Bestäm koncentrationen av ett ämne med UV/Vis-spektrofotometri. Niklas Dahrén

Relevanta dokument
Bestäm koncentrationen av ett ämne med spektrofotometri. Niklas Dahrén

SPEKTROFOTOMETRISK BESTÄMNING AV KOPPARHALTEN I MÄSSING

Arbete A3 Bestämning av syrakoefficienten för metylrött

Absorbansmätningar XXXXXX och YYYYYY

Analytisk kemi. Kap 1 sid 15-22, Kap 9 sid

a) 55,8 g/mol b) 183,8 g/mol c) 255,6 g/mol d) 303,7 g/mol 2. Galliumnitrid används i lysdioder. Vilken kemisk formel har galliumnitrid?

SPEKTROSKOPI (1) Elektromagnetisk strålning. Synligt ljus. Kemisk mätteknik CSL Analytisk kemi, KTH. Ljus - en vågrörelse

Beräkna koncentrationen. Niklas Dahrén

BIMA15 HT Säkerhetsföreskrifter och kompletterande laborationer 1

Pappers- och tunnskiktskromatografi. Niklas Dahrén

Gör uppgift 6.10 i arbetsmaterialet (ingår på övningen 16 maj). För 10 torskar har vi värden på variablerna Längd (cm) och Ålder (år).

Koncentrationsbestämning med hjälp av spädningsteknik och spektrofotometri

Preparation och spektroskopisk karakterisering av Myoglobin

Matematikcentrum 1(4) Matematisk Statistik Lunds Universitet MASB11 HT10. Laboration. Regressionsanalys (Sambandsanalys)

Elektron-absorbtionspektroskopi för biomolekyler i UV-VIS-området

2. Spektrofotometri och potentiometri

OBS! Under rubriken lärares namn på gröna omslaget ange istället skrivningsområde, ex Lösningsberedning. Totalt ska ni använda 9 gröna omslag.

Laboration 4 R-versionen

Steady state spektroskopi samt bestämning av luminescenslivslängden

BIMA12/13 ht 2012, Introduktionslab. 1. Teoretisk introduktion till laborativt arbete

Högupplösande vätskekromatografi (HPLC) Niklas Dahrén

Laboration Enzymer. Labföreläsning. Introduktion, enzymer. Kinetik. Första ordningens kinetik. Michaelis-Menten-kinetik

Uppsala Universitet Institutionen för fotokemi och molekylärvetenskap EG FH Konjugerade molekyler

Gaskromatografi (GC) Niklas Dahrén

Bestämning av fluoridhalt i tandkräm

Övningar Stökiometri och Gaslagen

Laboration 4 Regressionsanalys

Analysera gifter, droger och läkemedel med högupplösande vätskekromatografi (HPLC) Niklas Dahrén

Elektromagnetisk strålning. Spektrofotometri. Absorbans / Emission. Elektromagnetiskt spektrum

4. VÄTSKEKROMATOGRAFI

Beräkningar med masshalt, volymhalt och densitet. Niklas Dahrén

s 1 och s 2 är icke kvantmekaniska partiklar? e. (1p) Vad blir sannolikheterna i uppgifterna b, c och d om vinkeln = /2?

Varje laborant ska vid laborationens början lämna renskrivna lösningar till handledaren för kontroll.

Ljuskällor. För att vi ska kunna se något måste det finnas en ljuskälla

Beräkna en förenings empiriska formel och molekylformel. Niklas Dahrén

1.4 Räta linjer modellering

Elektron-absorbtionspektroskopi för biomolekyler i UV-VIS-området

0,22 m. 45 cm. 56 cm. 153 cm 115 cm. 204 cm. 52 cm. 38 cm. 93 cm 22 cm. 140 cm 93 cm. 325 cm

Analysera gifter, droger och andra ämnen med enkla metoder. Niklas Dahrén

Uppgift 1. Kraftmätning. Skolornas Fysiktävling Finalens experimentella del. Isaac Newton

Vad skall vi gå igenom under denna period?

Institutionen för laboratoriemedicin Bilaga 2 Biomedicinska analytikerprogrammet Analytisk Kemi och Biokemisk metodik Ht 2010, Termin 3

Datum Skrivtid 4 tim. Charlotte Sahlberg Bang

Spädningsserier och spädningsfaktorn. Niklas Dahrén

Fysik. Laboration 3. Ljusets vågnatur

Relativitetsteorins grunder, våren 2016 Räkneövning 3 Lösningar

Elektromagnetiska spektrumet SPEKTROSKOPI (2) UV-vis. Kromoforer. Hur analysera ofärgade ämnen? Procedur. Kemisk mätteknik CSL Analytisk kemi, KTH

EXAMENSARBETE KEMITEKNIK HÖGSKOLEINGENJÖRSUTBILDNINGEN

FK Kvantfysikens principer, Fysikum, Stockholms universitet Tentamensskrivning, onsdag 21 december 2016, kl 17:00-22:00

TENTAMEN KEMISK MÄTTEKNIK (KD1110),

v F - v c kallas dispersion

Detektera blod med luminoltestet. Niklas Dahrén

FYSIKUM STOCKHOLMS UNIVERSITET Tentamensskrivning i Vågrörelselära och optik, 10,5 högskolepoäng, FK4009 Tisdagen den 17 juni 2008 kl 9-15

Föreläsning 6: Polarisation

TENTAMEN KEMISK MÄTTEKNIK (KD1190/1110),

Studieanvisning i Optik, Fysik A enligt boken Quanta A

EXPERIMENTELLT PROBLEM 2 DUBBELBRYTNING HOS GLIMMER

TENTAMEN KEMISK MÄTTEKNIK (KD1190/1110),

2.6.2 Diskret spektrum (=linjespektrum)

Dipoler och dipol-dipolbindningar Del 2. Niklas Dahrén

BANDGAP Inledning

FAFA55 HT2016 Laboration 1: Interferens av ljus Nicklas Anttu och August Bjälemark, 2012, Malin Nilsson och David Göransson, 2015, 2016

Några problemlösnings och modelleringsuppgifter med räta linjer

Institutionen för Fysik Polarisation

Fartbestämning med Dopplerradar

Föreläsning 6: Polarisation

Framkalla fingeravtryck med superlim. Niklas Dahrén

Isolering och rening av proteinet tiopurinmetyltransferas

Analysera gifter, droger och läkemedel med gaskromatografi (GC) Niklas Dahrén

Optik. Läran om ljuset

5. Bestämning av cesiumaktivitet

Föreläsning 7: Antireflexbehandling

Ljusets interferens. Sammanfattning

Övning 9 Tenta från Del A. Vägg på avståndet r = 2.0 m och med reflektansen R = 0.9. Lambertspridare.

2. Spetsen på en symaskinsnål rör sig i en enkel harmonisk rörelse med frekvensen f = 5,0 Hz. Läget i y-led beskrivs alltså av uttrycket

Vad bestämmer ett ämnes kokpunkt? Niklas Dahrén

Föreläsning 12. Alkener III Kapitel 12 F12

(ii) Beräkna sidoförskjutningen d mellan in- och utgående strålar, uttryckt i vinklarna θ i och tjocklekar t i. (2p)

Tentamen i Kemi för miljö- och hälsoskyddsområdet: Allmän kemi och jämviktslära

Manual för analys av kvicksilverhalt i sediment med atomabsorptionsspektrometri

TILLÄMPAD ATOMFYSIK Övningstenta 2

Föreläsning 3: Radiometri och fotometri

BANDGAP Inledning

DNA-analyser: Introduktion till DNA-analys med PCR och gelelektrofores. Niklas Dahrén

4. Allmänt Elektromagnetiska vågor

3. Ljus. 3.1 Det elektromagnetiska spektret

Ljudets och ljusets böjning och interferens

FK Kvantfysikens principer, Fysikum, Stockholms universitet Tentamensskrivning, onsdag 16 december 2015, kl 17:00-22:00

Atomens uppbyggnad. Niklas Dahrén

LÄRAN OM LJUSET OPTIK

Frågor till filmen Vi lär oss om: Ljus

Projekt 5 Michelsoninterferometer Fredrik Olsen Roger Persson

1 Hur förklarar du att det blev ett interferensmönster i interferensexperimentet med elektroner?

Föreläsning 7: Antireflexbehandling

TENTAMEN KEMISK MÄTTEKNIK (KD1110),

TENTAMEN KEMISK MÄTTEKNIK (KD1110),

Hur påverkas vi av belysningen i vår omgivning?

Föreläsning 14 och 15: Diffraktion och interferens i gitter, vanliga linser, diffraktiv optik och holografi

Organiska föreningar Struktur- och stereoisomerer. Niklas Dahrén

Innehåll. Kvantfysik. Kvantfysik. Optisk spektroskopi Absorption. Optisk spektroskopi Spridning. Spektroskopi & Kvantfysik Uppgifter

Transkript:

Bestäm koncentrationen av ett ämne med UV/Vis-spektrofotometri Niklas Dahrén

UV/Vis-spektrofotometri ü Sy$et med spektrofotometri är a% mäta koncentra-onen av e% ämne i en lösning. Det sker genom a% vi bestrålar lösningen med ultraviole% eller visuellt ljus (beroende på vilken typ av ljus ämnet kan absorbera) och får ut e% absorbansvärde. Desto mer ljus som absorberas av lösningen desto högre koncentra-on finns det av ämnet. ü UV= Ultraviole% ljus (korta våglängder som våra ögon ej kan uppfa%a). ü Vis= Visuellt ljus (medellånga våglängder som våra ögon kan uppfa%a). ü UV/Vis- spektrofotometri u6örs med en UV/Vis- spektrofotometer.

UV/Vis-spektrofotometerns uppbyggnad Ljuskälla Kyve: (med provet som ska undersökas) Monokromator Detektor

Principen bakom UV/Vis-spektrofotometri ü En ljuskälla skickar ut ljus mot kyve:en där provlösningen med ämnet finns. Ämnets molekyler absorberar en stor del av det ljus som åker in i kyve%en. Desto fler molekyler (högre koncentra-on av ämnet) desto mer ljus absorberas. 0,38 Kyve% med provlösning Detektor ü Detektorn registrerar transmi:ansen vilket är den andel ljus som tar sig igenom och träffar detektorn. Detektorn kan sedan u-från transmi%ansen beräkna absorbansen.

Från detektorn får vi ett absorbansvärde 1. Detektorn registrerar det ljus som träffar detektorn och räknar sedan ut transmi%ansen med följande formel: 0,38 I 1 : Den mängd ljus som tar sig igenom kyve%en och träffar detektorn. I 0 : Den mängd ljus som skickades in i kyve%en. I 0 Kyve% med provlösning I 1 Detektor 2. Detektorn räknar sedan ut absorbansen med följande formel: Vårt exempel: T: 3/7= 0,42= 42 % - log(0,42)= 0,38 T = 0,42 %T = 42 % A = 0,38

Monokromatorns funktion ü En monokromator innehåller e: vridbart prisma och en spalt: Prismat delar upp det vita ljuset, som kommer från ljuskällan, i alla dess våglängder. Spalten gör a% bara en enda våglängd passerar ut ur monokromatorn. När vi ställer in spektrofotometern på en viss våglängd så vrider vi prismat så a% rä% våglängd slinker ut genom spalten! ü Vi ställer in monokromatorn på den våglängd av ljuset som ämnet är bäst på a% absorbera. Varje ämne har en specifik våglängd som ämnet absorberar bäst. ü Monokromatorn filtrerar alltså bort de oönskade våglängderna och släpper enbart igenom den våglängd vi har ställt in den på.

Absorbansvärdet är proportionerligt mot koncentrationen Absorbans KoncentraWon

En högre koncentration av ämnet ger ett högre absorbansvärde 0,85 Kyve% med provlösning Detektor Uträkning av absorbansvärdet: T: 1/7= 0,14= 14 % T = 0,14 %T = 14 % A = 0,85 - log(0,14)= 0,85

Men hur vet vi den exakta koncentrationen? ü När vi mä:e vårt ämne fick vi absorbansvärdet 0,38. Men vad innebär e% absorbansvärde på 0,38 i koncentra-on? Vi vet bara a% e% högt absorbansvärde innebär en hög koncentra-on och tvärtom. Vi vet däremot inte den exakta koncentra-onen. För a% ta reda på det måste vi jämföra med absorbansen från prover med kända koncentra-oner. ü Vi blandar därför Wll e: antal, ca 4-6 st, standardlösningar (eller kalibreringslösningar) med kända koncentra-oner av ämnet (kallas o_a för en standardserie ). Koncentra-onerna av dessa bör ligga inom e% rimligt intervall. ü Vi mäter sedan absorbansen av dessa kända prover. Om en standardlösning med känd koncentra-on också har absorbansvärdet 0,38 så borde vårt prov ha samma koncentra-on som denna standardlösning! Standard- lösningar: KoncentraWon: Prov 1 0,625 % Prov 2 1,25 % Prov 3 2,5 % Prov 4 5 %

Vi jämför vårt erhållna absorbansvärde med absorbansvärdet från standardlösningarna ü Nedanstående tabell visar de absorbansvärdena vi fick när vi mä%e våra standardlösningar med kända koncentra-oner (vår standardserie). Standard- lösningar: KoncentraWon: Prov 1 0,625 % 0,11 Prov 2 1,25 % 0,21 Prov 3 2,5 % 0,38 Prov 4 5 % 0,79 Lösningarnas uppmä:a absorbansvärden: ü Fråga: Vilken är koncentra-onen av vårt okända prov om absorbansen av provet var 0,38? ü Lösning: Genom a% jämföra vårt prov med dessa värden kan vi lista ut den okända koncentra-onen. Tabellen visar a% absorbansvärdet 0,38 motsvarar koncentra-onen 2,5 %.

Men vad gör vi om absorbansvärdet inte matchar? ü Vad gör vi om vårt uppmä:a absorbansvärde inte exakt matchar absorbansvärdet från något av våra kända prover. ü Exempel: Om absorbansvärdet från vårt prov är 0,30. Vad gör vi då? ü Lösning: Vi gör en standardkurva som baseras på våra standardlösningar med kända koncentra-oner!

Vi gör en standardkurva med värdena från standardlösningarna Absorbans 0,80 0,70 0,60 0,50 0,40 0,30 Proverna: KoncentraWon: Absorbans: Prov 1 0,625 % 0,11 Prov 2 1,25 % 0,21 Prov 3 2,5 % 0,38 0,20 Prov 4 5 % 0,79 0,10 1 % 2 % 3 % 4 % 5 % KoncentraWon

Vi använder standardkurvan för att ta reda på den okända koncentrationen Absorbans 0,80 0,70 0,60 0,50 0,40 0,30 0,20 Tillvägagångssä:: 1. Läs av det uppmä%a absorbansvärdet på y- axeln. 2. Dra e% streck från y- axeln -ll standardkurvan. 3. Dra e% streck från standardkurvan rakt ner -ll x- axeln. 4. Läs av koncentra-onen. 0,10 1 % 2 % 3 % 4 % 5 % Svar: 2 % KoncentraWon

Lambert-Beers lag visar sambandet mellan absorbans och koncentration A = Absorbansen. Om exwnkwonskoefficienten är känd kan Lambert- Beers lag användas för a% beräkna koncentra-onen istället för a% A = ε λ cl A = log10 T göra en standardkurva (i prak-ken föredrar man dock o_ast a% göra en standardkurva). ε= Molära ex-nk-onskoefficienten, den är specifik för det ämne som undersöks och är e% värde på hur bra ämnet är på a% absorbera ljus vid en viss specifik våglängd. c= Koncentra-onen av ämnet i kyve%en. l= Kyve%ens längd, o_ast 1 cm (den sträcka ljusets färdas genom kyve%en).

Se gärna fler filmer av Niklas Dahrén: h:p://www.youtube.com/kemilekwoner h:p://www.youtube.com/medicinlekwoner