EU:s lagstiftning i siffror

Transkript

1 1995 Maddalena Gherardi EU:s lagstiftning i siffror Svenska institutet för europapolitiska studier

2 Metod Undersökningen inkluderar alla direktiv och förordningar som publicerats i Europeiska Gemenskapens Officiella Tidning (EGT) år Lagstiftningen i EU består av tre olika typer av bindande rättsakter; direktiv, förordningar och beslut. 2 Vad beträffar alla förordningar och i stort sett alla direktiv finns det ett formellt krav att de ska publiceras i EG: s officiella tidning EGT. 3 Detta krav gäller dock inte beslut vilka endast behöver delges dem som de riktar sig till. I praktiken publiceras trots detta vissa beslut i EGT. Dessa utgör endast en bråkdel av det totala antalet och det råder stor osäkerhet - åtminstone för utomstående - om vilka riktlinjer som följs. Av denna metodmässiga anledning har beslut exkluderats från undersökningen. 4 En ytterligare anledning är att beslut typiskt sett används för att avgöra individuella och rutinmässiga ärenden. De uppgifter som undersökningen bygger på är hämtade från det automatiserade interinstitutionella dokumentationssystemet för gemenskapsrätt, CELEX. Resultaten från undersökningen har sammanställts i 12 diagram. Diagram 1-3 visar dels hur många förordningar och direktiv som publicerats under år 1995, dels hur många rättsakter som antagits av respektive institution. Diagram 4-11 visar de ämnesområden som varit föremål för lagstiftning under året. Direktiven är indelade i sex ämnesområden: gemensam och inre marknad, gemensam, folkhälsa och miljöfrågor, transport, social och övriga frågor. I området för gemensam och inre marknad är de direktiv inkluderade som har sin rättsliga 1 Sieps vill tacka studenterna vid magisterprogrammet i Europeisk rätt vid Stockholms universitet Markku Karppi och Christian Finnerman som arbetat med att ta fram material till undersökningen. 2 Se artikel 249 Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen. 3 De direktiv som inte riktar sig till alla medlemsstater och som inte antagits i enlighet med medbeslutandeförfarandet behöver inte publiceras i EGT, se artikel 254 i EG-fördraget. 4 Från undersökningen har även exkluderats icke-bindande rättsakter såsom förklaringar och resolutioner, samt så kallade rättelser (corrigendum). Även de förordningar vars titlar är tryckta med fin stil i EGT har exkluderats. Dessa rättsakter är sådana som har avseende på den löpande handläggningen av politiska frågor och de har normalt en begränsad giltighetstid. 2

3 grund i artiklarna 94, 95 eller 100 i fördraget samt de direktiv som handlar om fri rörlighet på den inre marknaden, se artikel 14 i fördraget. Förordningarna har blivit indelade i tre ämnesområden: gemensam, gemensam handels och tulltariff samt övriga frågor. Rättsakterna har ibland sin rättsliga grund i fler än en fördragsartikel. Vid dessa tillfällen har rättsakten indelats i det område som ansetts ha representerat rättsaktens tyngdpunkt. Rådslagstiftningen utgörs av lagstiftning antagen av rådet ensamt samt lagstiftning antagen av rådet tillsammans med Europaparlamentet. Specificering av dessa olika typer av rättsakter sker i diagram 3, 6. Självdelegerad rådslagstiftning specificeras i diagram 10. Under år 1995 antog kommissionen 851 förordningar och 34 direktiv. Alla förordningar samt alla direktiv utom två hade sin grund i en rådrättsakt. 5 När kommissionen antar sådan lagstiftning ska kommissionen samarbeta med så kallade kommittologikommittéer som består av representanter från medlemsstaterna. Kommittéerna kan arbeta i enlighet med tre olika förfaranden: det rådgivande förfarandet, det förvaltande förfarandet eller det föreskrivande förfarandet. Under år 1995 var alla kommissionsdirektiv och alla kommissionsförordningar utom två antagna i samarbete med en kommittologikommitté. Totalt var 64 kommittéer involverade i antagandet av 882 rättsakter. Diagram 12 visar fördelningen av kommittéförfarande som tillämpades vid antagandet av dessa rättsakter. 5 Enligt artikel 202 i fördraget ska rådet ge kommissionen befogenhet att genomföra de regler som rådet beslutar. 3

4 Diagram 1: Direktiv och förordningar publicerade Direktiv Förordningar Diagram 2: Direktiv och förordningar antagna av rådet respektive kommissionen 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Direktiv Förordningar Kommissionen Rådet Diagram 3: Direktiv och förordningar antagna av rådet 6 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Direktiv 263 Förordningar Rådet och Europaparlamentet Enbart Rådet 6 Tio av rådsdirektiven och 94 av rådsförordningarna var antagna enligt självdelegering. 4

5 Diagram 4: Alla direktiv och inre marknad 38% (27) 45% (33) 8% (6) Social 3% (2) Transport 6% (4) Diagram 5: Rådsdirektiv 64% (18) Transport 14% (4) 18% (5) Social 4% (1) Diagram 6: Europaparlamentets och rådets direktiv och inre marknad 100% (10) 5

6 Diagram 7: Kommissionsdirektiv och inre marknad 50% (17) 44% (15) 3% (1) Social 3% (1) Diagram 8: Alla förordningar handels och tulltariff 27% (300) 65% (728) 8% (86) Diagram 9: Rådsförordningar 7 handels och tulltariff 35% (93) 17% (45) 48% (125) 7 Den här tabellen inkluderar 94 självdelegerade rådsförordningar. 6

7 Diagram 10: Självdelegerade rådsförordningar 69% (65) handels och tulltariff 31% (29) Diagram 11: Kommissionsförordningar 71% (603) handels och tulltariff 24% (207) 5% (41) Diagram12 : Kommittéeförfarande Föreskrivande förfarande 42% (27) Förvaltande förfarande 50% (32) Rådgivande förfarande 8% (5) 7

8 Svenska institutet för europapolitiska studier Fleminggatan Stockholm Tel: Fax: