Jorgen Hettne och Ida Otken Eriksson (red.) EU-rattslig metod Teori och genomslag i svensk rattstillampning NORSTEDTSJURIDIK
Innehall Forord av Ulf Bernitz 5 Forfattarnas forord 7 Forkortningar och forklaringar 17 Del I: EU-rattslig metod 21 1. EU:s rattskallor 23 1.1 Inledning 23 1.2 EU-rattskallornas inbordes forhallande 24 1.3 Primar- och sekundarratt 25 1.4 Normhierarkin inom sekundairatten 29 1.5 Rattspraxis 30 1.5.1 Rattspraxis stallning som rattskalla 30 1.5.2 En mangkulturell prejudikatlara 30 1.5.3 Stare decisis-principen 32 1.5.4 Skiljelinjen mellan ratio decidendi och obiter dictum 34 1.5.5 Particularism 35 1.5.6 Dynamisk rattsordning 37 1.5.7 Domstolsavgorandenas inbordes rangordning 39 1.5.7.1 Forhallandet mellan EG-domstolen och forstainstansratten 39 1.5.7.2 Betydelsen av domstolarnas sammansattning 40 1.6 Allmanna rattsprinciper 41 1.6.1 Inledning 41 1.6.2 Allmanna rattsprincipers framvaxt och betydelse inom EU 43
10 InnehdU 1.6.3 Institutionella och individuella rattsprinciper 50 1.6.3.1 Institutionella rattsprinciper 51 1.6.3.1.1 Demokratiprincipen 51 1.6.3.1.2 Legalitetsprincipen; tilldelade och underforstadda befogenheter 52 1.6.3.1.3 Subsidiaritets-och proportionalitetsprincipen 53 1.6.3.1.4 Lojalitetsprincipen 54 1.6.3.1.5 Institutionell jamvikt 55 1.6.3.1.6 Motiveringsskyldigheten 55 1.6.3.2 Individuella rattsprinciper 56 1.6.3.2.1 Principen om rattssakerhet 56 1.6.3.2.2 Likabehandlingsprincipen 57 1.6.3.2.3 Proportionalitetsprincipen 58 1.6.3.2.4 Principen om god forvaltning 58 1.6.3.2.5 Ratten till forsvar 58 1.6.3.2.6 Myndighetens utredningsskyldighet (omsorgsprincipen) 61 1.6.3.2.7 Kravet pa skyndsam handlaggning (rimlig tidsfrist) 62 1.6.3.2.8 Kravet pa domstolskontroll och effektiva rattsmedel 62 1.6.3.2.9 Motiveringsskyldigheten 63 1.6.3.2.10 Offentlighetsprincipen 63 1.6.4 Europakonventionen och skyddet for grundlaggande rattigheter 64 1.6.5 EU:s stadga om grundlaggande rattigheter 66 1.7 Forarbeten 66 1.8 Generaladvokaternas forslag till avgorande 68 1.9 Doktrin 72 1.10 Ekonomisk teori inom EG-ratten - en rattskalla? 73
Innehdll 11 2. EG-rattsliga tolkningsmetoder 81 2.1 Manga olika tolkningsmetoder 81 2.2 Texttrogen tolkning 82 2.3 Olika sprakversioner 82 2.4 Autonom tolkning 84 2.5 Komparativ metod 84 2.6 Allmanna rattsprinciper 85 2.7 Analogitolkning och motsatsslut 87 2.8 Teleologisk tolkning 89 2.9 Forarbeten 92 Del II: EU-rattens inverkan pa nationell juridisk metod 93 3. Direkt effekt och foretrade: En fraga om effektivitet eller rattighetsskydd? 95 3.1 Inledning 95 3.2 Direkt effekt av fordragsbestammelser 95 3.3 Rattsakternas skilda verkningar 97 3.3.1 Forordningar 97 3.3.2 Direktiv 98 3.3.2.1 Inforlivningsfragor 98 3.3.2.2 Direkt effekt av direktivbestammelser 100 3.3.3 Beslut 101 3.3.4 Internationella avtal 102 3.4 Utvecklingen av direkt effekt: alternativ och problem 103 3.4.1 Brist i rattighetsskyddet 103 3.4.2 Vidstrackt tolkning av statsbegreppet 104 3.4.3 Direktivkonform tolkning 104 3.4.4 Triangulara situationer 107 3.4.5 Inskrankningar i medlemsstaternas processuella autonomi 108 3.4.6 Medlemsstaternas skadestandsskyldighet 109 3.5 EG-rattens foretrade framfor nationell ratt 111 3.5.1 Foretradesprincipens innebord 111 3.5.2 Foretradesprincipen i utveckling 113 3.6 Principerna om direkt effekt och foretrade racker inte som forklaringsmodeller 114 3.7 Direkt effekt-begreppet uppfattas olika i medlemslanderna 115
12 Innehall 3.8 EG-domstolens pragmatiska anvandning av direkt ef fekt-begreppet 117 3.9 Nar kan EG-rattens genomslag begransas? 123 3.10 En fraga om intresseavvagning? 127 4. Tillampning av allmanna rattsprinciper i medlemsstaternas rattsordningar 130 4.1 Inledning 130 4.2 Nar maste medlemsstaterna beakta de allmanna rattsprinciperna? "EG-rattens tillampningsomrade" 132 4.2.1 Nationella regler som implementerar gemenskapsratten 133 4.2.2 Nationella regler som begransar den fria rorligheten 136 4.3 De allmanna rattsprincipernas effekt i medlemsstaterna 139 4.3.1 Vilken skyddsniva skall medlemsstaterna uppratthalla? 139 4.3.1.1 Allmanna rattsprinciper som maximiregler 140 4.3.1.2 Allmanna rattsprinciper som minimiregler 142 4.3.2 Narmare om EG-domstolens val av skyddsniva 143 4.3.2.1 Skyddsniva vid provning av gemenskapsrattsliga regler 144 4.3.2.2 Skyddsniva vid provning av medlemsstaternas lagstiftning 146 5. Proportionalitetsprincipen i nationell rattstillampning 150 5.1 Proportionalitetsprincipen i EG-domstolens praxis 150 5.2 Proportionalitetsprincipen i svensk ratt 157 5.3 Sammanfattning 159 6. EG-rattens inverkan utanfor gemenskapsrattens tillampningsomrade 161 6.1 Klar nationell onskan om en EG-rattslig losning 161 6.2 Sarskilt om "interna situationer" 162 6.3 Beslaktade fragor och vidare konsekvenser 165
Innehall 13 7. EG-rattens inverkan pa svensk juridisk metod och rattskultur 167 7.1 Tva parallella rattssystem 167 7.2 Forarbeten 169 7.3 Svensk process- och forvaltningsratt i omvandling? 170 7.3.1 Utokad taleratt i svenska domstolar? 171 7.3.2 Forandrad riittskontroll i forvaltningsdomstolarna? 173 7.4 Gemenskapsrattens inverkan pa svensk rattskultur 177 Del HI: Processuella fragor, informationssokning och framtid 179 8. Europaprocess 181 8.1 Direkta mal och forhandsavgoranden 182 8.2 Legalitetskontroll av gemenskapsatgarder 187 8.2.1 Direkt ogiltighetstalan och passivitetstalan i EGdomstolen 189 8.2.2 Indirekt ogiltighetsprovning vid EGdomstolen 192 8.2.3 Indirekt provning via nationell domstol 194 8.2.4 Forhallandet mellan direkt och indirekt ogiltighetstalan och kravet pa effektivt domstolsskydd 196 8.3 Kontroll av nationella atgarder 198 8.3.1 Nationell domstol och enskildas taleratt 199 8.3.2 Kommissionen och fordragsbrottsforfarandet 201 8.4 Europadomstolen for de manskliga rattigheterna 202 9. Hur hittar man EU:s rattskallor? 204 9.1 Ratt till tillgang till Europaparlamentets, radets och kommissionens handlingar 204 9.1.1 Inledning 204 9.1.2 Artikel255EG 205 9.1.3 Forordning 1049/2001 206 9.1.4 Publicerade handlingar 207 9.1.5 Webbplatser 208 9.2 Informationssokning och databaser 209 9.2.1 Inledning - hitta pa natet 209 9.2.1.1 CELEX, Eur-Lex och Rattsbanken 209
14 Innehdll 9.2.1.2 Europeiska unionens webbportal 210 9.2.2 Primarratt 210 9.2.3 Bindande och icke bindande sekundarratt 211 9.2.4 Avtal som gemenskapen har ingatt med tredje land eller internationella organisationer 212 9.2.5 EG-domstolens och forstainstansrattens rattspraxis samt generaladvokaternas forslag till avgoranden 213 9.2.6 Allmanna rattsprinciper 214 9.2.7 Forarbeten 214 9.2.8 Doktrin 215 9.2.9 Exempel pa sokning inom sarskilda rattsomraden 216 9.2.9.1 Offentlig upphandling 216 9.2.9.2 Lakemedelslagstiftning 216 9.2.9.3 Statligtstod 217 10. EU:s konstitution 218 10.1 Inledning 218 10.2 Den konstitutionella debatten inom EU 218 10.3 Laekenforklaringen och Framtidskonventet 220 10.4 Konstitutionaliseringsprocessen i rattspraxis 221 10.5 En konstitution for Europa 224 10.5.1 Den europeiska konstitutionens struktur 224 10.5.2 En bindande rattighetskatalog 225 10.5.3 EU:s anslutning till Europakonventionen 227 10.5.4 Forandring av talerattskriterierna 228 10.5.5 En uttrycklig foretradesklausul 230 10.5.6 En kompetenskatalog 234 10.5.7 Nya kategorier av rattsakter och en normhierarki 236 10.5.8 Forenklat och effektivare lagstiftningsforfarande 237 10.5.9 Effektivisering av institutionerna 238 10.5.10 Upplosning av trepelarstrukturen 238 10.5.11 Demokratisering och forstarkt subsidiaritetskontroll 239 10.6 Forandringar av EU:s rattskallelara 241
Innehdll 15 Rattsfallsregister 243 Sakregister 257 Forfattarpresentation 263