Bra mat på tallriken utan konflikt med miljömålen. Maria Wivstad EPOK Centrum för ekologisk produktion och konsumtion

Relevanta dokument
Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Klimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala

Hållbar mat produktion och konsumtion Landet Lär 11 dec 2018

Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan

Framtidens hållbara mat hur ska vi välja?

Christl Kampa-Ohlsson

Mat, miljö och myterna

Mat, klimat och miljö en titt i kristallkulan

FAKTABLAD. Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER

Så upphandlar du klimatsmart Elin Röös Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion, EPOK SLU, Uppsala

Idisslarnas roll i ett hållbart livsmedelssystem

Idisslarnas klimatpåverkan Stor eller liten? Stefan Wirsenius Chalmers tekniska högskola Elin Röös Sveriges lantbruksuniversitet

Vad innebär anpassad skala när fossila insatser ska ersättas med lokala ekosystemtjänster?

Hur äter vi hållbart?

Hållbar köttkonsumtion och hållbar köttproduktion är det samma sak?

Ett fossilfritt och klimatsmart lantbruk Hur ser det ut? Hur når vi dit?

Produktion och konsumtion av kött i Sverige och Västra Götaland med en internationell utblick

Vad ska vi äta? Elin Röös

Hur kan djurhållningens klimatpåverkan minska? Elin Röös, Postdoc, Institutionen för energi och teknik, SLU, Uppsala

Den hållbara maten konsumenten i fokus

Ekologisk och SMART mat. Hushållningssällskapet Väst Mats Alfredson, Anna Jiremark

Världen har blivit varmare

T S.M.A.R.T. Ät S.M.A.R.T Ät så att både kroppen och miljön mår bra MINDRE TOMMA KALORIER TRANSPORTSNÅLT STÖRRE ANDEL VEGETABILIER

Hållbar köttkonsumtion finns det? Hållbara måltider i Örebro Gymninge Gård 16 juni Anna Jamieson

MAT OCH MILJÖ TEMA: MAT OCH MILJÖ

Frågor och svar om Köttguiden 2016

Det finns också en utställning och ett omfattande. på

Vad ska vi äta i framtiden? Hur ska det produceras? Hur kan ekolantbruket bli mer en del av lösningen?

Mål resurshushållning i kursplanen

Ekologisk produktion med minskad klimatpåverkan

MATENS KLIMATPÅVERKAN

KLIMATSMARTA MATTIPS

Mänsklighetens säkra handlingsutrymme. Upplägg i stora drag

Jordbrukets klimatpåverkan och det ekologiska jordbrukets utmaningar

Ät S.M.A.R.T. Det finns en utställning och ett omfattande OH-paket om Ät S.M.A.R.T. Läs mer på under Mat och miljö.

Styrmedel för en mer hållbar livsmedelskonsumtion. Elin Röös Biträdande lektor Institutionen för energi och teknik, SLU

Sammanfattning av panelsamtalet om hållbar matproduktion

FAKTABLAD. Matproducenter bidrar till mer än mat!

Vad ska man äta egentligen? Matens hållbarhetsutmaningar Haninge, 21 augusti 2012 Anna Richert

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel

Klimatsmart mat måste alla bli vegetarianer?

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige

Hållbar mat i offentliga kök

Matens miljöpåverkan bra att veta för dig som arbetar i offentliga kök

En jämförelse mellan ekologiskt och konventionellt i butik

ideell organisation beroende aktiviteter politiska beslut konsumentinformation jordbruk hav klimat skog miljögifter arbetar lokalt delta kansli

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel

DEN HÅLLBARA MÅLTIDEN Mat, klimat och ekologi ger ekonomi i köket. EkoMatCentrum Eva Fröman

Vad är grejen med kött & klimat? Läget och möjligheter. Britta Florén och Ulf Sonesson SP Food and Bioscience

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige

Skånerapporten 2017 En kartläggning av KRAV-märkt matproduktion i Skåne

Hva er bærekraftig kjøttproduksjon i Norden? Ulf Sonesson, SP Food and Bioscience

VÄLKOMNA! *Motiv till särskilda ekosatsningar. *Forskningsagenda och utlysningar. *Nyckelproblem i ekologisk produktion. *Samverkan forskning-praktik

Köttindustrin och hållbar utveckling

Klimatpåverkan från livsmedel. Material framtaget av Britta Florén, SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik för SLL 2013

FAKTABLAD. Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk!

Kött och mjölk från djur uppfödda på bete och restprodukter ger det en hållbar kost?

Miljöredovisning 2018

Frågor för framtiden och samverkan

Matens klimatpåverkan

Mat och klimat Vilka val har egentligen betydelse? Britta Florén, SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Göteborg 20 mars 2014

Mjölkkon & biologisk mångfald

Vi är fyra sommarjobbare från Agenda 21, år 2009, som har gjort en jämförelse mellan vanliga och rättvisemärkta/ekologiska produkter på ICA Kvantum.

Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011.

MAT FÖR HÄLSA OCH MILJÖ

Mat till miljarder. - därför kan du vara stolt över att vara lantbrukare i Sverige

Kostpolicy. Offentlig gastronomi i Leksands kommun. Antagen av kommunfullmäktige

Svensk forskningsagenda för ekologiskt lantbruk 2013

Klimat och miljö utmaningar och möjligheter för svensk mjölk och nötkött. Christel Cederberg Växadagarna 2018

Proteinskiftet ur ett Lantmännen perspektiv

Klimatpåverkan av livsmedel

En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige

Mat i Västra Götaland

Vilken roll spelar baljväxter i eko- och livsmedelssystem, globalt och i Sverige?

Inspiratör på vetenskaplig grund - om grunden för Livsmedelsverkets arbete för bra matvanor. Hanna Eneroth Monika Pearson Åsa Brugård Konde

Hållbar konsumtion av jordbruksvaror

Matkasse -Ditt matval. mat på hållbar väg

Först några siffror som sätter kött i ett sammanhang:

Miljöberättelse kring en måltid Workshop 2 mars 2015

Mångfunktionell vall på åker och marginalmark hur mycket biomassa, biogas och biogödsel blir det?

Vårt ansvar för jordens framtid

Guide för kommunikation om KRAV-märkta livsmedel. Råd och tips för Dig som arbetar med kommunikation

Välkommen till framtidens mejeri! På väg mot netto noll klimatavtryck

Ny EPOK vid SLU. Vision och inriktning. Seminarium den 30 mars 2011 Alnarp

Närodlat, härodlat eller därodlat?

Köttguiden kloka köttval för miljön. Elin Röös

VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det?

Av: Erik. Våga vägra kött

NordGens Miljösamordningsgrupp 2011

Publicerad i Göteborgsposten 22/

Är eko reko? Boken behandlar för- och nackdelar med ekologiskt och konventionellt lantbruk, i huvudsak i ett svenskt perspektiv.

Matens miljöpåverkan Sid 1 (5)

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige

Livsmedelsverkets miljösmarta matval

Vaddå ekologisk mat?

» tydlig ursprungsmärkning och innehållsmärkning av livsmedel

Vad är ett hållbart jordbruk?

Hur påverkar vår köttkonsumtion klimatet? idag och i framtiden

Ekologiskt fotavtryck

Transkript:

Bra mat på tallriken utan konflikt med miljömålen Maten och miljön, Strängnäs 24 november 2016 Maria Wivstad EPOK Centrum för ekologisk produktion och konsumtion

EPOK vid SLU ett tvärvetenskapligt kunskapscentrum vid SLU om ekologisk produktion och ekologisk mat Maria Wivstad, föreståndare EPOK Maria.Wivstad@slu.se www.slu.se/epok

Livsmedelsproduktion och konsumtion av mat påverkar många miljömål

Mat på tallriken utan konflikt med miljömålen Mat på tallriken alltid i konflikt med miljömålen MEN vilken mat och hur den produceras påverkar Vissa miljömål gynnas av jordbruket och av att marken brukas - Ett rikt odlingslandskap och Ett rikt växt- och djurliv MÅLKONFLIKTER mellan miljömål vanligt

MATEN berör fler hållbarhetsmål än miljömålen Arbetsmiljö och rimliga ekonomiska villkor för lantbruket Livsmedelsförsörjning och livsmedelssäkerhet, sårbarhet vid krissituation Folkhälsa Etik i djurhållningen, djurvälfärd

Kost och enskilda livsmedel Hela kosten kött vegetabilier Enskilda livsmedel skillnader i hur de produceras och transporteras, svenskt-importerat, eko-konventionellt

Vi överskrider planetens gränser Visar allvaret i globala miljöproblem orsakade av människan Livsmedelsproduktion och konsumtion utgör en stor del av påverkan Rockström et al. 2009. A safe operating space for humanity. Nature Vol 461

KLIMAT Stora utsläppsminskningar krävs maten behöver ta sin del av ansvaret Källor: IPPC 2014; Naturvårdsverket 2008. Foto:iStockphoto Redigerat av E Röös

Lustgas N 2 O stark koppling till kväveanvändningen Metan CH 4 idisslarnas foderomsättning CO 2 utsläpp mindre andel traktorkörning på fälten, transporter

Källa: Röös 2012. Mat-klimat-listan version 1.1.

Källa: Röös et al. 2015. Evaluating the sustainablility of diets combining environmental and nutritional aspects.

Svenskt naturbeteskött produktionen ligger nära ekologisk produktion Kött från mjölkkor mer klimatsmart än från köttdjur Kor och köttdjur äter gräs från marker där livsmedel inte kan produceras

? EU-ekologiskt, DK Svenskt KRAV

?

ÖVERGÖDNING

Total kvävebelastning behöver minska Summan av stallgödsel och konstgödsel till jordbruket behöver minska Stor målkonflikt med livsmedelsförsörjningen

Kretslopp av växtnäringsämnen inom jordbruket Kretslopp av växtnäringsämnen mellan samhället och jordbruket

Mer kretsloppsnäring minskar behovet av ny näring, t ex konstgödsel-kväve Konstgödsel: 14 000 ton P 150 000 ton N Kretslopp inom jordbruket + för ekologiskt Rena kretslopp samhällejordbruk, stor utmaning föroreningar, höga kostnader N och P i livsmedelssystemets kretslopp, ton/år Wivstad et al 2009. Ekologisk produktion möjligheter att minska övergödning. Rapport SLU.

Större övergödning Mindre övergödning

Djur på bete med få djur spridda över en stor yta - Minskad risk för övergödning - Klimatsmart i förhållande till mer intensiv uppfödning? beror på! - Gynnar biologisk mångfald

Giftfri miljö

Lindström et al 2012. Resultat från miljöövervakningen av bekämpningsmedel (växtskyddsmedel). SLU, Vatten & miljö, Rapport 2013:14. Kemiska bekämpningsmedel *Stark reglering inom EU för godkännande, ej tester för hormonstörande effekter *Bekämpningsmedel finns ofta i halter över ekotoxikologiska gränsvärden i vattendrag i SE Andel av proven med med halter över gränsvärden 50-60 %

onering för rester av ämpningsmedel om man äter ologiskt frukt och grönt enskt konventionellt porterat konventionellt *Ekologiskt försumbar exponering *Konventionellt 7 gånger högre exponering för importerat än för svenskt Exponeringen låg under Livsmedelsverkets gränsvärden för hälsorisk både för vuxna och för barn Högre riskindex för barn a Beckman, Examensarbete KI 2015

Skillnad i användning av bekämpningsmedel mellan grödor *Havre och råg kräver mindre besprutning än vete *Foder till mjölkkor och köttdjur klöver-gräs besprutas inte alls *Foder till gris och kyckling äter spannmål och baljväxter som besprutas flera gånger under säsongen (om konventionellt)

Den biologiska mångfalden minskar snabbt Utrotningen av arter bedöms gå 100-1000 ggr snabbare än en vad som anses som en naturlig nivå Källa: Rockström m.fl. 2009.

- Eko gynnar mångfalden + 30 % - Obesprutat gynnar mångfalden - Betesdjur gynnar mångfalden, särskilt på naturbetesmarker Mångfald gynnar pollinerande insekter och naturliga fiender till skadegörare på odlade grödor Tuck et al 2014. Land-use intensity and the effects of organic farming on biodiversity: a hierachical meta-analysis.

Folkhälsa antibiotikaanvändning Användning i EU år 2008 Nederländerna 2015 minskning med 50 % jmf med 2008

800 av 2 800 = 29 %

Etisk djurhållning

KLIMAT Dra ner på köttet baljväxter, grönsaker är klimatsmart Klimat mindre nötkött Kyckling mest klimatvänligt Beteskött potential för kolinlagring i permanenta betesmarker, motverkar hög klimatbelastning Produktion som hushållar med kväve finns ingen märkning Ingen tydlig klimatfördel för ekologiskt Svenskt-importerat transporten betyder mest för frukt och grönt= välj lokalt

Ekoäpplen från Argentina Gynnar giftfri miljö Ekologiskt eller närodlat? Konventionellt odlade äpplen från Mälardalen Klimatsmart

ÖVERGÖDNING Dra ner på köttet WIN-WIN med KLIMAT Plus med baljväxter, bönor, ärtor Baljväxter binder in sitt eget kväve från luften, minskar kvävegödsling Grönsaker ganska stort läckage, målkonflikt med KLIMAT Beteskött och djur som äter mycket gräs mer vallodling i odlingssystemet minskar kväveläckaget Produktion som hushållar med kväve finns ingen märkning Ingen entydig fördel med ekologiskt men + för mejeriprodukter och nötkött som är ekologiska

GIFTFRI MILJÖ Ekologiskt Havre- och rågprodukter Svenskt framför importerat grönt och frukt Nötkött framför gris och kyckling målkonflikt KLIMAT

Köttkonsumtionen minskar ej fler vegetarianer, men allt fler flexitarianer Ät mycket grönt och proteiner från växtriket, och välj kött från hållbar produktion med hög djurvälfärd Ät ekologiskt för en GIFTFRI MILJÖ Ät lokalt grönt utifrån KLIMAT

Ont om enkla svar Avvägningar måste göras mellan olika miljömål, och mellan miljömål och andra aspekter, ex sociala och ekonomiska Exempel: Mål om hög andel eko i lantbruket och i den offentliga måltiden behöver kompletteras med andra mål om man vill stärka och öka lokal matproduktion, stärka producent-konsumentkontakten TACK för uppmärksamheten!