomsnitt betydligt längre än utbytesstudenter. Om man istället jämför antalet nya utlandsstuderande för ett visst läsår blir storleksförhållande 1:1 mellan grupperna freemovers och utbytesstudenter. Anders visade två olika beräkningsmodeller där den första utgick från SCB:s statistik över studenter som varit inskrivna som utlandsstuderande endast under en eller två terminer. Den andra beräkningsmodellen utgick från CSN:s statistik över nya återbetalare av studiemedel. Anders fortsatte med en presentation av rapporten Hinder för svenska studenters mobilitet, som han skrivit tillsammans med Gunnar Eneqvist. Rapporten tar upp de hinder som studenter själva anger som orsak till utlandsstudier inte blir av, underrepresenterade grupper bland svenska utlandsstuderande och en diskussion kring lämpliga kommunikationsstrategier för att öka deltagande i utbytesprogrammen. Se också presentation Möjliggöra mobilitet erfarenheter från SLU, Geir Løe Geir Løe inledde sin presentation med att redogöra för vad som utmärker SLU:s studenter i allmänhet. Han delar in dem i huvudsak två kategorier, de hemmakära och världsförbättrarna. Han fortsatte sedan med att redogöra för vad SLU har gjort för att öka den utgående mobiliteten. SLU har avslutat obalanserade avtal där avtal som under många år attraherat ytterst få SLU-studenter avslutades för att uppnå bättre balans mellan inkommande och Sida 4 (10)
utgående mobilitet. En svårighet är att erbjudandet om utbyten är ojämnt fördelat mellan studienivåerna. Många av studenter vill bedriva utbytesstudier på SLU på grundnivå, men där finns inte tillräckligt många kurser på engelska. Utbudet av kurser på engelska är större på avancerad nivå, men där är studieplatserna mindre eftertraktade. SLU har också centraliserat hanteringen av utbytesavtal för att därigenom öppna upp möjligheten att inkludera fler utbildningsprogram i varje avtal. En annan åtgärd SLU har genomfört är ett nytt administrativt arbetssätt som syftar till att få tätare relationer med partnerlärosäten. Tidigare hade SLU en arbetsfördelning där en person var ansvariga antingen för inkommande eller utresande studenter. Detta splittrade kontakten med parterlärosätena. Nu finns det utsedda personer som ansvarar för samtliga kontakter med vissa partnerlärosäten. Ytterligare en åtgärd är en uttalade strävan att alla utbildningsprogram vid SLU ska ha mobilitetsfönster. Med undantag för veterinärutbildningen (som fått en tid av respit) är mobilitetsfönster och infört. SLU räknar med att resultaten av mobilitetsfönster kommer synas i 2017 års statistik för utresande. Per Nilsson påpekade att bristen på bostäder på de flesta lärosätesorter har varit ett argument när man har diskuterat med partnerlärosäten om att avsluta obalanserade avtal. Geir fortsatte med att redogöra för vilka hinder för utbyte som SLU-studenter anger. Många av SLU:s studenter har husdjur eller är ansvariga lantbruk som är svårt att överlåta till någon annan under längre tids bortavaro. Det är dock inte hinder som är oöverkomliga för alla. Bristande akademiskt självförtroende är ett annat hinder som ofta gestaltar sig i osäkerhet om att klara studier på ett annat språk. Studenterna vid SLU är naturvetare och har inte alltid fokuserat på språk under gymnasietiden. Ovan uppräknade hinder är svåra för lärosätet att påverka, men det finns andra där möjlighet att påverka och förenkla är större. Det är sådana hinder man bör fokusera på. Många uppger till exempel att det är svårt att hitta relevanta utbyten och efterlyser mer stöd från programmen. En del studenter upplever stress, osäkerhet och har en rädsla av att hamna efter. Vidare är tillgodoräknandet ofta mekaniskt med fokus på att hitta likadana kurser istället för att se på helheten. Tjejer har större hinder, men de kommer likväl ut på utbyte till större del än killar. Har de bättre självförtroende? Geir konstaterar att det nästan aldrig är några problem med tjejerna som ska iväg. Killarna är ofta mer handfallna. Geir avslutade med att ställa frågan om vi ska göra det ännu lättare att åka ut? Eller ska vi bevara en del hinder så bara de som tar sig över dem får möjlighet att åka ut? Se också presentation Åtgärder för att öka antalet utresande utbytesstudenter Rapport från Mobilitetsgruppens arbete Anders Ahlstrand, Universitets- och högskolerådet Vid möte oktober 2013 diskuterade Forum frågan om hinder och drivkrafter för studenter att studera utomlands. Som en del i mötet presenterade Uppsala studentkår Sida 5 (10)
en undersökning de genomfört bland UU:s studenter om vad de upplever som hinder för internationell mobilitet. Forum beslutade att tillsätta en arbetsgrupp med representanter från UHR, SFS och SUHF med uppdrag om att överväga förslag om åtgärder för att underlätta mobilitet. Gruppen träffades vid ett antal möten och sökte sedan EU-bidrag för projektet The Academic Value of Mobility. När projektansökan gick igenom utvidgades gruppen med representanter från Uppsala, Örebro, Linköpings och Lunds universitet samt med en representant från UKÄ. Bakgrunden till projektet är att många ungdomar anger att de vill åka utomlands för att studera, gärna som utbytesstudenter, men att antalet som faktiskt åker ut långt ifrån motsvarar intresset. De hinder och drivkrafter de anger antyder också att den akademiska kopplingen inte alltid är tydlig. Projektets syfte har varit att ta fram ett antal förslag till arbetssätt eller aktiviteter för att öka antalet utresande studenter från svenska lärosäten. Projektet har byggt på hypotesen att studenter har svårt att se på vilket sätt utbytesstudier är en del av studierna hemmavid. Det finns praktiskt stöd inför utlandsstudier, men mindre av akademiskt stöd. Som del i projektet gjorde projektgruppen en studieresa till Finland som visade att finska lärosäten har en bredare syn på vägledning och där vägledningen dessutom har en tydligare pedagogisk roll. Bland annat hade lärosätena obligatoriska och poänggivande vägledningskurser. Vidare hade lärosätena lärare som har vägledning som en del av sin tjänst. och kollegor från Nederländerna bjöds in till ett av gruppens möten Projektgruppen träffade också representanter från två nederländska lärosäten. Den nederländska myndigheten för kvalitetssäkring har en speciell kvalitetsutmärkelse för internationalisering som lärosäten kan ansöka om. En av de saker som bedöms är huruvida utbildningen har internationella och interkulturella lärandemål. Förutom att ge internationalisering till alla studenter kan internationella och interkulturella lärandemål göra det tydligare hur ett utbyte kan passa in och bidra till att studenten uppnår målen. Målen kan vara till hjälp då man i en vägledningssituation diskuterar möjligheten att inkludera en termin utomlands. Det vore önskvärt att diskussioner om utbyten startar med frågan varför man ska åka på utbyte, istället för vart man vill åka. Det är viktigt att få tillstånd en diskussion om hur en utbytesperiod kan vara i en del i att uppnå både examensmål och studentens personliga mål med utbildningen. Många studievägledare anser att det är svårt att tala om möjligheter till utbytesstudier eftersom de inte känner till vilka utbytesavtal som finns. Dessutom vittnar många om att de ofta blir kontaktade när problem uppstår. Möjligheterna till att arbeta mer proaktivt är begränsade. I rapporten Åtgärder för att öka antalet utresande utbytesstudenter finns projektets förslag samlade tillsammans med beskrivningar av tre olika pilotinstitutioners aktiviteter och erfarenheter. Hum-Samfakulteten vid Örebro Universitet testade en del av förslagen som rör studievägledning. Förskollärarutbildningen vid Linköpings universitet arbetade med att se över kursplanerna dels för att möjliggöra för ett mobilitetsfönster, dels för att se över lärandemålen. Vid Lunds universitet har man börjat titta på lärandemålen för två högskoleingenjörsprogram. För att få input till den översynen bildade de två fokusgrupper, en med alumner och en med arbetsgivare som anställt högskoleingenjörer examinerade från LU. Bägge fokusgrupperna poängterade vikten av möjligheten till internationellt utbyte. Alumner ansåg att utbyte var mycket Sida 6 (10)
attraktivt men de ville gärna att utbildningen skulle erbjuda färdiga kurspaket så att det skulle vara enkelt att åka på utbyte. Arbetsgivarna var mycket intresserade av högskoleingenjörer med utlandserfarenheter. Piloterna har haft kort tid på sig att testa förslagen men erfarenheterna så här långt pekar på att förslagen kan ha effekt och därför är intressanta att arbeta vidare med. Projektet har ansökt om förlängning i projektperioden 2016-18. Projektets rapport finns tillgänglig på UHR:s webbplats Se också presentation Swedish International Students & Alumni, SISA Maximiliam Richter och Henrik Blomqvist Swedish International Students & Alumni, SISA bildades 2014 och har idag 478 medlemmar som studerar i 36 länder. De flesta studerar i Storbritannien. Föreningen riktar sig till studenter som studerar, eller har studerat, utomlands. De flesta medlemmarna är freemovers och många studerar hela sin utbildning utomlands. SISA:s grundpelare är outreach, representation och nätverkande. Inom området outreach har man publicerat landguider på sin webbplats, besökt gymnasieskolor och informerat i samarbete med UHR på studera.nu. Inom området representation har SISA skrivit debattartiklar angående studiestödet för utlandsstudier och svårigheten för freemoverstudenter att praktisera i Sverige. Nätverkande har skett genom medverkan i olika möten och seminarier, såväl egenarrangerade som andras evenemang. När det gäller studiemedel för utlandsstudier har SISA författat en skrivelse med förslag på förändringar. SISA argumenterar för att studiemedel bör betalas ut i en engångsutbetalning i samband med terminsstart och inte som idag månadsvis. Den nuvarande utbetalningsrutinen ger upphov till osäkerhet bland annat på grund av valutafluktuationer. Engångsutbetalning ger bättre förutsägbarhet då man i ett tidigt skede vet hur mycket pengar man har att röra sig med under den kommande terminen. Dessutom kostar varje överföring av pengar. SISA efterfrågar också ett särskilt studiebidrag för undervisningsavgifter. Vidare har SISA:s medlemmar också stött på problem med studieförsäkran. Vissa utländska lärosäten kräver att man har betalat studieavgiften innan de kan skriva på studieförsäkran som är villkoret för att få studiemedlen utbetalade. Studenten hamnar således i ett moment 22. SISA förslår också att det ska bli möjligt att få studiemedel för praktik som inte är poänggivande. Johan Hennings, CSN, kommenterade SISA:s förslag. Problemet med studieförsäkran borde inte vara ett problem utan skulle kunna ordnas relativt enkelt. När det gäller studiemedelsutbetalningarna så är det redan idag möjligt att få studiemedlen utbetalade vid ett tillfälle per termin om man kan uppvisa att man har utgifter, exempelvis förskottsbetalningar av hyra eller liknande. Maximiliam svarade att medlemmar likväl har rapporterat in att de har nekats engångsutbetalningar trots att de har kunnat styrka att de har utgifter. Många myndigheter har som krav att de praktikplatser de utlyser ska besättas av studenter vars praktik är poänggivande. Då praktik sällan är poänggivande vid lärosäten utanför Sverige är utlandsstudenter utestängda från dessa praktikplatser. Dessutom försvårar kravet att en praktikperiod ska vara poänggivande för Sida 7 (10)
freemoverstudenterna att kunna få studiemedel för att praktisera. Inga poäng, inget studiemedel. Vidare har SISA uppmärksammat problem med folkbokföringen. Som det är nu ska den som ska studera utomlands i flera år skriva ut sig vilket innebär att man står utanför det svenska välfärdssystemet. Det är problematiskt eftersom många studenter befinner sig på studieorten under terminstid men spenderar loven i Sverige. Den svenska arbetsmarknadens syn på internationell erfarenhet är inte alltid positiv. Arbetsgivare har även svårt att värdera utländska examina. Det ställer till problem för utlandstuderande när det kommer tillbaka till Sverige för att söka arbete. Anders Ahlstrand: Det är väldigt många som studerar i Storbritannien. Inom Europa ska alla lärosäten, även brittiska, utfärda Diploma Supplement. Vet ni i vilken utsträckning era medlemmar får ett DS? Har de någon nytta av det? Maximiliam svarade att de inte vet hur det förhåller sig. Hittills har SISA inte haft en budget. SISA fick dock nyligen en mindre stipendiesumma för att upprätta ett medlemsregister. SISA:s webbplats https://sweisa.se/ Se också presentation Rapporter från arbetsgrupper Learning agreements status och tillgodoräknande, Uppföljning av ärende från forummötet den 22/4-15 Cilla Häggkvist redogjorde för expertgruppens för studieadministrativa frågor arbete om Learning Agreements status. Expertgruppen har haft korrespondens med verksjuristen Agneta Stenborg vid Stockholms universitet angående hur man ska förhålla sig till regelverk och uppgörelser som strider mot varandra. Agnetas besked är att svensk lag om att myndigheter inte kan ge bindande förhandsbesked går före avtal med kommissionen om de ställas mot varandra. Men det innebär inte att ett avtal upphör att gälla om det är i strid med svensk förvaltningslag. Om lärosätet avstår att tillgodoräkna i enlighet med Learning Agreement begår lärosätet ett avtalsbrått. Lärosätet bryter också mot avtalet (ECHE) som skrivs med EU-kommissionen om riktlinjer för Erasmus+ programmet. Agneta föreslog att lärosätena vid upprättande av Learning Agreement skulle kunna lägga en skrivning om att tillgodoräknandet som anges bara är preliminärt. Studieadministrativa gruppen har ställt frågan SU, UU och UmU, om de under de fem sista åren har några fall med studenter som har fullföljt det som står i deras Learning Agreement, har ansökt om tillgodoräknande och sedan inte fått allt tillgodoräknat. Vid de tre lärosätena fanns det inga sådana fall. Anders Ahlgren påpekade att fallet som låg till grund för problembeskrivningen vid forummötet den 22/4-15 gällde en student vid SU och var från 2012. Tina Murray kommenterade att det är viktigt att man har tydliga och transparenta rutiner för upprättande av Learning Agreement och tillgodoräknande. En bra rutin och tydlig dokumentation kan säkerställa att problem inte uppstår. Sida 8 (10)
Anders Ahlstrand påpekade att även om det fungerar praktiskt på lärosätena kvarstår problemet att studenter inte kan överklaga eventuella beslut eftersom Överklagandenämnden inte gör en bedömning huruvida lärosätet har följt Learning Agreement eller ej utan bedömer utifrån om kurserna kan anses skilja sig väsentligt från de kurser studenten skulle ha tagit hemma. Jari Rusanen sade att enligt den statistik som EU-kommissionen för om tillgodoräknande inom Erasmus+ programmet så är svenska lärosäten mycket bra på att tillgodoräkna, ca 90 % av studenterna anger att de har fått alla sina poäng tillgodoräknade efter utbyte. Han tillade också att lärosäte i sina kontrakt med kommissionen försäkrar att de ska betrakta Learning Agreement som bindande och om lärosätet inte skriver under på det så är man inte behörig att delta i programmet. Det får i så fall konsekvenser för lärosätets deltagande i fler aktiviteter än studentutbytet inom Erasmus+. En kombination av tydliga interna rutiner vid lärosätena för upprättande av Learning Agreement och tillgodoräknande av utbytesstudier kan föra frågan framåt. Processkartan, stipendier, migration, antagning och visualisering, uppföljning av uppdrag från forummöte den 4/2-16 Vid mötet med Forum den 4 februari i år presenterades den processkartläggning som gjorts över processen att komma till Sverige för att studera. Vid mötet fick tre grupper i uppdrag att titta närmare på olika delar av processen för att se om den var korrekt beskriven och om det går att förbättra delar av processen. Antagning Cilla Häggkvist redogjorde för det uppdrag som SUHF:s arbetsgrupp för studieadministrativa frågor fick, det vill säga att titta på antagningsprocessen. Gruppen hänsköt frågan till dess undergrupp bedömningshandboksgruppen. Den gruppen kommer att ta upp frågan på ett möte i september. Migration Linda Gerén redogjorde för arbete i migrationsgruppen med den del av processen som rör migration. Gruppen träffades 9 maj, men resultat av diskussionen är ännu inte sammanställt. Stipendier Monika Wirkkala redogjorde för vad SI hade kommit fram till angående de delar i processbeskrivningen som gäller stipendier. SI har sammanställt ett dokument med kommentarer på de olika problemområdena som hade identifierats av processkartegruppen. Hon redogjorde för att urvalsprocessen för SI-stipendium nu sker i två steg. I ett första steg bedömer SI ifall studenterna har en rimlig chans att få ett stipendium eller ej. De sökande får därefter besked om de går vidare till urvalssteg två. Inför nästa antagningsomgång kommer studenterna att ges besked inför steg två efter sista anmälningsdag men före anmälningsavgiften ska betalas. På så sätt ger SI studenterna en möjlighet att fatta beslut om de ska gå vidare med sin studieanmälan eller ej. Det kan spara studenter en avgift för studieanmälan och det kan kanske innebära att UHR och lärosätena har färre ansökningar att hantera. Ett problem som SI håller på att kartlägga ytterligare berör antagningsprocessen och kan därför vara av intresse för den grupp som tittar på antagningsprocessen. Frågan gäller studenter som av någon anledning får besked om att de är antagna efter det att Sida 9 (10)
antagningsbeskeden har publicerats. De kan då inte komma ifråga för SI-stipendier eftersom SI stängt för det sista urvalet av stipendiater. Tina Murray sade att den del av de sökande som får så sent besked troligen fått en felaktig meritbedömning som sedan ändrats. Anders A påpekade att en del problem i stipendiedelen av processen tycks handla om information Tuula redogjorde för vad som hade hänt i frågan om att visualisera processen att komma till Sverige för att studera. Frågan har diskuterats inom UHR och den kommer att beredas i samarbete med SI. Migrationsgruppen Migrationsgruppen är en arbetsgrupp under Forum som bildades för att förbereda ärenden till Forums möten som har med migration att göra. SUHF sammakallar gruppen som består av Linda Gerén, SUHF:s expertgrupp för studieadministrativa frågor Marisol Pérez O Connor, SFS Margareta Nordstrand, avd. för externa relationer, Lunds universitet Gabriella Widerberg, internationell HR-specialist, Uppsala universitet Christina Murray, KTH, ledamot i SUHF:s expertgrupp för internationaliseringsfrågor Patrik Pettersson, Migrationsverket Susanne Wadsborn-Taube, Universitets- och högskolerådet Niklas Tranaeus, Svenska institutet Det kommer kontinuerligt in frågor till gruppen och många av dem kan lösas i samarbete med Migrationsverkets representanter. Linda sade att det vore önskvärt att kunna publicera gruppens minnesanteckningar på Forums webbplats. Övriga frågor Per Nilsson berättade om den skrivelse som fem myndigheter har undertecknat och skickat till regeringen angående ett förslag att inrätta ett nytt stipendieprogram. Skrivelsen sprids tillsammans med minnesanteckningarna. Avslutning Förslag om att nästa Forummöte speciellt tar upp forskarutbildning. Tuula föreslog att en mindre planeringsgrupp bildas för att planera mötet bestående av Sida, Stint, en representant från ett lärosäte och UHR. Per Nilsson sade att forumsekretariatet kan skicka en förfrågan till SUHF men önskemål om profil så kan de utse en lämplig person. Datum för höstens möte föreslås till den 20 oktober. Tuula sade också att det har kommit önskemål om att redan nu komma med förslag till möten under 2017. En förfrågan om mötesdatum för 2017 kommer därför att skickas ut samtidigt med minnesanteckningarna. Sida 10 (10)