Kävlinge kommun årsredovisning 2010
Innehåll och textbearbetning: Ekonomiavdelningen Layout: Joanna Bladh Foto: sidan 76 - Ole Nielsen, övriga - Joanna Bladh Tryck: Bildcenter
Innehållsförteckning Inledning Kommunstyrelsens ordförande har ordet 5 Organisation 6 Viktiga händelser 9 Omvärldsanalys 10 Jämförelse med andra kommuner 14 Så fördelades skattepengarna under 2010 15 mål och planeringsförutsättningar Kävlinge med segel mot framtiden 17 God ekonomisk hushållning 18 Kommunövergripande mål 19 Förvaltningsberättelse Finansiell analys 27 Personalredovisning 33 Verksamhetsberättelser Fritid och kultur 38 Förskoleverksamhet 40 Grundskoleverksamhet 42 Handikappomsorg 45 Hemvård 47 Individ- och familjeomsorg 49 Infrastruktur och teknisk service 51 Ledning och samhällsutveckling 54 Miljö och Hälsa 57 Samhällsbyggnad 59 Utbildning och arbete för ungdomar och vuxna 61 Nämnder och bolag 63 Sammanställd redovisning 66 Räkenskapsmaterial Utveckling i korthet 68 Resultaträkning 69 Sammanställd redovisning särskild upplysning 69 Balansräkning 70 Kassaflödesanalys 71 Driftbudgetavräkning 72 Ombudgeteringar under året 73 Investeringsbudget 74 Exploateringsredovisning 75 Redovisningsprinciper 76 Noter 78 Direktiv och uppdrag 82 Resultatenheter 84 VA-verksamhet 85 Diagram 86 Ekonomisk ordlista 87 Revisionsberättelse 88
4 Inledning
Kommunstyrelsens ordförande har ordet År 2010 ett händelserikt år! Stort plus, men För 12:e året i rad visar kommunen upp positiva siffror. Den här gången blev det +68,4 mkr. Överskottet beror huvudsakligen på ett statligt konjunkturstöd och bättre skatteutveckling än prognostiserat. Men, verksamheterna visar på en god hushållning med våra kommunala pengar. Det är bra för då kan vi satsa pengarna där de behövs och att det finns områden att prioritera och satsa på är ställt utom allt tvivel. Ny kommundirektör Tjänstetillsättningar tillhör inte vardagen för oss politiker i Kävlinge. Den enda befattning vi politiker tillsätter är nämligen kommundirektörstjänsten. Och det var 25 år sen senast. Nu var det dock dags. Bo Ekensteen pensionerade sig vid utgången av mars månad och Mikael Persson tog vid. Mikael har ju ett förflutet som bland annat ekonomichef i kommunen. Det känns bra att han är på plats i sin nya roll och jag önskar honom fortsatt lycka till. Äldreomsorgen fortsätter imponera Positiva trender är sköna. Äldrevården är inne i en sådan och radar upp goda ekonomiska resultat, bra kvalitet och nöjda brukare. Jag kan inte nog uttrycka min beundran för det jobb ni lägger ner. Och så var det ju val.. 2010 hölls val till riksdag, region och kommun. Det faller på oss i kommunerna att administrera valen och som vanligt gick det gnisselfritt i Kävlinge. Ett stort antal valförrättare gör en gedigen insats och ser till att avgivna röster hanteras snabbt och korrekt. Resultatmässigt blev det seger för alliansen och kommunen kan under mandatperioden 2011 14 för första gången sedan 90-talet uppvisa ett majoritetsstyre. Skolan i fokus Skolan i Kävlinge har många goda medarbetare som lägger ner själ och hjärta i sitt yrke. Det är utmärkt för en bra skola behövs och vi vill vara stolta över allt i verksamheten. Tyvärr har skolan under året hamnat i fokus på ett negativt sätt. Debatten om rektorsbyten, lärarbyten, turbulens och kritik har satt sina spår i hela den kommunala verksamheten. Jag ser dock svårigheterna som en utmaning och ett skäl till att kraftsamla. Vi har en stor utmaning framför oss för att ge vår skola gynnsamma förutsättningar och ett återupprättat rykte, men tillsammans är jag övertygad om att vi reder ut det. 2011 Ny mandatperiod, nya utmaningar Vår ekonomiska grund är, som sagt, fortsatt stabil. Nu känns det skönare än någonsin. Vi har stora investeringar framför oss, en tuff målsättning för en bättre skola och många potentiella förbättringsområden. Jag är övertygad om att pengar bara är en liten del av vad som behövs för att ge våra invånare en god service. Minst lika viktigt är gedigna arbetsinsatser och lite jävlar anamma. Jag har sett mycket prov på det under 2010, vilket jag vill passa på att tacka alla förtroendevalda och anställda för. Men samtidigt ser jag att det nu krävs ännu mer av oss framöver. Gör som jag! Se det som en fantastisk utmaning att få vara med och ta nya krafttag för vår kommun. Pia Almström Kommunstyrelsens ordförande inledning 5
Organisation Kommunfullmäktige Kommunala bolag KKB Fastigheter AB Samverkan Finsam Kommunassurans Syd Försäkrings AB Landskrona-Kävlinge- Svalövs Gymnasieförbund Räddningstjänsten Syd Sydvatten AB SYSAV kommunstyrelsen styrelseordförande Pia Almström kommundirektör Mikael Persson Verksamhetsområden Ekonomi/IT Exploatering Kansli Kommunledning Näringsliv/Turism Personal Säkerhet Revisionen Valnämnd Överförmyndarnämnd samarbetsnämnd Teknisk nämnd miljönämnd kulturnämnd socialnämnd Nämndsordförande Nämndsordförande Nämndsordförande Nämndsordförande Johan Ericsson Lars Lundström Charlotte Lindblad Leif Skytte Nämndsansvarig chef Nämndsansvarig chef Nämndsansvarig chef Nämndsansvarig chef Göran Sandberg Göran Sandberg Tf Carina Serbinsson Anette Fäldt Verksamhetsområden Verksamhetsområden Verksamhetsområden Verksamhetsområden Avfall Bygglov Arbetsmarknadsprogram Handikappomsorg Drift och underhåll Exploatering Fastighet Kollektivtrafik Miljö- och hälsoskydd Mätverksamhet Planfunktion Fritid Förskola Gymnasieskola Kultur Hemvård Individ- och familjeomsorg Kostenhet Markförvaltning Skola Räddningstjänst Vuxenutbildning Vatten och avlopp Väghållning, park och grönområden inledning 6
Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige (kf) är Kävlinge kommuns högsta beslutande organ. Under sig har kommunfullmäktige en kommunstyrelse (ks) och nämnder som ska bereda och verkställa fullmäktiges beslut. Kommunfullmäktige beslutar i ärenden som är av principiell beskaffenhet eller på annat sätt är av större vikt. Besluten gäller vanligtvis frågor som rör kommunens organisation, övergripande planer, de ekonomiska ramarna, val till nämnderna samt vad dessa nämnder ska arbeta med. Exempel på ärenden i kommunfullmäktige är budget och utdebitering, bokslut och ansvarsfrihet, reglementen för nämnder, övergripande taxor, översikts- och detaljplaner samt verksamhetsplaner. Kommunfullmäktige består av 49 ledamöter och 30 ersättare. mandatfördelning parti 1995 1998 1999 2002 2003 2006 2007 2010 2011 2014 Moderaterna 10 12 9 12 16 Socialdemokraterna 23 18 20 17 15 Folkpartiet 2 2 5 4 5 Sverigedemokraterna 4 6 4 Centerpartiet 3 2 2 3 3 Kävlingebor 2 Miljöpartiet 2 2 1 1 2 Kristdemokraterna 1 2 1 1 Vänsterpartiet 2 1 1 1 Sveriges Pensionärers Intresseparti 1 1 M-demokraterna 1 Kommunens väl 8 5 inledning 7
Koncernen KKB Fastigheter AB Kävlinge kommun har ett dotterbolag, KKB Fastigheter AB, KKB. Kommunens ägarandel i KKB uppgår till 100 procent. KKB är ett så kallat allmännyttigt bostadsbolag och hyr främst ut lägenheter men även verksamhetslokaler. Samägda och samverkande bolag och organisationer Kävlinge kommun samäger bolag och samverkar i kommunalförbund med andra kommuner. I följande organisationer har Kävlinge kommun mindre andelar: Kommunassurans Syd AB, Sydvatten, Räddningstjänsten Syd, Gymnasieförbundet, SYSAV och Finsam. FINSAM Finsam Samordningsförbundet Finsam-Kävlinge-Lomma är ett kommunalt förbund som svarar för finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet mellan Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Region Skåne samt Lomma och Kävlinge kommun. Gymnasieförbundet De tre kommunerna Landskrona, Kävlinge och Svalöv driver sedan 1992 ett gemensamt gymnasieförbund. Gymnasieförbundet erbjuder 14 gymnasieprogram och gymnasiesärskola fördelade på sju självständiga skolor i de tre kommunerna. Ägarandelen uppgår till 9 procent. Kävlinge kommun har begärt utträde ur gymnasieförbundet. ommunassurans Syd Försäkrings AB Kommunassurans Syd AB Kommunförbundet Skåne beviljades 2005 koncession för ett skadeförsäkringsbolag, Kommunassurans Syd Försäkrings AB. Bolaget har 40 delägande kommuner i Skåne, Småland, Blekinge, Halland och delar av Västra Götaland och ska verka som försäkringsbolag för dessa. Ägarandelen uppgår till 1,97 procent. Räddningstjänsten Syd Räddningstjänsten Syd är ett kommunalförbund mellan kommunerna Burlöv, Eslöv, Kävlinge, Lund och Malmö. Verksamhetsområdet ska vara inriktat på att ge människors liv, hälsa och egendom samt miljön ett med hänsyn till de lokala förhållandena tillfredsställande och likvärdigt skydd mot olyckor. Ägarandelen uppgår till 8,9 procent. Sydvatten Sydvatten är ett kommunägt företag som producerar vatten och ägs av 13 delägarkommuner. Ägarandelen uppgår till 3,53 procent. inledning Sysav Sysav, Sydskånes avfalls aktiebolag, är ett kommunägt bolag med uppgift att svara för den regionala avfallshanteringen åt de 14 kommunerna i södra Skåne. Företaget ansvarar för att projektera, bygga och driva de regionala behandlings- och avfallsanläggningar som behövs för att kunna omhänderta, återvinna och behandla avfall. Detta regleras i det konsortialavtal som gäller till och med 2025. Ägarandelen uppgår till 3,85 procent. 8
Viktiga händelser Kulturscenens foajé på Korsbackaskolan har genomgått en renovering. Ny översiktsplan Översiktsplan 2010 antogs efter årsskiftet. Planen behandlar kommunens utveckling fram till och med 2025 och kommer att vara viktig och vägledande för framtida planering. Nya detaljplaner Två detaljplaner i centrala Kävlinge omfattande flerfamiljshus i mycket bra kollektivtrafikläge har vunnit laga kraft under året. Detaljplanen Kävlinge östra centrum har varit föremål för samråd. Detaljplan i Ålstorp/Furunäs vari säkerställts cirka 60 hektar naturmark har vunnit laga kraft. Stor efterfråga på förskoleplatser Då efterfrågan på förskoleplatser ökat, har ytterligare behov av lokaler tillgodosetts med tillbyggnad, ombyggnad och moduler. Kävlinge och Staffanstorp bildar gemensam nämnd Under 2009 inrättades en gemensam nämnd med Staffanstorps kommun för uppgifter inom IT-drift i de båda kommunerna. Under 2010 togs också beslut om en andra gemensam nämnd mellan Staffanstorp och Kävlinge. Den här gången blev ansvarsområdet geoinfo. Situationen på Tolvåkerskolan Under hösten framkom det brister inom områdena ledning, utveckling, uppföljning och utvärdering på Tolvåkerskolan. Kävlinge kommun har vidtagit en rad åtgärder för att skapa stabilitet och arbetsro på skolan. Kraftiga personalförstärkningar har satts in. Vidare har kommunen infört lovskola, läxhjälp och förstärkt kompetensutveckling för lärarna genomförs för att säkerställa att alla elever får det stöd de behöver. Förbättrad fysisk miljö i skolorna Den fysiska miljön vid kommunens skolor har under året varit föremål för satsningar för ökad funktionalitet och trivsel med bland annat nya skolmöbler, utvidgat bibliotek vid Lackalängaskolan och yttre belysning vid Korsbackaskolan. Korsbackaskolan har vidare genomgått en renovering av Kulturscenens foajé samt gemensamma elevutrymmen med nya elevskåp med mera. stora pågående investeringar Under hösten startades ombyggnation av Lödde kors samt byggnation av ny cykelväg utmed Västergatan i Kävlinge. Båda projekten beräknas bli klara våren 2011. Bogesholms förskola har återställts till fyra lägenheter. Om- och tillbyggnaderna på förskolorna Stinsgården, Lackalänga och Tolvåker har färdigställts. Projektering har påbörjats för byggnation av ny förskola i Löddeköpinge samt ny idrottshall på Korsbackaområdet. Kullagårdens boende bäst i sverige Hemvården har under året fått erkännande genom att kommunen tillhör de 20 bästa kommunerna enligt Socialstyrelsens och SKL:s äldreguide och öppna jämförelser. Kullagårdens boende blev bäst i Sverige! Hemvården har uppnått detta samtidigt som att kostnaderna är bland de lägsta i landet. inledning 9
Omvärldsanalys Omvärldsanalysen speglar hur yttre omständigheter kan komma att påverka Kävlinge kommun. Några av de faktorer som kan påverka är konjunkturutvecklingen, den allmänna pris- och löneutvecklingen i samhället och riksdagsbeslut som berör det kommunala verksamhetsområdet. inledning OMFATTANDE STIMULANS- ÅTGÄRDER I VÄSTVÄRLDEN 2010 inleddes med fokus på återhämtning och en förhöjd riskaptit efter den andra halvan av 2009 års ekonomiska återhämtning. Men redan under sommaren 2010 stod det klart att de ekonomiska problemen inte var över, finanskrisen hade satt sina spår. Många länder har slagits med en stor skuldsättningsproblematik och flera har tagit emot räddningspaket för att undvika en fördjupad kris. Störst fokus har riktats mot ett flertal europeiska länder, däribland Irland, Portugal, Spanien, Grekland med flera. Precis som i Europa har den amerikanska ekonomin hjälpts med stimulanspaket. Den amerikanska ekonomin har befunnit sig i en återhämtningsfas sedan mitten av 2009. En anledning till att återhämtningen går långsamt är att sänkningen av styrräntan inte får tillräcklig effekt. Det beror på att de senaste årens kris inte är en vanlig konjunktursnedgång, utan ett resultat av bland annat för hög skuldsättningsgrad bland hushållen och i finanssektorn som har drivit iväg fastighetspriserna till orimliga nivåer. När fastighetsbubblan sprack kollapsade stora delar av finanssektorn, vilket gjorde sänkningen av styrräntan mindre effektfull. Förväntningen på framtiden är dock att de finanspolitiska stimulanserna ska bidra till en ökning av tillväxten. FORTSATT GOD UTVECKLING I TILLVÄXTLÄNDERNA Tillväxtländerna har visat fortsatt styrka de senaste åren och förväntas fortsätta bidra till den globala tillväxten. Dock kommer vi troligen att få se en viss åtstramning genom räntehöjningar i Asien för att undvika ekonomisk överhettning, framförallt i Indien och Kina. Samma sak gäller för den latinamerikanska tillväxtekonomin, Brasilien, där vi också kan komma att se en räntehöjning i förutseende syfte för att undvika en överhettning på marknaden. NORDEN VISAR STARKA SIFFROR Danmark visar återigen tillväxt under 2010 efter två tuffa år och likaså Finland. Norge har också visat förbättrad tillväxt under 2010, men Norge har inte drabbats lika hårt som Danmark och Finland. Norges arbetslöshet har bottnat, lönenivån stiger och företag planerar för investeringar inom oljesektorn vilket ger indikationer för ett starkt 2011. Den svenska tillväxten är starkast i Norden och i kombination med en stark återhämtning av sysselsättning skapas goda förutsättningar för en fortsatt stark svensk ekonomi. Siffror från SCB visar att svensk BNP växte med nästan 7 procent under tredje kvartalet 2010 jämfört med motsvarande kvartal i 2009, vilket historiskt sett är mycket starkt. Den globala återhämtningen har gynnat världshandeln vilket har bidragit till en stark svensk exportsektor. Den starka svenska ekonomin resulterar i att riksbanken kommer att behöva höja styrräntan för att undvika överhettning längre fram. De disponibla inkomsterna förväntas öka hos hushållen trots ökade räntekostnader vilket kommer att bidra till en fortsatt tillväxt. Riskerna för bakslag i den inhemska ekonomin är få, ett litet exportberoende land som Sverige påverkas dock mycket av sin omgivning. Skuldkrisen i Europa och i USA kan därför komma att påverka Sverige negativt om situation förvärras ytterligare. 10
låg inflation än så länge Inflationstrycket är lågt i dagsläget, och har varit det under hela 2010. När situationen på arbetsmarknaden förbättras och löneökningstakten stiger väntas trycket på inflationen dock öka. Inflationen mätt med konsumentprisindex väntas stiga från dagens nivå på 1,8 procent till 3 procent mot slutet av 2012. Uppgången i inflationen beror främst på att kostnaderna för boende ökar när reporäntan höjs. På längre sikt, när reporäntan har nått mer normala nivåer, bedöms inflationen närma sig riksbankens mål på 2 procent. Källa: Riksbanken BNP-tillväxt i procent 2009 2010 2011 2012 Världen - 1,0 4,3 4,0 4,2 Euroområdet - 4,1 1,7 1,6 2,0 Sverige - 5,3 5,5 4,5 2,8 Danmark - 5,2 2,2 1,8 1,9 Norge - 1,3 2,0 3,0 3,1 Finland - 8,0 3,0 3,0 3,4 Tyskland - 4,7 3,5 2,5 2,2 USA - 2,6 2,9 3,3 3,3 Kina 9,1 10,1 8,7 8,9 Indien 7,7 9,2 8,7 9,3 Brasilien - 0,7 7,6 4,5 4,7 Källa: Nordea Ekonomiska utsikter januari 2011. kommunerna visar starka resultat trots krisen För 2010 visar kommunerna ett positivt resultat på 14,7 miljarder före extraordinära poster, samma siffror för 2009 var 11,7 miljarder. Omkring 95 procent av kommunerna är med och bidrar till det positiva resultatet. Kommunerna har under 2010 fått förbättrade skatteintäkter, tillfälliga tillskott och sänkta sjukförsäkringspremier vilket skapar goda förutsättningar för starka siffror. En relativt stor del av tillskotten är dock tillfälliga vilket medför att kommunerna behöver visa återhållsamhet, för att inte riskera att tvingas till nedskärningar. Medborgarnas behov i kommunernas kan förändras snabbt: förändringar i barnkullarna, flyttmönster med mera påverkar den kommunala verksamheten. En stor utmaning för kommunerna kommer att bli kostnadsanpassningen i gymnasieskolan till minskande elevkullar, samtidigt som den nya gymnasiereformen gör att statsbidrag dras in. Samtidigt som elevkullarna minskar i gymnasieskolan, ökar dock andelen barn som går i förskola och skolbarnomsorg. Besparingar, åtgärdsplaner och effektiviseringar för att täcka ökande kostnader har stått på agendan för många kommuner de senaste åren, vilket krävs för att skapa möjligheter till satsningar på andra områden. Trots årets starka resultat visar prognoser dock att det krävs fortsatt återhållsamhet, speciellt för kommuner med redan svag ekonomi. Källa: Sveriges kommuner och landsting Inflation i procent 2009 2010 2011 2012 USA - 0,3 1,7 1,4 1,7 Kina - 0,7 3,3 4,5 4,0 Euroområdet 0,3 1,6 2,0 1,7 Sverige - 0,5 1,2 2,7 3,0 Källa: Nordea Ekonomiska utsikter januari 2011. Befolkningsutveckling 2000 2009 32 000 31 000 30 000 29 000 28 000 27 000 26 000 25 000 24 000 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 inledning 11
positiv Befolkningsprognos Prognosen för 2011 är en ökning med knappt 350 invånare. Åren därefter beräknas befolkningen öka kraftigt och det beror på förhoppningen om att byggandet av Kävlinge östra centrum har kommit igång. De närmaste åren kan vi tydligast se en ökning bland 6-åringarna, 10 12 åringarna, 40 64 åringar. Den åldersgrupp som ökar procentuellt mest är 65 79 åringar. Det totala invånarantalet i kommunen för 2010-12-31 var 29 013 invånare, vilket är en ökning med 1,3 procent eller 375 invånare. Jämför vi oss med de övriga skånska kommunerna var det endast elva stycken som kom över 1 procent. Lomma ökade mest med 2,3 procent följt av Malmö med 1,7 procent. Staffanstorp ökade med 1,4 procent, Befolkning per tätort och ort sedan kommer Kävlinge och Höör med 1,3 procent. Vi ser att den stora befolkningsökningen till största delen skett i kranskommunerna runt Malmö. Fortsatt Framtidstro för Bostads byggandet För att uppnå en befolkningsökning på 1,5 procent per år behöver det byggas ungefär 200 bostäder årligen. Kävlinge kommun arbetar därför aktivt med mark- och planfrågor. För att tillgången på byggbar mark inte ska bli ett framtida hinder för den planerade befolkningstillväxten fortsätter arbetet med kommunens markförsörjning. Efterfrågan på bostäder i Kävlinge kommun har varit god under flera år. Trots att byggmarknaden varit svag under det gångna året ser man ljusare på framtiden. Inte minst ser man det i kommunens befolkningsprognos där man bedömt att bostads byggandet kommer att öka de kommande åren vilket i sin tur leder till ett ökat befolkningsunderlag. Det pågår planering av flera intressanta bostadsområden med olika boendeformer där bland annat arbetet med Lödde kors och Tolvåker i Löddeköpinge fortsätter. I Kävlinge tätort kan nämnas, Trehörningen, Östra Gryet och Midrocs planer på Kävlinge östra centrum där upp till 1 500 bostäder kan komma att byggas. Den nya översiktsplanen för Kävlinge kommun blev klar i början av 2010 och ska vara vägledande för kommunens fortsatta utbyggnad. Hos KKB Fastigheter AB är det fortsatt stor efterfrågan på lägenheter. I Löddeköpinge färdigställs 39 stycken lägenheter och i Kävlinge ska på sikt cirka 100 lägenheter stå färdiga. inledning Ort 2006 2007 2008 2009 2010 Barsebäcksby 517 521 526 514 512 Barsebäckshamn 388 401 406 412 421 Dösjebro 810 833 847 851 849 Furulund 3 925 3 954 4 089 4 125 4 181 Hofterup/Ålstorp 3 252 3 300 3 346 3 414 3 432 Kävlinge 8 582 8 654 8 724 8 780 8 930 Lilla Harrie 276 272 288 315 328 Löddeköpinge 6 407 6 528 6 719 6 821 6 856 Stora Harrie 108 106 107 109 110 Södervidinge 146 141 141 138 137 Vikhög 82 80 87 86 83 Västra Karaby 187 201 209 211 217 Ålstorp 5 178 181 186 194 184 Landsbygd 2 511 2 574 2 580 2 668 2 773 Totalt 27 369 27 746 28 255 28 638 29 013 Källa: SCB och Kävlinge kommuns prognos 2011 2015. antal anställda per Företag L&T Hygienutveckling AB 125 Löddeköpinge Stormarknad AB 75 Opsis Aktiebolag 75 Bagarna i Södervidinge AB 75 Bauhaus & Co kommanditbolag 75 Ekens Assistansservice AB 75 Nya satsningar på näringslivet Ett fortsatt fokus på dialogen näringsliv kommun har präglat året. Kommunalrådsluncher och frukostträffar har varit platt formen. Under året har också arbetet med en förnyad närings livsstrategi tagit fart. Satsningen på kompetensutveckling av det befintliga näringslivet blev till en storsatsning tillsammans med de andra 4-Yes kommunerna i det ESF-finansierade projektet Skåneakademierna. Cirka 90 företagsledare och 300 medarbetare i de fyra kommunerna får under 2010 och 2011 kompetensoch ledarskapsutvecklingsprogram. Till Årets Företagare utsågs Ingela Engman med Felestad Trading AB som är ett mycket framgångsrikt Löddeföretag i promotionsbranschen. Hennes unika entreprenörskap grundades redan under skoltiden. Kommunen har i samma anda fortsatt satsningen på Sommarlovsentreprenörer där gymnasieelever erbjuds utbildning och coachning för att utveckla och förverkliga en affärsidé under sommarlovet. Kommunen har tillsammans med Lomma och Staffanstorp tecknat avtal med Nyföretagarcenter Syd/Malmö Nyföretagarcenter för att stödja de som vill starta eget företag. För att öka servicen till besökarna till kommunen har turistbyrån lagts ut på entreprenad och har nu året runt öppet på Dahls Hotell i Löddeköpinge. 12
I Svenskt Näringslivs mätning av det upplevda företagsklimatet har kommunen under året gått tillbaka med fyra placeringar. Analysen visar att näringslivet uppfattar att framförallt skolans attityder till företagande har blivit sämre vilket har bidragit till tillbakagången. Vad gäller nyföretagandet ser vi däremot att det ökar och kommunen ligger på en bra topposition. den starka konjunkturen får effekter på arbetslöshet och sysselsättningen Den starka tillväxten i svensk ekonomi ger utslag på arbetsmarknaden, men arbetslösheten är fortfarande betydligt högre än före finanskrisen. Det är dock viktigt att nämna att tillströmningen av arbetskraft har ökat under de senaste åren: förändringar i a-kassan, jobbskatteavdraget och sjukförsäkringsreformen har troligen bidragit till ett ökat flöde. Antalet öppet arbetslösa i hela riket hade minskat med cirka 44 500 stycken (0,8 procent) i december 2010, jämfört med december 2009. Under samma period minskade antalet arbetslösa i Skåne med nästan 3 000 stycken (0,4 procent) i förhållande till fjolåret. Likaså Kävlinges antal arbetslösa minskade, men med 85 stycken (0,5 procent). Antalet öppet arbetslösa ungdomar 18 24 år i hela riket har enligt Arbetsförmedlingen minskat från 42 686 stycken i december 2009 till 35 528 stycken i december 2010 (-16,8 procent). I Skåne har arbetslösheten minskat från 5 259 stycken till 4 729 stycken för samma ålderskategori (-10,1 procent). Kävlinge kommun ligger marginellt bättre till procentuellt än genomsnittet i Skåne (-11,9 procent). I Kävlinge har antalet arbetslösa ungdomar minskat från 59 stycken till 52 stycken. Sysselsättningsgraden, andelen sysselsatta i befolkningen, ökade med 0,9 procentenheter till 64,6 procent (december 2010) jämfört med december året innan. I antal motsvarar det 4 554 000 miljoner sysselsatta personer i åldern 15 74 år för december 2010, det är 102 000 fler än i december 2009. Sysselsättningsuppgången började redan i det sista kvartalet 2009 och höll i sig även sista kvartalet 2010. Antalet sysselsätta börjar närma sig samma nivåer som det var före finanskrisen men det saknas dock fortfarande drygt 20 000 sysselsatta. På kort sikt påverkas sysselsättningen av hur efterfrågan i ekonomin utvecklas, varför vi kan förvänta oss en fortsatt förbättring med utgångspunkt i föregående positiva ekonomiska prognoser. Källa: Arbetsförmedlingen Känslighetsanalys Kommunens ekonomi påverkas av olika faktorer som ligger utanför dess egen kontroll. Ett sätt att tydliggöra detta är att upprätta en känslighetsanalys som visar hur olika förändringar påverkar kommunens finansiella situation. Några av de viktigaste faktorerna visas i tabellen nedan. Känslighetsanalys +/- mkr +/- mkr 2009 2010 1 kronor förändring i utdebitering 51,0 52,0 Löneförändring med 1 procent 5,8 6,4 Generell prisförändring med 1 procent 3,7 4,0 10 heltidstjänster 3,4 3,8 Upplåning 10 mkr 0,2 0,4 Nettokostnadsförändring med 1 procent 10,0 10,6 ARBETSLÖSHET Kävlinge 2009-12 Skåne 2009-12 Riket 2009-12 procent antal procent antal procent Antal Arbetslösa 2,6 456 4,5 35 282 4,4 260 528 I program med aktivitet stöd 2,0 362 2,7 20 706 2,7 158 488 Totalt 4,6 818 7,2 55 988 7,1 419 016 Kävlinge 2010-12 Skåne 2010-12 Riket 2010-12 procent antal procent antal procent antal Arbetslösa 2,1 371 4,1 32 414 3,6 216 020 I program med aktivitet stöd 2,1 376 3,3 25 701 3,2 190 588 Totalt 4,2 747 7,4 58 115 6,8 406 608 Källa: Arbetsförmedlingen. inledning 13
Jämförelse med andra kommuner Kävlinge kommun tillsammans med 4-Yes kommunerna, Lomma, Staffanstorp, Svedala och ytterligare ett 140-tal kommuner, genomför en finansiell analys enligt en modell framtagen av Kommunforskning i Västsverige. Analysen som är ett komplement till den finansiella analys som återfinns längre fram i årsredovisningen beskriver hur Kävlinge kommun befinner sig finansiellt och hur vi utvecklas i förhållande till jämförelsegruppen. Utgångspunkt för analysen är åtta olika finansiella nyckeltal som speglar de analyserade kommunernas ekonomi utifrån fyra perspektiv. De fyra perspektiven är långsiktig kapacitet, kortsiktig beredskap, riskberedskap och kontroll över den finansiella utvecklingen. Varje nyckeltal graderas från 1 till 5, där 5 är bäst och 3 är medeltal. Kommunerna poängsätts utifrån inbördes relation för respektive nyckeltal och resultatet åskådliggörs i nedanstående polärdiagram som bygger på 2007, 2008 och 2009 års räkenskaper. I en avslutande kommentar i rapporten står följande att läsa om Kävlinge kommun. Kävlinge har under den studerade perioden redovisat en svagt förbättrad resultatnivå. Detta innebar att kommunen lyckades förbättra sin långsiktiga handlingsberedskap och hålla sin kortsiktiga handlingsberedskap oförändrad. Kan Kävlinge, trots det rådande finansiella läget, hålla sig på en resultatnivå på runt 2 procent och kombinera den med en kontrollerad investeringsvolym, kommer kommunens långsiktiga finansiella handlingsutrymme att hållas oförändrat inför framtiden. Med rådande konjunkturläge blir det dock en utmaning att lyckas med detta under 2011, men med en aktiv styrning där ekonomin hela tiden ställs mot de ökande verksamhets behoven har Kävlinge goda möjligheter att upp rätthålla ett sådant resultat." Finansiella profiler för Kävlinge kommun i förhållandet till riket inledning 14
Så fördelades skattepengarna under 2010 26,40 kronor till grundskoleverksamhet 14,83 kronor till hemvård 14,32 kronor till förskoleverksamhet 11,88 kronor till gymnasie- och vuxenutbildning 7,74 kronor till handikappomsorg 5,62 kronor till kommunövergripande verksamhet 4,90 kronor till individ- och familjeomsorg 3,53 kronor till fritids- och kulturverksamhet 3,08 kronor till teknisk verksamhet 6,01 kronor till årets resultat 1,56 kronor till räddningstjänst 0,16 kronor till miljöverksamhet inledning 15
16 mål och planeringsförutsättningar
Kävlinge med segel mot framtiden Kommunfullmäktige har antagit visionen Kävlinge med segel mot framtiden. Genom att måla upp en tvärpolitisk vision för framtiden vill Kävlinge fortsätta vara en välmående kommun med möjlighet att ligga steget före. Visionens övergripande syfte En bättre, attraktivare och mer medborgarengagerad kommun, som står rustad mentalt, ekonomiskt, socialt och strategiskt inför framtidens utmaningar. Visionen har vuxit fram genom förslag, tankar och idéer som kommit in via allmänna möten mellan politiker och medborgare, medborgarrådet och via hemsidan. Dialogen med medborgarna har varit en viktig förutsättning för att utforma visionen. Den förmedlar en känsla av att vi alla, kommunen och kommuninvånarna, har ansvar för hur livet i Kävlinge kommun ska vara i framtiden. Visionen bygger på en stark gemenskap och kommuninvånarnas delaktighet i de beslut som fattas. Tre huvudtankar Enligt visionens tre övergripande delar ska Kävlinge: vara en attraktiv boendekommun med balans mellan tätort och landsbygd förbättra förutsättningarna för att driva och starta företag ha en dialog med sina medborgare. Kävlinge kommun - med segel mot framtiden mål och planeringsförutsättningar 17
God ekonomisk hushållning God ekonomisk hushållning beaktar både det finansiella- och verksamhetsmässiga perspektivet och ställer högre krav på resultat än vad balanskravet anger. mål och planeringsförutsättningar De finansiella målen utgör den yttre ramen för inom vilken verksamheterna ska bedrivas. Hushållningen utifrån verksamhetsperspektivet innebär att verksamheten bedrivs kostnadseffektivt och ändamålsenligt. Det ska finnas ett klart samband mellan resursåtgång, prestation, resultat och effekter. Målen har även en tidsdimension där både ett kortsiktigt och ett långsiktigt perspektiv beaktas där dagens skattebetalare betalar för sin konsumtion och inte övervältra detta ansvar på kommande generationer. FINANSIELLA MÅL De finansiella målen är en del av målen under perspektiv Ekonomi. Värderingssystem målet är uppnått Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna mäts under en rullande fyraårsperiod. Målet innebär att positiva resultat ska uppnås för att användas till att finansiera investeringar, framtida satsningar och möta konjunktursvängningar. Investeringarna självfinansieras med egna medel under en rullande fyraårsperiod. Detta sätter tillsammans med målet, att ingen extern upplåning ska ske, ett tak för investeringsvolymerna. En skattesats på högst 18,51 kronor. Ovanstående mål följs upp i den finansiella analysen. indikatorn är oförändrad eller förbättrad jämfört med föregående år. en försämring har skett jämfört med föregående år eller att ett mål inte uppnåtts vid satt tidpunkt. VERKSAMHETSMÅL De verksamhetsmässiga målen framgår av de kommunövergripande målen och beskrivs under respektive perspektiv. VÄRDERING Målen är en del av styrsystemet och det kommer att krävas kontinuitet och långsiktighet i arbetet för att lyckas. Flera av målen är av strävanskaraktär och det innebär att det även är en framgång att närma sig målet trots att det inte är uppfyllt. Signalsystemet som vi arbetar med syns i tabellen nedan. 18
Kommunövergripande mål Målkedjan Visionen Kävlinge med segel mot framtiden Övergripande mål Övergripande mål Övergripande mål Övergripande mål Övergripande mål Kävlingebon Utveckling Medarbetare Ekonomi Miljö Nämndsmål Nämndsplan Förvaltningsdelen Verksamhetsplan chefer chefsuppdrag Med visionen som utgångspunkt har fyra (det femte området miljö, beslutades först i samband med budget 2011) kommunövergripande mål, som kommunfullmäktige fastställer, arbetats fram utifrån perspektiven kävlingebon, utveckling, medarbetaren och ekonomi. De olika perspektiven är viktiga för styrningen av verksamheterna. Graden av måluppfyllelse ligger till grund för att bedöma om god ekonomisk hushållning uppnås i Kävlinge kommun. För att konkretisera de fyra kommunövergripande målen har ett antal framgångsfaktorer identifierats. Måluppfyllelsen för de olika framgångsfaktorerna stäms av regelbundet mot ett antal indikatorer som ska vara: Specifika, Mätbara, Accepterade, Realistiska och Tidsatta. Indikatorerna är i många fall av strävans karaktär och uttrycker förväntat resultat under tidsperioden 2010 2014. Till de kommunövergripande målen kopplas en nämndsplan som stöd för den löpande uppföljningen och för att säkerställa att målen förverkligas. Dessa två nivåer anger vad som ska utföras och när i tiden. I respektive förvaltningsdels verksamhetsplaner framgår hur måluppfyllelse ska uppnås och respektive nämndsansvarig chef skriver kontrakt med enhetscheferna kring deras uppdrag och måluppfyllelse. Uppföljning 2010 Måluppfyllelsegraden för de olika perspektiven bedöms utifrån indikatorernas utfall. Resultatet ligger sedan till grund för bedömning om god ekonomisk hushållning. Perspektivet Kävlingebon mäts i SCBs medborgarundersökning. Senaste mätning visar förbättrade eller oförändrade resultat för samtliga indikatorer. Uppsatta mål för 2014 ser därmed ut att kunna uppfyllas. Perspektivet utveckling är delvis mätt och resultaten visar på att målen kommer att nås på sikt. Under året har Socialtjänsten arbetat mycket aktivt inom området och visar goda resultat. Perspektivet medarbetare mäts för första gången 2010. Underlag är en medarbetarenkät som kommer att göras igen hösten 2011. Härutöver visar personalstatistiken att sjuktalen sjunker sett över en treårsperiod. Perspektivet ekonomi visar ett gott resultat och en stark finansiell ställning. Alla finansiella mål har uppfyllts. För perspektivet miljö har målbeskrivningar och indikatorer fastställts i budgeten för 2011 och återrapporteras först i delårsrapporten 2011. Årets samlade bedömning är att kommunen kommer nå uppsatta mål 2014. Med några undantag visar samtliga indikatorer förbättrade eller oförändrade resultat jämfört med föregående mätning. De indikatorer som visar starkast förbättring ligger inom perspektiven Kävlingebon, utveckling och ekonomi. mål och planeringsförutsättningar 19
Kävlingebon Målet med perspektivet Kävlingebon är: Att alla upplever fördelar med att bo, växa upp, utbilda sig, verka och åldras i Kävlinge kommun. Vi har lyckats när: Kävlinge kommun når upp till följande betygsindex år 2014 i SCB:s medborgarundersökning. Framgångsfaktorer Indikatorer Tidigare RESULTAT * RESULTAT * Värdering ENGAGERADE KÄVLINGEBOR Kävlinge kommun är en medborgarengagerad kommun där invånarna har en god dialog med kommunen och känner att de har goda påverkansmöjligheter. GOD KVALITET Kävlinge kommun är en kommun, där medborgaren upplever ett gott bemötande och att förväntade och erbjudna tjänster kännetecknas av kvalitet, kompetens och service. Nöjd inflytandeindex uppgår till 45. Betyget för påverkan uppgår till 43. Nöjd medborgarindex uppgår till 60. Betyget för bemötande/ tillgänglighet uppgår till 65. 41 43 38 41 56 57 62 62 mål och planeringsförutsättningar ATTRAKTIV BOENDE- OCH LIVSMILJÖ Kävlinge kommun erbjuder ett varierat utbud av bostäder för alla, med vackra, trygga och välkomnande miljöer. Kävlinge kommun ger möjligheter till berikande kulturupplevelser och meningsfulla fritidsaktiviteter som bidrar till god livskvalitet och folkhälsa. Lättillgängliga kommunikationer Kävlinge kommun vidareutvecklar infrastruktur och kommunikationer, vilket främjar möjligheter till handel, pendling och boende. * Avser senaste och näst senaste mätning. Nöjd regionindex uppgår till 72. 68 68 Betyget för bostäder uppgår till 60. 54 55 Betyget för fritid uppgår till 68. 64 64 Betyget för kommunikationer uppgår till 55. 50 51 Statistiska centralbyrån (SCB) erbjuder varje år alla Sveriges kommuner att delta i en medborgarundersökning. Kävlinge kommun har deltagit tre gånger; våren 2006, våren 2008 och våren 2010. Frågorna berör tre huvudområden: Nöjd-Region-Index, Nöjd-Medborgar-Index och Nöjd-Inflytande-Index. Resultaten för dessa tre huvudområden och delområden inom dessa har skickats ut till respektive berörd förvaltningsdel. Där kommer de att analyseras för att kunna ligga till grund för förbättringar i den kommunala verksamheten. Våren 2012 kommer kommunen att vara med nästa gång och då får vi se om kommuninvånarna tycker att det blivit bättre i kommunen. 20
utveckling Målet med perspektivet utveckling är: Kävlinge kommun ska ha en jämn befolkningstillväxt, en kommunal verksamhet i utveckling och ett attraktivt näringslivsklimat. Framgångsfaktorer Indikatorer tidigare RESULTAT * RESULTAT * Värdering Nytänkande och framåtanda Kävlinge kommun inspirerar till och verkar för ett varierat verksamhetsinnehåll. Antalet enheter inom förskola och skola med en uttalad profilering ökar. 2 enheter 3 enheter 1 enhet 1 enhet God samverkan Kävlinge kommun främjar gränsöverskridande samverkan inom alla områden i syfte att utveckla och effektivisera. Genomsnittsvärdet för antalet institutionsplaceringar per månad är högst 15. Delmål: till år 2012 är institutionsplaceringarna högst 20. 18 17 Minst 95 procent av föräldrarna uppger sig nöjda med förskolans verksamhet enligt Qualis brukarenkät - 90 % Livslångt lärande Kävlinge kommun erbjuder utbildning med god kvalitet som utmanar till nyfikenhet och lust att lära allt efter ålder och mognad. Utbildningen ger förutsättningar för fortsatta studier samt tillträde till arbetslivet. Minst 95 procent av eleverna uppnår godkända resultat på de nationella proven i skolår 3, 5 och 9. Skollagens övergripande mål är att alla elever upplever sig trygga i skolan och att inte någon känner sig mobbad eller kränkt. Delmål: minst 98 procent av eleverna uppger sig trygga och högst 2 procent upplever sig mobbade eller kränkta enligt mobbingenkäten senast år 2012. Andel elever i procent (exkluderat elever på IV-programmet) som fullföljer sin gymnasieutbildning inom fyra år ökar. Åk 3: Ma 91 %, Sv 91 % Åk 5: Ma 91 %, Sv 89 %, Eng 88 % Åk 9: Ma 88 %, Sv 97 %, Eng 97 % Uppger trygghet och trivsel Åk 1 3: 98 % Åk 4 6: 93 % Åk 7 9: 91 % Upplevt mobbning Åk 1 3: 8 % Åk 4 6: 5 % Åk 7 9: 9 % Åk 3: Ma 92 %, Sv 93 % Åk 5: Ma 91 %, Sv 93 %, En 90 % Åk 9: Ma 82 %, Sv 95 %, En 97 % Uppger trygghet och trivsel Åk 1 3: 99 % Åk 4 6: 96 % Åk 7 9: 95 % Upplevt mobbning Åk 1 3: 6 % Åk 4 6: 4 % Åk 7 9: 6 % 85 % 88 % mål och planeringsförutsättningar 21
Framgångsfaktorer Indikatorer tidigare RESULTAT * RESULTAT * Värdering Befolkning, tillväxt och bra företagsklimat Kävlinge kommun skapar, tillsammans med andra aktörer, förutsättningar för en jämn befolkningstillväxt. Kävlinge kommun verkar, tillsammans med näringslivet, för ett gott företagsklimat som leder till tillväxt och ökad sysselsättning. Kävlinge kommun utvecklar, tillsammans med andra aktörer, besöks- och turistnäringen. En genomsnittlig befolkningstillväxt på 1,5 procent per år mellan åren 2000 212014. Tillbaka till 10-i-topp på Svenskt Näringslivs ranking. Årlig tillväxt av turistkronan i TEM-mätningen. 1,7 % 1,6 % 43 plats 47 plats 260 mkr 290 mkr Produktivitet och effektivitet Kävlinge kommun bedriver verksamheten kostnadseffektivt och ändamålsenligt. Det finns ett klart samband mellan resursåtgång, prestation, resultat och effekter. Alla elever har, vid utgången av läsår tre, funktionell läsfärdighet och läsförståelse. Andelen grundskoleelever som är behöriga till gymnasieskolan är minst 95 procent. Ändrat regelverk gör det omöjligt att mäta. Kvoten arbetade timmar i förhållande till biståndstimmar inom hemvården ligger mellan 1,3 1,4. 91 % 93 % 94 % 94 % - Ej mätbart. Nytt mål ska tas fram i budget 2012 - Andelen allvarliga anmärkningar efter livsmedelstillsyn minskar. - Ändrat regelverk gör det omöjligt att mäta - Hållbar MILJÖ Kävlinge kommun bidrar till en ekonomiskt hållbar samhällsutveckling med minskad miljöpåverkan Minskad användning av processkemikalier vid avloppsreningsverket Energiförbrukningen i de kommunala fastigheterna minskar med 3 procent från 2008 års nivå. 170 ton 166 ton 187 Kwh/m² 182 Kwh/m² Medelvärdet för betygen i Äldreguidens (Socialstyrelsen) kommunenkät ligger bland de 5 främsta i Skåne. Delad plats 3 Delad plats 2 mål och planeringsförutsättningar Social trygghet Kävlinge kommun skapar förutsättningar för social delaktighet, goda livsvillkor och goda utvecklingsmöjligheter genom hela livet. Den enskilde ges möjlighet att utifrån sina resurser ta ansvar för sig själv och andra. * Avser senaste och näst senaste mätning NöjdKundIndex för Socialstyrelsens nationella brukarundersökning avseende både äldreboenden och hemtjänt ligger över medelvärdet för Skåne. Nivån för ekonomiskt bistånd är samma nivå som år 2007 eller lägre, det vill säga högst 214 kronor per invånare. Antalet ej verkställda beslut inom Handikappomsorgen som ger sanktionsavgift är 0. Äldreboende: Kävlinge 72 Skåne 72 Hemtjänst: Kävlinge 72 Skåne 74 Äldreboende: Kävlinge 72 Riket 72 Hemtjänst: Kävlinge 78 Riket 75 214 kr/inv 319 kr/inv 0 0 22
Medarbetaren Målet med perspektivet medarbetare är: Kävlinge kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare med kompetent och engagerad personal, där människor växer och tar ansvar i en uppmuntrande miljö som främjar hälsa, effektivitet och resultat. Framgångsfaktorer Indikatorer Tidigare RESULTAT * RESULTAT * Värdering Förståelse för uppdraget Kävlinge kommuns medarbetare har insikt och kunskap om att vårt gemensamma uppdrag är att ge en god service till kommuninvånarna. Detta innebär att vi alla ska förstå att vi är Kävlinge kommuns ansikte utåt samt vara medvetna om uppdragsfördelningen och uppdragets innehåll för förtroendevalda och för olika medarbetare i organisationen. Index i medarbetarenkäten avseende att system för delegation, information, introduktion och utvecklingssamtal fungerar uppgår till 6,4 på en 8-gradig skala. - 6,1 - Index i medarbetarenkäten avseende arbetsmiljöförhållanden uppgår till 5,9 på en 8-gradig skala. - 5,6 - Öppet förhållningssätt Kävlinge kommun har en arbetsmiljö som präglas av öppenhet för olikheter och nya idéer samt en miljö där olika uppfattningar respekteras och diskriminering motverkas. Aktivt ledarskap Kävlinge kommun har ett tydligt ledarskap som samordnar, tillvaratar och främjar utveckling av medarbetarens resurser, där vårt mål är goda resultat för kommuninvånarna och arbetsglädje för de anställda. Nyckeltal för total sjukfrånvaro uppgår till 5,5 procent. Nyckeltal frisknärvaro uppgår till 40 procent ingen sjukfrånvaro, 65 procent ingen sjukfrånvaro eller 1 5 sjukdagar. Index i medarbetarenkäten avseende ett aktivt ledarskap uppgår till 6,1 på en 8-gradig skala. 33 % ingen sjukfrånvaro, 60 % ingen sjukfrånvaro eller 1 5 sjukdagar 5,4 % 4,3 % 35 % ingen sjukfrånvaro, 60 % ingen sjukfrånvaro eller 1 5 sjukdagar - 5,8 - mål och planeringsförutsättningar 23
Framgångsfaktorer Indikatorer Tidigare RESULTAT * RESULTAT * värdering Tillvarata och utveckla kompetens Kävlinge kommun har en tydlig strategi för kompetensförsörjning, där kompetensutveckling ses som en självklar investering. Index i medarbetarenkäten avseende ändamålsenlig kompetensnivå uppgår till 6,4 på en 8-gradig skala. - 6,1 - Tydlig lönepolitik Kävlinge kommun har en lönepolitik som leder till goda arbetsinsatser, engagemang, utveckling och arbetstillfredsställelse så att Kävlinge kommuns samlade resurser utnyttjas på ett effektivt sätt. Lönepolitiken ska vara sådan att vi kan hävda oss på arbetsmarknaden, det vill säga behålla och rekrytera kompetenta medarbetare. Index i medarbetarenkäten avseende tydlig lönepolitik uppgår till 6,7 på en 8-gradig skala. - 6,4 - * Avser senaste och näst senaste mätning. En medarbetarenkät har genomförts under våren 2010. Eftersom det är första gången som enkäten genomförs så finns det ännu inte några jämförelsevärden. Vi har ändå valt att presentera utfallsvärdena på de indikatorer som berör medarbetarenkäten. Maxvärdet är 8 inom alla områden. mål och planeringsförutsättningar 24
Ekonomi Målet för perspektivet ekonomi är: Kävlinge kommun ska, med en god ekonomisk hushållning och ett effektivt resursutnyttjande, ha en handlingsberedskap för framtiden. Framgångsfaktorer Indikatorer Tidigare RESULTAT * RESULTAT * värdering Helhetssyn och långsiktighet Kävlinge kommun tar ansvar för dagens konsumtion och skjuter inte över detta på kommande generationer. Nettokostnadernas andel av skattein täkterna uppgår till 98 procent under en rullande fyraårsperiod. 96 % 96 % Kävlinge kommuns finansiella mål utgör den yttre ramen inom vilken verksamheterna ska bedrivas. Ingen extern låneskuld. Styrning och kontroll Kävlinge kommun har en tydlig ekonomi- och verksamhetsstyrning. Beslutsfattare inom alla nivåer har tillgång till snabb, tydlig och korrekt ekonomisk information. Kävlinge kommun säkerställer en effektiv förvaltning och undviker allvarliga brister genom att kontinuerligt arbeta med intern kontroll. Vårda våra tillgångar Kävlinge kommun värdesäkrar på ett betryggande sätt sina tillgångar såsom lokaler, gator och vägar genom ett väl planerat underhåll. Kävlinge kommun placerar sina finansiella tillgångar i form av likviditet och värdeportfölj för att ge en god avkastning med betryggande säkerhet. * Avser helår 2009 och helår 2010. Investeringarna är självfinansierade med egna medel under en rullande fyraårsperiod. 135 % 157 % Skattesatsen är högst 18,51. 18,51 18,51 Verksamhetens nettokostnader överstiger inte budgeterad nivå. Årliga intern kontrollplaner tas fram. Eventuella föreslagna åtgärder genomförs och följs upp. Fastighetsunderhållet är under en rullande fyraårsperiod i genomsnitt mellan 150 175 kronor per kvadratmeter. Beläggningsunderhåll på gatorna understiger inte 2 700 tkr per år, vilket motsvarar 2,78 kronor per kvadratmeter för att bibehålla gatornas skick och värde. Ok Ok Ok Ok 179 kr/m² 177 kr/m² 2,44 kr/m² 4,50 kr/m² mål och planeringsförutsättningar 25
26 Förvaltningsberättelse
Finansiell analys För att kartlägga och analysera resultat, utveckling och ställning för Kävlinge kommun används en finansiell analysmodell som utgår från fyra finansiella aspekter: Det finansiella resultatet, kapacitetsutvecklingen, riskförhållanden samt kontrollen över den finansiella utvecklingen. De fyra aspekterna som benämns, resultat, kapacitet och risk, kontroll, utgör hörnstenar i modellen. Målsättningen är att utifrån dessa identifiera eventuella finansiella möjligheter och problem och därigenom försöka klargöra om kommunen har en god ekonomisk hushållning som föreskrivs i kommunallagen. Resultat Kapacitet Med resultat avses balansen mellan löpande kostnader och intäkter samt utveckling av investeringar. Kapacitet beskriver den finansiella motståndskraften på lång sikt. Årets resultat Kävlinge kommun redovisar 2010 ett positivt resultat med 68,4 mkr. Det innebär att kommunen under hela perioden 2000 till 2010 har visat postiva resultat. I samband med delårsbokslutet uppgick periodens resultat till 43,4 mkr. Årets resultat innebär en positiv avvikelse mot budget på 67,2 mkr. Under 2010 fick Kävlinge kommun 27,9 mkr i tillfälligt konjunkturstöd. Jämförelsestörande poster I årets resultat 2010 ingår jämförelsestörande intäkter på 0,2 mkr avseende försäljning av anläggningstillgångar. Årets resultat 2009 omfattade jämförelsestörande intäkter 0,1 mkr avseende försäljning av fastighet. Intäkterna uppgick under året till 229,7 mkr. Intäkterna består främst av avgifter för barnomsorg, VA och renhållning samt vård och omsorg. Avgifterna uppgick till 53 procent av intäkterna exklusive skatteintäkter och utjämning. Den volymmässigt största posten kommer från förskole- och fritidshemsavgifter. Utrymmet för ökade intäkter inom barn- och äldreomsorgsverksamhet är på grund av lagstiftning i praktiken mycket litet. Bidragen motsvarar 27 procent av kommunens intäkter och består huvudsakligen av driftsbidrag från staten och ersättning från försäkringskassan. Kostnader Kostnaderna uppgår under året till 1 250,7 mkr. Personalkostnaderna motsvarar 55 procent av verksamhetskostnaderna. Entreprenader och köp av verksamhet uppgår till 26 procent av kostnadsvolymen. Resultat, mkr Årets resultat 2006 2007 2008 2009 2010 43,6 53,4 25,6 65,6 68,4 Årlig utveckling i procent Skatteintäkter Nettokostnader 2006 2007 2008 2009 2010 10,1 7,9 5,3 4,8 7,0 6,2 8,7 7,5 3,4 5,1 Förvaltningsberättelse 27
Avskrivningar på maskiner, inventarier och fastigheter uppgår till 3 procent av verksamhetens nettokostnader och är i stort sett oförändrade jämfört med bokslut 2009. Mål, 98 procent Nettokostnadsandel av skatteintäkter 2006 2007 2008 2009 2010 94,9 95,6 97,5 96,3 94,5 Kostnads- och skatteintäktsutveckling En viktig förutsättning för god ekonomisk hushållning är att det finns en balans mellan löpande intäkter och kostnader. Nettokostnaderna bör inte öka mer än skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning. Under perioden 2005-2010 ökade verksamhetens nettokostnad med 35 procent och skatteintäkterna inklusive kommunalekonomisk utjämning med 41 procent. Följsamheten mellan nettokostnader och skatteintäkter får därmed anses som god över tiden. Skatteintäkterna ökade under 2010 med 7 procent och uppgår till 1114,9 mkr. Skatteintäkterna budgeterades till i stort sett samma nivå 2009 och 2010. Under 2010 ökade nettokostnaderna med 5 procent jämfört med bokslut 2009 och uppgick till 1 053,7 mkr. Den budgeterade ökningen av nettokostnaderna mellan 2009 och 2010 uppgick till 2 procent. Balanskrav, mkr 2009 2010 Årets resultat enligt resultaträkning 65,6 68,4 Avgår realisationsvinster -0,1-0,2 Justerat Årets resultat 65,5 68,2 Investeringar, mkr 2006 2007 2008 2009 2010 Nettoinvestering, mkr 53,7 52,5 59,9 62,6 39,9 Investeringsvolym/ skatteintäkter och utjämning, % 6,1 5,6 6,0 6,0 3,9 Nettokostnaders andel av skatteintäkter Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna visar hur stor del av skatteintäkterna som går åt till den löpande verksamheten. Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna och statsbidragen uppgår år 2010 till 95 procent. Det finansiella mål som antagits innebär att nettokostnadernas andel av skatteintäkterna inte ska överstiga 98 procent under en rullande fyra års period, eftersom även investeringarna finansieras med skatteintäkter. Delar av investeringsbudget 2010, mkr Budget 2010 Utfall 2010 Idrottshall Korsbacka 7,5 1,7 Idrottsplatser 5,7 0,1 Lödde Kors 4,5 1,2 VA-ledning friskola Barsebäck 4,5 4,3 VA-ledningar 4,0 2,7 Förvaltningsberättelse Balanskrav Det lagstadgade balanskravet för kommuner och landsting, innebär att kommunens resultat ska överstiga noll. Enligt rekommendationer och praxis ska realisationsvinster och extraordinära poster inte medräknas då avstämning mot balanskravet görs. Enligt balanskravet ska minskningen av det egna kapitalet, till följd av underskott, återställas inom tre Självfinansieringsgrad, Mål 100 procent Självfinansieringsgrad 2006 2007 2008 2009 2010 133 157 94 157 254 28