Redovisning av miljöledningsarbetet 2010 vid Göteborgs universitet Utarbetad av Miljöchef 110214 Fastställd av Rektor 110221 Bakgrund Redovisningen av 2010 års miljöledningsarbete ska göras i enlighet med förordning SFS 2009:907 bilaga 2. Enligt förordningen ska redovisningen vara undertecknad av myndighetens chef och i samband med myndighetens årsredovisning ges in till det departement i regeringskansliet som myndigheten hör till och till Naturvårdsverket. Det innebär att redovisningen ska lämnas in senast 22 februari 2011. För att underlätta rapporteringen har Naturvårdsverket tagit fram en redovisningsmall i Word samt ett fiktivt exempel på en redovisning för att visa lämpligt omfång och typ av svar. Alla svar ska skrivas in i rapporten och ej som hänvisningar eller bilagor. Skicka redovisningen elektroniskt i wordformat till registrator@naturvardsverket.se. Del 1 Miljöledningssystemet 1. Är myndigheten miljöcertifierad? Ja ISO14001 Ja EMAS 2. Hur lyder myndighetens miljöpolicy? Göteborgs universitet skall vara ett av de ledande universiteten i Europa för utbildning och forskning inom hållbar utveckling och miljö. Universitetet strävar efter att göra studenter och personal medvetna om miljö- och utvecklingsfrågor och genom forskning, utbildning och samverkan med omgivande samhälle stimulera till konkreta handlingar som främjar en hållbar utveckling. Universitetet skall genom ett systematiskt miljöarbete sträva efter att förebygga eller minska den samlade miljöbelastningen. Universitetet skall ha ett certifierat miljöledningssystem. 1(13)
Miljöhänsyn vägs in i alla beslut. Såväl forskning och undervisning, som administration, förvaltning och tekniska funktioner präglas av miljömedvetenhet. Universitetets miljöarbete skall fortlöpande förbättras, samt utvärderas genom regelbundna miljörevisioner. Universitetet följer tillämplig miljölagstiftning och föreskrifter liksom övriga miljökrav som universitetet berörs av. 3. När har myndigheten senast uppdaterat sin miljöutredning? År 2010 4. Vilka av myndighetens aktiviteter har en betydande direkt eller indirekt påverkan på miljön? Direkt påverkan: Tjänsteresor, Energianvändning, Avfallsproduktion, Inköp, Kemikaliehantering Indirekt påverkan: Forskning, Utbildning, Samverkan med omgivande samhället, Kompetensutveckling 5. Vilka mål har myndigheten upprättat för de aktiviteter som har betydande påverkan på miljön? Mål Forskning: Universitetet ska öka mängden forskning inom hållbar utveckling Mål Utbildning: Universitetet skall integrera hållbar utveckling i utbildningen. Mål Samverkan: Universitetet skall erbjuda det omgivande samhället minst en publik aktivitet inom hållbar utveckling om dagen. Mål Kompetensutveckling: All personal skall veta hur de kan bidra till en hållbar utveckling inom sitt ansvarsområde. Mål Klimatpåverkan; Tjänsteresor: Minska utsläppen av klimatpåverkande gaser från resor och transporter. Mål Klimatpåverkan; Energianvändning: Minska användningen av el, värme och kyla i universitetets lokaler. Mål Resursförbrukning; Avfall och källsortering: Allt avfall som uppkommer vid universitetet skall källsorteras enligt avfallsplanen. Mål Resursförbrukning: Inköp och upphandling: Universitetets inköp skall vara en förebild för andra universitet när det gäller ekonomiska, sociala och miljömässiga aspekter. 2(13)
Mål Farliga kemikalier: Universitetet skall minska användningen av farliga kemiska produkter. 6. Vilka åtgärder har myndigheten vidtagit för att nå dessa mål? Mål Forskning: o tagit initiativ och stimulerat till universitetsgemensamma forskningsprojekt med inriktning mot hållbar utveckling; o inventerat och beskrivit forskningen inom hållbar utveckling vid universitetet; o arrangerat internationella konferenser inom hållbar utveckling; o utvecklat bibliometriska metoder för att årligen mäta antalet publicerade vetenskapliga artiklar inom hållbar utveckling o sökt forskningsmedel inom hållbar utveckling Mål Utbildning: o stöttat program- och kursansvariga till att öka integreringen av hållbar utveckling i utbildningen genom kompetensutveckling o organiserat en ny forskarskola inom hållbar utveckling med inriktning mot Miljö och Hälsa o arrangerat en temadag för studenter med fokus på hållbar utveckling; o synliggjort kurser och program med miljö och hållbar utveckling i kurskatalog och på internetsidor. o genomfört en studentenkät som mätte miljömedvetandet hos universitetets studenter Mål Samverkan: o fortsatt att utveckla ett nätverk med fokus på miljöfrågor och hållbar utveckling mellan Göteborgs universitet, Chalmers, offentlig förvaltning och näringsliv i Göteborg och Västra Götalandsregionen.; o arrangerat flera konferenser om hållbar utveckling; o genomfört seminarier om hållbar utveckling i egen regi och i samverkan med andra parter; o verkat för en ökad användning av Miljöportalen samt mätt antalet besökare per månad o stöttat och stimulerat arbetet med att öka inslagen om hållbar utveckling i publika arrangemang; o marknadsfört universitetets miljöcertifiering i trycksaker och i publika sammanhang. o initierat och genomfört evenemanget Global Week o medverkat i föreningen CSR Västsverige samt varit drivande i projekten Hållbara inköp och Hållbart Ledarskap. Mål Kompetensutveckling: o planerat, organiserat och genomfört lämpliga utbildningar inom hållbar utveckling för olika personalkategorier, i enlighet med identifierade kompetensbehov för olika befattningar. 3(13)
o o o genomfört seminarier om lärande för hållbar utveckling som vänder sig till universitetets anställda. i ledarutvecklingsutbildningen integrerat miljöfrågorna och behandlat ledarskap ur ett hållbarhetsperspektiv. medverkat i föreningen CSR Västsveriges projekt Hållbart ledarskap Mål Klimatpåverkan; Tjänsteresor: o fastställt universitetets klimatstrategi 2011-2015 o skapat ny rese- och mötespolicy som en del i universitetets klimat-strategi. o samordnat och standardiserat system, teknik och resurser för elektroniska möten o skapat möjligheter att miljöanpassa tjänsteresor via bil-pool o i samarbete med Göteborgs stad gett tillgång till hyrcyklar Mål Klimatpåverkan; Energianvändning: o fastställt universitetets klimatstrategi 2011-2015 o genomfört ett energisparprojekt för att universitetets förbrukning av el, värme och kyla ska minska genom kampanjer, driftsoptimeringar och energisnålare utrustning o genomfört energiseminarier för att stimulera energieffektiviseringar i universitetets lokaler o verkat för energieffektiva fastigheter vid förhyrningar och byggprocesser o verkat för inköp av energisnålare datorer och kringutrustning på universitetet. o infört riktlinjer för grön IT-användning Mål Resursförbrukning; Avfall och källsortering: o genomfört avfalls- och återvinningsseminarier för ökad källsortering o uppdaterat universitetets avfallsplan; o verkat för att allt avfall som uppkommer skall källsorteras enligt avfallsplanen o verkat för att öka andelen avfall som materialåtervinns; o följt upp avtal om avfallshantering med respektive fastighetsägare Mål Resursförbrukning: Inköp och upphandling: o ställt miljökrav på såväl leverantörens miljöarbete som upphandlade produkter; o ställt krav i upphandlingar om att miljömärkta/miljövänligare produkter ska synliggöras av leverantören i webbaserade produktkataloger; o genomfört utbildningar för inköpsansvariga om miljöaspekter vid inköp o serviceavdelningens restaurang har KRAV-märkts o verkat för att samtliga trycksaker ska vara Svanen-märkta o medverkat i föreningen CSR Västsverige projekt Hållbara inköp Mål Farliga kemikalier: o verkat för ökad utfasning och minskad volym av miljöfarliga kemiska produkter till förmån för mindre miljöfarliga alternativ, genom substitution och metodutveckling. 4(13)
o o o o uppdaterat regler för miljöanpassad kemikaliehantering arrangerat en dag för erfarenhetsutbyte om kemikaliesubstitutioner för laborativ personal och leverantörer deltagit aktivt i den nationella substitutionsgruppen för samverkan mellan universitet och landsting om substitution av farliga kemikalier arbetat för att få in aktuella substitutioner i universitetets kemikaliehanteringssystem (KLARA) 7. Redovisa hur väl målen har uppfyllts. 8 av 10 mål är uppfyllda dvs. 80 % måluppfyllelse Mål Forskning är uppfyllt 3,2 procent av universitetets publikationer är inom hållbar utveckling, vilket är en minskning med 0,7 procentenheter jämfört med föregående år. Detta beror troligen på att alla publikationer för 2010 inte är inrapporterade ännu. 316 forskare och forskarstuderande är anslutna till Göteborgs miljövetenskapliga centrums nätverk, vilket är en ökning med 14 procent jämfört med föregående år. Mål Utbildning är uppfyllt 44 procent av programmen och 25 procent av kurserna vid universitetet är miljömärkta. Andelen miljömärkta program har ökat med drygt 12 procentenheter medan andelen miljömärkta kurser minskat med två procentenheter sedan föregående år. Mål Samverkan är uppfyllt 607 publika aktiviteter betyder en ökning med 8 % sedan föregående år. Mål Kompetensutveckling: är uppfyllt Närmare 650 personer deltog i de utbildningar, seminarier, eller arrangemang om miljö och hållbar utveckling som anordnades under 2010, en ökning med 30 procent sedan 2009. Det motsvarar ungefär 13 procent av vår anställda. Mål Klimatpåverkan; Tjänsteresor är inte uppfyllt Totalt har koldioxidutsläppen från tjänsteresor och energi minskat med 4,4 procent. Utsläpp av koldioxid från tjänsteresor har ökat med 13,8 procent. Mål Klimatpåverkan; Energianvändning är uppfyllt med avseende på koldioxidutsläpp. 5(13)
Mål Klimatpåverkan; Energianvändning är inte uppfyllt med avseende på förbrukning antal kwh/m2. Totalt har koldioxidutsläppen från tjänsteresor och energi minskat med 4,4 procent. Antalet förbrukade kilowattimmar från el och värme har ökat med 0,5 procent sedan föregående år. Ökad nyttjandegrad av befintliga lokaler är en av förklaringarna till årets resultat. Ombyggnader på Sahlgrenska Akademin och behov av ökad ventilation i dessa lokaler är en annan. I flera fastigheter har dock energianvändningen per kvadratmeter minskat till följd av energieffektiviserade åtgärder. Mål Resursförbrukning; Avfall och källsortering är uppfyllt Allt avfall källsorteras enligt avfallsplanen Totala mängden avfall var 1 200 ton, vilket innebär en minskning på 20 procent. Mängden avfall per person och dag var 0,165 kg, vilket motsvarar en minskning med 21 procent. Andelen avfall till kompostering, materialåtervinning och farligt avfall har ökat med 8 procent och uppgår nu till 45 procent. Mål Resursförbrukning: Inköp och upphandling: är uppfyllt Totalt ekonomiskt värde av registrerade anskaffningar med miljö- och etiska krav av det totala värdet av registrerade ramavtal och köpeavtal var 86 procent Miljö- och etiska krav har ställts på produkten/tjänsten i 28 procent av de köpeavtal och ramavtalsupphandlingar som genomförts Miljö- och etiska krav har ställts på produkten/tjänsten i 83 procent av de ramavtalsupphandlingar som genomförts Frågor om leverantörens interna miljöarbete har ställts vid 76 procent av alla köpeavtal och ramavtalsupphandlingar. Frågor om leverantörens interna miljöarbete har ställts vid 92 procent av alla ramavtalsupphandlingar. Mål Farliga kemikalier: är inte uppfyllt Under året har ett antal substitutioner av farliga kemikalier genomförts. Fortsatt metod-utveckling har skett inom området. Användningen av farliga kemiska produkter har ökat. Antalet förekomster i PRIO- databasen var 1636 stycken år 2010 (1574 stycken 2009) vilket motsvarar en ökning med 3,9 procent. Detta tros bero på att universitetets kemikaliehanteringssystem är relativt ungt och att inventeringen i systemet har förbättrats. 8. Vilka åtgärder har myndigheten vidtagit för att ge de anställda den kunskap de behöver för att ta miljöhänsyn i arbetet? 6(13)
Detta säkerställs bland annat genom kontinuerliga seminarier och utbildningar inom miljö och hållbar utveckling för alla anställda. Närmare 650 personer deltog i de utbildningar, seminarier, eller arrangemang om miljö och hållbar utveckling som anordnades under 2010, en ökning med 30 procent sedan 2009. Det motsvarar ungefär 13 procent av vår anställda. 9. På vilket sätt har myndigheten använt informationsteknik i syfte att minska sin energiförbrukning? Göteborgs universitet köper in energieffektiv elektronisk utrustning i enlighet med universitetets åtagande enligt förordningen 2009:893 om energieffektiva åtgärder för myndigheter. Infört gröna riktlinjer för datoranvändning I handlingsplanen för miljöarbetet 2011-2015 som utarbetats under 2010 finns ett uppdrag till IT- avdelningen att utarbeta en ny version av Gröna riktlinjer för datoranvändning samt att och kommunicera dessa inom hela organisationen. Arbete med att effektivisera universitetets serverhallar pågår. Syftet är att få ned antalet serverhallar och att effektivisera användningen av de kvarvarande. Ett projekt med att ersätta skrivare med en ny typ som accepterar follow me print pågår. Projektet förväntas reducera både pappersanvändningen och elförbrukningen. Webb baserade system för energiövervakning har förenklat arbetet med uppföljning av energianvändningen i universitetets lokaler. 10. På vilket sätt har myndigheten använt informationsteknik i syfte att minska antalet tjänsteresor? Cirka 20 stycken videokonferensanläggningar har installerats runtom vid fakulteterna. Göteborgs universitet har genom SUNET tillgång till e-mötesverktyget Adobe Connect Pro och har utbildat personal i detta verktyg. Genom en ny rese- och mötespolicy 2010 styr universitetet mot att ersätta fler resor med så kallade res-fria möten. 7(13)
Del 2 Uppföljning av miljöledningsarbetets effekter 1. Tjänsteresor och övriga transporter 1.1 Utsläpp av koldioxid i kg totalt och per årsarbetskraft från: Totalt Per årsarbetskraft a Flygresor under 50 mil 316957 64 b Bilresor som görs i tjänsten 215097 43 (inkl egen bil, tjänstebil, leasad bil, taxi) c Tågresor 10 0,002 d Bussresor Uppgift saknas Uppgift saknas e Maskiner och övriga fordon Uppgift saknas Uppgift saknas 1.2 Sammanlagda utsläpp av koldioxid 1.1 a-e 532054 107 1.3 Flygresor över 50 mil 3203243 643 Antal årsarbetskrafter: 4981 1.4 Beskrivning av insamlat resultat a) Beskriv vad som har påverkat resultatet i positiv eller negativ riktning, t.ex. organisationsförändringar, trender, nya uppdrag. Negativt: Universitetet har en målsättning om att öka internationaliseringen för såväl forskare, lärare, administrativ personal och studenter vilket verkar kontraproduktivt mot målsättningen att minska utsläppen av klimatpåverkande gaser. En osedvanligt kall vinter 2009/10 medförde stora problem i tågtrafiken, vilket kan ha orsakat en ökning av flygresor under 50 mil. Positivt: En ny mötes- och resepolicy har fastställts där tonvikt ligger på det resfria mötet. Genom att öka användningen av e-mötesverktyg och videokonferenser kan båda målen om minskade utsläpp och ökad internationalisering uppnås. 8(13)
b) Beskriv eventuella problem och luckor i materialet samt hur och när myndigheten planerar att åtgärda dessa. Ett systematiskt uppföljningssystem för taxi och bussresor saknas. En upphandling av bussresor genomfördes dock under 2010, ett krav i upphandlingen var att leverantören årligen skall leverera statistik över antal kilometer körda för uppdrag åt Göteborgs universitet, vilket förhoppningsvis kommer att åtgärda problem med att följa upp utsläpp från bussresor. 1.5 Hur är uppgifterna framtagna (om detta skiljer sig mellan uppföljningsmåtten, ange vad som gäller för respektive mått) Eget uppföljningssystem Leverantörsuppgifter. 1.6 Uppföljningsmåtten i svaren på frågorna är baserade på: Schablonlista som Naturvårdsverket tillhandahåller. OBS! de uppgifter om flyg som inkommit från resebyråerna stämde bättre överens med föregående års mall för beräkning av koldioxid så vi använde den istället för årets mall. De flysträckor vi fick från resebyråerna var indelade i under 500 km, 500-1000 km, 1000-2000 km, 2000-4000 km och över 4000 km vilket stämmer överens med föregående års beräkningsmall. 2. Energianvändning 2.1 Årlig energianvändning i kwh totalt, per årsarbetskraft och per m 2 uppdelat på: KWh totalt KWh/å.a. kwh/m2 a) Verksamhetselektricitet b) Övrig energianvändning 2.2 Sammanlagd årlig energianvändning 2.1a och b 39614976 7953,2 127,7 38880452 7805,8 125,3 78495428 15759,0 253,1 Antal kvadratmeter: 310 187 9(13)
2.3 Är värmeförbrukningen normalårskorrigerad? Ja 2.4 Andel förnybar energi av den totala energianvändningen (anges i procent) 72,2% Beräkningsunderlag: El: Elförbrukning med enbart förnybar el (Bra Miljöval eller liknande): 89,9 % Övriga elavtal (ospecificerad elmix): 10,1 % (av vilket ca 60 % utgör av förnybar el) Förnybar el (39 614 976* 0,899) + (39 614 976 *0,101*0,6) = 38 014 531 kwh Övrig energianvändning (fjärrvärme Göteborgs energi): Bra Miljöval fjärrvärme: 26,8% (inga fossila insatsvaror) Ospecificerad fjärrvärme: 73,2% (varav ca 71% fossilt) Förnybar fjärrvärme: (38 880 452*0,268)+(38 880 452*0,732*0,29)=18 682 391 kwh Total förnybar energi: (38 014 531 + 18 682 391)/ 78 495 428 = 0,722 Av Göteborgs universitets sammanlagda energianvändning utgörs ca 72,2 % av förnybar energi. 2.5 Beskrivning av insamlat resultat a) Beskriv vad som har påverkat resultatet i positiv eller negativ riktning, t.ex. organisationsförändringar, trender, nya uppdrag. Positivt: Universitetet bedriver ett energisparprojekt som har påverkat förbrukningen i enskilda fastigheter. Ett resultat av den elspartävling som genomfördes på Humanistiska fakulteten är att elanvändningen nattetid minskat. Resultatet innebar en reduktion på mellan 2-24% beroende på institution. Närmare samarbete med fastighetsägarna har inneburit bättre kvalitetssäkring av energistatistiken. Samtal kring optimerade och verksamhetsanpassade driftstider för ventilation och belysning har förts inom ramen för universitetets 10(13)
energisparprojekt. Resultat av detta arbete kommer att visa sig under nästkommande år. Negativt: Nyttjandegraden för lokaler med laborativ verksamhet har ökat vilket ökar energianvändningen per kvadratmeter. Ju mer forskningsanslag desto högre energianvändning! Om- och tillbyggnader på Sahlgrenska Akademin har inneburit att elanvädning ökat under 2010. b) Beskriv eventuella problem och luckor i materialet samt hur och när myndigheten planerar att åtgärda dessa. Göteborgs universitet hyr lokaler av många olika fastighetsägare. Små fastighetsägare och bostadsrättsföreningar har inte alltid möjlighet att skicka den information som efterfrågas, då de inte har anställd personal för dessa uppgifter. Universitetet hyr också enskilda våningsplan i större fastigheter utan specifik el- och fjärrvärmemätning. För 2010 finns dock fullständig energistatistik för 93 % av den hyrda lokalytan. Arbete med installation av elmätare planeras för ett antal lokaler. 2.6 Hur är uppgifterna framtagna (om detta skiljer sig mellan uppföljningsmåtten, ange vad som gäller för respektive mått)? Eget uppföljningssystem: (Web baserade energiövervakningssystem från Göteborgs energi) Leverantörsuppgifter 3. Miljökrav i upphandling 3.1 Andel registrerade anskaffningar där miljökrav ställts av det totala antalet registrerade anskaffningar per år. Antal anskaffningar med miljökrav 15 Totalt antal anskaffningar 54 Andel (%) anskaffningar med miljökrav 28 11(13)
3.2 Ekonomiskt värde av registrerade anskaffningar med miljökrav av det totala värdet av registrerade anskaffningar per år. Värde av anskaffningar med miljökrav (kr) 434 175 000 Totala värdet av registrerade anskaffningar (kr) 503 146 000 Andel (%) anskaffningar med miljökrav 86 3.3 Beskrivning av insamlat resultat: a) Beskriv vad som har påverkat resultatet i positiv eller negativ riktning, t.ex. organisationsförändringar, trender, nya uppdrag. Göteborgs universitet har under år 2010 genomfört 12 ramavtalsupphandlingar och 42 köpeavtalsupphandlingar. Av sammanlagt 54 upphandlingar har miljö och etiska krav ställts på produkten/tjänsten och också legat till grund för tilldelning av upphandlingskontrakt i 28 procent av det totala antalet av upphandlingarna. Motsvarande siffra när det gäller det ekonomiska värdet av upphandlingarna uppgår till 86 procent. Ramavtalen löper 2-4 år och hela värdet för upphandlingen är medtaget i beräkningen. Upphandlingarna som redovisas är endast de som avslutats under 2010. Från och med 2010 har redovisningsmöjligheten förbättrats och exakta siffror för köpeavtal och ramavtal där miljö och etiska krav ställts redovisas, till skillnad från 2009 då endast miljö och etiska krav vid ramavtalen kunde redovisas. För 2009 redovisades därför en uppskattning av inköpskategorier där det generellt sett ställs miljö och etiska krav, beräknat på ekonomiskt värde för varje inköpskategori. Eftersom vi inte redovisar enligt samma principer det här året är det svårt att göra en bra jämförelse mellan 2009 och 2010. Vid jämförelse av statistik för ramavtalen kan dock en klar förbättring ses. 2009 ställdes miljö och etiska krav vid 59 procent av ramavtalen och motsvarande siffra 2010 var 83 procent. Göteborgs universitet har som rutin att alltid ställa miljökrav i samband med offentlig upphandling. Ansvarig upphandlare ska alltid ta miljökrav i beaktande inför varje ny upphandling och då kontakta Miljöenheten för att få stöd och hjälp. Samarbetet mellan Upphandlingsenheten och Miljöenheten upplevs som gott. I vissa fall när det gäller intellektuella tjänster eller avancerad forskningsutrustning kan det vara svårt att ställa relevanta miljökrav, men i större upphandlingar av produkter som är miljöbelastande är det oftast enklare, och det är också dessa upphandlingar som svarar för de största ekonomiska värdena. Det finns även en vägledning framtagen av miljöenheten för hur miljökrav ska ställas vid det enskilda köpet/avropet, se http://www.mls.adm.gu.se/resursforbrukning/inkop/miljotips/ 12(13)
b) Beskriv eventuella problem och luckor i materialet samt hur och när myndigheten planerar att åtgärda dessa. Svårigheten för oss är att kunna följa upp varje enskilt köp, eftersom det finns över 3000 unika beställare vid universitetet och ett bra verktyg för uppföljningen saknas. Regeringen har beslutat att alla statliga myndigheter med mer än 50 anställda senast vid utgången av 2013 ska ha infört någon form av elektroniskt beställningssystem. Ett arbete med detta pågår just nu och när systemet är implementerat fullt ut kommer det att underlätta för oss att se och redovisa anskaffningar där miljökrav har beaktats. 3.4 Hur är uppgifterna framtagna (om detta skiljer sig mellan uppföljningsmåtten, ange vad som gäller för respektive mått)? Eget uppföljningssystem 13(13)