Division Social omsorg Patientsäkerhetsberättelse 2012

Relevanta dokument
Division Social omsorg Patientsäkerhetsberättelse 2013

Division Vård och Omsorg Patientsäkerhetsberättelse 2011

Patientsäkerhetsberättelse 2014 Division Social Omsorg

Patientsäkerhetsberättelse Division Social Omsorg

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Patientsäkerhetsberättelse för år 2013 SN-2014/48

Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd

Patientsäkerhetsberättelse för Sävsjö kommun 2011

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Nymilen

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR VÅRDGIVARE

Patientsäkerhetsberättelse Vård och omsorg Vellinge Kommun

Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

2015 års patientsäkerhetsberättelse för Rapsvägens gruppbostad, Solhaga, Sörbygården och Brålanda Hemsjukvård.

Patientsäkerhetsberättelse för Marieberg

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

HÄSSELBY-VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALTNING. Hässelgården och Skolörtens vård- och omsorgsboende- Patientsäkerhetsberättelse 2010

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2016 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2017 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Vendelsögården

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Patientsäkerhetsberättelse för:

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Rapsvägens gruppbostad, Solhaga, Sörbygården och Brålanda Hemsjukvård.

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Patientsäkerhetsberättelse för Klippan

Patientsäkerhetsberättelse 2017 Soltorps Äldreboende

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Patientsäkerhetsberättelse Karlstad Hemtjänst Renée Månson Verksamhetschef, hemtjänst Karlstad

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse för Tallbohovs äldreboende

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättels e 2017 VON/2018:36

Patientsäkerhetsberättelse för Skärholmens stadsdelsnämnd

Patientsäkerhetsberättelse för Skärholmens stadsdelsnämnd

Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad

Patientsäkerhetsberättelse för hälso- och sjukvård i Sunne kommun

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering

Patientsäkerhetsarbetet under 2011 Strategi 2012 Mål 2012 Långsiktiga mål

Kvalitetsarbetet på enheten innebär att enheten har en kvalitetsgrupp som månadsvis träffas för att gå igenom föregående månads samtliga händelser.

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare: Oxelösunds kommun, Vård och omsorgsnämnden

Riktlinje för vårdpreventivt arbete med stöd av Senior alert

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare: Oxelösunds kommun, Vård och omsorgsnämnden

Bilaga 4. Lagstiftning samt föreskrifter och allmänna råd

Patientsäkerhetsberättelse för Ångarens vård och omsorgsboende

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare. År 2016

PATIENTSÄKERHETS BERÄTTELSE ÅR 2011

Patientsäkerhetsberättelse för HSV-teamet

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Patientsäkerhetsberättelse för sociala sektorn i Härryda kommun År 2011

Nuläge lokalt. Aktivitet Indikator Måltal. Måltal lokalt. Resultat. Skaraborg 5 % hälso och sjukvård Andel listade patienter 65 år och äldre som

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Lillälvsgården.

Patientsäkerhetsberättelse Postiljonen vård och omsorgsboende, egen regi. Postiljonen vård- och omsorgsboende. Dnr: /2019 Sid 1 (6)

Hur ska bra vård vara?

P atientsäkerhetsberättelso

Kommunalt hälso- och sjukvårdsuppdrag. Styrdokument Socialförvaltningen

Patientsäkerhetsberättelse för Stiftelsen Josephinahemmet

Patientsäkerhetsberättelse Västravägens Stödboende

Spånga-Tensta stadsdelsförvaltning. Patientsäkerhetsberättelse. Tensta servicehus och Dagverksamhet Hedvig 2015

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. AVVIKELSERAPPORTERING I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN OCH LEX MARIA

Patientsäkerhetsberättelse för verksamhet Tomtebogården

Maria Åling. Vårdens regelverk

Patientsäkerhetsberättelse Vård och omsorg

Patientsäkerhetsberättelse Vallentuna kommun

Patientsäkerhetsberättelser 2018 för särskilda boenden i kommunal regi och på entreprenad

Riktlinjer och rutiner för Hälso- och sjukvårds avvikelser och riskhantering inom LSS

Riktlinjer för Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse för Sveagatan

Patientsäkerhetsberättelse Hagavägens Gruppbostad

Riktlinje Riskhantering (Patientsäkerhet)

Patientsäkerhetsberättelse för Ångarens vård och omsorgsboende

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Österbo äldreboende

Patientsäkerhetsberättelse för Perstorps kommun

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Herrgårdsvägens gruppboende

Patientsäkerhetsberättelse för vård och omsorgsverksamheter 2015

Mål, per verksamhet, för hälso- och sjukvåden i Sollentuna kommun 2018

Patientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Lenagården HVB

LAGAR OCH FÖRFATTNINGAR SOM STYR KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, AVSEENDE ANSVARSFÖRHÅLLANDEN MELLAN VÅRDGIVARE (NÄMND), VERKSAMHETSCHEF OCH MAS/MAR

Patientsäkerhetsberättelse 2017 Rådans Äldreboende

Norrtälje är värdkommun för Tiohundraprojektet, ett unikt samarbete med Stockholms läns landsting inom hälsa, sjukvård och omsorg.

LEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE, SOSFS 2011:9

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare år 2013

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse Välfärdsförvaltningen Örnsköldsviks kommun 2014

Patientsäkerhetsberättelse för Lillsjögården

Transkript:

Division Social omsorg Patientsäkerhetsberättelse 2012 2013 02 28 Ylva Larsson Områdeschef

2 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet 4 Struktur för uppföljning/utvärdering 4 Hur patientsäkerhetsarbetet har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet 5 Uppföljning genom egenkontroll 5 Samverkan för att förebygga vårdskador 7 Riskanalys 7 Hälso- och sjukvårdspersonalen rapporteringsskyldighet 7 Hantering av klagomål och synpunkter 7 Samverkan med patienter och närstående 7 Resultat 7 Övergripande mål och strategier för kommande år 8

3 Sammanfattning Patientsäkerhetsarbetet inom Division Social omsorg följer riktlinjer för patientsäkerhetsarbete. Under året har man synlig gjort patientsäkerhetsarbetet genom att integrera det med divisionens kvalitet ledningssystem samt informerat på verksamhetsträffar. Under 2012 har division Social omsorg samverkat med andra vårdgivare; Mas nätverket, samarbete med läkemedelskommitté, samarbetsmöten primärvård/kommunen. Det vårdpreventiva arbetet som påbörjades under 2011 med hjälp av det nationella kvalitetsregistret Senior alert har fortsatt. Under 2012 gjordes 485 riskbedömningar, varav 18 i hemsjukvården, i Senior alert. Av dessa 485 hade 140 inmatade åtgärder. Det övergripande målet med att alla patienter skulle registreras i senior alert uppnåddes inte. Utbildning i att registrera i systemen har skett fortlöpande under året av utvecklingsledare till enhetschefer och legitimerad personal. För att förbättra avvikelsehanteringen har rutin för avvikelsehantering har reviderats och införts verksamheten. Alla enhetschefer och legitimerad personal har fått utbildning under hösten. Lathund avvikelsehantering har reviderats. Strukturerat tillsynsrapporteringen till medicinsk ansvarig sjuksköterska varje månad från kommunens sjuksköterskor via tillsynsark där avvikelser rapporteras in strukturerat till medicinsk ansvarig sjuksköterska..

4 Övergripande mål och strategier Alla patienter/brukare ska erbjudas att någon närvarande vid vård i livets slut. Alla som avlider ska av sjuksköterskan registreras i det Palliativa registret. En kvalitetsindikator är att ha någon närvarande i dödsögonblicket, att använda abbey pain scale, ett validerat smärtskattningsinstrument. Alla patienter/brukare över 65 år ska erbjudas riskbedömning avseende undernäring, trycksår och fall. All omvårdnadspersonal ska medvetet arbeta för att förebygga och identifiera risker för undernäring, trycksår, fall och munhälsa. Kvalitetssäkras genom riskbedömning, åtgärder och uppföljning i Senior Alert. 50% av patienter brukare ska erbjudas en läkemedelsgenomgång. Målgrupp: 75 år eller äldre, minst 5 stående läkemedel, E-dos eller recept enligt Läkemedelsgenomgångar i primärvård. Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet Ansvaret för patientsäkerhetsarbetet har ytterst vård- och omsorgsnämnden. Vård- och omsorgsnämnden utser verksamhetschef. Det åligger verksamhetschef enligt HSL att se till att hälso- och sjukvårdsverksamheten organiseras så att den tillgodoser hög patientsäkerhet, god kvalitet av vården och främjar kostnadseffektivitet. Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS)har ett övergripande ansvar för att de som vårdas inom socialtjänstens hälso- och sjukvård får en säker vård av god kvalitet. Legitimerad personal följer kontinuerligt upp sitt dagliga arbete. Legitimerad personal ansvarar för att utföra risk- och preventionsbedömningar för respektive patient. De ansvarar för att omvårdnadsåtgärder utförs och måluppfyllelse fortlöpande utvärderas. Enhetschefen ska tillsammans med övriga personal samverka, analysera och åtgärda avvikelser, följa riktlinjer och rutiner som är utarbetade av medicinsk ansvarig sjuksköterska. Omvårdnadspersonal ska inom ramen för sitt ansvar medverka i risk- och avvikelsehantering och i uppföljning av mål och resultat. Struktur för uppföljning/utvärdering Mätning varje månad Sjuksköterskorna rapporterar in till medicinsk ansvarig sjuksköterska varje månad i ett tillsynsark. I tillsynsarket rapporteras antalet infektioner (sårinfektioner, urinvägsinfektioner och pneumoni) på boendet eller i hemsjukvården, om antalet utförda riskbedömningar och om handlingsplaner finns, antalet medicinska avvikelser. Följer registreringar i palliativa registret och i senior alert. Medicinsk ansvarig sjuksköterska återkopplar vid MAS-möten.

5 Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet Riskbedömningarna är en del av det preventiva arbetet för att förebygga vårdskador. Riskanalys syftar till att påvisa risker i vård- och omsorgsarbetet genom att identifiera, analysera, bedöma och åtgärda orsaker eller omständigheter som kan leda till vårdskada. Riskbedömningar görs i senior alert för att se om det finns risk för undernäring, fall eller trycksår. Dessa utförs av ett team runt patienten som består av sjuksköterska, arbetsterapeut, sjukgymnast, omvårdnadspersonal och enhetschef. Nya rutiner har utarbetats under året för trycksår, för senior alert, separata rutiner för särskilt boende, hemtjänst och för korttidsboendet. Kosten som serveras på särskilda boenden skall vara anpassad efter de näringsbehov som de boende har. Sjuksköterska ansvarar för att BMI-värdet mäts vid inflyttning och följs regelbundet. För personer i riskzon ska åtgärdsprogram upprättas. Alla problem med nutritionen skall dokumenteras i omvårdnadsjournalen Under året har man gjort nattfastemätning på patienter på särskilt boende. Resultatet visade att i genomsnitt en nattfasta på 12 timmar. En ny rutin för att förebygga och behandla undernäring togs fram i samband med nutritionsprojektet i mars 2012. Syftet med rutinen är att tydliggöra tillvägagångssättet för att identifiera, utreda, behandla och följa upp nutritionsproblem relaterade till undernäring inom äldreomsorgen. Målgruppen och ansvariga för att rutinen följs är sjuksköterskor på särskilda boenden samt distriktssköterskor och sjuksköterskor inom hemsjukvården. Riktlinjer för läkemedelsgenomgångar utanför sjukhus i Sörmland 2012 finns. Läkemedelsgenomgångar görs för att åtgärda och förebygga problem relaterade till läkemedelsanvändningen är. Särskilt utsatta är sköra äldre, som på grund av sviktande funktioner och sjukdom är mer känsliga för läkemedel och samtidigt har en omfattande läkemedelsanvändning och ofta ett stort behov av läkemedel. Läkemedelsgenomgång används för att öka patientsäkerhet och kvalitet vid långvarig läkemedelsbehandling kvalitet vid långvarig läkemedelsbehandling Läkemedelskommittén erbjuder återkommande utbildningar inom området läkemedel och äldre och andra utbildningsinsatser för sjuksköterskor i kommunen inom. Kommunen deltar i satsning Bättre liv för sjuka äldre som stöd till ett långsiktigt och systematisk förbättringsarbete i vården och omsorgen om de mest sjuka äldre. Målet är att bidra till god vård och omsorg för äldre, bland annat genom ett preventivt arbetssätt, god läkemedelsbehandling för äldre och sammanhållen vård och omsorg. Allt arbete ska bidra till helhetssyn och ökad delaktighet för patient/brukare och närstående. Övergripande mål för hemsjukvård sätt av VOHJS varje år. Målen bryts ned i en handlingsplan som är gemensam för kommunen, primärvården och sjukhuset. Uppföljning genom egenkontroll Under året har rutin för avvikelsehantering inom hälso- och sjukvårdsområdet reviderats. Alla avvikelser inom hälso- och sjukvårdsområdet ska dokumenteras i avvikelsemodul i procapita. Legitimerad personal och enhetschefer har fått en utbildning av systemet under hösten 2012. Syftet är att alla anställda inom division Social omsorg ska veta hur hanteringen av avvikelser inom hälso- och

6 sjukvårdsområdet ska ske. Rutinen ska användas av all legitimerad personal, omvårdnadspersonal och enhetschefer inom division Social omsorg. Reviderat lathund för avvikelse/klagomål/synpunkter inom hälso- och sjukvårdsorganisationen. MAS deltar i analys, åtgärdsarbete och uppföljning av de allvarligare avvikelserna. Vid avvikelser informationsöverföring och samordnad individuell vårdplanering ska skickas in en kopia till MAS som bevakar att svar kommer från annan vårdgivare. Systematiskt arbete med riskanalys av fall, undernäring och trycksår ska göras i senior alert. Alla enhetschef har erbjudits utbildning enskilt men även för teambildning på den egna enheten. Uppföljning görs varje månad av kvalitets registret Senior alert och palliativa registret. Jämförelse görs mot andra kommuner i Sörmland genom utdataportalen. Utvecklingsledare och Medicinskt ansvarig sjuksköterska har informerat om senior alert till enhetschefer på områdenas ledningslag. Hygien Hygienriktlinjer finns och efterlevs. Hygienombuden träffar regelbundet hygiensjuksköterskan. Självskattning hygien ska göras varje år. Medicintekniska produkter Arbetsterapeuter och sjukgymnaster genomför utbildningar avseende förflyttningsteknik. Ett nytt utbildningsmaterial för förflyttningsteknik har tagits fram av arbetsterapeuter och sjukgymnaster. Dokumentation Riktlinjer för dokumentation finns och ska vara känd av all personal inom Social omsorg. Sedan 2011 har nationell patientöversikt, NPÖ införts i Nyköping. Medicinskt ansvarig sjuksköterska planerar hur journalgranskning ska göras. Utbildning ges till legitimerad personal vid introduktion samt uppföljning i ibland annat hur vårdplaner ska skrivas. Skyddsåtgärder Den 15 juni 2010 upphörde Socialstyrelsens kungörelse (SOSFS 1980:87) med föreskrifter om förbud mot tvångsmedel inom somatisk långtidssjukvård samt Socialstyrelsens föreskrifter och allmanna rad (SOSFS 1992:17) om skyddsåtgärder for personer med åldersdemens i särskilda boendeformer for service och omvårdnad att gälla. Riktlinjer samt rutiner finns för att hantera området skyddsåtgärder. Inom området ryms lås, larm samt ex. hantering av sänggrindar, bälten, selar, brickbord etc. Rutinen ska revideras under våren 2013. Rehabilitering Riktlinjer för rehabiliterande förhållningssätt inom Social omsorg finns och ska vara känd av all personal inom Social omsorg. Alla anställda kommer under 2013 få fördjupad utbildning i dess. Rutinen ska revideras under 2013.

7 Samverkan för att förebygga vårdskador Samverkan ska ske med patienten i fokus för att säkra verksamhetens kvalitet enligt gällande avtal med andra vårdgivare. Samverkan ska ske såväl internt som externt. Samarbete med framtagande av riktlinje för Läkemedelsgenomgångar med Landstingets läkemedelskommitté. Samarbete med Landstinget angående NPÖ Utbildning för vårdpersonal och enhetschefer i hygien, samarbete med Landstingets smittskydd/hygien. Samarbete med Landstingets läkemedelskommitté i frågor såsom äldre och läkemedel Samarbetsmöten primärvård- kommunen Bättre liv för sjuk äldre, satsning från social departementet och SKL. Riskanalys En riskanalys genomförs utifrån ett patientsäkerhetsperspektiv i samband med väsentliga förändringar i verksamheten t.ex. förändringar i personalbemanning Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet Rapporteringsskyldighet gäller enligt Lex Sarah samt anmälningsskyldighet enligt Lex Maria. Utredning och anmälning enligt Lex Maria görs av medicinskt ansvarig sjuksköterska. All personal inom äldre- och handikappomsorgen är enligt Lex Sarah skyldig att rapportera missförhållanden som kan leda till eller har lett till skada för brukare. Riktlinjer, rutiner och blankett för detta finns under Styrdokument för division Social omsorg. Klagomål och synpunkter Kan lämnas direkt till en enhet eller genom kommunens gemensamma system för klagomål och synpunkter. Om ärendet berör patientsäkerhet så tar ansvarig chef kontakt med kommunens medicinskt ansvariga sjuksköterska. Detta avgör också vem/vilka som ansvarar för utredning samt svar till anmälaren. Lathund avvikelse finns som hjälp för avvikelsehantering Enhetschefen ansvarar för handläggning och åtgärd samt kontakt med klaganden. Synpunkter och avvikelser följs upp på arbetsplatsträffar. Samverkan med patienter och närstående Alla patienter och anhöriga får information och görs delaktiga i vården, både genom ankomstsamtal, genomförandeplaner, vårdplaner och i direkt kontakt när behov finns. Patienten har en omvårdnadsansvarig sjuksköterska som ansvarar för vården i samverkan via direktkontakt, möten och telefonsamtal med patient och anhöriga när så önskas och/ eller när behov finns. Alla patienter har en kontaktpersonal. Resultat kopplat till målen Riskbedömningar senior alert. Under 2012 gjordes 485 riskbedömningar i senior alert, varav 18 i hemsjukvården. En ökning med 30 % mot utfallet 2011. Av dessa 485 hade 140 inmatade åtgärder. vilket motsvarar en ökning med 10%. Ett förbättringsområde är att för varje risk göra en handlingsplan i senior alert samt utarbeta rutiner för uppföljning.

8 Målet med att 90 % av patienter på särskilt boende skulle ha riskbedömning i senior alert nåddes inte. Utfallet visade en täckningsgrad på 60% vilket är ett av förbättringsområden för 2013. Palliativa registret Målet med att 70% av avlidna ska registreras i palliativa registret nåddes inte. För Nyköping registrerades 68,2%. Andel brytpunktssamtal fanns för 40% av registreringarna. Alla boende på särskilt boende har erbjudits att någon är närvarande vid vård i livets slut. Förbättringsområden för 2013 är efterlevande samtal och validerad smärtskattning. Avvikelse läkemedel 2010 2011 2012 Äldre boende 370 309 382 Arnö kb 21 21 16 Bostad särsk service 174 169 165 Hemtjänst 12 37 74 Hemsjukvård 37 38 13 TOTALT 614 574 637 Antal avvikelse läkemedel har ökat både på äldreboende och i hemtjänsten. Medicinskt ansvarig sjuksköterska har under året informerat divisionens ledningslag om antalet avvikelser. Återkoppling av avvikelser sker av enhetschef på respektive enhet i samband med arbetsplatsträffar. Åtgärder vid upprepade och allvarliga avvikelser av sjuksköterskan i samråd med medicinsk ansvarig sjuksköterska. Avvikelse fall 2010 2011 2012 Äldre boende 673 761 1154 Arnö kb 60 64 79 Antal avvikelse fall har ökat på äldreboende och i hemtjänsten. Medicinskt ansvarig sjuksköterska har under året informerat divisionens ledningslag om antalet avvikelser. Återkoppling av avvikelser sker av enhetschef på respektive enhet i samband med arbetsplatsträffar. Åtgärder och handlingsplan registreras i datajournal och i kvalitetsregistret Övergripande mål och strategier för kommande år 2013 Ytterligare systematisera och tydliggöra ansvaret för patientsäkerhetsarbetet på olika nivåer Fortsätta med riskbedömningar av fall, undernäring och trycksår och att integrera munhälsa. Öka följsamheten till registrering/riskbedömning i Senior Alert Öka antalet läkemedelsgenomgångar enligt aktivitetsplan för läkemedel Minska antalet avvikelser i samband med läkemedelsadministrering och fall med 10% från antalet avviskelser 2012 I Palliativ registret öka parameten validerad smärtskattning. Mål: öka validerad smärtskattning från 14,1 % till 50%.

9