Stadens skavsår om grannskap och social oro i en tid av globalisering

Relevanta dokument
Anlagda bränder sociala förändringsprocesser och förebyggande åtgärder Nicklas Guldåker, Lunds universitet Per Olof Hallin, Malmö högskola

Anlagda bränder och socioekonomiska förhållanden

Anlagda bränder och socioekonomiska förhållanden

Anlagda bränder sociala förändringsprocesser och förebyggande åtgärder Nicklas Guldåker, Lunds universitet Per-Olof Hallin, Malmö högskola

Sociala riskfaktorer och anlagd brand

Förebyggande säkerhetsarbete Metoder för möten och dialoger 3-årigt forskningsprojekt i Malmö (MSB) Kontaktperson: Per-Olof.Hallin@mah.

Städers omvandling och sociala risker

Social oro ur ett teoretiskt perspektiv

Social grogrund och sociala risker hur hänger det ihop?

Sociala risker, vad talar vi om och vad är kunskapsläget?

Hur ska vi arbeta för att öka valdeltagandet? Eskilstuna den 23 april 2009

Sociala risker och områdesutveckling. Per-Olof Hallin Urbana studier Malmö högskola

Varför kastar de sten?

Barnfattigdom i Malmö. Tillägg till Barnfattigdom i Sverige Årsrapport 2015

Studier i boende och välfärd. Exempel på delstudier. En ny forskningsmiljö. Studier i boende och välfärd

Tillfället är nu! Varför blir det som det blir fast vi vill så väl?

Mångfald, migration och marknadisering en studie av anhöriganställningar inom Stockholms stads kundval. Fil.dr. Helene Brodin

Socialsekreterare i två stora stadsdelar i Stockholm

Socialsekreterare i två stora stadsdelar i Göteborg

Socialsekreterare i tre stora stadsdelar i Malmö

Stockholmsenkäten 2016

Vad vill samhället med museerna?

Sociala risker. Ett exempel på lokalt säkerhetsarbete och dess effekter

Trygg och säker kommun i en tid av stora samhällsförändringar Vilka utmaningar står vi inför?

Lokalt jämlikhetsarbete i praktiken

TRYGG I STOCKHOLM? 2011 En stadsövergripande trygghetsmätning

Sociala risker och sociala geografier resultat från tre forskningsprojekt. Nicklas Guldåker Lunds Universitet

Rädda Barnens arbete mot barnfattigdom, socioekonomisk utsatthet och strukturell diskriminering

VÄLFÄRDSSTATEN I GUNGNING?

Vad vet vi om bostadsoch dödsbränder? Mona Tykesson

Gemensam problembild och orsaksanalys - Hur gör vi? Caroline Mellgren Institutionen för kriminologi Malmö högskola

Stockholmsenkäten 2014

Rumsliga skillnader och brandsäkerhetsarbete i den socialt fragmenterade staden

Malmö områdesundersökning ett underlag för prioritering och planering

Stockholmsenkäten 2014

Metodhandbok för samverkan mot social oro

Prestationsbaserade stimulansmedel till de mest utsatta stadsdelarna. Arbetsmarknadsdepartementet

Den stora samhällsomdaningen i vår tid

De utsatta förorterna en chans för Sverige att klara välfärden

BYGGA FÖR LIVSKVALITET

Tidigare folkhälsoarbete i kommunen

Den stora samhällsomdaningen i vår tid

Barn i Malmö Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa

Bostadsbränder och socioekonomiska. Per-Olof Hallin Urbana studier, Malmö högskola

Kommission för ett socialt hållbart Malmö Vinnare av Sveriges Arkitekters Planpris 2014

» Vi ville veta vad de boende i Rinkeby behöver

Den stora samhällsomdaningen i vår tid

Dialog Social tillit/självbild/ Exkluderingens identitet Främjande och förebyggande Medskapande dialog. Politisk dimension

Vision 2040 Ett Stockholm för alla. The Capital of Scandinavia

Den stora samhällsomdaningen i vår tid Ett freds- och utvecklingsperspektiv på den Sociala Hållbarhetens förutsättningar

Trygghetsmätningen NÄPO City

Alla stadsdelar. Markanvändning Resor Färdmedelsförändring nuläget*->2035. Arbetsmaterial

raps-dagarna 25 oktober Marwin Nilsson, analysavdelningen

Utsatta områden och stadsplanering. 1 Emma Hedenvind,

Kommission för ett socialt hållbart Malmö

LANDET, STADEN OCH URBANISERINGEN

Människan i staden - hur fungerar vi?

Kommission för ett socialt hållbart Malmö

Vem är vi? Vision: På människans uppdrag för ett medmänskligare Skåne.

Vår %ds stora samhällsomdaning Utvecklingsteorins påny9ödelse

Barn och ungas utsatthet - Stockholmspolisens arbete bland barn och ungdomar. Carin Götblad, länspolismästare

rt 2010 o p ap cial r o S

Diagramrapport BoInvent 1 December 2010

Folkhälsodata i Skåne från vaggan till graven

MÅNGKULTURELLT PERSPEKTIV I SOCIALT ARBETE EN VIKTIGT KOMPETENS

Tillit och tolerans om det sociala kapitalets betydelse för platsens utveckling

Trygghet i Stockholm Resultat från Stockholms stads trygghetsmätning fördelat efter ålder

Vad kan Sverige lära sig av Södertälje? Lärdomar från tio år av högt flyktingmottagande

KAN ARKITEKTUR-FORM-DESIGN BIDRA TILL EN HÅLLBAR UTVECKLING? CHRISTER LARSSON STADSBYGGNADSDIREKTÖR

Föräldrasamverkan i mångkulturella skolor

Kennert Orlenius Högskolan i Borås

Strategi för en äldrevänlig stad

Stöd till trygghetsvärdar i Tensta

KAN ARKITEKTUR-FORM-DESIGN BIDRA TILL EN HÅLLBAR UTVECKLING? CHRISTER LARSSON STADSBYGGNADSDIREKTÖR

Arbetsmarknadsutskottet

Malmö och Malmös klimatstrategiska arbete Hur vi arbetar

att bli kunskapsstaden. En rad projekt sattes igång för att rädda Malmö. Projekteringen av Citytunneln började 1991 och är i skrivande stund i full

INTRODUKTION TILL SOCIALA RISKER I HALLANDS LÄN

Dessutom skall i samband med det skriftliga provet följande uppgift lämnas in skriftligen:

Visionsarbete i Stockholms stad. Sverker Henriksson Stadsledningskontoret. The Capital of Scandinavia

Urval av stadsövergripande svar samt svar från ungdomar boende i Hägersten-Liljeholmen (oavsett var i staden de går i skola)

Ökning av ärenden kopplat till hedersvåld

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Kunskapsöversikt gällande insatser för livsstilskriminella och avhoppare.

KAN STADSBYGGNAD BIDRA TILL SOCIAL HÅLLBARHET? Ann Legeby Arkitekturskolan KTH 18 februari 2015 Regional Folkhälsodag

Klass & kris Presentation vid SOM-seminariet 21 april 2009

Storstadssatsningens sju kommuner och de 24 områden som omfattas av de lokala utvecklingsavtalen:

Referat Tapio Salonen Välfärdsstaten i gungning? 30 oktober 2014 på Svenska Mässan

Hans Abrahamsson Docent i fred- och utvecklingsforskning, institutionen för globala studier, Göteborgs universitet

Socialtjänsten i Göteborgs Stad

till sammans utvecklar vi SLUS Vimmerby kommun SOCIAL LOKAL UTVECKLINGSSTRATEGI

Jon Loit Institutet för bostads- och urbanfrågor SEGREGATION OCH STADEN VI PLANERAR

Brott, straff och normer 3

Trygghet i Lidingö Resultat från Polisregion Stockholms trygghetsmätning

Välfärds- och folkhälsoprogram

Föräldrar. Att stärka barnet, syskon och hela familjen. Föräldrafrågor. Funktionsnedsättning sårbarhet och motståndskraft.

Utvecklingen i storstadssatsningens 24 bostadsområden

Om undersökningen. Digital enkät utskickad till respondenter via Cints webbpaneler

Utvecklingen i storstadssatsningens 24 bostadsområden Uppdatering av statistik

Transkript:

Stadens skavsår om grannskap och social oro i en tid av globalisering Per Olof Hallin Urbana studier, Malmö högskola

SOCIAL ORO GP 110831 Sydsvenska Dagbladet 111024

Vad är social oro? Fler än en Kollektiv handling Hotar en social ordning Vems ordning? Dagens Nyheter 111024 Känsla Ängslan, fruktan, ångest, förvirring, nervositet per olof.hallin@mah.se

Vad händer? för 250 år sedan, frigjorde sig ekonomin för första gången från politiken. Den vilda kapitalismen väckte samma känsla av total osäkerhet. Ständiga överraskningar, ingen kontroll Och politiken behövde hundra år av reformer för att tämja den kraften och återskapa en relativ trygghet. Zygmunt Bauman Dagens Nyheter 110823 per olof.hallin@mah.se

Fem förändringsprocesser Globalisering Migration och urbanisering Glokalisering, transnationalitet och identitet Förändrade välfärdsregimer och samhällskontrakt Ökade klyftor och förändrade sociala relationer per olof.hallin@mah.se

Stadens rumsliga omgestaltning Flödeskorridorer och transitrum Kunskapskluster Transnationella rum Segregerade rum och enklavisering per olof.hallin@mah.se

Vad händer i staden när de ekonomiska och sociala skillnaderna ökar? SCB: Välfärd nr 4, 2008

Barn 0 17 år i ekonomiskt utsatta hushåll Antal och de fem mest utsatta stadsdelarna i Göteborg, Malmö, Stockholm. % av befolkning per stadsdel, 2008. Barn i utsatta hushåll Göteborg % Malmö % Stockholm % 16 100 17 16 600 31 21 600 14 Bergsjön 55 Rosengård 62 Rinkeby 52 Lärjedalen 40 S. Innerstaden 49 Spånga Tensta 28 Gunnared 37 Fosie 43 Kista 27 Biskopsgården 31 Hyllie 34 Vantör 26 Frölunda 29 Kirseberg 28 Skärholmen 25 Salonen 2010

Anlagd brand som exempel på social oro Malmö 1990 2009 Källa: Räddningstjänsten Syd per olof.hallin@mah.se

Antal insatser, bränder och anlagda bränder Förskola, skola och fritidsgård Malmö 2005 2010 per olof.hallin@mah.se

Anlagda bränder 2007 2010 i Malmö 15 mest drabbade skolor. Platser för konflikter 49 % 62 % 34 % 43 % 21 % Skolor % = andel ekonomiskt utsatta barn Anlagd brand i byggnad Anlagd brand ej i byggnad

Jag är 16 år gammal och jag erkänner jag är kriminell. Det var jag inte innan. Men det finns inget annat, mannen. Alla är det här. Ja, jag är liten, du ser. Folk tror inte jag kan göra nåt. Men jag kan bråka. Ur fältanteckningar 090326

De komplexa stenkastarna Karaktäristika - De flesta inte vuxna - Flesta födda i Sverige pratar bra svenska - Interkulturell kompetens - Lojalitet mot kamrater - Initiativ- och organisationsförmåga - Mediemedvetenhet Meningssammanhang - Orättvisa - Vi och domtänkande i förhållande till andra delar av staden - Små möjligheter - negativ självbild - Plats, identitet, territorialitet, gränser - Gangstaromantik och kriminalitet som möjlig livsstil Känslor Aggressioner mot polisen Utagerande Tar sig uttryck som maskulinistisk stil, hårt språk, våld som respekt per-olof.hallin@mah.se

Alienation och våld - Fyra dimensioner Erkännande Misskännande Kränkning Tillit Misstro Stolthet Skam Samarbete Konflikt Efter Scheff & Retzinger 1994

Likheter med London 2011? Olika förutsättningar inte samma skala Unga män Ekonomiskt och socialt utsatta områden Ofta polisingripanden som utlöser Långvarig konflikt med polisen Anlagd brand som konfliktpraktik Drabbar sällan affärer eller bostäder i Sverige

Vad händer i grannskapet? Varför ingriper inte de vuxna? per-olof.hallin@mah.se

Per-Olof.Hallin@mah.se Grannskap och social (o)ordning Grannskap och boende Informell ordningsmakt -Dåliga socio-materiella levnadsvillkor -Social/territoriell stigmatisering -Osäkra utvecklingsmöjligheter -Stark alienation - Social (o)ordning - Oklar social kontroll - Oklar kollektiv förmåga Polis Socialtjänst Stor grupp ungdomar RTJ Riskgrupp tonårspojkar, unga män Skola m.fl. Mindre grupp drivande tonårspojkar, unga män Oklara arbetsformer Avsaknad av gemensam stratetegi Konfliktfält Oklara sociala kontrakt Andra aktörer Fastighetsägare Kortsiktig investering Föreningsliv Myndighetssektor Formell ordningsmakt

Staketområden i Malmö

Anlagda bränder och staketområden Bränder 2008

Några centrala frågor Grannskap och boende Informell ordningsmakt -Dåliga socio-materiella levnadsvillkor -Social/territoriell stigmatisering -Osäkra utvecklingsmöjligheter -Stark alienation - Social (o)ordning - Oklar social kontroll - Oklar kollektiv förmåga Polis Socialtjänst Stor grupp ungdomar RTJ Hur skapa utvecklingsmöjligheter för alla? Skola m.fl. Avsaknad av gemensam stratetegi Myndighetssektor Formell ordningsmakt Oklara arbetsformer Hur stödja lokala grannskap? Andra aktörer Fastighetsägare Kortsiktig förvaltning Föreningsliv Hur utveckla ansvarsfullt förvaltande? Hur utveckla nya erkännandeordningar? Per-Olof.Hallin@mah.se

Värst är att arbetslösheten stiger. Och med det ökad barnfattigdom och ökad segregation och med det kriminalitet och social oro. Ilmar Reepalu (s) SDS 111028 For many people rioting, that week was a rejection of the future laid out for them." Diane Abbott, Labour MP The Sun 111025

Överdriven oro eller mediaprodukt?

Tack! per-olof.hallin@mah.se