Gäller fr.o.m. ht 10 LAU225 Allmänt utbildningsområde 2, Lärandets villkor och process: ur sociala och samhälleliga perspektiv NRÜ ÖëâçäÉéç åö General Education Field 2, Conditions and Processes of Learning from a Social Perspective, 15 higher educational credits Avancerad nivå/second Cycle 1. Fastställande Kursplanen är fastställd av Utbildnings och forskningsnämnden för lärarutbildning 2009-06-11, reviderad 2009-10-28, samt 2010 06 10 gäller fr.o.m. höstterminen 2010. Ansvarig institution: Institutionen för pedagogik och didaktik Medverkande institutioner: se bilaga Utbildningsområde: Undervisning Huvudområde: Utbildningsvetenskap 2. Inplacering Kursen ingår i Lärarprogrammet, och kan ges som fristående kurs. Kursen utgör den tredje kursen av sex inom allmänt utbildningsområde. Kursen kan ingå i lärarexamen avsedd för verksamhet som lärare i förskola, förskoleklass, fritidshem, grundskola och gymnasieskola. Sidan 1 av 7 (uppdaterad 2010 06 10)
3. Förkunskaper För tillträde till kursen krävs: godkänt resultat på kursen LAU100/110, Allmänt utbildningsområde 1, Lärandets villkor och process 1: ur den lärandes perspektiv, 15 hp och godkänt resultat på kursen LAU150/160/170, Allmänt utbildningsområde 1: Kunskapens villkor och hållbar utveckling, 15 hp, samt minst 60 hp godkända inom en inriktning samt minst 15 hp godkända inom en specialisering (studiegång 210 hp) eller minst 60 hp godkända inom en inriktning samt minst 45 hp godkända inom breddningsspecialiseringar (studiegång 240 hp) eller minst 60 hp godkända inom första inriktningen och minst 45 hp godkända inom andra inriktningen/ämnet samt 15 hp inom en specialisering. (studiegång 270 hp 330 hp). 4. Innehåll Undervisningens utformning har som mål att förstärka studentens didaktiska kompetens, bland annat genom att kursen utformas på ett sådant sätt att arbetssätt och arbetsformer speglar kursens innehåll. Den studerande får möjlighet att observera men också pröva, analysera och reflektera över gruppens betydelse för lärandet samt undervisningsmetoder för grupper. Kursens huvudprocess sker inom seminariegrupper och i mindre basgrupper som seminariegruppen delas in i. Basgruppen skall bland annat examineras i en gestaltande gruppuppgift och förbereda seminarier tillsammans. Inom seminariegruppen sker dessutom litteraturseminarier samt andra seminarier eller workshops. Det förekommer även storföreläsningar för flera seminariegrupper samtidigt. Föreläsningarna i kursen uppmärksammar centrala punkter i kursinnehållet genom att behandla teorier, perspektiv och sammanhang. Deltagande i seminariegruppens aktiviteter är en viktig del i det gemensamma lärandet. Vi använder oss även av universitetets lärplattform, GUL, som ett forum för seminariegruppen att diskutera kursens innehåll (inkl VFU) och förlägger dessutom ett litteraturseminarium till denna lärplattform. Ett innehållsligt medel att lyfta fram olikhet som tillgång skall även märkas i Sidan 2 av 7 (uppdaterad 2010 06 10)
genomförandet, där möjligheter till infärgning och valfrihet ses i ljuset av att den används för att tillföra det gemensamma kunskapandet nya dimensioner. Det gemensamma lyfts ur det specifika. I kursen ingår verksamhetsförlagd utbildning (VFU) motsvarande 4,5 högskolepoäng som är obligatorisk. Denna skall tillsammans med den högskoleförlagda undervisningen samverka på ett sådant sätt att de skapar möjligheter att belysa kursens innehåll utifrån olika perspektiv. Utifrån denna samverkan skall studenterna utveckla sin förmåga att hantera komplexa företeelser inom lärarprofessionen. Studenterna skall även få möjlighet att reflektera, analysera, redovisa och gestalta sitt vetande genom olika uttrycksformer och därigenom på ett självständigt vis integrera tidigare vunna kunskaper med kursens innehåll. Kursen behandlar följande teman: Lärandets institutioner en del av samhället Olika samhälleliga och strukturella faktorer som påverkar lärandets villkor och process behandlas. Speciellt uppmärksammas betydelsen av social och kulturell tillhörighet. Lärarens uppdrag och möjligheter att utifrån givna förutsättningar motverka social och kulturell segregation, bryta könsrollsmönster och förhindra utslagning problematiseras både ur ett samtida och ett historiskt perspektiv. Härvid uppmärksammas också den betydelse som val av innehåll, arbetssätt och arbetsformer har för att såväl upprätthålla som bryta sådana mönster liksom att förmedla värden. Inom kursen granskas kritiskt hur lärandets institutioner som bärare och förmedlare av etiska, religiösa, kulturella och politiska värden påverkar villkoren för lärandet. Makt, inflytande och identitet Vad skolan/klassen/gruppen som ett socialt system betyder för lärandets villkor och process behandlas. Speciellt läggs fokus på maktrelationer, delaktighet och utslagning. Särskilt uppmärksammas mekanismer kring kränkning och förtryck bland såväl barn som vuxna exempelvis mobbning. Olika sätt att organisera undervisning så att de lärande kan ta ansvar för och bli delaktiga i den lärande processen presenteras och analyseras. Gruppens och det sociala samspelets betydelse för individens position i gruppen, personliga utveckling och identitet behandlas och problematiseras. Ledarroll, samspel och kommunikation Kommunikativa, didaktiska och etiska dimensioner av lärares ledarroll belyses. Såväl formella krav på som villkor för ledarskap behandlas, liksom den innebörd Sidan 3 av 7 (uppdaterad 2010 06 10)
och gestaltning en ledarroll kan ha för studenter. Vidare problematiseras dialektiken i läraruppdraget, dvs att både vara och att samspela och skapa möten med de lärande, kollegor, föräldrar och andra intressenter i skolans verksamhet. Särskilt uppmärksammas kommunikationsmönster som främjar respektive hindrar samspel och grupprocesser i lärandemiljön. Kommunikativa processer och uttryck analyseras med hänsyn till individuella och sociala förutsättningar och den dynamik som skapas i lärandemiljön. Lärandets sociala natur Teorier, begrepp och forskning där lärande och kunskap betraktas som framvuxna i ett socialt och kulturellt sammanhang behandlas. Vad det innebär att de lärande och läraren i interaktionen tillsammans och ömsesidigt bygger upp en miljö för lärande uppmärksammas. Vidare granskas hur olika miljöer för lärande (däri inbegripet digitala miljöer) erbjuder och skapar möjligheter till social gemenskap och kommunikativa processer i lärandet. Utbildningsvetenskap är ett brett ämnesbegrepp där samspelet mellan lärarprogrammets olika delar ger en professionsinriktning som utifrån läraryrkets praktik tar hänsyn till såväl individ, grupp som samhällsperspektiv. 5. Mål Lärandemål Kursens övergripande mål är att studenterna genom att fördjupa och integrera tidigare vunna kunskaper med kursens innehåll utvecklar professionell kompetens. Speciellt så analyseras och problematiseras lärandets villkor och process utifrån hur olika sociala och strukturella faktorer i samhället och i lärandemiljön ömsesidigt påverkar varandra. Studenterna skall få redskap som hjälper dem att argumentera för en lärandemiljö där de lärande är delaktiga, har inflytande och tar ansvar för sitt lärande. Efter avslutad kurs skall studenten ha fått sådan kunskap inom det utbildningsvetenskapliga området att de kan: förklara och kritiskt förhålla sig till vad det innebär att lärande och identitet skapas i ett socialt sammanhang (inklusive sociala medier) och vilka konsekvenser det får för att skapa miljöer för lärande (inklusive digitala miljöer) Sidan 4 av 7 (uppdaterad 2010 06 10)
analysera och kritiskt förhålla sig till läraruppdragets innebörd avseende att motverka utslagning och segregering genom att bryta sociala mönster beskriva och på ett självständigt sätt förhålla sig till komplexiteten i lärarens ledarroll utifrån dynamiken mellan individuella och sociala perspektiv analysera och problematisera egna ställningstaganden vad gäller människosyn och samhälleliga normer utifrån styrdokument, forskning och erfarenheter analysera situationer/företeelser i den verksamhetsförlagda utbildningen utifrån sociala och samhälleliga perspektiv samt på ett självständigt vis förhålla sig till dessa situationer/företeelser utifrån forskning och egna erfarenheter reflektera över egenskaper hos asynkrona elektroniska diskussioners egenskaper som lärmiljö planera, genomföra och utvärdera egen pedagogisk verksamhet utifrån hur olika sociala och strukturella faktorer i lärandemiljön påverkar denna Generiska kompetenser och professionella kompetenser Generisk kompetens avser de allmänna kompetenser som studenten övar upp genom hela sin studietid. Inom kursen utvecklar studenten följande generiska kompetenser: självständighet, ansvar för eget lärande, samarbetsförmåga, kreativ förmåga, kritisk analys, vetenskapligt förhållningssätt, kommunikationsförmåga muntligt, skriftligt (även med hjälp av IKT), växelverkan teori praktik, förståelse för vikten av engagemang, värderingsförmåga, empatisk förmåga. Inom kursen utvecklar studenten följande professionella kompetenser: förmåga att se och ta hänsyn till läraruppdragets sociala och samhälleliga aspekter, utvecklandet av ett professionsspråk, delar av den digitala kompetensen 6. Kurslitteratur Se separat litteraturlista. 7. Former för bedömning Former för bedömning relateras till innehållet och kursens uppläggning. Följande moment utgör grund för examination och är därför obligatoriska. Sidan 5 av 7 (uppdaterad 2010 06 10)
Skriftlig tentamen med fokus på viktiga begrepp inom kursen som man även skall förhålla sig till på ett självständigt vis Skriftlig analys och reflektion utifrån VFU erfarenheter som också granskas och diskuteras Gestaltande gruppuppgift VFU Litteraturseminarier, inklusive ett virtuellt sådant Examination inom VFU är begränsad till två tillfällen per kurs. Student som blivit underkänd vid två tillfällen kan söka dispens för ytterligare examinationstillfälle hos Utbildnings och forskningsnämnden för lärarutbildning (UFL). För bedömningen skall underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas. Student som underkänts två gånger på samma examination har rätt att få en annan examinator utsedd. Begäran skall vara skriftlig och institutionen har att bifalla sådan begäran om det är praktiskt möjligt. 8. Betyg Vid bedömning används en tregradig betygsskala; Underkänt, Godkänt eller Väl godkänt. De studerandes arbeten examineras i relation till kursens mål och syften. Underlag för bedömning utgörs av examinationsuppgifterna. Den skriftliga analysen och reflektionen utifrån VFU erfarenheter och därtill hörande granskningsseminarium utgör det viktigaste underlaget för differentiering mellan Godkänt och Väl godkänt men även övriga examinerande moment vägs in i denna bedömning. Följande kriterier tillämpas vid bedömning av de studerandes prestationer och resultat: Betyget Godkänt innebär att den studerande uppfyller kursens mål enligt kursplanen. För Godkänt krävs att den studerande på ett självständigt sätt: analyserar, kommunicerar och använder vunna insikter i såväl HFU somvfu och genom detta visar att hon/han uppfyller kursens mål på ett tydligt sätt argumenterar och motiverar sina ställningstaganden med stöd utifrån kursens innehåll tydliggör och kommunicerar sina vunna insikter från litteratur, seminarier och VFU och därmed visar att hon/han har uppnått kursens mål. Sidan 6 av 7 (uppdaterad 2010 06 10)
Betyget Väl godkänt innebär att den studerande, utöver kraven för Godkänt: visar förmåga att självständigt, kritiskt och kreativt integrera konkreta erfarenheter under VFU:n med teoretiska perspektiv som behandlats i kursen gör sin fördjupade förmåga att hantera komplexa företeelser i verksamheten synlig genom att med väl underbyggda argument problematisera och ta ställning till situationer eller företeelser ifrån VFU:n 9. Kursvärdering Resultaten av kursvärderingen görs till föremål för diskussion mellan lärarna på kursen och representanter för studenterna. Denna diskussion avrapporteras till kursansvarig och till de studerande vid påfäljande kurstillfälle. En sammanställning av kursvärderingen lämnas till studentkåren och LUR1 eller motsvarande. Vid planeringen av påföljande kurstillfälle dokumenteras det hur resultaten av utvärderingen har tagits till vara. 10. Övrigt Till kursplanen hör ett kommentarmaterial gemensamt för LAU110, LAU210 och LAU310. Sidan 7 av 7 (uppdaterad 2010 06 10)