Regional överenskommelse

Regional överenskommelse Mottagning och etablering av nyanlända invandrare i Jämtlands län Genom en regional överenskommelse om mottagning och etablering av nyanlända invandrare förbinder vi oss att arbeta utifrån följande punkter. Regionförbundet Jämtlands län beaktar överenskommelsen i det regionala utvecklingsarbetet inventerar utvecklingsområden och initierar utvecklingsinsatser i samverkan med kommunerna stödjer utvecklingsarbete för förbättrad integration ansvarar för framtagande av en regional integrationsstrategi erbjuder länets kommuner och andra aktörer kunskap och kompetensutveckling i frågor som rör mottagnings- och etableringsarbetet för nyanlända flyktingar och skyddsbehövande för ut kontentan av den regionala överenskommelsen till kommunerna, med syfte att stödja den lokala nivån följer upp och stödjer ALMI, utifrån dess uppdrag att främja invandrarföretagande främjar samverkan och samordning mellan kommunerna inom mottagnings- och etableringsarbetet för nyanlända flyktingar och skyddsbehövande verkar för en utveckling av samordnad och tillgänglig SFI-utbildning i länet verkar för en samordnad och tillgänglig samhällsorientering Jämtlands läns landsting erbjuder snar hälsoundersökning i syfte att tidigt upptäcka och möjliggöra tidiga insatser mot fysisk och psykisk ohälsa samverkar med andra aktörer i frågor om hälso-, sjuk- och tandvård med fokus på förebyggande insatser strävar efter att den kulturella sammansättningen i samhället ska återspeglas på hälso- och sjukvårdens arbetsplatser och att dessa ska stödjas för att ta tillvara kompetensen hos anställda med mångkulturell bakgrund ser till att information från hälso-, sjuk- och tandvården till nyanlända ges på lätt svenska och tolkas/översättas till andra språk vid behov verkar för att rutinerna för samtal via tolk kvalitetsförbättras Arbetsförmedlingen verkar för att vägen till arbete/arbetskraft blir så kort som möjlig för arbetssökande/arbetsgivare genom att bedriva ett effektivt matchningsarbete säkerställer att samtliga nyanlända arbetssökandes kompetens blir verifierad säkerställer att nyanlända arbetssökande, vid behov, får tillgång till utifrån Arbetsförmedlingens aktuella resurser, yrkeskompetensbedömning, arbetsmarknadsutbildning och övriga program arbetar med formerna för kartläggning av individers kompetens i syfte att underlätta en introduktion i samhället samordnar etableringsinsatserna och upprättar etableringsplaner samordnar och följer upp de lokala arbetsförmedlingskontorens arbete med insatser för nyanlända flyktingar och skyddsbehövande för att tidigarelägga utträdet på arbetsmarknaden utvecklar användandet av kartläggning, validering och yrkestest för att beskriva och tillvarata individernas kompetens håller diskussioner med företrädare för näringslivet och med lokala arbetsgivare för att kunna tillgodose arbetsgivarnas behov och för att öka sysselsättningsgraden hos nyanlända flyktingar och skyddsbehövande arbetar för att motverka diskriminering på arbetsmarknaden stödjer och utvecklar samverkan över kommun-/ kontorsgränser, för att underlätta start av utbildningar, arbetsmarknadspolitiska program etc. på de orter där underlaget är litet driver utvecklingsarbete för att underlätta

2 mottagnings- och etableringsarbetet för nyanlända flyktingar och skyddsbehövande svarar för tolk vid bokade besök när behov finns utreder prestationsförmåga och kartlägger insatser för dem som har svårt att direkt delta i etableringsinsatser upphandlar Lotsar som erbjuds de nyanlända som stöd att underlätta samhälls- och arbetsmarknadskontakter. Försäkringskassan erbjuder nyanlända en övergripande information om socialförsäkringen erbjuder individuell information till nyanlända, som fått uppehållstillstånd, om socialförsäkringens förmåner och den enskildes skyldigheter svarar för tolk vid bokade besök när behov finns erbjuder skriftlig information om socialförsäkringen på flera språk betalar ut ersättningar så snabbt och effektivt som möjligt. Länsstyrelsen Jämtlands län medverkar till, genom en aktiv dialog med olika aktörer, regional samverkan i mottagnings- och etableringsarbetet för nyanlända flyktingar och skyddsbehövande samt för ensamkommande barn beslutar om och fördelar strukturella medel enligt SFS 2010:1122, 37 till kommunerna och följer upp hur medlen används förhandlar med kommunerna om mottagande av ensamkommande barn förhandlar med kommunerna om att ta emot nyanlända flyktingar och skyddsbehövande och tecknar överenskommelser med kommunerna om mottagande följer upp etableringsarbetet och dess resultat i länet samt återrapporterar såväl till regeringen som till övriga aktörer, nationellt, regionalt och lokalt ansvarar för att den regionala överenskommelsen återkommande följs upp, utvärderas och revideras för att ständigt vara aktuell och bidra till ett kontinuerligt arbete. Migrationsverket samarbetar med regionala och lokala parter som berörs av introduktionen av nyanlända flyktingar och skyddsbehövande. Formen för samarbete växlar efter behov och uppdrag. Informationsutbyte mellan parterna i syfte att dela kunskap om tendenser och trender inom varandras ansvarsområde är exempel på sådant samarbete. Migrationsverket finns inte etablerat i Jämtlands län men verkar för att underlätta kontakter genom att på olika sätt finnas tillgängliga i länet driver centrala utvecklingsprojekt för att utveckla till exempel boendeformer. Östersund december 2011 Robert Uitto, Regionförbundet Jämtlands län Katarina Sinerius, Försäkringskassan Harriet Jorderud, Jämtlands läns landsting Britt Bohlin, Länsstyrelsen Jämtlands län Johan Tegnhed, Arbetsförmedlingen Caroline Henjered, Migrationsverket

3 Bakgrund Tidigare överenskommelse Jämtlands län har en regional överenskommelse om samverkan för effektivare introduktion och integration av flyktingar och andra invandrare från 2004. Den är upprättad mellan Länsstyrelsen, Integrationsverket, Länsarbetsnämnden, Kommunförbundet, Myndigheten för skolutveckling och Migrationsverket. Den följer de riktlinjer för regionala överenskommelser som dåvarande Integrationsverket tog fram och fyllde främst syftet att samordna parterna i samband med att överenskommelsen togs fram. Uppdragen till olika aktörer i samband med mottagande, introduktion och integration har genomgått omfattande förändringar sedan denna överenskommelse tecknades. Flyktingmottagande i Jämtlands län Jämtlands län, med åtta kommuner, har cirka 127 000 invånare. Av dessa är cirka 6 % födda i utlandet mot cirka 15 % för riket. Jämtlands län är i behov av inflyttning. Om länet ska kunna hålla en positiv befolkningsutveckling krävs att fler människor väljer att bosätta sig i länet. Många av de människor som invandrar från utlandet ser inte med självklarhet Jämtlands län som sin plats för etablering. Vi har därför en utmaning framöver i att locka hit och behålla den kompetens som kommer till länet genom invandring. Jämtlands län vill även bidra till att ge flyktingar och skyddsbehövande den trygghet och utveckling vårt län kan ge i en orolig värld utifrån ett humanitärt perspektiv. I Jämtlands län har alla kommuner en överenskommelse med länsstyrelsen, om mottagande av flyktingar och skyddsbehövande. Totalt handlar det om överenskommelser att ta emot drygt 300 personer per år. Från och med 2011 gäller dessa överenskommelser tills vidare. Det faktiska mottagandet har legat runt 280 personer per år med rätt stora variationer. Antal om mottagande i överenskommelser år 2008-2011 2008 2009 2010 2011 Berg 15 15 30 35 Bräcke 34 34 40 45 Härjedalen 20 20 20 30 Krokom 30 30 30 30-40 Ragunda 20 20 20 25 Strömsund 57 50 50 30-50 Åre 25 25 25 35 Östersund 110 90 90 80-100 Total 311 284 305 Ca 340 Det faktiska mottagandet i Jämtlands län år 2005-2010 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Total Berg 25 30 4 30 34 123 Bräcke 8 36 25 35 19 67 186 Härjedalen 23 25 24 12 33 115 Krokom 28 42 24 17 17 32 159 Ragunda 13 18 10 19 60 Strömsund 2 80 53 35 36 32 231 Åre 4 18 10 14 30 76 Östersund 30 124 90 108 88 75 504 Total 68 334 278 251 226 322 1 454 Mottagande av ensamkommande barn och ungdomar i Jämtlands län Mottagandet av ensamkommande barn och ungdomar har haft en bra utveckling i Jämtlands län. Den första mottagningen startade i Östersunds kommun 2007. År 2008 fanns det ett 40-tal platser i länet fördelade på Krokom- och Östersunds kommuner. Under första halvåret 2010 tecknade ytterligare fem kommuner Berg, Bräcke, Härjedalen, Strömsund och Åre nya överenskommelser som nu ger ett sammanlagt mottagande på cirka 125 platser varav 29 är avsedda för asylsökande. De fem nytillkomna kommunerna startade i de flesta fall sin mottagning i september 2010.

4 I länet har man bildat nätverk för samverkan mellan kommunerna och övriga berörda på tre nivåer verksamhetsansvariga, boendechefer och vägledare. Nätverken träffas regelbundet för informations- och erfarenhetsutbyte samt för att planera och gemomföra gemensamma kompetensutvecklingsinsatser. Det finns ett stort nationellt behov av ytterligare platser för ensamkommande barn och ungdomar. Centralt har Migrationsverket tillsammans med länsstyrelserna tagit fram en plan för att få systemet med platser för ensamkommande i balans. Planen anger att samtliga kommuner i landet skulle behöva ha överenskommelser med lägst 4 asylplatser. För länet innebär det ett mål på minst 32 asylplatser och därmed ett lägsta mottagande på minst 130 platser sammanlagt. Med denna bakgrundsbeskrivning, länets befolkningsutmaningar, beaktandet av konventionen för mänskliga rättigheter samt att ny organisation av mottagning och etablering av nyanlända invandrare trätt i kraft den första december 2010, behöver länet ta fram en ny regional överenskommelse. Den nya regionala överenskommelsen RÖK Mottagning och etablering av nyanlända invandrare Överenskommelsen är en bekräftelse på en gemensam ambition att parterna skall utveckla och fördjupa samarbetet inom mottagnings- och etableringsarbetet i länet. Parallellt med utarbetandet av en RÖK kommer Regionförbundet Jämtlands län att ta fram en integrationsstrategi för länet. Som övergripande styrdokument finns den regionala utvecklingsstrategin för Jämtlands län. Överenskommelsen bygger på synen att samverkan och samarbete skapar mervärde och utgör en plattform för regionalt stöd till ett samordnat utvecklingsarbete över kommungränserna och över myndighetsgränserna. Parterna diskuterar tillsammans fram syfte och omfattning av gemensamma åtaganden, medan det är respektive aktör som fattar formella beslut och står för individuella åtaganden. Som allmänna utgångspunkter ingår att de parter som undertecknat denna överenskommelse inte accepterar diskriminering utifrån de olika diskrimineringsgrunderna. Parterna avser att ta sitt ansvar genom att i de egna verksamheterna arbeta förebyggande mot diskriminering och att öka andelen kvinnor och män med utländsk bakgrund i den egna verksamheten. Samverkan syftar till att ge alla flickor, pojkar, kvinnor och män samma rättigheter och möjligheter att bli aktiva samhällsmedborgare. Flickor, pojkar, kvinnor och män ska, oavsett etnisk tillhörighet, ha samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet. Den regionala överenskommelsen har målsättningen att integrera barn- och jämställdhetsperspektivet i mottagnings- och etableringsarbetet. I detta sammanhang är det viktigt att även utveckla metoder som utgår från de nyanländas perspektiv och som tar tillvara nyanlända barns synpunkter. Foto: Länsstyrelsen Jämtlands län/ola Ljungqvist Överenskommelsen bygger på en gemensam syn, att

5 I länets tillväxtarbete hanteras de utgångspunkter och förutsättningar som anses ha stor betydelse för utvecklingen i länet. Speciellt kommer de stora pensionsavgångarna de närmsta åren att ställa stora krav på framtida kompetens- och arbetskraftförsörjning. I detta sammanhang kommer ökad mångfald att vara en resurs i näringsliv och samhälle och det gäller att utnyttja de kompetenser och förmågor som alla individer har, oavsett bakgrund. Länets regionala utvecklingsstrategi pekar särskilt på att det är viktigt att utveckla etableringen och integrationen för nyanlända invandrare. Ny arbetskraft kommer till länet med ny kompetens som med de rätta verktygen på sikt kan matchas mot arbetsgivarnas behov. I nuläget har endast knappt hälften av befolkningen, 44 % av kvinnorna och 50 % av männen, med födelseland utanför Norden, arbete i Jämtlands län. Foto: fotograftina.se länet behöver fler invånare för att skapa tillväxt och en positiv utveckling. Parterna marknadsför Jämtlands län som ett attraktivt län att bo och verka i. Parterna tar ett gemensamt ansvar för ovanstående allmänna utgångspunkter i överenskommelsen och följer kontinuerligt upp dessa. Det regionala arbetet med utvecklingen av etableringsoch mottagningsinsatserna ska bedrivas på ett sådant sätt att det undanröjer eventuella hinder för aktörerna på den lokala nivån. För att klara den framtida kompetens- och arbetskraftsförsörjningen samt för att bibehålla och utveckla välfärden måste alla aktörer i länet ta ett gemensamt ansvar för att så snabbt som möjligt lotsa in de nyanlända invandrarna på arbetsmarknaden och i samhället. Kommunerna har en viktig uppgift framför sig att ta emot människor som behöver stöd, arbete och bostäder. Detta arbete kan underlättas till stora delar genom samverkan, både inom kommunerna, men inte minst mellan kommunerna. Vägen till arbete för nyanlända måste stimuleras på bästa möjliga sätt. Länet behöver den mångfald av kunskap, erfarenhet och kompetens som finns tillgänglig inte minst för att klara framtida kompetensförsörjning och generationsskifte på arbetsmarknaden. Syfte Den regionala överenskommelsen skall bidra till: att det nationella målet för integrationspolitiken, lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter för alla oavsett etnisk och kulturell bakgrund ska få genomslag i länet. att skapa samsyn om ansvar och ge stöd till regionala och lokala aktörer i deras arbete med tidiga etablerings- och mottagningsinsatser för nyanlända flyktingar och skyddsbehövande ett samhälle med etnisk och kulturell mångfald där människor kompletterar varandra och ömsesidigt bidrar med sin kompetens och livserfarenhet. Övergripande mål Den regionala överenskommelsens övergripande målsättning är att, med individen i centrum verka för att alla flyktingar och skyddsbehövande kvinnor, män, flickor och pojkar får en god mottagning och etablering. Det innebär en introduktion som leder till ett bra liv där individens egen kompetens, erfarenhet

6 och förmåga tas tillvara och goda möjligheter till arbete skapas. Introduktionen ska utgå från familjen och den enskilde individens rättigheter, skyldigheter, behov och förutsättningar. Utvecklings-, målområden Delmål 1. Invandringens betydelse för länet - attityder och värderingar Höja kunskapen och kompetensen om integration och diskriminering inom offentliga organisationer och näringslivet 2. Länsgemensam strategisk inriktning - mål styrning Väl fungerande länssamverkan Kontinuerlig utvärdering av samhällets insatser för att uppnå god effektivitet och koordinering av mottagnings- och etableringsarbetet 3. En bostadsförsörjning som motsvarar behoven En strategisk diskussion om bostadsförsörjning 4. Anvisning balans arbetslinjen, humanitära behov Arbetsmarknadsanpassad anvisning Väl fungerande dialog kring anvisning/länstal Väl fungerande lokala överenskommelser 5. En hälsoinriktad introduktion Lyfta hälsoperspektivet i introduktionen Möjliggöra adekvat och lättillgänglig behandling av traumatiserad ohälsa hos nyanlända 6. En språkutbildning och samhällsorientering som främjar etableringen i länet. Öka antalet deltagare och platser för språkpraktik Flexiblare utbud av Sfi Väl utvecklat utbud om samhällsorientering 7. Ett varierat utbildningsutbud Utbud av utbildningar anpassade såväl till analfabeter som till högutbildade 8. En arbetsmarknadsinriktad etablering - validering, praktik, arbete Öka andelen sysselsatta flyktingar och invandrare Fler deltagare och platser för yrkespraktik Väl utvecklat system för validering Varierat utbud av insatser utifrån individernas kompetens 9. Skola och barnomsorg Öka andelen elever med invandrarbakgrund på gymnasieskolornas nationella program Rutiner för snabbt erhållande av barnomsorgsplats Väl fungerande modersmålsstöd och modersmålsundervisning / studiehandledning 10. Fritid Öka ideella organisationers deltagande i etableringsarbetet Fler nyanlända, barn, unga och vuxna i ideell verksamhet Målgrupp och avgränsning Den regionala överenskommelsen avgränsas till att omfatta mottagnings- och etableringsarbetet för nyanlända flyktingar och skyddsbehövande inklusive ensamkommande barn vars vistelsetid i Sverige, efter erhållet uppehållstillstånd, i normalfallet inte överstiger tre år (delvis använder vi begreppet nyanlända i texten framöver). Den omfattar således endast en del av länets totala integrationsarbete för invandrare. Den regionala överenskommelsen skall främst ses som ett stöd till lokal nivå genom att klargöra ambitionsnivåer på länsnivå. På sikt kan RÖK:en leda till utveckling av de lokala överenskommelser som utarbetas mellan kommunerna i länet och Arbetsförmedlingen. Aktörer Den regionala överenskommelsen om mottagningsoch etableringsarbetet för nyanlända flyktingar och skyddsbehövande träffas mellan: Regionförbundet Jämtlands län Jämtlands läns landsting Arbetsförmedlingen Försäkringskassan Länsstyrelsen Jämtlands län Migrationsverket Dessa aktörer organiserar arbetet utifrån överenskommelsen på ett ändamålsenligt sätt och utser sammankallande och styrgrupp för gemensamma

7 insatser i RÖK:en. Kommunerna samordnas genom Regionförbundet i denna överenskommelse. Parterna avser också att ta sitt ansvar för ökad mångfald i länet genom att i de egna verksamheterna arbeta förebyggande mot diskriminering och att öka andelen kvinnor och män med utländsk bakgrund i den egna verksamheten. Övriga samverkansparter Samverkan, för bästa möjliga förutsättningar av mottagning och etablering utifrån denna överenskommelse, kommer att ske med aktörer inom följande organisationer. Mycket samverkansarbete kommer sannolikt också att utvecklas på lokal nivå. Företagsorganisationer, Svenskt näringsliv, FR, Svensk Handel, LRF med flera. Ideella organisationer och den sociala ekonomins aktörer. Trossamfund. Universitet, utbildningsföretag, studieförbund, folkhögskolor med flera. Organisation, genomförande och uppföljning Arbetet med att leva upp till den regionala överenskommelsen organiseras så att länet kan besluta om nödvändiga åtgärder, upprätta handlingsplaner i rullande ett- eller tvåårsintervall samt följa upp och utvärdera hur mottagnings- och etableringsarbetet utvecklas. Denna organisation bör ligga nära den som arbetar med länets regionala utveckling. Den regionala överenskommelsen ses som ett styrdokument. Årliga handlingsplaner utarbetas utifrån den målstruktur som är bestämd. Handlingsplanen skall upprättas senast vid december månads utgång varje år. En styrgrupp ansvarar för att driva och följa upp arbetet. Styrgruppen utses av överenskommelsens parter. Gruppen skall rapportera till kommunchefsgruppen och till primärkommunala nämnden/regionstyrelsen för att kunna fatta erforderliga beslut nära kopplade till den regionala och kommunala beslutsnivån. Den regionala överenskommelsen skall följas upp årligen. Styrgruppen ansvarar för att detta görs och att rapportering sker till alla organisationer som tecknat överenskommelsen. Kontaktpersoner för den regionala överenskommelsen REGIONFÖRBUNDET JÄMTLANDS LÄN Britt Hedberg JÄMTLANDS LÄNS LANDSTING Nina Fållbäck-Svensson ARBETSFÖRMEDLINGEN Johan Tegnhed FÖRSÄKRINGSK ASSAN Per Sundin LÄNSSTYRELSEN JÄMTLANDS LÄN Hans Halvarsson MIGRATIONSVERKET Annika Nordin KOMMUNERNAS MEDVERK AN SOM ADJUNGERAD Anders Andersson, kommunchef i Strömsund För 2012 skall det finnas en handlingsplan senast den sista februari 2012. Handlingsplanerna skall ha tydliga insatser med ansvarig för åtgärden samt ange hur insatsen finansieras.

8 Faktaruta Ansvar och uppgifter utifrån etableringsreformen den 1 december 2010 KOMMUNERNA Kommunernas samordningsansvar upphör genom reformen. Däremot har kommunerna ansvar för: mottagande och praktisk hjälp i samband med bosättning undervisning i svenska för invandrare (SFI) och annan vuxenutbildning samhällsorientering försörjningsstöd skola, förskoleverksamhet, barnomsorg och andra insatser för barn och ungdomar insatser inom det sociala området att se till att övrig kommunal verksamhet och service kommer nyanlända till del, såsom äldreomsorg etc. Kommunen ansvarar dessutom för att inom ramen för överförmyndarens uppgifter, avdela god man eller förmyndare. LANDSTINGET ska erbjuda hälso- och sjukvård för asylsökande och flyktingar i enlighet med den lag som finns om hälso- och sjukvård till asylsökande med flera (2008:344) ska erbjuda akut hälso- och sjukvård som inte kan anstå till vuxna (>19 år). Barn (<19 år) har samma rätt till vård och behandling som andra barn ska erbjuda tandvård i samma omfattning som till andra barn ska erbjuda nyanlända med uppehållstillstånd vård i samma omfattning som övriga medborgare ARBETSFÖRMEDLINGEN har ett samordnande ansvar för etableringsinsatserna är stödjande och pådrivande i förhållande till andra parter ansvarar för etableringssamtalen ansvarar för bosättning av personer som har rätt till etableringsplan, dock ej för kvotflyktingar vilka hanteras av Migrationsverket ansvarar för upprättande av etableringsplan beslutar om etableringserättning är uppdragsgivare till lotsar fastställer länstal efter samråd med länsstyrelsen och Migrationsverket. FÖRSÄKRINGSK ASSAN beslutar om etableringstillägg och bostadsersättning betalar ut etableringsersättning, etableringstil lägg och bostadsersättning. SK ATTEVERKET folkbokför, varigenom personen får ett personnummer utfärdar ID-kort på ansökan från personer som inte kan ansöka om ID-kort hos andra. LÄNSTYRELSERNA medverkar till att det finns beredskap hos kommunerna att ta emot nyanlända tecknar överenskommelser med kommunerna om mottagande av nyanlända främjar regional samverkan mellan berörda kommuner, myndigheter, företag och organisationer som anordnar aktiviteter för nyanlända stödjer kommuner i samordningen av kommunal verksamhet såsom SFI och samhällsorientering MIGRATIONSVERKET tar fram nationell prognos för nyanlända ansvarar för bosättning av vissa nyanlända beslutar om statlig ersättning till kommuner och landsting.