FISKERIVERKET RAPPORT (1998) 1: 77-105 Från sediment ti fisk - en översiktig studie av Vmbsjöns eksystem 1994-95 Stean F. Hamrin1>, Teresa Ser, Marie Erikssn2>, Jnas Svenssn2, Henric Linge2>, Gertrud Crnberg2> ch Pia Rmare2> 11 Fiskeriverket, Sötvattensabratriet, 178 93 DROTTNINGHOLM 21 Lunds Universitet, Ekgiska institutinen, Limngiska avdeningen, 223 62 LUND Innehå Sammanfattning Inedning Metdik Resutat Diskussin Erkännanden Referenser Engish summary: Frm sediment t fish an utine f the Lake Vmbsjön ecsystem 1994-95 79 79 80 85 100 102 103 104
Stean F Hamrin m f 78
Från sediment ti fisk - Vmbsjön 1994-95 Sammanfattning Vmbsjön har under minst 50 år prägats av tidvis återkmmande perider med bm av bå-gröna ager. Detta har varit ett prbem inte bara fr fiske ch rekreatin utan ckså fr sjöns funktin sm råvattentäkt. Under de senaste åren har iknande prbem åtgärdats genm mörtfiskreduktin. Denna undersökning har utförts för att försöka fastägga rsakerna ti Vrbsjöns prbem ch föreså åtgärder fr förbättring. Vmbsjön kännetecknas av höga närsathater ch peridvis återkmmande perider med hög växtpanktnprduktin ch ågt siktdjup. Även smmartid har däremean förekmmit perider med reativt åg växtpanktnbimassa ch ganska kart vatten. Vmbsjön har härigenm avvikit psitivt från näriggande sjöar sm Ringsjön ch Finjasjön. Fisksamhäet tycks mer ångsiktigt ha pendat mean perider med reativt åg fisktäthet sm nu ch perider med mycket fisk sm under början av 1980-taet. Sjöns växtsamhäe är mycket begränsat efter den ökning av regeringsampituden sm ägde rum för mkring 30 år sedan. Tiförsen av närsater från främst Björraåns jrdbruksmråden är hög ch har sannikt så varit under ång tid. V mbsjöns eksystem avviker från exempevis Ringsjöns eksystem under dess eutrfieringsperid genm att trts en hög närsattiförse ha ett reativt itet fisksamhäe ch reativt kart vatten. Sannikt berr detta frhåande på avsaknaden av vegetatin, viket kan frväntas missgynna mörtfiskyngets tiväxt ch överevnad. Mörtfiskbeståndet är nu huvudsakigen berende av de begränsade uppväxtmijöer sm finns i Björkaåns nedersta de. Detta innebär att sjöns eksystem f n inte är i baans utan sannikt styrs av sjöns regering ch dess inverkan på vegetatinsutbredningen. För att återfra sjön ti ett stabit stadium utan panktnbm krävs att frst den externa tiförsen av närsater minskas utan att kvten mean fsfr ch kväve ökar ch att därefter ampituden i vattenståndsregeringen reduceras under vegetatinsperiden. Härigenm kmmer ckså tiförsen av närsater ti Kävingeån ch ti Öresund att väsentigt reduceras. Mörtfiskreduktin är inte ämpigt i Vmbsjön. Inedning Vattenbeskaffenheten i Vmbsjön har sedan ång tid peridvis gett upphv ti prbem avseende såvä bad ch fiske sm sjöns funktin sm råvattentäkt. I mtsats ti förhåandena i exempevis Ringsjön ch Finjasjön har prbemen inte varit permanenta ch åtgärdsprgram fr sjöarna har därfr inriktats på de sistnämnda vattnen. Dessa sjöar har under de senaste åren restaurerats genm mörtfiskreduktin ch det är nu Vmbsjöns tur att åtgärdas. Det har sedan ång tid stått kart att prbemen i Vmbsjön devis är av annan karaktär än i de övriga två sjöarna. En grundäggande skinad mean sjöarna är Vmbsjöns stra regeringsampitud (3 m) ch den därmed sammanhängande avsaknaden av stön-e vegetatinstäckta strandpartier. Föreiggande studie avser att försöka ge svar på frågan vad sm är V mbsjöns grundäggande prbem ch vika åtgärder sm kan vidtas fr att förbättra situatinen. 79
Stean F Hamrin m f Metdik Vattenkemi, växtpanktn ch rtatrier Vattenprv för anays av vattenkemi, växtpanktn ch rtatrier tgs under smmaren 1995 var tredje vecka ch under resten av året var fjärde ti var femte vecka. Vid ti fasta prvpunkter (Figur 1), varav fem över 0-5 ch fem över 5-10 meters djup, tgs ytvattenprv från de översta två metrarna med en rörhämtare. Över djuphåan tgs dessutm vattenprv med Ruttnerhämtare på 4, 6, 8, ch 10 meters djup fr anays av vattenkemi. Från varje djup hämtades en mängd vatten mtsvarande respektive djups ande av sjöns hea vattenvym. Resutaten från ana- - yserna av vattenprv från 4-10 meters djup (sammeprv) är därför djupvägda. Kemiska anayser av vattnet gjrdes enigt gängse vetenskapig metdik (svensk standard) på Ekgiska institutinen vid Lunds universitet. Kvaitativa växtpanktnprver fitrerades genm en 10 J.m panktnhåv ch fixerades med frmain ti 4% knc, medan de kvantitativa prverna fixerades med Lugs ösning. Vidare fitrerades fem iter vatten genm en 45 J.ffi panktnhåv ti ett kvantitativt rtatrieprv (1-2m) ch fixerades ti 4% frmain. Anays av växtpanktn ch rtatrier. utfördes i mvänt mikrskp med avseende på art, anta per iter ch bimassa. Panktivra crustaceer Prv tgs med vattenhämtare (Limns rörhämtare, vym 7 iter) från 1-10 meters djup vid ti prvpunkter (Figur 1). 500m Figur. Djupkarta över Vmbsjön 1994. Prutagningspunkter 1-1 O (svart kt) för uattenkemi, rtatrier, växtpanktn ch panktivra crustaceer. Djupprfier af (streckade injer) för prvtagning av bttenfauna. Prvtråningskaer på 2, 4, 6, 8, ch 1 O meters djup (hedragna injer). De tjcka injerna runt sjön är invaningar. 80
Från sediment ti fisk - Vmbsjön 1994-95 Vid punkt ett tgs vatten från den översta metern, vid punkt två vatten från nivån 1-2 meter sv. Vatten från 1-5 meter respektive 5-10 meter sammanfördes ti två sammeprv. Prven fitrerades genm en panktnhåv med 150,um maskr ch fixerades med frmainösning ti 4%. Djurpanktn anayserades med avseende på art, anta ch medestrek. Bttenfauna Prvtagning av bttenfauna utfördes den 25 apri ch den 29 augusti 1994, då vattenståndet var 20,80 respektive 19,75 m ö h Längs med sex prfier fördeade över sjön (Figur ) tgs prv på nivåerna 19, 18, 17, 15, 13, 11 ch 9 m ö h Prfierna vades för att få en mer övergripande uppfattning m sjöns bttenfaunasamhäe. Med en Ekmanhuggare tgs ett prv per djup ch prfi (=sex repikat) sm fitrerades genm ett så med maskstreken 0,5 mm. Djuren srterades evande ch frystes direkt i vatten (gattmaskar ( Oigchaetasp.) i % gutaradehydösning för att behåa frm ch vikt) för att senare räknas, vägas (våtvikt ch trrvikt (65 c i 48 timmar)) ch bestämmas ti art eer grupp. Fjädermyggarver ( Chirnmidae) deades dessutm in i tre strekskasser: små <7 mm, mean 7-15 mm ch stra> 15 mm. Samtiga snäckr är vägda med ska medan dammmussan Andnta cygnea är vägd både med ch utan ska. Husbyggare vägdes utan hus. För att 1994 års resutat skue bi jämförbartmed tidigare års värden djupvägdes*) a1 ternas abundans (individer/m2) ch bimassa (våtvikt: g/m2; trrvikt: g/m2). Vidare utesöts 1994 två arter vid beräkning av den ttaa abundansen ch bimassan - ett vattenkvaster (Hydracarina) ch nymfen av vattenskinnbaggen Micrnecta minutissima, då vi bedömde att de inte inkuderats i de tidigare undersökningarna. 1983 utf6t des en bttenfaunaundersökning i Vmbsjön av Stean F. Hamrin ch Per- *) Eftersm ika str yta prvtagits per djup stämmer inte den ttaa prvansträngningen överens med sjöns mrfmetri. För att erhåa ettjämförbart mått djupvägdes därfrbttenfaunans abundans ch bimassa, viket innebär att anta, vikt etc per ytenhet mutipiceras med respektive djups ande av ttaa bttenytan. Erik Larssn. P vtagningar gjrdes den 16 mars ch 30 augusti då vattenståndet var 20,59 respektive 19,65 m ö h Prv tgs ängs med två prfier (mtsvar ande prfi ett ch fem 1994) på föjande djup: 20, 19, 18, 17, 15, 12, 9, ch 7 m ö h. Fyra prv per djup ch prfi tgs (utm på 20 m i augusti då två prv tgs) med hjäp av en rörhämtare. Prven såades genm ett 0,55 mm så. Organismerna pckades ch frystes in i vatten. Trigtvis förstördes gattmaskarna från den 16 mars pga infrysningen. Gattmaskarna räknades direkt efter prvtagning den 30 augusti. Prven räknades ch vägdes (våtvikt). Vid prvtagningen i mars vägdes endast fjädermyggarver. Vid augustiprvtagningen vägdes gattmaskar frysta. Rådata från 1983 har använts i största möjiga mån vid beräkningar för att få jämförbara data med 1994. Abundansen för gattmaskar i augusti 1983 har tagits från rapprten av Stean F. Hamrin (1983). Därefter har dessa abundansvärden även använts för våren fr att ha någt mått även m det tr igtvis är underskattat. Våtvikt fr gattmaskar har beräknats med hjäp av vårens respektive höstens medevikter från 1994. Bimassa för rganismerna (utm fjädermyggarver) tagna i mars har beräknats med hjäp av våtvikter från augustiprvtagningen. För att se m någm frändring har skett i bttenfaunasamhäet från början av 70-taet har abundansvärden knstruerats utifrån Hans Berggrens undersökningar 1969-71 (Berggren, H.1970, 1971 ch 1974). Prv tgs ängs med samma prfier sm 1983. Fyra prv per djup ch prfi tgs 1969 med Ekmannhuggare ch därefter med rör hämtare. För att knsturera ett vårmedevärde användes värden från prfi ett i mars 1970 ch apri 1971. Båda prfierna i augusti 1969 ch prfi ett i augusti 1971 användes fr att knstruera ett höstmed e. Därefter har årsmede beräknats. Materiaet från 1969-71 ch 1983 har härefter bearbetats på samma sätt sm fr 1994. Bentiskt fisksamhäe Det peagiska/beutiska fisksamhäet i Vmbsjön undersöktes med tråfångat materia. Sjön prvtråades vid fyra tifäen under 1994 - den 2 juni, 7 jui, 23 augusti ch 25 ktber. Partråning gjrdes på 2, 4, 6, 8 ch 10 meters djup (Figur ) med en förminskad 81
Stean F Hamrin m f sitrål Tråen var 17 meter ång, hade fem meter ånga armar ch 264 maskr ängs öppningen. Minsta maskstrek i kaven var 11 mm. Tråningen skedde med en hastighet av en meter per sekund (ca två knp). Två drag a 10 minuter gjrdes. Tråfångsten anges i fångst per ansträngning (CPUE=Catch Per Unit Effrt, kigram fisk per 20 minuter). Fisken artbestämdes, räknades, mättes ch vägdes. Fångsterna djupvägdes enigt van med hänsyn tagen ti rådande vattenstånd. För senare eventue åders- ch tiväxtanays insamades under ktberfisket fjä från fisken. Ä ven fiskmagar tgs för eventue anays av fdinnehå. 1983 tråade man den 2 juni, 22 jui, 14 september ch 8 nvember på djupen 4, 6, 8, 10, 12 ch 14 meter. I jui tråades på 7 meter istäet för 6 ch 8 meter ch i nvember tråades på 13 meter istäet fr på 12 ch 14 meter. Vid tråningen användes en mindre sitrå. Dess ängd var 20 meter ch vingarnas ängd vardera 5 meter. Maskstreken i kaven var 5 mm ch hastigheten var 3 knp. Va:rje djup tråades en gång under 15 minuter. Fiskfångsten mättes ch vägdes utm i jui då den endast vägdes. Utifrån rådatafrån 1983 har fiskfångsten mräknats ti CPUE/ 20 minuter ch beräkningar har gjrts på samma vis sm för 1994. För att undersöka det itraa fisksamhäet med avseende på art ch ängdfördening efiskade man från båt vid två tifäen, den första september ch den 28 ktber 1994, i sjöns sydöstra de ch i Björkaåns mynning. Habitaten indeades i vegetatinstäthet ti 6:!=sand, 2=öppning i vegetatin, 3=träd, 4=submers vegetatin, 5=badvass ch 6=Sparganium s p. (igeknpp). För va1je dpp artbestämdes ch mättes fiskarna ch vegetatinstyp nterades. Fiskynge Prvtagning av fiskynge gjrdes vid sex: tifäen under smmaren 1995 (18 maj, 7 juni, 27 juni, 18 jui, 24 augusti ch 21 september). En yngehåv med 500 Jim maskr (maj ch juni) resp mm maskr (jui, augusti ch september) drgs på en hav ti en meters djup mean två båtar. Den 18 maj ch den 7 juni tråades yngen dagtid ch vid de övriga tifäena en timme efter snedgången. Tråning skedde itrat över fyra meters djup ängs östra ch västra stranden ch peagiat över 11-14 meters djup mitt i sjön. Yngen bestämdes ti art, räknades ch mättes ch anta fångade ynge per 100 meter beräknades. En icke-parametrisk test gjrdes (Kruska-Wais ANOVA, median test, pissnfrdening) för jämfrese av den itraa ch peagiaa fångsten. För att undersöka yngens va av föda öppnades ett anta yngemagar ch innehået anayserades med avseende på art eer grupp ch anta i förhåande ti yngets ängd ch art. Primärprduktin För beräkning av Vrbsjöns primärprduktin gjrdes in situ experiment med 14Cmetden (se Linde & Tranvik 1994). Var tredje ti var fjärde vecka från sutet av apri ti sutet av ktber pacerades transparenta gasfaskr med 20 mi sjövatten med en ösning av 14C på ika djup (0,2, 0,5, 0,75, 1,0, 1,5, 2,0, ch 3,0 meter) under fyra timmar (kckan 10:00-14:00, smmartid 11:00-15:00). För att vidare kunna anaysera det upptagna ket i panktn större än 45 Jim fitrerades vattnet genm ett membranfiter med prstreken 45 Jim. Den upptagna mängden radiaktivt k i fraktinerna större än 45 Jim mättes i vätskescintiatr. Upptaget beräknades i miigram k per kubikmeter ch timme. Fsfrbudget för Vmbsjön 1995 En översiktig baansberäkning av ttafsfr i Vmbsjön under 1995 gjrdes med hjäp av tre kmpnenter. Transprt av fsfr ti ch från Vmbsjön Vrbsjöns titrse av ttafsfr genm tiföden respektive brttransprt genm utfödet ch Vmbverkets uttag av vatten. Värden fr den månatiga transprten av ttafsfr ivrbsjön 1995 erhös ur Sveabs rapprt Kävingeån 1995. Månadsvärdet är ett medevärde av fyra prvtagningar. Tiförsen utgörs av Björkaån, Övedsbäcken, Trpsbäcken, Hjämarödsbäcken, Brstbäcken, Djurgårdsbäcken ch invaningspumpstatinen söder Björkaån. Brtfrse av fsfr utgörs av Vrbsjöns utföde i Kävingeån samt Sydvattens uttag ti Vmbs vattenverk. 82
Från sediment ti fisk- Vmbsjön 1994-95 Läckage av fsfr från Vmbsjöns sediment Läckage av fsfr från Vmbajöns sediment under 1995 beräknades utifrån ett abratrieexperiment med sedimentprppar från Vmbsjön ch en ka1 tering av sedimentens andear av rganiskt respektive rganiskt materia. a) Ettexperiment utfrdes i abratrium under ktber-nvember 1995 (Jnas Svenssn, Limn. avd., Lunds Universitet) med avsikt att bestämma sedimentets äckage av fsfr ti vaniggande vattenmassa. studien gjrdes med störda sedimentkärnr (diameter= 75 mm) insamade från båt med sediment-hämtare (Limn. Avd., Lunds Universitet; knstr. L. Oka) från Vmbajöns sediment under frsta deen av ktber 1995. sedimentkärnr tgs på 5, 7, 10 ch 14 meters djup (Figur ) i repikat m fem. Förekmmande bttenrganismer tgs ej brt. På abratrium överfördes fyra kärnr från varje djup ti ett i knstantrum uppstät genmfödessystem. Fitrerat (GFC) ch kntinuerigt uftbubbat Vmbsjövatten cirkuerades över sedimentkärnrna med ett föde av 44,4±5,8 m per timme. Ledningsförmågan i det iniödande vattnet var 28,8 ms/m ch ph var 8,2. Prv tgs av infödande ch utiödande vatten ch dess kncentratin av ammnium, syrgas samt öst rtfsfat (PO - 4 P) anayserades. Ammnium ch fsfat anayserades med spektraftmetriska metder (svensk standard) ch öst syre mättes direkt på utfödande vatten med makrsyrgaseektrd. Ammnium ch syrgas anayserades en ti två gånger dagigen för att avgöra m de mikrbiea prcesserna var i jämvikt. Först vid ett jämnt utfödeupptag av ammnium eer upptag av syrgas tgs prver fr anays av fsfat. Resterande kärnr inkuberades i O c i minst O dagar. Berende på övriga parametrars stabiitet vades därefter under de fem ti sex sista dagarna fyra i tiden sammanhängande prver ch anayserades på öst fsfat. Därefter höjdes temperaturen i knstantrummet ti 18 c ch samma kärnrgenmgick samma förfarande sm vid 10 c. Upptag/frisäppning av fsfat (Jg/m2 timme), ammnium (].Lg/m2 timme) respektive syrgas (mg/m 2 timme) beräknades enigt frmen Fux= (V r!a) (C"1 C;,) där V[ är födet över sedimentytan,a är arean av sedimentkärnans yta, C. ch C är kn- "' ut centratinen av fsfat, ammnium eer syrgas i iniödande respektive utfödande vatten. Efter uttag av prv vid respektive temperatur kppades genmfödessystemet brt ch varje individue kärna bubbades med uft direkt ti vattenfasen över sedimentet viket garanterade 00% syrgasmättnad. Prv tgs här direkt ur vattenfasen före ch efter inkubering under kntrerat tidsinterva (15-19 timmar). Fuxen av fsfr (p,gfm2 timme), beräknades i detta försök enigt frmen Fux av P04-P = [(( P04-P (ink.tid = O t) - P04-P (ink.tid = 15 19 t)) V)I(A Dt)] där A är arean av kärnans sedimentyta V ' " är vym vatten över sedimentet ch ink.tid är inkuberingstiden i timmar. Avsutningsvis avskides de översta två centimetrarna sediment med en sedimentskivare från två prppar från varje djup. Det avskida sedimentet centrifugerades därefter ch interstitiavattnet anayserades med avseende på ttahaterna järn, kacium, kise ch öst rtfsfat. b) För beräkning av hea sjöns äckage av fsfr från sedimenten under 1995 antgs förhåandet mean vattentemperatur ch äckage vara injärt (jfr Söndergaard 1989, Jensen & Anderssen 1992) vid temperaturer över 10 C ch knstant vid temperaturer under 10 C. Vattnet antas vara mättat med syre. Fsfräckaget från sedimentkärnr tagna vid 5 meters djup antgs representera äckaget mean 0-5 meter, 7 m representerar äckaget vid 5-7 m, 10 m representerar äckaget vid 7-10 m ch14m representerar äckaget vid 10-14 m. c) Andeen rganiskt respektive rganiskt materia i V mbsjöns sediment karterades på hösten 1995 (2-10 ktber). Längs med eva transekter ch på varje meters djup tgs sediment från det översta agret med en Ekmanhuggare. Ca två deciiter sediment trkades i 105 c i 24 timmar ch trrvikten nterades. Därefter brändes prven i 450 c i minst två timmar. Gödfrusten mtsvarade det rganiska materiaet ch gödresten den rganiska. Bttnar med ägrq rganisk hat än 10% antgs inte äcka någn fsfr ti vattnet. 83 t r
' Stean F Ha mrin m f Fiskens exkretin av fsfr Exkretin av fsfr från fisken i Vmb sjön under 1995 har beräknats med hjäp av ) ha stigheten av fsfräckaget sm en funktin av fiskens strek, 2) en krrektin fr Vrb sjöns månadsmedetemperatur ch 3) en uppskattning av mängden fisk i Vmb sjön. ) I Brab rands frsök (Brab ra nd et a 1990) med mört från Gjersj0en var frhåandet mean hastigheten av fsfräckaget (P: J,tg PO 4 hf1 gram 1) ch fiskens våtvikt (W, gram) P = 12,4 W 0 47 Mer än 70% av små ch stra mörtindividers ma ginnehå i Gjersj 0en bestd av sediment. Gjersjen äckte fisk sm ivnärde sig på djurpanktn mindre än en tredjede fsfr järnfrt med fisk sm åt sediment. Vi antg ett ägre äckage, P= 10 w-, 4 7 vid 7 "C, fr Vrb sjöns fisk än den fr mörten i Gjersj0en på grund av en högre ande djurpanktn i fdan. Läckaget per 5 cm-kass av mört respektive b raxen ka kyerade s. 2) Fiskens exkretinshastighet (R) krrigerades fr månadsmedetemperaturerna i Vmb sjöns vatten med Perssns (1982) ekvatin: R = 0,032 e0 115 T (T = 17 "C). 3) För b eräkning av det ttaa fsfräckaget per månad från fisk i Vmb sjön antgs den ttaa mörtfiskb imassan vara 100 kg per hektar eer 124 tn. Detta är ett ågt värde (Finjasjön mkring 500 kg/ha) baserat på de åga fångsterna vid tråningen. Med hjäp avviktfrdeningen av mörtch b raxen i 1994 års prv fiske ch frhåandet mean vikt ch ängd fr dessa arter, fördeades de 124 000 kina på 5 cm-kasser. Mängden fisk i va rje strekskass mutip icerades med äckage t per ängdkass ch krrigerades med exkretinshastigheten fr månadens me detemperatur i vattnet. 84
Från sediment ti fisk -Vmbsjön 1994-95 Resutat Vattenkemi Vattenståndet under 1994 (Figur 2) varierade med en ampitud på 1,7 m. Det högsta vattenståndet uppmättes i mitten av mars (21,3 m ö h) ch det ägsta i mitten av september (19,6 m ö h). Årsmedevärdet var 20,5 ± 0,4 m ö h. Under 1995 (Figur 2) var vattenståndsvariatinen nästan 2,4 m. I bötjan av året uppmättes det högsta ståndet på 21,1 m ö h. Därefter sjönk det ch i sutet på året var det endast 18,7 m ö h. Vattentemperaturen i Vmbsjön var under 1995 i genmsnitt 10.5 C (4-10 m över djuphåan) (Figur 3). Den 10:e augusti uppmättes den högsta temperaturen på 21,4 0. Sm kaast var vattnet 1,8 c den 30 januari 1996. Någn nämnvärd temperaturskiktning förekm ej under smmarperiden. Den 10:e augusti var skinaden mean yt- ch bttenvatten 1,6 C. ph i Vmbsjön varierade mean 7, 79 ch 8,63 under 1995-96 ch medevärdet var 8,33 (Figur 4). Medevärdet för akainiteten var 2,49 mekv/1. Ett högsta värde på 2,80 mekv/ uppmättes i mitten av maj. De ägsta värdena nterades i augusti-september (2,19 mekv) (Figur 4). Medevärdet för knduktiviteten var under 1995 31,6 msim med ett ma.."cimum på 34,5 ms/m i sutet på juni ch ett minimum på 28,5 ms/m den 25 september (Figur 5). Haterna av rganiskt ch rganiskt materia var reativt knstanta under hea året (Figur 6). Medevärdet fr rganiskt materia var 68 mg/ ch fdr rganiskt 182 mg/. Vrbsjöns siktdjup (Figur 7) varierade strt under hea året, men understeg en meter endast i september (5 september- 93 cm; 29 september - 82 cm). Mängden krfy-a krreerade mvänt med siktdjupet ch var 48 mg/ i sutet på september (Figur 7). Medevärdet för krfy a under 1995-96 var 19,4 mg/. Den ägsta haten krfy (5,3 mg/) uppmättes i sutet på februari. Den största grumigheten (Figur 6) nterades iksm krfy-a i sutet på september (30 JTU). Medevärdet under 1995-96 var 10,5 JTU ch minimum uppmättes i början på juni (3,1 JTU). Haten fsfatfsfr (Figur 8) var reativt åg under den första havan av året (medevärde= 10,ug), ökade därefter tifat ti 98 m.ö.h. 22 -- --- -- - -- -- - - --1 19 -. -j 18 ------r-+-----4---- 94-01 94-03 94-00 94-07 94-09 94-11 96-01 96-03 95-05 95-07 9&09 95-11 Figur 2. Vattenståndet (meter över havet) i V mbsjön 1994-95. Värden erhåna från Vmbs vattenverk. c 25 15 10 5 jan fe> -. mar ap r. ' -- : maj.., Jun ju aug 691) kt nv dec jan feb mar Figur 3. Temperatur i V mbsjöns vatten vid ytan ch btten (14-15 m) under 1995. ph 9 8.5 8 7.5 jan eb mar apr maj ju n -:J.. j!.d aug s ep ' '.. - -. -ph -aka,.,n mekv1 i 01<1 nv dec jan eb mar Figur 4. Akainitet (mekv) ch ph i Vmbsjön under 1995. m Sim 50 40. 30 10 -- knduk!nte -- jan fe> mar apr maj jun ju aug sep Okt nv dec jan feb mar. mgpvi - 50 Figur 5. Knduktivitet ( ms m) ch färg (mg Pt ) i V mbsjön under 1995... 40-30 - 20-10 : 85
Stean F Hamrin m f mg/t 250-150 100 50 '* 0..... a., 'O....-d' -rganiskt <>- rganiskt Jan eb mar apr >i ju ju aug sep kt nv dc jan eb rrr Figur 6. Haterna av rganiskt ch rganiskt materia (mg ) i V mbsjön s vatten 1995. mar apr maj jun ju aug sep kt nv dec jan mg/ +--+,.wry-r-nr-r+ s 2 30 E 3 20 4 10 -siktdjup - krfy -grumighet Figur 7. Siktdjup (m), krfy-a (mg ) ch grumighet (JTU) i V mbsjön 1995. pg/1 200 160 120. 80 40 J1J1 rganiskt P -.P04-P JJ J_J_j_j_d_- jan jan feb mar apr maj jun ju aug sep kt nv dec jan jan Figur 8. Organiskt fsfr ch fsfatfsfr (pg ) i Vmbsjö n under 1995. mg/ 5. :. 2 O rganiskt k\ä\e tnh4 N03+N02 JTU 40 III - ' J jan jan feb mar apr ma) juf" Ju aug sep kt nv dec jan jan Figur 9. N0 3 - ch N0 2 -kväve, NH4- ch rganiskt kväve (mg/) i Vmbsjön under 1995. pg!i i sutet på september fr att sedan sjunka ti 32 pg den 30 januari. Haten ttafsfr varierade mean 0.18 mg/ (5:e september) ch 0,023 mg/ (8:e juni) (Figur 8). Medevär det fr 1995-96 var 0,072 mg/. Sannikt var Vrbsjöns prduktin inte begränsad av tigången på fsfr. De högsta hater na nitrat- ch nitr itkväve (Figur 9) uppmättes i början på året (3,4 mg/ den 24:e febr uari) ch var sm ägst under smmar ch höst. Det ägsta värdet på 0,015 mg/ nter ades mt sutet på september var efter det ökade mt sutet av året (0,5 mg/ den 27:e nvember). Medevärdet för 1995-96 var 1,2 mg/. Sannikt var prduktinen begränsad av tigång en på ättösigt kväve fr m augusti. Ammnium-kvävehaterna var ier ade kr aftigt under året (Figur 9) mean 0,001 ti 0,092 mg/ med ett mycket högt vär de, 0,58 mg/, den 10:e augusti. Prvet är antingen kntaminer at eer så var bttenvattnet anxiskt under en krt per id. Medevär det för 1995-96 exkusive den O:e augusti var 0,05 mg/. Haten r ganiskt kväve (Figur 9) var sm ägst O, 72 mg/ i augusti ch steg upp ti 1,4 mg/ i september. Under 1995 var medevär det 1,0 mg/. Långsiktiga förändringar I praktiskt taget samtiga skånska sjöar har en mär kbar eutrfiering inträffat under efterkr igstiden, viket i sjöar sm Ringsjön ch Finjasjön ett ti mfattande r estaurer ingsåtgärder. Anmärkningsvärt ng kan en sådan utvecking inte ens skönjas i Vmbsjön (Figur 10, 11, 12). Både gr umigheten ch siktdjupet har varit förändr ade sedan 1930- taet. Närsathater i sjön 1968-95 (Figur 12), tyder snarast på en viss för bättr ing, genm att de högsta vär dena efter hand fr svunnit. Kncentr atiner na av när sater ch växtpanktn i sjön är tidvis höga iksm den externa tiförsen av fsfr ch kväve. Bristen på frändring i sjön bör därför i första hand tkas sm att Vmbsjön redan på ett tidigt stadium var eutrfierad. Växtpanktn Växtpanktnbimassan var sm ägst 0,19 mg/ i januar i medan den största bimassan (12,36 mg/) uppmättes i ktber. Medevär det för per iden var 5,3 mg/ (Figur 13). Ti ch med juni dminer ades växtpanktnsamhäet nästan het av kiseager 86
.. Från sediment ti fisk -Vmbsjön 1994-95 (Figur 13 ch 14). Den dminerande arten i februari ch mars var Auacseira spp. (88% av bimassan). I apri dmineradestephandiscus sp. (67%)jämte kiseagernaauacseira spp. ch Asterianea farmsa samt små mnader. I maj var kiseagerna nere i 0,9 mg/ ch dminerades av Chryschrmuina parva (drygt 70%). I sutet av juni ch i jui bestd växtpanktnsamhäet av pansarfageater, kiseager, rekyager ch de från ch med nu snabbt ökande bågröna agerna. Från sutet av augusti t m nvember dmineras växtpanktnsamhäet het av bågröna ager, främst Micrcystis spp. Å rets högsta bimassa uppmättes i sutet av ktber (12 mg/) ch bestd ti 98% av bågrönager. Dminerande arter var Panktthrix agardhii ch Micrcystis spp. Primärprduktin Primärprduktinen i Vmbsjön var högst på mkring 0,5 m djup ch mycket åg redan på 2-3 m djup berende på den höga växtpanktnbimassan (Figur 15). De högsta prduktinsvärdena uppnåddes under periden mean mitten av jrmi ch böjan av september, då prduktinen uppgick ti över 200 mg C/m2 hr. Detta mtsvarar över 2 g C/m2 dygn eer60gcim2 månad. Den ttaa årsprduktinen kan uppskattas ti mkring 600 g C/ m2, viket är ett högt värde. Liknande prduktinsvärden uppmättes på 1970-taet (Gein 1975). Detta innebär i runda ta att den åriga prduktinen av växtpanktn uppgår ti 6 hg växtpanktn per m2 eer 6 000 tn per år. Rtatrier Vmbsjöns rtatriebimassa nådde två tppar under 1995 (Figur 16). I maj var deras sammanagda bimassa sm högst under året (24,3 pg/1). Den andra tppen inträffade mt sutet av året ch i början på 1996 då bimassan var 15,1 Jtg. Den dminanta famijen under vår ch höst var Keratea, varav Keratea quadrata, sm trivs bra i eutrfa vatten, utgjrde nästan 100% av bimassan. I juni bestd bimassan ti fyra femtedear av arten Pmphyx sucata sm ckså indikerar eutrfa vatten. I sutet på jui dminerade arten Trichcerca capucina ch i augusti varcnchius unicrnis mest frekvent. Även K. quadrata ch Pyarthra spp. var då vanigt förekmmande. I bö1jan på september s E 100 <> 150 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 200 Fi g ur 1 O. A rsmedevärde av siktd 'P u et i a p ri-ktber 1969-95 (n :::.7 år). (Data från 1969-94 ref 1 ch 2.) JUIFTU 15,- - 12 9 6 3 7)Ui =siktdjup -+-grumighet - - Vv/.1------+ i... ---+.!. 250 1935 1945 1955 1965 1975 1985 1995 Figur 11. A rsmedevärden för siktdjup (m) ch grumighet ( JTV FTU) i V mbsjö n unda 1900-taet. För siktdjup är n :::.7 fördeade över året utm 1938 (n :::. ), 1946 (n=2), 1947 (n= ) ch 1988 (n=2). (Data från 1969-94 re{ ch 2.) g/ \80 150. 120. 90. 60... I.... '. '.. ' ".......r -TOT P 30. - TOT N r:. 71 1989 1968 1973 1978 1983 1988 1993 Figur 12. Hater av ttafsfr (pg ) ch ttakväve (mg ) fr m 1969. 1989 års värden är baserade på fyra mätningar (januari-ktber) medan övriga värden är baserade på minst fe m mätningar under ett år. (Data från 1969-94 re{ ch 2.) 14 12 10 8 <!. Q> E 6 4 2 211 fcb ';:Små mnaåar g Pansarfageater D Rekyager O Kiseager Ha ptphyceae Grönager 11 Bågröna a ger VmbsJön 1995 cm 50 100 150 200 mg/ 6 s 4 3 1996 - -»» 5 - - q - - - - Figur 13. Växtpanktnbimassa (mg ) i Vmbsjön 1995. 87
Stean F Hamrin m f 5% Små mnader2% februari jui 1995 Bågröna ager 14% Pansarfa Rekyatger geater 6% 2% augusti januari 1995 96 Figur 14. Den prcentuea fördeningen au växtpanktnbimassan i V mbsjön under fe bruari-jui respektive augusti-januari 1995-96. mgc!m 3 1 250-150.,. 0,75 200 100 ----0,2 -. s -1 1,5 50-2 ap r maj jun ju aug se p kt!>- 3 Figur 15. Primärprduktinen (mg k m 3 timme 1) i V mbsjön under periden apri-ktber 1995 på djup mean 0.2 ch 3 meter. pg/1 25 20 15 10 5 Cnchius unicmis ekerste/is spp. Pmphyx s utesta Fiinia ngiseta c Pyarthra spp. IIIDÖIII"Iga 0 ---- 24 eb 23 mar 26 ap r 16 maj 28 ju n 20 ju 1 O ""9 5 se p 29 se p 24 kt 27 nv 4 IM Figur 16. Rtatariernas bimassa (pg ) i V mbsjön 1995. antaiiiter s T :r 600.:. 500-400, 30().:. 2001 100 111 Eudty>tmus sp. naupher spp. 1m Bsmina ccregni C Dspmia gaests Disphansma btachyu111m 20-ab 23-mar 24-&pr 16-rnj 08-jun 26-jun 20 ;..1 t-aug.s-.., 29 sep 2G : Z7 n<n 04-jan 30 ia Figur 17. Djurpanktnsamhäet i V mbsjön 1995. utgjrdes ungefär häften av bimassan av Fiinia ngiseta ch 20% av K. quadrata. I ktber-december fanns frutm K. quadrata (60-90% av bimassan) ckså F. ngiseta, Pyarthra spp. ch P. sucata. Panktivra crustaceer Antaet peagiska kräftdjur var under apriseptember ganska knstant med maximum i sutet av september med 869 individer per iter (Figur 17, 18, 19). Cpepder (ink. naupier) dminerade i anta under hea året utm den 8:ejuni då gruppernabsmina ch Daphnia utgjrde mer än 50% av djurpanktnabundansen. Från februari ti maj bestd mer än häften av cpepderna av Cycps sp. (63-484 ind/1) ch de övriga cpepderna utgjrdes av Eudiaptmus sp. (25-269 ind/1). Under resterande deen av året var frhåandet det mvända ch Eudiaptmus sp. dminerade cpepdsamhäet. I medeta var de 193 st per iter ch Cycps sp. 96 st per iter. Den rikigast frekmmande cadceren var en eer två små bestämbara Daphniaarter (hybrider?). Antaet under smmar ch tidig höst var i medeta 163 individer per iter. Daphnia cucuata förekm från maj ti ch med nvember med det största antaet i september (154 ind). Daphnia gaeata förekm från apri ti juni med sm mest 60 ind/. Från september ti januari var de inte ika frekventa (19 ind/1 den 27/11). Två arter av Bsmina förekm i Vmbsjön, Bsmina ngirstris ch B. cregni. Den frstnämnda frekm i början av smmaren (15 ind maj-juni). B. cregni var i medeta 43 ind/1 från juni ti nvember. Diaphansma brachyurum förekm endast vid prvtagningen den 20 jui med 6 individer per iter. Gruppen Daphnia var knappt en miimeter stra under större deen av 1995 (Figur 20). Medeängden av Daphnia cucuata ch D. gaeata var ca 0,9 mm. Sm störst var D. cucuata 1,1 mm i mitten av juni. D. gaeata var i sutet av nvember mm ång. Bsmina cregni ch B. ngirstris hade en medeängd på 0,57 resp 0,46 mm (F igur 21). Bttenfauna Under våren 1994 var faunans täthet ca 12 800 ind/m2 (Figur 22, 23). Antaet fåbrstmaskar ökade med djupet från nästan 500 ind/m2 (19 m. ö.h. ) ti ca 19 000 ind/m2 (9 m. ö. h. ) med 88
Från sediment ti fisk -Vmbsjön 1994-95 Oaphn/a cucuu.:tuj 9" Dapns gaeaa 2% nupit H% Bsmina spp. 6% 800 --D--naupter -4-C$pCJ)()0er 600 A- dadett er Dapna spp. 15% 400 200 cpepder spp. 7'% Figur 18. Fördeningen au antaet djurpanktn i V mbsjön 1995. ett medevärde på 9 600 ind/mz. Fjädermyggarverna fordeade sigjämt (mede2 90 0 ind/ m2) ned ti18 m. ö. h. Ärtmuss anpisidium sp. ch kvastret Hydracarina s p. hade ckså en jämn djupfårdening med medevärden på 70 respektive 150 ind/m2 Ned ti djupet 15 m.ö. h. förekm dvärgbuksimmaren Micr necta minutissima med i genmsnitt 70 ind/ m2 Övrig fauna förekm i itet anta ned ti 15 m. ö. h. ( <30 ind/m2) På hösten 1994 minskade det ttaa antaet individer ti ca 7 90 0 per kvadratmeter (Figur 22, 23). Fåbrstmaskarna var i medeta färre (5 80 0 ind/m2) men hade samma spridning sm på våren. Förekmsten av fjädermyggarver minskade från 2 900 ind/ m2 på våren ti 17 ind/m2 på hösten. Detta berdde främst på ett minskat anta på djupare vatten. Kräftdjuret ch gaciareikten Paasea quadrispinsa frekrst på våren var 27 ind/m2, men minskade på hösten ti 1 ind/m2). ÄrtmussanPisidium sp. minskade i anta från vår ti höst från 70 ti 30 ind/ m2, medan dammussanandanta cygnea ökade från O ti2 ind/m2 De på våren sparsamt frekmmande dag- ch nattsändrna ökade på hösten sin täthet på grunt vatten mycket starkt (höstmede: dagsändr 46 ind/m2, nattsändr 15 ind/m2). Under hösten ökade ckså fjädergäsnäckan Vavata piscinais på aa djup jämfört med vårens anta ( 4 ti 13 ind/m2 ). Om man järnfr antaet bttendjur under periden 1970-94 så uppgår de 1994 ti ungefär samma anta sm i den första undersökningen 1969-71 (medevärde= 10 000 ind/ rn2). 1983 var medeantaet djur betydigt ägre; ca 3 000 ind/m2 (Figur 23). 1994 var antaet fåbrstmaskar ungefär ika många feb mar apr maj ]un Ju aug sep kt nv dec jan!ab Figur 19. Anta cadcerer, cpepder ch naupier i Vmbsjön 1995. 1. 5 r,. E 1.0.. C) c: 'E 0.5 J Qi 'E - O 0.0 ' c: 20 24 8 20 :(I 5 26 4 -' fe b ap r ju n ju se p Okt ]an Daphnia spp. Daphna ga/9ata Daphnia cucuata Figur 20. LängdfOrdeningen (mm) au Daphnia i V mbsjön 1995-96. E 1.0.. 5 s ep 26 kt CJ B s m in a fngirs tris 11 B s m /n a c regni 4 jan Figur 21. LängdfOrdeningen au Bsmina ngirstris ch B. cregni i V mbsjön 1995-96... 0.0. -----_.,.- 20 e b 24 ap r 8 ju n 20 ju indrm 2 EJ övriga 14000 IIIIJnädermyggr 12000 B snäckr mussr 10000- gattmaskar 8000 6000 4000.. 2000-.. \år höst -Ar ht \år höst 1969 71 1983 1994 Figur 22. Bttenfaunans abundans (indm2) i V mbsjön våren ch hösten 1969-71, 1983 ch 1994. 89 r!.
Stean F Hamrin m f "'..,.. E ::: Q) "0 0 - > O :.a c: 1969-71 Ii 1983 kräftdjur maskar ch i ar Djup m ö h..,.. nattsändr dagsändr N 1984 sm 1969-71 (ca 7 500 indm2), men betydigt ägre 1983 (2 500 ind/m2). Fjädermyggarverna däremt minskade från ca 15 000 ind/m2 på grundare vatten 1969-71 ti mkring häften 1983 ch 1994. Årsmedevärdet av antaet mussr ch snäckr var under åren 1969-71 mkring 800 indm2 1983 var årsmedeantaet ca 20 ind/m2 1994 fanns det någt fer (60 ind/m2)jämfrt med 1983. Järnfr man 1994 med 1983 har dck mussan A. cygnea ökat någt på aa djup. Dagsändan Caenis sp. sm har förekmmit sparsamt i tidigare undersökningar ökade ti 500 indm2 år 1994. Då fanns å andra sidan inga förekmster av dagsiändan Centrptium uteum, sm 1983 förekm i drygt 100 indm2 1969-71 är det känt vika arter sm räknats. Dagsändr fanns dck inte någt år djupare än 15 m.ö.h. Antaet nattsändr var ungefär detsamma 1969-71 ch 1994, men betydigt ägre 1983 (200 resp 15 ind/m2). Kräftdjur förekm i ungefär ika stra mängder 1994 sm 1969-71. Förekmsterna utgjrdes mestades av P. quadri.<pinsa ch då på djup ned ti 8 m.ö.h. 1983 var antaet kräftdjur ca 25 ind/m2 ch fö rekm då endast på mycket grunt vatten. 1994 var bttenfaunans bimassa på våren nästan dubbet så str sm på hösten; 57 respektive 37 gram våtvikt per m2 (Figur 24) ch 5,4 respektive 2,6 gram trrvikt per m2 Mer än häften av bimassan (våtvikt) på våren utgjrdes av fåbrstmaskar ch 39% bestd av fj ädermyggarver. På hösten var fåbrstmaskarnas ande av bimassan ite mindre (39%). Dammussrnas våtvikt utgjrde då hea 48% ch fjädermyggarverna 12%. Sammanfattningsvis kan knstateras att bttendjurssamhäet 1970 förefö endast svagt påverkat av fiskpredatin. 1983 var på- jädermygg Djup m ö h N Figur 23. Djupfördening au bttenfauna i Vmbsjön (individer 1m 2 ) 1969-71) 1983 ch1994. För 1994 se även Thbe 7a ch b. Figur 24. Bttenfaunans våtvikt (g m2) i V mbsjön våren ch hösten 1983 ch 1994. 90
Från sediment ti fisk - Vmbsjön 1994-95 verkan sm störst ch nu (1994) har påverkan åter minskat utan att nå förhåandena mkring 1970. Bentiskt fisksamhäe Fångsterna vid experimente tråning (20 min) uppgick ti mean 7 ch 20 kg. Detta är ungefär 90% mindre än vid tråningarna ti år tidigare (Figur 25, 26), viket är mycket anmärkningsvärt ch måste kmmenteras speciet. Vid tidigare tråningar användes en iknande trå, men frsedd med 5 mm maskr i kaven istäet för sm nu 11 mm. Metdikstudier i Ringsjön har visat att fångsterna med den större maskstreken ger tre gånger så stra fångster. Å andra sidan var tråhastigheten 1983 tre knp mt två knp under 1994. Prv har visat att den högre hastigheten inte ökar fångsterna av mörtfisk per tidsenhet. Däremt innebär fartskinaden att den tråade ytan ökar med 50%. Då dessa skinader i strt sett neutraiserar varandra har ingen krrektin skett för dessa skinader. I övrigt har fisket skett på identiskt sätt. Vi betraktar det dck sm mycket sannikt att dessa eventuea skinader kan fö rkara den betydande fångstminskning sm inträffat under 1994. Vi utgår därför från att fisksamhäet under 1994 verkigen är mycket mindre än under 1983. Denna tkning stöds ckså av de förändringar i t ex bttendjurssamhäet sm inträffat mean 1983 ch 1994. För att verifiera 1994 års siffrr genmfördes förnyade prvtråningar under augusti 1995 (Figur 26). Fångstens strek ch sammansättning var då inte skid från fångsten under 1994, viket visar att metdprbem inte trde vara rsaken ti de åga värdena under 1994. Resutaten visar ckså att fisksamhäet inte ökat under 1995. En starkt bidragande rsak ti de ägre fångsterna under 1994 var den mycket kraftiga minsimingen av mängden gärs (Figur 25, 26, 27). Under 1983 utgjrde gärsen 25% av fångsten, medan mtsvarande värde under 1994 var ett fåta prcent. I övrigt var andeen braxen förändrad medan aa övriga arter ökat reativt sett. I absut mening har emeertid ckså beståndet av braxen minskat mycket starkt sedan 1983. Brtsett från minskningen i bimassa har ckså beståndets ängd- (åders-) sammansättning förändrats Figur 28). Från att tidigare ha dminerats av individer över 400 mm (även antasmässigt!), 250 c e z N... 150 C) tf 100 C) c ""' u. s 25 c e 20 N.. 15 C.:; {/) 10 C c <U u. s 1983 Juni Jui September Nvember 1994 Juni Jui Augusti Oktber 1!3 GÄRS 0 BRAXEN Q BJÖRKNA BENLÖJA MÖRT E!! ABBORRE m D> m GiDOA m IL Figur 25. Fiskfångstens strek (kg 120 min) i Vmbsjön 1983 ch 1994 ( djupvägda värden). dminerades beståndet 1994 av strekskasser mkring 250 mm. Under 1983 skedde inte någn märkbar tiväxt under periden juni ti ktber, men under 1994 ökade medeängden hs den nämnda strekskassen från mkring 200 mm i jui ti mkring 250 mm i ktber. Även detta tyder på att fiskbimassan i Vmbsjön var betydigt större under 1983. I övrigt var strukturen hs de ika fiskbestånden ikartad mean 1983 ch 1994 brtsett från avsaknaden av större gös 1994 ch förekmsten av en större mängd gösynge samma år. Avsaknaden av större gös kan dck ber på den ägre tråhastigheten under 1994 sm missgynnar fångsten av rvfisk. Andeen rvfisk uppgick ti mkring 25%, viket är avsevärt mer än i exempevis Ringsjön ch Finjasjön före restaureringen. Under 1994 var fångsterna under smmaren störst på djup under 8 m ch i ktber på 8-10 m (Figur 26). Under 1983 var fångsterna ungefär ika stra på aa djup, viket ckså tyder på att fisksamhäet var större under 1983. 91
Stean F Hamrin m f s 4 6 C!;= =., 8 12 14 10 e:::- 1983 Kg 20 min 100 1 s 200 Juni 250 20 1994 Kg 20 min 40 60 80 100 Juni Figur 26. Dj upfördening av tråfångsten (kg 20 min) i V mbsjön 1983, 1994 ch 1995..= 7 meters djup;.. = 13 meters dj up. E a. :;, O' 4 6 10 12 14 4 6 8 10 12 14 Jui September r Jui Augusti Kg/20 min...... usti1995 2 4 6 8 10 12 14 Nvember Oktber ij!gärs 0 BAAXEN (BJÖRKNA). MÖRTt(BENLÖJA) r:'i ABBORRE E;' GÖSt(GÄDDA}!mAL Und er 1994 (Figur 25) d minerad es fi sksa mhä et anta smässigt av ynge av abbrre, gös ch i viss mån mört. Detta skijer sig ckså i hög grad från tidiga re frh åa nd en i Ringsjön ch Finja sjön, där mörtfisk het dminerad e i de mind re strekskasserna. Fisksamhäet i Björkaåns mynnigsmråde ch i itraznen För att få en rea tiv uppfa ttning av fi sksamhä ets sa mma nsättning i mråden där tråning inte va r möjig efi skades i Vrbsjöns syd östra hörn ch i Björka åns mynning (Figur 29, 30). Av metd skä va d es mråden med ika grad av vegeta ti nstäckning, men dessa mråd en representera r ckså de dea r av sjön d är ynge ka n ansa mas. Preda ti nstrycket från fi sk ch tage in m mråden s m sa kna r skydda nd e strukturer är a tfr st rt fr a tt möj iggöra förekmst av små fiska r. Detta styrks ckså av att fångsten på öppna sa nd mråden va r O, även m detta de vis frkaras med undv ika nd erea kti ner pga båt ch e fi skea ggrega t. Litrat dminerad es fångsten av abb rre ch mört ch på hösten benöja. Med est reken h s abb rre ch mört va r betydande ch m t sva rade st reken h s pea gia t fångad fisk (trå ning). D et tycks uppenbart att det it ra a fisksamhäet i huv udsak återspega r dea r av det pea giskt förek mma nd e sa mhäet. Anta et års-ch fj årsynge va r mycket ågt ch inte ens skyddade dea r av stra ndznen tycks erbjuda ämpiga ha bita t fr fiskynge. 92
Från sediment ti fisk - Vmbsjön 1994-95 I Björkaåns mynningsmråde upp ti nedersta vandringshinder (ågvatten) dminerades fångsten under hösten av unga exempar av mört ch abbrre. De ägre fångsterna under smmaren kan ber på att fisket då enbart ägde rum i åns ara nedersta del Vid höstfisket frekm dessutm mycket stra stim av ynge av sannikt benöja ch mört i åns "peagiska" dear samt ett betydande anta stra gäddr, vika sannikt prederade på nämnda stim. Av metdskä kunde dessa peagiska fiskar inte fångas med efiske. Ju n Ju 1983 1994 1995 Ju n Ju Sep Figur 27. Viktfördening ( dj upvägda värden) au tråfångsten i Vmbsjön 1983, 1994 ch 1995. Nv Okt Figur 28. Längdfördening av fångst per ansträngning (anta 20 minuter i V mbsjön 1983 ch 1984. fg GAAS 0 BRAXEN 0 BJÖRKNA efnlö.ja MÖRT m ABBORRE f.i1 (t$ E! G$rA Ii A.. 400 350 300,!;; E 250 200 Oj 150 'E j 100 50 1983!!!Gärs n Mört 11 Benöja r! Björt<na Braxen O L--L------------ 50 1-20! 40 30 10...,. ---,----:--:--- --..--- --"-""'"""'""----- ---- 254 st abbrre A Gädda Gös 1983 L Abbrre g <D 60 50 j_ 40 + i (\J 30 : 20 j 10 : 180 160 140 120 100 1a 80 c 60 <G 40-1994 1994 ii Gärs Mört Benöja Björt<na Braxen A :J Gädda Gös esabbrre U)! i g.. g ängd (mm) g ängd (mm)...,. 93 L
Stea n F Ha mrin m f 100 80 60... 40 20 100 80.. 60 ö 40... 20 Vmbsjön Bj ör kaån 100 L_. 80 60 % 40 O.. LUI..._j 1 --Täthets9rad 6 1 --Tätheagrad..._... 6 Figur 29. Andear fisk per dpp vid efiske i Vmbsjöns itra ch i Björkaåns mynning 01.09 (överst) ch 28.10 1994. Täthetsgrad 1 6: =sand, 2=öppning i vegetatin, 3=träd, 4=submers vegetatin, 5=badvass ch 6=Sparganium sp. (igeknpp). Fiskynge Förekmst De fiskynge sm fånga des i Vmba jöns itra c h pea gia under 1995 var mört, abbrre, gös ch gärs. Mört, abbrre c h gös fånga des 100 200 Vmb sj ön 49 dpp Bj örka ån 21 dpp 00 Längd, mm 400 s 600 ij Gärs Benöja Mört fa Abbrre Gäd:t: Figur 30. Längdfördening (mm) av det ttaa antaet efiskade fiskar i Vmbsjöns it ra ch i Björkaåns mynning 1994. i pea gia en medan gärs äv en fånga des i itra en. Fest ynge tråa des den 27 juni (Figur 31). Den största deen av denna fångst utgjrdes av mört (63,1/100 meter) sm inte förekmmit under de tv å tidigare tråningstifä ena. T re vec kr sena re va r f rekmsten av mörtynge ca 20 gånger mindre (2,9/ 100 meter) c h den största fångsten tgs då i i tra en. Abbrrynge fånga des vid a a tifä en utm i september. Den 27 juni va r förekmsten av abbrre störst i pea gia en (6,6/ 00 meter) meda n de under öv ri ga tråninga r förekm sparsa mt i både pea gia c h itra (0,1-2,2 /100 meter). Gösynge fånga des vid de tre f rsta trå tifäena. Den 18 ma j fa nns ungefä r 7,5 ynge per 100 meter i både itra c h pea gia. Den 7 juni fånga des gösynge i sa mma mängd i itra en medan det i pea gia en enda st fä ngades per 100 meter. Den 27 juni tråa des fest gösynge i pea gia en (13,7 mt 2,7/100 meter i itra en). Gärsynge förekm v id a a tråtifä en i både itra c h pea gia. Tråfångsten tendera de va ra större i itra en men enda st den 24 augusti va r skinaden mea n fångst i pea gia c h itra signifika nt. Medeängd Yngets ängd ha r i f rsta ha nd mätts f r att underätta artbestämningen. Mätningarna visa r emeertid c kså a tt tiv äxten hs ynget är sna bb ch både mört c h abbrre uppnår en ängd vid smma rens sut på 70-80 mm (F igu r 32). Dessa värden är höga järnf rt med andra sjöa r c h tyder på att knkmt ensen är åg, dv s det tta a anta et ynge i sjön är itet. Även tiv äxten hs gärs är hög, viket sa mma nta get gör att öv er ev na den hs de ynge sm finns i sjön under påföja nde, fta kritiska vinter, trde va ra hög. D et ha de varit intressa nt att f ja tiv äxt en hs gös under smmarperiden, men tyvärr upphörde fångsterna redan i sutet av juni. Det är v isst m detta berr på att ynget dgåts upp eer på att den anv ända metden inte är ämpig f r gös. Födva Sa mmana gt anaysera des ma ginnehået på 67 fiskynge va rav 16 mörta r, 20 abbrra r, 14 gösa r c h 17 gärsa r. Dessutm indea des mört, a bbrre ch gärs i tv å streksgrupper (0+ c h +) (F igu r 33). 94
Från sediment ti fisk - Vmbsjön 1994-95 s E 3 :;; 2 J!! m&tynge 'ZTI:<d90.2. 4 j/.peage '.; 4 1 t,i./t abbr1y119e itra 8 Dta -.Ii 6 rnec!ef itra ch paaga 6 peagia ai 2.. jun jun ju aug $9p kt 11 "' + -2 6 mede tita ch petagtaj T: af fun ju aug $ep Ok\ gösynge gärsynge 20 2.5 T peaga 1' 2,, mede itra ch peaga 15 itra 1.5 peaga.; i 10 A mede itra & peagia :;; i I,j t 5 t 1 : '\".! )u n ju aug $ep kt jun ' )u' ju i aug aug sep kt niaj -<J. 5" -5 Figur 30. Anta ynge av mört, abbrre, gös ch gärs per 100 m (8 tråningar; ± sd) i Vmbsjön1995. Signifikanta skinader mean peagia ch itra har särredvisats (Kruska-Wais ANOVA). -1.itra 100 ---- ---- ----------- Mörtyngens (0+; 15-35 mm, n=7) maginnehå bestd ti 90% av Chydrus spp ch Bsmina spp. Resten utgjrdes av Daphnia spp. chleptdra kindtii (2%). Mer än hava maginnehået hs fjårsynge ( 60-85 mm, n=9) bestd av Daphnia spp, en fjärdede av Chydridae spp, 17% av Bsmina spp ch resten (2%) av L. kindtii. Maginnehået hs abbrrynge (O+; 4-50 mm, n=16) bestd ti dryga häften av cpepder varav de festa caanida. Daphnia spp utgjrde nästan en tredjede. Övrigt innehå var Bsmina spp. Chydridae spp. ch L. kindtii. Abbnama av kassen + innehö däremt 2/3 L. kindtii. Dessutm förekm Chydridae spp.,dapnia spp., chbsmina spp. men inga cpepder. Gösyngets maginnehå (n=14; 13-30 mm bestd ti 84% av cpepder, ti största deen caanida. L. kindtii utgjrde 10% ch en mindre ande utgjrdes av Daphnia spp. ch övriga crustaceaer. Gärsyngens magar innehö ti drygt häftendaphnia spp. L. ändtii utgjrde 17%, cpepder, 15% medan resterande 12% utgjrdes av Chydridae spp.,bsmina spp. ch fjädermyggarver. 80 60 40 20 abbrre -.A..- "" -4",... s :.- -,...,;,,,f".;"'- gärs '.,. _.....,; mört _. 0 maj ju n ju aug s ep kt +-------1--... 1...... _,_ ----+----i Figur 31. Medeängd (mm±sd) av ynge av mört, abbrre, gös ch gärs i Vmbsjön 1995. Fsfrbudget för Vmbsjön 1995 Transprt av fsfr ti ch från Vmbsjön Extern tiförse av ttafsfr under 1995 mtsvarade i strt sett utforsen via Kävingeån (75%) ch vattenverket vid Vmb (25%) (Figur 34). Omkring 70% av tiförsen km under januari ch februari då ckså brtfrsen var sm störst. Betydande dear av den tiförda fsfrn påverkar därfr inte Vmbsjön under den kritiska smmarperiden. Fsfrhaterna är därför ckså åga i sjön under frvåren (drygt 20 pg/ järnfrt med drygt 50 pg/1 under vintern). Detta innebär - 95
Stean F Hamrin m f mörtynge 15-35 mm, n=7 mörtynge 60-85 mm, n=9,,"", abbrrynge 4-50 mm, n= 15 abbrrynge 70 85 mm. n=4,,"""'\. gösynge 3-30 mm. n=9 \\, gärsynge 4-35 mm, n=1 1 ---...,,," \\ ---- ) / / t 1 Daphnia spp. Bsmina spp. IIDi Chydridae spp Crustacea spp. caanid cp. ä cycpid cp. G cpepd spp. / / Leptdra kindtii Chirnmidae spp. övriga gärsynge 35-65 mm, n=6 \\, j / Figur 33. Maginnehå (%) hs årsynge ch fjrårsynge au mört, abbrre, gös chgärs i Vmbsjön 1995 (1815, 7/6, 2716, 18/7, 24/8, ch 21 19). att ttafsfrmängden i Vrbsjöns vatten under vintern är mkring 2,5 tn ch under våren drygt tn. Under vintern tifrs mkring 3 tn fsfr per månad samtidigt sm mängden fsfr i sjön är reativt knstant ch knappt 2 tn ämnar sjön. Knappt häften av den tifrda fsfrmängden trde därfr depneras i sedimenten huvudsakigen i frm av rganisk fsfr. Under smmaren stiger fsfrmängden i sjön huvudsakigen ti fjd av interna prcesser i frm av sedimentäckage ch fsfrexkretin från fisk, djurpanktn ch bttendjur. Huvuddeen av denna fsfr härrör via van nämnda prcesser från sedimenten. Sannikt utnyttjas då fsfr sm sedimenterat i sjön fregående höst. Samtidigt sjunker mängden externt tiförd fsfr kraftigt ti het frsumbara mängder (20 kg) i augusti. Först i nvember stiger åter den externa fsfrtiförsen kraftigt. Läckage av fsfr från Vmbsjöns sediment Experimentea studier. Den högsta knsumtinen av fritt syrgas (80 mg/m2 t) uppmättes i sedimentet hämtat från 14 meters djup (Figur 35). Någn skinad mean knsumtin av syrgas vid fem, sju ch ti meter kunde däremt inte urskijas (mkring 60 mg/m2 t). En höjning av temperaturen från 10 ti 18 C resuterade i en höjning av sedimentens syrgasknsumtin med mean 16 ti 26%. Den höga syrgasknsumtinen i sedimentet medförde att förbipasserande vatten inte var 100% mättat under genmfödesexperimentet (52-66% vid 10 C, 12-45% vid 18 c). Syreknsumtinen i vattenfasen var dck knstant under experimentet över de individuea sedimentkärnr. Inm varje temperaturgrupp var äckaget signifikant mvänt reaterat ti syrehaten, viken i sin tur är en funktin av respektive sediments syretäring. Vid syremättnadsvärden över 25% var injens utning ika avsett temperatur ch skinaden mean temperaturerna var mkring 100 pg PO 4-P/t (Figur 36, 37). I samrna figurer redvisas sedimentets äckage av fsfr då uft bubbades direkt ti den stagnanta vattenfasen över varje individue sedimentkärna. Vid O c var fsfräckaget vid 3 tifäen av 4 högre vid syremättnad än vid ägre syrehater. Vid 18 c var fsfräckaget vid samtiga tifäen ägre vid fu syremättnad. Vid 10 c vid genmfödesexperimentet varierade äckaget mean 35 ch 250 pg P04- P/m2 timme. Vid 100% syremättnad varierade äckaget mean 110 ch 170 pg P04-P/m2 timme. Vid 18 c var äckaget generet högre jämfört med 10 c vid aa djup. Vid genmfödesexperimentet äckte det mean 210 ch 200 pg P04- P/m2 timrne vid 18 c ch vid syremättnad äckte det mean 160 ch 460 pg P04-P/m2 tirnme (Figur 37). Ett 96