Limnologiska undersökningar i Krankesjön 1999

Transkript

1 Limnlgiska undersökningar i Krankesjön 1999 Undervattensvegetatin, planktn ch kemisk/fysikaliska förhållanden En resultatsammanställning I1mgard Blindw ch Anders Hargeby Limnlgiska avdelningen Eklgihuset Lunds universitet Lund Rapprt till Lunds kmmun, Kävlingeåns Vattenvårdsförbund ch Länsstyrelsen Skåne Län

2 3 Genmförande Prv för vattenkemiska ch fysikaliska analyser (fåltanalyser, närsalter, suspenderat material, klrfyll) tgs 11 gånger under vegetatinsperiden på sjöns djupaste ställe. Samtidigt tgs prv för zplanktn. Fältanalyser utfördes enligt limnlgiska standardmetder, närsalterna (fsfr ch lika kvävefraktiner) analyserades på autanalyser (Växteklgiska avdelningen, Eklgihuset, Lunds universitet). För analys av suspenderat material filtrerades en känd vattenvlym genm ett förvägt OF/C filter. Trrvikt ch askfri trrvikt bestämdes efter trkning (105 C) ch glödning (550 C). För mätning av klrfyll filtrerades en känd vattenvlym genm ett GF/C filter vilket förvarades i frys till analystillfället Klrfyll extraherades med metanl ch mättes i spektrftmeter. Större zplanktn (Crustacea) räknades i mvänt mikrskp. Bimassan bestämdes med hjälp av längd/viktfnnler. Utifrån bimassan beräknades betningstrycket på växtplanktn sm den andel av växtplanktn sm maximalt kan betas av den befintliga zplanktnbimassan; därvid förutsatte vi att hppkräftr (Cpepda) filtrerar ungefär halva sin krppsvikt per dygn, medan hinnkräftr (Ciadcera) filtrerar hela sin krppsvikt per dygn (jämför Blindw m.fl. 20). Vattnets ljusutsläckning (extinktin) mättes med hjälp av ftmeter (Windaeus) sm den vertikala lgaritmiska ljusminskningen (Scheffer 1998). Extinktinen bestämdes även genm beräkning utifrån mängden suspenderat material, klrfyll ch vattenfärg (Scheffer 1998, frmeln för cmbined field data, Tabell 2.1 ). Vegetatinen inventerades under augusti från båt. Vegetatinens utbredning ritades in på en karta. För uppskattning av bimassan i sjön användes värden från tidigare år sm hade erhållits från rörhämtarprv. Sjöfågel räknades två gånger per månad från båda fågeltrnen från mitten av april till ktber. Prvfiske genmfördes av Länsstyrelsen under smmaren Länsstyrelsens undersökningar kmmer sannlikt att frtgå med prvfiske vart tredje år inm ramen för den reginala övervakningen. Antalet nät, fiskeplatser ch nättyp är inte helt överensstäimnande med de undersökningar sm tidigare år genmförts av Lunds universitet. Sm exempel kan nämnas att näten har någt mindre maskstrlekar ch att en stöne andel nät lades i vegetatinen Med beaktande av dessa metdskillnader är de förestående prvfiskena mycket värdefulla för en kntinuerlig uppföljning av fiskppulatinernas utveckling i sjön. Data på vattenståndet (avlasningar en gång per vecka) ställdes till förfgande av Vägdetaljcn, Revinge garnisn.

3 5 Långtidsutvecklingen i Krankesjön De första undervattensväxter sm etablerade sig i sjön på 1980talet var brstnate (Ptamgetn pectinatus), men kring 1990 bö1jade kransalger expandera ch trängde undan brstnaten mer ch mer (Fig. 2). Eftersm kransalgernas bimassa per ytenhet är ungefär l O gånger högre än brstnatens ökade den sammanlagda bimassan av undervattensvegetatinen främst i samband med kransalgernas expansin. Bland kransalger dminerade Charatmentsa (rödsträfse) under de första åren. Chara hispicla (taggsträfse) ch spretsträfse ökade dck efterhand. Taggsträfse är idag lika utbredd i Krankesjön sm rödsträfse. Under 1999 minskade både utbredningen ch bimassan av undervattensvegetatinen betydligt eftersm kransalger bara förekm fläckvis i största delen av det tidigare kmpakta kransalgsbältet i sjöns södra del (Fig. 2). På grund av vegetatinens inhmgena förekmst i sjön är uppskattningarna för utbredning ch bimassa av undervattensväxtema mycket grva. Undervattensväxter fungerar sm nyckelrganismer i Krankesjöns eksystem (Anderssn m fl 1990). De lagrar upp närsalter ch brmsar vågrörelsen. I samband med undervattensväxternas expansin i Krankesjön under ökade siktdjupet, medan närsaltskncentratinerna, tätheten av växtplanktn ch grumligheten minskade. Sjöfågelantalen ökade i samband med ökad födatillgång (undervattensväxter ch växtasscierade smådjur). De flesta fysikaliska, kemiska ch bilgiska parametrar sm undersöktes i Krankesjön under 1999 skiljer sig inte avsevärt från åren innan ch återspeglar förhållanden sm är typiska för klarvattenstadiet Siktdjupet var w1der smmaren (juni september) i genmsnitt 190 cm (Fig. 3). Detta innebär att bttnarna i nästan hela sjön brtsett från den smala djuprännan ligger inm den "ftiska znen" (siktdjup* 1,7) ch därmed är ptentiellt klniserbara för undervattensväx ter. Grumligheten var låg ch skiljer sig inte från åren innan (Fig. 3). Den genmsnittliga ttalfsfrkncentratinen låg under smmaren på liknande nivå sm åren innan ch var klart lägre än under det grumliga stadiet (198587) (Fig. 4). Densiteten av Ciadcera ch Cpepda samt zplanktnets betningstryck under juli l augusti 1999 skiljer sig inte från åren innan. Värdena för betningstryck är låga (<l 0% per dag) under juli l augus6 (Fig. 6) ch överstiger inte 25% under vårens zplanktntpp (Tabell 2). Detta tyder på att växtplanktn i Krankesjön snarare begränsas av närsaltstillgången (bttm up) än betning (tp twn) (Blindw m.fl. 20). ågra parametrar skiljer sig dck tydligt från för klarvattenstadiet "typiska" värden. Klrfyllkncentratinen var under smmaren 1999 någt högre än åren innan (Fig. 5). En möjlig förklaring till detta är högre närsaltstillgång i vattenmassan. Bland sjöfåglarna fattsatte under 1999 den senaste årens nedåtgående trend. Både sthöna, knölsvan, sim ch dykänder förekm under juli l augusti i tydligt lägre antal än vad sm hade bserverats under de flesla åren under klarvattenstadiet (Fig. 7). Frtfarande är dck antalen högre än de sm aberverades under det gnunliga stadiet ( samt ). Sarrunansättningen av fiskbeståndet 1999 följde rätt väl utvecklingen från tidigare år (Figur 8). Ökningen av sutare ch sarv från 1996 kan till viss del ber på att 1999 lades fler nät i mråden med undervattensvegetatin. Minskningen i fångsten av braxen är sannlikt ckså en följd av

4 7 Redan under 1997 hade en (då övergående) försvagning av de återkpplingsmekanismer sm stabiliserar klarvattenstadiet i Krankesjön bserverats (se ansökan till detta prjekt). Efter en återhämtning under 1998 fanns under 1999 åter starka tecken på en destabilisering. Mest påfallande är undervattensvegetatinens kraftiga minskning. Det är i dagens läge möjligt att med säkerhet urskilja rsaken l rsakerna till denna förändring. Väderdata från avviker inte mycket från långtidsmedelvärden, dck var vårarna 1996 ch 1997 någt kallare ch vårarna 1997 ch 1998 någt blåsigare än vanligt. Detta kan ha rsakat en minskning i undervattensväxternas tillväxt ch l eller en försening av deras utveckling under våren. Tydligare avvikelser från långtidsmedel hittar vi för vattenståndet sm har varit vanligt högt under maj juli Detta kan ha lett till en minskning av ljustillgången vid bttnarna ch därmed sänrre tillväxt av undervattensvegetatinen. Vi kan inte heller utesluta att Krankesjöns klarvattenstadium destabiliseras på lång sikt genm samma återkpplingsmekanismer (ökad sedimentatin ch närsaltsakkumulering i undervattensvegetatinen) sm på krt sikt skapar förhållanden med klart vatten. En ak.kumulering av finkrniga sedimentpartiklar är tänkbar, ch minskat vattendjup längs östra ch södra stranden (exempelvis utanför Silvåkratrnet) tyder på att en sådan prcess förmdligen äger rum. Detta kan leda till att mer finkrnigt material kan resuspenderas under kraftig blåst ch dänned framkalla högre grumlighet. Det finns även indikatiner för att närsaltskncentratinen i sjön stiger långsamt. Snunarens (juni september) kncentratiner på ttalfsfr har stigit någt under (Spearman Rank, t i ed p = 0,011 ). En framtida övervakning av Krankesjöns limnlgi är mycket angelägen inte minst med tanke på att en destabilisering har ägt rum under För år 20 föreslår vi en upprepning av prvtagningar för vattenkemi ch planktn samt en detaljerad vegetatinskartering. Vi rekmmenderar även att ta flygftn över sjön när undervattensvegetatinen är sm bäst utvecklad (juli l augusti) för att få tillförlitlig dkumentatin över dessa växters utbredning ch beståndsförändringar. Referenser Anderssn, G., Blindw, I., Hargeby, A., Jhanssn, S Det våras för Krankesjön. Anser 29: Blindw, l. 1995: Kransalger (Charphyta). s i: Arnssn, M., Hallingbäck, T. & Mattssn, J.E. (red.): Rödlistade växter i Sverige ArtDatabanken Uppsala. Blindw, L, Anderssn, G., Hargeby, A Krankesjön, en fågelsjös tillfrisknande. Limnlgiska undersökningar samt förslag till ett framtida kntrllprgram. Park ch aturförvaltningen i Lund Blindw, L, Hargeby, A., Wagner, B.M.A., Anderssn, G. 20. Hw imprtant are crustacean planktn fr rnaintenance f water darity in shallw lakes with abundant submcrged vegetatin? Freshwater Bilgy 43: 113. Scheffer, M Eclgy f shallw lakes. Chapman & Hall, Lndn.

5 Datum auplius Cyclpida Calanida I Cpepda Bsmina Daphnia Leptdra Chydrus Ceridaphnia l Ciadcera Asplanchna Grazing pressure (%), _ 20 apr maj maj jun jun jun jul jul l aug aug sep _. _. Tabell 2. Tätheten (antal per l) av makrzplanktn ch betningstryck (grazing pressure) i prv tagna i Krankesjöns djupränna under t. : '

6

7 70 = ""' fl) fl) ""' : """' = 40 ::l = :.., fl) ;; l(") 1.0 t" l(") = ""' fl) fl) ;; ""' : """' c :l eu :. <Il 10 5 s e l(") 1.0 t". M \0 Fig. 2. Utbredning (van) ch bimassa (nedan) av undervattensväxter i Krankesjön Streckat: Kransalger. Grått: Kärlväxter.

8 1 80,., :i 60 "" <:Il <S <!!! ō '<:t 1/") \D t ('l C') '<:t 1/") \D t,,, "'"" 14 OJ) 12 :i '" ev : Et ,;t 1/") \D t ('l C') '<:t l/1 \D t. Fig. 4. Kncentratinen av ttalfsfr (van) ch ttalkväve (nedan) i Krankesjön under resp Medelvärde ch standardfel för prv tagna i djuprännan under juni tillseptember.

9 150. 1!)J) ::i. '" (l) (l) s Fig. 6. Ovan: Bimassa av Cpepda (vita klumner) ch Ciadcera (streckade klumner). edan: Filtrerhastighet ()lg l l*d, vita klumner) ch betningstryck (% l d, streckade klumner). Medelvärde ch standardfel för prv tagna i djuprännan under juli l augusti.

10 90 80,. 70!?J Gärs +' :CC! c O>._ +' (/) O> 40 c CC! LL 30 [I]J Abbrre!! sutare Björkna D Braxen Löja D Sa 20 e:1i Mört 10 Gädda l() (O l' CX) m C\1 c. m CX) CX) CX) CX) CX) m m m O) Q) O) Q) m m m m m m m m T""",, T'"" T'"",.,. T'"" Fig. 8. Fiskens artsammansättning ch bimassa i översiktsnät i Krankesjön under smmaren

11 12 10 D rganiskt material fl detritus El fytplanktn 8 """ l ;; '"' '"' e t).() s V) \0 1< ;:s <C \0 c ;::s c: :::1 \0 \0,, '3 '3 bj) bj) ;::s <C Q) C/,l ,._ r l s "' Q ll.l. C.J e 1.0 VJ s :c.,:;,:: == < <t: V") \0 \0 r:: c: ;::s ;::s \0 \0 ;::s '3 bj) bj) :::1 <. <L> C/,l Fig. 10. Bidrag av rganiskt material, detritus ch fytplanktn till suspenderat material (van) ch extinktinskefficient (nedan) i Krankesjön under 1999.