Studiehandledning Kuse Didaktik i ämne och VFU 15hp VT 2013 Vesion 2012-12-16 Kuse. CHVFKL SHVFKL (Kuskodena kan möjligen vaa föändade) Humanistiska ämnenas didaktik o VFU Samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik och VFU Kusplanetexten ä stot sett identisk i båda kusena föutom ämnesnamn och litteatulistona öve ämnesdidaktisk litteatu. Kusplanena finne Du på http://www.su.se, och esp. institution. Schema samt all övig allmän gemensam infomation om kusena ligge samlat enbat på kushemsidan CHVFIL. Du nå denna via www.cehum.su.se välj kushemsido välj CHVFIL (Humanistiska ämnenas didaktik o VFU). Teminen ha ett enda sammanhållet schema. Bifogas detta utskick.(vesion 2011-12-14) Vi be Dig att kontinueligt bevaka kushemsidan CHVFIL. Ny schemavesion (2012-08-24) Föeläsningana ä gemensamma fö alla olika vaiante. Ämnesdidaktik Den ämnesiniktade didaktiken ä fölagd till veckona innan vfu Vid dessa seminaie ligge fokus på hu man planea, genomfö och utvädea undevisning i de olika ämnena. Ämnesdidaktikmomenten examineas av ansvaiga ämnesdidaktike. Ansvaiga läae famgå av ämnesdidaktikschemat. Examinationsuppgifte med ämnesdidaktisk kaaktä pesenteas vid ämnesdidaktikseminaiena.
Veksamhetsfölagd utbildning vfu Vid didaktikseminaiena planeas innehållet i vfu-studiena. VFU v.6-8 (delad tid SU o VFU), 10-12 Unde denna sammanhängande peiod omfattande 5 vecko ska Du unde handledning, självständigt, planea, genomföa och utvädea undevisning i Ditt ämne. Föutom egen övningsundevisning skall Du också auskultea och delta i olika aktivitete som äge um på skolan. Du komme unde VFU att besökas av Din ämnesdidaktike. I samband med besöket genomfös ett s.k. tepatssamtal. (Handledae, student och didaktikläae.) Vfu-studiena examineas av ansvaiga ämnesdidaktike i samvekan med abetslaget på din VFU-skola. VFU - oganisationen Fö att denna VFU-peiod skall vaa meningsfull måste du vaa placead på ett adekvat stadium. Med adekvat stadium menas gundskolans högstadium elle gymnasiet. Om ditt ämne inte föekomme på gundskolans högstadium måste du vaa placead på ett gymnasium ex Psykologi, Ekonomi.. Om du ha t.ex. Histoia och Geogafi ä du adekvat placead om du ha en VFU-plats på ett högstadium. Även om du tänke dig att bli gymnasieläae, ä du adekvat placead med en VFU-plats på högstadiet. Vfu utgös av bla auskultation och handledd övningsundevisning unde minst 5 vecko på samma skola. Unde vfu:n ska Du delta och medveka i en läaes samtliga abetsuppgifte. Detta innebä föutom auskultation och övningsundevisning att Du också ska delta i konfeense, studiedaga, idottsdaga, skaffa Dig efaenhet av elevvådsfågo och klassföeståndaskap samt av skolans samvekan med samhälle och abetsliv. Nävao unde all VFU ä obligatoisk. Du bö vaa på skolan i samma utstäckning som skolans odinaie läae dvs unde deas abetsplatsfölagda tid. Vfu kan genomföas både som individuell paktik och som papaktik. Övningsundevisning Om vfu:n genomfös som papaktik, ska övningslektionena genomföas av Dig och Din studeandekollega tillsammans. Tiden födelas på lämpligt sätt mellan E. Ni ska båda medveka vid såväl planeing som genomföande och uppföljning av övningslektionena. Viktigt ä att utymme också ges fö individuella övningslektione. Hu sto del av övnings - lektionena som genomfös individuellt elle i pa ä beoende av handledaens timtillgång och Din undevisningsvana/fömåga och Dina önskemål. Vid planeing av övningslektionena måste hänsyn tas till individuella faktoe, som tex Dina tidigae efaenhete av läaabete. Det innebä att det ä svåt att ange exakta tal fö hu många övningslektione som ska genomföas unde vfu-peioden. Viktigae än antalet övningslektione ä kvaliteten på övningstillfällena, dvs. den funktion de fylle i utbildningssammanhanget och i helheten: planeing genomföande uppföljning. Du skall undevisa ditt ämne och komma upp till ca.25 lektionstillfällen. En stävan bö också vaa, att Du vid val av klasse, få ta ansva fö ett helt moment /kunskapsomåde. Att få planea, genomföa, efteabeta och utvädea ett sammanhängande avsnitt, ge en me ealistisk bild av läaabetet och dämed me läoikt än att endast få göa nedslag i handledaens egen undevisning.
Auskultation och deltagande i konfeense handledningsplan Auskultation, dvs. obsevation av lektione hos handledaen elle anda läae, ä en viktig del av läautbildningen. Hä få Du möjlighet att iaktta hu en efaen läae fungea i klassummet. Hä finns tillfällen att få se läaen i inteaktion med elevena, studea hu läaen löse olika undevisningspoblem samt få olika lektionsuppslag. Auskultation ä också en föbeedelse fö Din egen undevisning och syfta till att Du ska bekanta Dig med handledaens klasse. Auskultation kan med födel också göas hos anda läae elle handledae på skolan och också föläggas till anda stadie och skolfome. Auskultation skall ske i så sto utstäckning som möjligt och som ansvaig didaktikläae, handledae och studeande finne lämpligt. Du skall sammanlagt unde Din vfu ha genomföt minst 15 auskultationstimma. Det viktigaste ä att vfu- peioden utfomas som ett antal hela vecko av effektivt abete på heltid, dä Du få möta olika läafunktione samt anda veksamhete i skolan. Du ska däfö delta i konfeense av skilda slag, möta skolans olika befattningshavae, elevenas föälda fö att på detta sätt få en allsidig inblick i läaykets olika abetsuppgifte. Tillsammans med Din handledae uppättas en handlingsplan fö VFU, dvs ett schema fö hela vfu-peioden, dä ditt deltagande i olika aktivitete famgå. I handlingsplanen skive du också Dina föväntninga och pesonliga mål infö VFU-peioden. (Se vidae föklainga om handlingsplanens innehåll i VFU-dokumentet Fån nyböjae till kompetent läaestudentvesion Dokumentet komme att finnas på kushemsidan i mitten/slutet av januai. Handlingsplanen skall skickas till Din ämnesdidaktike senast fedag v.7. Handledaens oll i läautbildningen - en exten läautbildae Handledaen ä den viktigaste pesonen unde Dina paktikstudie. Genom den näa anknytningen till den paktiska undevisningssituationen och dess poblem ha handledaen möjlighete att på ett mycket konket sätt ge Dig åd och hjälp. Till handledaens uppgifte hö: att ta emot och intoducea Dig på paktikskolan och hjälpa Dig till ätta betäffande lokale och undevisningsmateiel samt infomea om skolans oganisation och innehåll. att tillsammans med Dig och eventuellt också tillsammans med ansvaig didaktikläae planea Din paktik samt skapa föutsättninga fö Din utveckling till läae att med Dig diskutea uppläggningen av de övningslektione som skall genomföas och ge synpunkte på planeingen av dessa, samt att efte lektionen analysea den utifån olika pespektiv att få Dig att uppmäksamma och eflektea öve hu elevenas läande föhålle sig till Din egen undevisningsstategi att vägleda Dig i ent metodiska fågo som t.ex. konketa lektionsföslag, olika läomedel elle tekniska hjälpmedel i undevisningen, att sätta in Dig i skolan som oganisation och institution i samhället, både dess ine liv och dess samspel med det omgivande samhället, att till ansvaig didaktikläae lämna vfu-appot och annan elevant infomation med syftet att kunna följa kandidatens utveckling att ge Dig möjlighet att utveckla Din egen paktiska ykesteoi
Läautbildaens (ämnesdidaktikens) oll unde vfu Unde våen 2013 komme Du också att få handledning/besök av ansvaig ämnesdidaktike. * Läautbildaen ha examinationsansva och dämed ansva fö att bedömningsundelag finns. * Tillsammans med handledaen skall läautbildaen utveckla Din fömåga att skapa läande möten och att på ett medvetet sätt kunna eflektea king dessa, dvs teoetisea paktiken. * I samband med ämnesdidaktikenas besök ske också ett sk. Tepatssamtal. (Didaktike, student, handledae.) Se säskilt dokument Fån nyböjae till kompetent läae - studentvesion. Om handledaen bedöme att studenten ha svåighete att anpassa sig till skolans veksamhet, elle att abeta som läae i klassummet, bö handledaen omedelbat kontakta didaktikläae. Läautbildaens (didaktikens oll) oll unde VFU Unde vt 2013 komme den studeande att få handledning (besök) av ansvaig/a ämnesdidaktike vid minst ett lektionstillfälle. Läana i ämnesdidaktik ha examinationsansva och dämed ansva fö att bedömningsundelag finns. Ett av bedömningsundelagen ä den VFU-appot som abetslaget/handledaen lämna till didaktikläana. Tillsammans med handledaen skall ämnesdidaktikena utveckla den studeandes fömåga att skapa läande möten och att på ett medvetet sätt kunna eflektea king dessa dvs teoetisea sin paktik. I samband med ämnesdidaktikenas besök ske också ett sk. Tepatssamtal. Didaktike, student, handledae. Se säskilt dokument Fån nyböjae till pofessionell. Dokumentet komme att finnas på kushemsidan i mitten/slutet av januai. Bedömningsundelag Examinationen gunda sig på följande undelag * övningsundevisningen unde vfu * texte i allmän- och ämnesdidaktik. * muntliga och skiftliga bidag till den kollektiva eflektionen vid allmän- och ämnesdidaktikseminaiena. Detta föutsätte nävao. OBS Enligt kusplanen ä det obligatoisk nävao vid didaktikundevisningen samt vid all VFU.
Betyg sätts enligt den sjugadiga betygskalan A - F. Betygskiteie A Studenten uppvisa fömåga att utifån olika läandeteoetiska pespektiv, didaktisk foskning och litteatu jämföa, analysea och poblematisea egen och andas undevisning med mycket elevanta och undebyggda val av exempel och motiveinga. kitiskt ganska och vädea olika bäande pincipe och funktionssätt i aktuella stydokument avseende betyg och bedömning och dävid analysea och fomulea olika möjlighete till att utveckla eleves läande och fotsatta kunskapsutveckling. födjupat analysea och poblematisea sitt och andas ledaskap i undevisningen och vädea samband med olika ledaskapsteoetiska pespektiv och skolans vädegund. mycket välstuktueat och vaieat planea, genomföa och utvädea lektione i elation till kusplanemål och elevgupp. Undevisningen päglas av självständighet och keativitet, som makant befämja eleves inläning och klassumsklimat. B Studenten uppvisa fömåga att utifån olika läandeteoetiska pespektiv, didaktisk foskning och litteatu jämföa och analysea egen och andas undevisning med tydliga och undebyggda val av exempel och motiveinga. ganska och vädea olika bakomliggande pincipe och funktionssätt i aktuella stydokument avseende betyg och bedömning och dävid uskilja och fomulea olika möjlighete till att utveckla eleves läande och fotsatta kunskapsutveckling. analysea och poblematisea sitt och andas ledaskap i undevisningen och beskiva samband med olika ledaskapsteoetiska pespektiv och skolans vädegund. välstuktueat och vaieat planea, genomföa och utvädea lektione i elation till kusplanemål och elevgupp. Undevisningen päglas av självständighet, som befämja eleves inläning och klassumsklimat. C Studenten uppvisa fömåga att utifån olika läandeteoetiska pespektiv, didaktisk foskning och litteatu jämföa och analysea egen och andas undevisning med hjälp av olika exempel och motiveinga. ganska och vädea olika bakomliggande pincipe och funktionssätt i aktuella stydokument avseende betyg och bedömning och kunna fomulea och använda bedömningsundelag fö planeing av eleves fotsatta kunskapsutveckling. Styko och svaghete i den egna tillämpningen diskuteas. analysea sitt och andas ledaskap i undevisningen och beskiva samband med olika ledaskapsteoetiska pespektiv och skolans vädegund planea, genomföa och utvädea lektione i elation till kusplanemål och elevgupp. Undevisningen päglas av ett vaieat abetssätt och tydlig stuktu.
D Studenten uppvisa fömåga att - beskiva sin undevisning samt motivea gjoda val utifån olika läandeteoetiska pespektiv och aktuella stydokument. ganska pincipe och funktionssätt i aktuella stydokument avseende betyg och bedömning samt kunna använda dessa fö att utfoma bedömningsundelag. beskiva sitt ledaskap i undevisningen och elatea till olika ledaskaps- teoetiska pespektiv och skolans vädegund. med tydlig stuktu planea, genomföa och utvädea lektione i elation till kusplanemål och elevgupp. Ett vaieat abetssätt föekomme i undevisningen. E Studenten uppvisa fömåga att beskiva sin undevisning samt motivea gjoda val utifån valt läandeteoetiskt pespektiv och aktuella stydokument. identifiea och beskiva samband mellan stydokument, egen undevisning och aktuell elevgupp och med viss handledning fomulea bedömningsundelag fö undevisat moment. beskiva sitt ledaskap i undevisningen och elatea till något ledaskapsteoetiskt pespektiv och skolans vädegund, dä någon styka och svaghet diskuteas. planea, genomföa och utvädea lektione i elation till kusplanemål och elevgupp. Det finns ett tydligt samband mellan planeing och genomföande i undevisningen. Fx F Studenten biste i en elle flea av kiteiena fö E Studenten uppvisa inga elle ingen fömåga att beskiva sin undevisning och kan ej motivea gjoda val utifån något läandepespektiv elle stydokumenten. identifiea och beskiva samband mellan stydokument, egen undevisning och aktuell elevgupp elle med viss handledning fomulea bedömningskiteie fö undevisat moment. beskiva och diskutea sitt ledaskap i undevisningen. planea, genomföa och utvädea undevisning i elation till kusplanemål och elevgupp, samt visa stoa biste i ämneskunskape och kommunikationsfömåga.
VFU- UPPGIFT ( Kan komma att esättas av en annan uppgift, som ges av didaktikläaen) 1. En didaktisk planeingsanalys Detta ä en famåtblickande text som du helst bö fädigställa så fot som möjligt, helst innan elle alldeles i böjan på vfu/paktikpeioden. Det ä däfö viktigt att du så fot som möjligt ta eda på vilka klasse, kunskapsomåden och tide som du ha till ditt föfogande. Kontakta din handledae fö att ta eda på detta. Välj ut ett kunskapsomåde som du komme att undevisa på och utgå sedan fån nedanstående fågo. Genom att besvaa dessa få du också hjälp med planeingen av själva undevisningen. Viktigt att Du motivea och belyse Dina planeingstanka med hjälp av kuslitteatu. Tag också den hjälp du kan få av handledae och anda läastudeande. Bifoga planeingsanalysen. Lämplig omfattning ca 1-2 sido. a) Vafö-fågan hu kan kunskapsomådet legitimeas? Vafö ska elevena läsa detta kunskapsomåde? b) Vad-fågan om undevisningens innehåll och kunskapsmål Vilka begepp och sammanhang anse du ä av cental betydelse fö detta kunskapsomåde? Hu ska innehållet oganiseas och stuktueas så att det bli begipligt? Finns det någon synlig öd tåd? Gå det att konstuea någon fom begiplig helhet av kunskapsomådet i fom av en modell, begeppskata etc.? Vad ä det fö kunskape som elevena få genom detta? Hä fomulea Du konketa och utvä- deingsbaa kunskapsmål. c) Hu-fågan hu skall innehållet möta eleven? Vilka abetssätt och undevisningsfome ä tänkbaa och hu ska klassen oganiseas? Vilka läomedel planea du att använda? Vilka fädighete bö eleven få täna på? Hä fomulea Du fädighetsmål. 2. Genomföande av undevisning beskiv undevisningsföloppet i fom av ett schema Bifoga schemat. 3. Hu ska innehållet edovisas, bedömas och betygsättas? Vilka edovisningsfome ä tänkbaa? Skiftliga och/elle muntliga, individuella och/elle i gupp elle anda sätt att gestalta de kunskape och fädighete som eövats Redovisa hu du esonea king valet av pov elle edovisningsfom. Lämplig omfattning ca 1 sida. Konstuea däefte povet elle edovisningsuppgiften. Av det/den skall också famgå bedömningskiteie dvs vad som känneteckna de olika betygen, vilka kvalitativa skillnade som finns. Bifoga pov och bedömningskiteie. Bedöm, betygsätt och motivea! Bifoga ett pa exempel på elevsva och hu Du bedömt. Litteatu: P.Måhl, Betyg - men på vad? Sätyck Skolveket, Att bedöma elle döma en antologi som finns på webben. 4. En didaktisk eflektion en tillbakablickande text dä Du nu med efaenhete fån genomföande av egen undevisning, kitiskt esonea king fågeställninga som: Hu blev det? Vilka mål uppnåddes? Vilka kom jag inte i näheten av? Vad hände egentligen i elevenas huvuden?hu vet jag det?vilka lädoma bä jag med mig och hu skulle dom kunna omsättas i famtida planeing och genomföande av undevisning?
OBS Unde övningsundevisningen komme du att få besök av en didaktikläae. Senast fedag v.7 skall läakandidaten lämna / skicka ett schema till nedanstående didaktikläae. Det ä mycket viktigt att schemat skickas till didaktikläaen. Av schemat skall famgå nä kandidaten skall ha sina övningslektione. Skola, dag, tid, klass och planeat moment. Studenten ange sitt eget: Namn, telefonnumme (hem/mobil) e-post adess Samt handledaens : Namn, telefonnumme (skolans samt hem / mobil) samt e-post adess. Ämnesdidaktike som gö paktikbesök: Religion/Histoia Ulf Jämteud ulf@jamteud.se Geogafi Kestin Genö @cesam.su.se Psykologi Bitt-Maie Hansson @cehum.su.se Filosofi Niclas Runebou @cehum.su.se Samhällskunskap Las Nohagen@cesam.su.se Ekonomi Lindqvist, Michael Michael.Lindqvist@huddinge.se Data????