Hur påverkas jordbruket av ett förändrat klimat? Hur påverkas ditt företag av ett förändrat klimat? Syfte:Rusta svenska lantbrukare med kunskap, så att de kan anpassa sina företag till ett förändrat klimat
Gradvis -klimatoptimerar Sveriges lantbruk Syfte: Rusta svenska lantbrukare med kunskap, så att de kan anpassa sina företag till ett förändrat klimat
Författare: Klimat- Sara B Nilsson (HS Halland) Växtodling 2040 Magnus Melin (Växa) Line Strand (HS Konsult AB, Stockholm/Uppsala) Kristina Sigfridsson (HS Norr/Västerbotten) Husdjur 2040 Martin Melin, utfodring (HS Halland) Ylva Ståhl, veterinär (Växa) Sara Lundberg, bygg (Växa)
VEM BETALAR? Fas 1 Rapporter, hemsida mm: LRF genom pengar återföring av handelsgödselskatt, Länsförsäkringar Halland Fas 2 seminarier, workshoppar (2011-2014): SJV
www.gradvis.se
Världen har blivit varmare
Klimatförändringen i Sverige
Uppmätt skillnad i temperatur & nederbörd mellan perioderna 1961-1990 och 1991-2005 Årstid Förändring i temperatur C Förändring i nederbörd (%) Vinter (dec-feb) +1,8 +8 Vår (mars-maj) +0,9 +7 Sommar (jun-aug) +0,6 +16 Höst (sept-nov) +0,3-4,5 Året +0,9 +7
Temperatur för vintern i Hallands län mätningar/simuleringar
Nederbörd under sommaren i Halland mätningar/simuleringar
Extrema väderhändelser Temperatur Minskad risk för köldextremer Ökad risk för värmestress Nederbörd Intensitet ökar, främst sommartid Ökad frekvens för extrem nederbörd Vind varierande uppgifter Hagel Ingen vet säkert
Vad händer med växtodlingen?
Växtodlingen och klimatet -sammanfattning Koldioxid Temperatur Nederbörd Grödan Vattenåtgång/ tillväxtenhet. Sämre kvalitet/smältbarhet Längre veg.period Nya grödor Livslängd, utvecklingshast. Avkastningsnivå Skadegörare och svampsj. Kvaliteten på den angripna biomassan Generationstid. Övervintringsförmåga Sjukdomsspridning Ogräs Konkurrensförmågan Effekten av ogräsmedel Nya arter Konkurrensförmåga
Grödan och Temperaturen Förlänger vegetationsperioden ca 2 månader (jmf 1961-1990) Ökar avkastningspotentialen för ex gräs, betor. Kan stressa höstvete & korn
Dränering -Anläggning av grussilar i lågpunkter på fältet -Öka kapaciteten i stamledningarna -Invallning
Hur påverkas husdjuren av ett förändrat klimat?
Värmestress Svettningar & flämtningar medför förlust av kalium & natrium Blodflöde till hud istället för mag/tarm, foster Störd hormonbalans Minskat foderintag Tropiska nätter försvårar avkylning Minskad tillväxt Minskad mjölkproduktion Svårare att upptäcka brunst
Värmen påverkar dräktigheten Andelen kor som blir dräktiga vid första inseminationen efter kalvning (%CR). Resultat från fem olika gårdar (herd) fördelat över året (Jordan et al., 2003).
Värmestress hos nötkreatur Risk för värmestress? Låg Måttlig Hög Andning: 15-30 ggr/min 80-90 ggr/min Värmestress vid: 25 C (mjölkko) Så upptäcker du värmestress Söker sig till skugga Står upp istället för att ligga ner och idissla Minskad betestid Ökad andningsfrekvens Minskat foderintag Sämre produktion Lägre fetthalt Det kan lantbrukaren göra Foderstat med rätt strukturvärde Teknik för brunstpassning Fullfoder Protein, fett? Nerkylt dricksvatten Fläktar, skugga på bete
Värmestress hos grisar Risk för värmestress? Låg Måtllig Hög Värmestress vid: 22 C (slaktsvin) 24 C (lakt sugga) 30 C (smågris) Så upptäcker du värmestress Smutsiga djur Minskat foderintag Sämre tillväxt och mjölkproduktion Försämrad reproduktion Det kan lantbrukaren göra Ökad koncentrationsgrad i fodret Tillsats av natriumbikarbonat Pelleterat foder Lägre råproteininnehåll Nerkylt dricksvatten AC
Värmestress hos fjäderfä Risk för värmestress? Låg Måttlig Hög Så upptäcker du värmestress Flämtning Foderintag Tillväxt Kläckningsprocent Dödlighet Foderomvandlingsförmåga Andning: 25 ggr/min 260 ggr/min Värmestress vid: 22 C Det kan lantbrukaren göra Minskad beläggningsgrad Ökad koncentrationsgrad Proteinhalten Vattenbalans C, E-vitamin, zink Fläktar/AC Tillvänjning
Värmestress hos får/lamm Så upptäcker du värmestress Ställer sig sida vid sida i en flock Fuktar pälsen med saliv Lammens tillväxt Minskat foderintag Risk för värmestress? Låg Måttlig Hög Andning: 25-30 andetag/min Det kan lantbrukaren göra Minska grovfoderandelen Utfodring vid dygnets svala del Våmskyddat fett och protein Tillgång på vatten
Sammanfattning Ökad potential för växtodlingen om vi har strategier för vatten, ogräs och skadedjur/svamp. Risk för ökad värmestress för djuren. Viktigt med en beredskapsplan så att man är förberedd för extremer.