UPPSALA UNIVERSITET Juridiska institutionen Terminskurs 1 och Juridisk grundår HT Kompletterande instruktion för PM

Transkript

1 UPPSALA UNIVERSITET Juridiska institutionen Terminskurs 1 och Juridisk grundår HT 2014 Kompletterande instruktion för PM 1

2 2

3 1 Allmänt I kurslitteraturen ingår boken Att skriva juridik och de instruktioner som ges där ska följas vid författande av PM. Till denna behöver några förtydliganden göras. I boken anges att man vid författande av en PM ska skriva i 12 eller 13 punkters storlek. Vi skriver i 13 punkter. En annan sak är att radavståndet enligt boken ska vara 1,25. Detta är inte helt lätt att ställa in på ett vanligt ordbehandlingsprogram och därför har vi valt att radavståndet istället ska vara 1,5. Dessutom ska all text vara skriven med typsnittet Times New Roman. Observera att den text ni nu läser är skriven med just 1,5 i radavstånd och med bokstäver i 13 punkter. På Studentportalen finns en mall för PM-skrivande som ni bör använda. PM2 och PM3 ska ha både försättsblad och källförteckning. Detta ligger utöver det antal sidor som den PM ni skriver ska omfatta (tre-fyra sidor för PM2 och sex-sju sidor för PM3). Däremot ska det inte vara någon innehållsförteckning. Tanken med instruktioner om formalia är att de i slutändan ska underlätta för läsaren att ta till sig innehåller i en PM. Precis som vi övar oss att på ett klart och tydligt sätt förmedla vårt resonemang muntligt, så övar vi oss också på att göra detta skriftligt. Det är därför särskilt viktigt att på ett tydligt sätt kunna hänvisa till de källor som man lägger till grund för sitt resonemang, inte enbart i en översiktlig källförteckning utan fortlöpande, i tydligt markerade fotnoter. 3

4 2 Särskilt om källhänvisningar I boken Att skriva juridik anges allmänt hur fotnoter och källförteckning ska utformas (se avsnitt fem). Däremot sägs inte hur hänvisningar ska göras till europarättsligt material och till artiklar i internationella tidskrifter. De flesta studenter har ämnen där hänvisningar till sådana källor är viktiga. Därför ska vi säga något ytterligare om hur sådana hänvisningar bör se ut. 2.1 Hänvisningar till lagstiftning och andra rättsakter från EU I artikel 297 FEUF förklaras att lagstiftningsakter från EU ska offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning. Det framgår även att samma grundläggande krav gäller för vissa typer av icke-lagstiftningsakter (vad gäller dessa begrepp se boken Introduktion till EU-rätten avsnitt 2.3.2). Mot bakgrund av detta skulle man kunna säga att Europeiska unionens officiella tidning, EUT, är EU:s motsvarighet till Sveriges SFS (svensk författningssamling). EUT finns på EU-ländernas eget språk från den dag ett land blir EU-medlem (och all äldre lagstiftning översätts och offentliggörs i specialutgåvor). Från och med den 1 juli 2013 finns EUT endast i en elektronisk version som man enklast hittar i databasen EUR-Lex på internet: eur-lex.europa.eu. EUT består av två olika serier. Den så kallade L-serien innehåller lagstiftningsakter och icke-lagstiftningsakter (framför allt förordningar, direktiv och beslut) men även en del annat, t ex EU:s internationella och interinstitutionella avtal. Den så kallade C-serien innehåller icke-bindande 4

5 rättsakter som resolutioner, rekommendationer och yttranden, meddelanden från EU:s institutioner, byråer och organ samt olika typer av förberedande akter (jfr förarbeten). Här är ett exempel på en korrekt hänvisning till material från EUT: Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 909/2014 av den 23 juli 2014 om förbättrad värdepappersavveckling och om värdepapperscentraler, EUT 2014 L 257 s 1. Hänvisningen till EUT klargör vilket publiceringsåret är (2014) och serien (L) samt vilket numer det rör sig om (257) och på vilken sida i detta nummer som rättsakten i fråga inleds (1). 2.2 Hänvisningar till avgöranden från EU-domstolen Avgöranden från EU-domstolen (uppdelad i Domstolen, Tribunalen och Personaldomstolen) publiceras fortlöpande i den officiella rättsfallssamlingen, på EU-ländernas eget språk från den dag ett land blir EU-medlem (och äldre avgöranden översätts och offentliggörs i specialutgåvor). Precis som EUT fanns rättsfallsamlingen ursprungligen tryckt på papper (då förkortad REU och, före 2010, REG). Här är ett exempel på hur en korrekt hänvisning till ett avgörande från Domstolen då såg ut: Domstolens dom av den 18 december 2007 i mål C-341/05 Laval un Partneri Ltd mot Svenska Byggnadsarbetareförbundet m fl, REG 2007 s I Under våren 2014 har en snabb modernisering genomförts av det sätt på vilket avgöranden från EU-domstolen publiceras. I korthet innebär reformen att den 5

6 tryckta rättsfallssamlingen ersatts av en elektronisk rättsfallsamling och att detta gäller för alla avgöranden sedan För dessa avgöranden kommer det aldrig att vara möjligt att göra någon hänvisning till den tryckta rättsfallssamlingen. Detta innebär att det gamla sättet att hänvisa till avgöranden från EU-domstolen snabbt förlorar sin praktiska betydelse (även om det fortfarande, för avgöranden från perioden före 2012, är korrekt). I den databas som finns på EU-domstolens egen hemsida curia.eu har också alla äldre avgöranden fått sina hänvisningar anpassade till det nya systemet. I den nya elektroniska rättsfallssamlingen publiceras avgöranden snabbare men utan någon sidnumrering. Istället anges en för olika avgöranden specifik identifikationskod (som kallats ECLI: European Case Law Identifier). Det nya sättet att hänvisa kommer även att kunna användas för sådana avgöranden från nationella domstolar inom EU som fortlöpande samlas i den europeiska e- juridikportalen. 2 Här är ett exempel på hur en korrekt hänvisning till ett avgörande från Domstolen nu kan se ut: Domstolens dom av den 26 februari 2013 i mål C-617/10 Åklagaren mot Hans Åkerberg Fransson, EU:C:2013:105 Detta ska anges fulltständigt i källförteckningen men kan anges förkortat i fotnot, om det görs på ett konsekvent och tydligt sätt. En specifik hänvisning i fotnot ska, till skillnad mot källförteckning, även ange vilken punkt eller sida i ett avgörande som hänvisas till. 1 Se närmare på EU-domstolens hemsida: curia.europa.eu/jcms/jcms/p_ Se e-justice.europa.eu/content_european_case_law_identifier_ecli-175-sv.do?init=true. 6

7 Den ECLI-kod som numera används består av fyra delar där EU innebär att avgörandet är meddelat av en av EU:s domstolar (om avgörandet hade kommit från en nationell domstol skulle i stället medlemsstatens kod, t ex SE, ha angetts här). Därefter anger ˮCˮ att avgörandet kommer från Domstolen (avgöranden från Tribunalen och Personaldomstolen betecknas med ˮTˮ respektive ˮFˮ) och ˮ2013ˮ att avgörandet meddelades under år Avslutningsvis innebär ˮ105ˮ att avgörandet är det 105:e som tilldelades en ECLI-kod under det berörda året. 2.3 Hänvisningar till avgöranden från Europadomstolen Ett exempel på hur en korrekt hänvisning till ett avgörande från Europadomstolen nu ska se ut är: Mendel mot Sverige, ansökan nr 28426/06, dom av den 7 april 2009 Detta ska anges fulltständigt i källförteckningen men kan anges förkortat i fotnot, om det görs på ett konsekvent och tydligt sätt. En specifik hänvisning i fotnot ska, till skillnad mot källförteckning, även ange vilken punkt eller sida i ett avgörande som hänvisas till. 2.4 Hänvisningar till artiklar i internationella tidskrifter De flesta av våra tidskrifter återfinns nu bland de elektroniska resurser som biblioteket förmedlar. I sak ska man hänvisa till dessa på samma sätt som 7

8 anges i Att skriva juridik, men det kan ändå vara värt att ge ett exempel på hur en korrekt hänvisning till en artikel i internationell tidskrift ska se ut: Leczykiewicz, D, Why Do the European Court of Justice Judges Need Legal Concepts? European Law Journal 2008 s 773. Detta ska anges fulltständigt i källförteckningen men kan anges förkortat i fotnot, om det görs på ett konsekvent och tydligt sätt. En specifik hänvisning i fotnot ska, till skillnad mot källförteckning, även exakt ange vilken sida i en tidskrift som hänvisas till. 8