Etisk analys av fall instruktioner (Obs! Sista sidan är relevant för samtliga grupper)

Relevanta dokument
Etik i vården Läkarprogrammet, T2, HT 2010, III

Smakprov ur Prata med barn i sorg, utgiven på Fantasi & Fakta, fantasifakta.se

Framtid utan kaos För människor som ingen vill se

Befolkningens attityder till organdonationer 2014

Totalt antal poäng på tentamen: Max: 59p För att få respektive betyg krävs: 70% =G: 41p 85% = VG:50p

När mamma eller pappa dör

10 APPENDIX. STUDY I Covering letters and questionnaires. STUDY II Covering letter and questionnaires. STUDY III Covering letter and questionnaires

Att leva med schizofreni - möt Marcus

ORGANDONATION EFTER CIRKULATIONSSTILLESTÅND

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en

Regional rutin för egenvårdsbedömning

Magnus Åberg Kulturvetenskapliga metoder, KVGA

Studerande föräldrars studiesociala situation

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR

Barn som är närstående

Dödshjälp. En kunskapssammanställning. (Smer 2017:2)

Stöd i Sundbyberg. För dig som är vuxen och har en funktionsnedsättning SOCIAL- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN

LÄTTLÄST OM LSS. Det är kommunen och landstinget som ska ge den hjälp som behövs. Här får du veta mera om vad som gäller.

Denna broschyr är utarbetad av Njurmedicinska kliniken på Universitetssjukhuset i Lund och Kliniken för njurmedicin och Transplantation på

Allt effektstinnare - Honda civic 2015

SÅ KAN VI MINSKA ENSAMHETEN BLAND ÄLDRE

Kan man bli sjuk av ord?

s SÅ TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN

Provmoment: Allmän omvårdnad vuxna, barn och äldre. Ladokkod: 61SA01 Tentamen ges för: Gsjuk16h. TentamensKod:

Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan

Jag var livrädd för att jag skulle anses oförmögen att ta hand om mitt barn!

Att vara tonåring när mamma eller pappa dör

Personkrets enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, 1.

Handlingsplan vid krissituationer. Bobygda skola

INFORMATION OM INVEGA

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

Att vara närstående vid livets slut

Etik i vården Läkarprogrammet, T2, HT 2010, II

Yttrande över remiss S2015/06250/FS Organdonation en livsviktig verksamhet (SOU 2015:84)

Värdig äldreomsorg Västeråsmoderaternas äldreprogram för

Hur pratar man med sitt barn om funktionsnedsättningen?

Temadag om Downs syndrom och åldrande 18:e maj Kunskapsstöd om att åldras med intellektuell funktionsnedsättning - Webbutbildningar och skrift -

Andreas fick sitt liv tillbaka men svensk lag straffar honom

Att donera en njure. En första information

Fem tips för att HANTERA en oförstående omgivning!

Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

Det är viktigt för alla att veta. Särskilt viktigt är det om man bor ensam eller om det är långa avstånd till hjälp.

Det är viktigt för alla att veta. Särskilt viktigt är det om man bor ensam eller om det är långa avstånd till hjälp.

Tysta(de?) Röster. Vem lyssnar på Rosengårdsbarn som lever med en psykiskt sjuk förälder? Med barnets ögon

Syskonrelationen Sårbarhet och motståndskraft. Barn vet saker som vuxna inte vet och barn vet ofta annat än vuxna tror

Kontaktperson, ledsagare och avlösare i hemmet

2. Är ditt barn (för vilkens skull du deltar i FöräldraStegen) flicka eller pojke? flicka pojke

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

Muslimer och vården. Muslimer och vården

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

Organdonation & transplantation. Lästips från sjukhusbiblioteket

se hela människan Nina vill att vården ska SJÄLEN

Innehåll. Ett viktigt steg för att komma i själslig balans...4. Du är inte ensam...5. Psykisk sjukdom är inte någons fel!...5

Attityder till anhöriga hos personal inom psykiatrisk vård och omsorg

Varför goda medmänniskor för oss själva. Jag ska tala om: Så enkelt och så svårt är det att vara en medmänniska

Sjukhusläkares syn på organdonation

Förslag till handlingsplan vid misstanke om övergrepp mot barn och ungdomar

Barnkonventionen. Regler om hur alla barn i världen ska ha det bra

Introduktion till Äldre

Ann-Britt Sand Stockholms universitet/nationellt kompetenscentrum Anhöriga

Det handlar om närhet..

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk

Abstinensbesvär Det man känner när man saknar effekten av något man brukar använda eller göra.

En utredning görs som mynnar ut i en ADHD diagnos med drag av Autism.

10 PAPPAFRÅGOR inför valet Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

Till föräldrar och viktiga vuxna:

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. Lättläst

En skrift för närstående. Om organ- och vävnadsdonation

Mats Johansson. Avdelningen för medicinsk etik, BMC C13, Lund Filosofiska institutionen, Lund

En Individuell Samarbetsplan Utvärdering av psykiatrisk sjukhusvård

Vad? Hur? Varför? Varför skiljer sig dessa handlingar och ritualer åt mellan olika delar av kristendomen?

Hilkka 85 år. Äldre. Fallbeskrivning - SIP

Etiska brytpunkter under donationsprocessen ur sjuksköterskeoch närståendeperspektiv. God omvårdnad för alla sjuksköterskans etiska utmaningar

Vanliga familjer under ovanliga omständigheter

Möjlighet att leva som andra

Uppgift filosofi - En modell för etisk analys

Med utgångspunkt i barnkonventionen

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA

Dagverksamhet för äldre

Schizofreniförbundet

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

DÅ ÄR DET DAGS ATT DÖ - ÄLDRE OCH DEN GODA DÖDEN. Lars Sandman. Praktisk filosof Lektor, Fil Dr

Krisplan för Friskolan Mosaik Reviderad

lyckades. Jag fick sluta på dagis och mamma blev tvungen att stanna hemma från jobbet ibland, eftersom jag inte tyckte om de barnflickor som mina

Kort introduktion till. Psykisk ohälsa

Föräldramöten på daghem och i skolor 2015

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN

Monica Nilsson KONSTEN ATT VARA SNÄLL -UTIFRÅN ETT HANDLEDAR- PERSPEKTIV

Hur ser det ut i Sverige? Fakta och statistik kring barns levnadsvillkor. Disa Bergnehr Docent, Avdelningen för socialt arbete Jönköping University

Barnombudsmannen Cecilia Sjölander

Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården

Fall 1. Paret som är boende i Lund och har ett gemensamt barn, beslutar att gå skilda vägar. Man har olika åsikter om dotterns boende etc.

SK-kurs: Etik i klinisk vardag. Etisk analys. Anna Milberg & Marit Karlsson

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping maj 2015

DONATORBARN I KLASSEN

10 PAPPAFRÅGOR inför valet Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

Hälsobarometern NUMMER 1, 2014

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1

10 PAPPAFRÅGOR inför valet Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

Transkript:

Etisk analys av fall instruktioner (Obs! Sista sidan är relevant för samtliga grupper) Efter fallbeskrivningen formuleras några frågor. Meningen är inte att du ska besvara dessa genom att ta ställning, men de ringar in teman som du förväntas att kommentera. Det är viktigare att du kan förstå och fördjupa en etisk problematik än att du bestämmer dig för vad som är rätt och fel. Om möjligt, knyt an till vad som har sagts under föreläsningarna. Om det känns svårt, analysera ändå situationen så noga du kan. Diskutera gärna fallet med dina kursare, men skriv reflektionen/analysen på egen hand. Ca 1,5-2 sidor är lagom. Texten ska vara MS Wordkompatibel och filnamnet bestå av ditt gruppnummer samt ditt efternamn. I övrigt gäller den allmänna instruktionen för skriftliga uppgifter. Skicka din text till mats.johansson@fil.lu.se senast tisdag 10 februari. Lycka till!

ETIKFALL, grupp 7-8, 9-10 Robert, 27, är dömd till rättspsykiatrisk vård, och vårdas sedan flera år på en sluten rättspsykiatrisk avdelning. Han lider av schizofreni, men svarar bara i begränsad utsträckning på de neuroleptika man satt in. Periodvis mår han OK, men periodvis är han psykotisk och deprimerad. Vid två tillfällen har han i ett sådant tillstånd attackerat andra patienter, och vid ett av tillfällena resulterade misshandeln i relativt allvarliga skador. Under dessa perioder är det också så att Robert nästan inte äter eller dricker någonting. På senare tid har man någorlunda framgångsrikt behandlat honom med ECT (electroconvulsive therapy), och samtidigt passat på att ge honom näring via en sond. Flera gånger har man bett honom om samtycke till ECTbehandlingen, men när han vägrat, har man istället tvångsbehandlat honom. Att be Robert godkänna framtida ECT-behandling när han är i en mer eller mindre symptomfri period hade kanske varit en annan möjlighet, men frågan är vilken giltighet ett sådant samtycke har. Isolering, i syfte att skydda andra patienter är en annan möjlighet, men skulle helt säkert vara negativt för Roberts långsiktiga tillfrisknande. Hur bör man gå tillväga för att skydda berörda parters intressen? Vilka värden väger tyngst? Är samtycke viktigt och hur bör det vara beskaffat? VARFÖR?

ETIKFALL, grupp 11-12, 13-14 En student antas till läkarprogrammet, på betyg och genom att efter personlig intervju bedömts lämplig. Efter att ha studerat i två år uppdagas att studenten tidigare dömts för ett rasistiskt motiverat mord. Han har avtjänat sitt fängelsestraff och uppträtt exemplariskt under den senare hälften av denna tid. Undre tiden på anstalt har han läst in gymnasiekurser, och enligt uppgift har han genom diakonins verksamhet blivit omvänd så att han nu är troende kristen. Han har inte uppgivit under intervjun att han har dömts för brott, men har heller inte lämnat några falska uppgifter. Bör studenten tillåtas att gå färdigt utbildningen? Bör han få lov att tjänstgöra som läkare? VARFÖR (inte)? (OBS! Ett liknande fall har nyligen uppmärksammats i media, men även om du känner till dess detaljer så analysera situationen utifrån hur den är beskriven här!)

ETIKFALL, grupp 1-2, 3-4, 25-26 Efterfrågan på organ för transplantation överstiger tillgången. Anders, 44, väsentligen frisk, har efter att ha fått klart för sig hur stort behovet är kontaktat transplantationsenheten och förklarat sig villig att donera sin ena njure till någon som skulle behöva den. Han lever ensam och har inga barn. Inga uppenbara tecken på att Anders skulle vara psykiskt labil framkommer under samtal med psykologen. Den enda fundering man har rör Anders motivering han sticker inte under stol med att det skulle vara en kick att få större respekt från omgivningen, att bli lite av en hjälte. Han är villig att donera sin njure till vem som helst som behöver den, men ser gärna att det är en yngre person. På väntelistan för transplantation finns två möjliga mottagare, båda med matchande vävnadstyp. Göran är 56 år. Han är anställd som projektledare på SVT:s samhällsredaktion, och är sambo men har inga barn. Caroline är 34. Hon jobbar på parkförvaltningen, och är ensamstående med två barn i skolåldern. Caroline har tidigare haft alkoholproblem, men uppger sig ha varit helt nykter de senaste två åren. Göran har stått på väntelistan fyra månader längre än Caroline. Bådas prognos är dyster om de inte inom kort kan få en ny njure. Bör Anders godkännas som donator? Vem bör få organet? VARFÖR?

ETIKFALL, grupp 15-16, 17-18 Karin, 79, lider av Alzheimers sjukdom och vårdas nu på ett demensboende. Under de första åren som dement kunde hon med stöd från hemtjänsten och familj klara sig hyfsat bra själv, men under det senaste året har Karins tillstånd försämrats kraftigt, och hon är nu i ett sent stadium av sjukdomen. Hon förefaller inte olycklig. Visserligen uppvisar hon ibland viss oro, men verkar inte ha någon ångest. Tvärtom ser hon ut att uppskatta sådant som musik, TV, att bara titta ut genom fönstret. Dock har hon väsentligen helt förlorat förmågan till sammanhängande tankar och känner inte längre igen personer, inte ens hennes närmaste. Karin har nu fått en lunginflammation, som kräver en antibiotikabehandling för att hävas. Flera anhöriga ställer sig dock tveksamma till värdet av behandling, och föreslår att det kanske vore mer meningsfullt om Karin fick dö. Själv har hon inte längre möjlighet att ta ställning i frågan. Hennes två barn, som ställt upp för henne under många år, hävdar att Karin i ett tidigt skede klargjorde att hon absolut inte skulle vilja leva längre när hon blev så dålig att hon inte längre var densamma och inte längre kunde leva ett vanligt liv. Men Karins yngre syster Marianne, som också verkar bry sig om henne, tycker att Karin trots allt förefaller ha det ganska bra, och menar att om hon tidigare har avböjt behandling för den här situationen, handlade det nog mest om att hon var rädd för förändringen. Bör Karin behandlas för sin lunginflammation? VARFÖR (inte)?

ETIKFALL, grupp 5-6, 19-20 En pojke har fötts i 24:e graviditetsveckan och väger knappt 700 gram. Föräldrarna har pga. två tidigare missfall förberett sig på möjligheten av en för tidig födsel, och har så gott de kunnat satt sig in i utsikterna för prematura barn. De uppgifter de fått tag i tyder på att ungefär hälften av de som väger under 750 gram vid födseln överlever, och av dessa drabbas ca hälften av allvarliga skador: grav utvecklingsstörning, allvarliga hjärtfel, blindhet, med mera. Den resterande fjärdedelen får enligt den befintliga statistiken bara lindriga skador eller inga skador alls. Sammantaget verkar utsikterna inte goda, tycker de, och paret har väsentligen bestämt sig på förhand att de inte vill att intensivvårdsinsatser sätts in om födseln skulle bli så tidig. Vad allvarliga skador eller funktionshinder i praktiken innebär för barnet eller dem själva har de av naturliga skäl dock svårt att föreställa sig. När barnet börjar andas efter någon dryg minut, samt andra tecken tyder på att det inte är på väg att dö omedelbart, föreslår trots allt neonatologen att man sätter igång respiratorbehandling. Även andra i personalen känner sig obekväma med att ge upp när det, för allt vad man vet, trots allt finns hyggliga chanser (25 %) för ett gott resultat. Behandling kan naturligtvis avbrytas senare, om prognosen ser dålig ut, men så fort barnet kan överleva utan intensivvårdshjälp finns inte längre några lagliga möjligheter att avsluta dess liv. Vilket beslut bör fattas? Vems beslut bör det vara? VARFÖR?

ETIKFALL, grupp 21-22, 23-24 För en tid sedan slog några läkare larm om att s.k. elektiv ventilation tillämpas på vissa svenska sjukhus. Elektiv ventilation innebär att en patient, med t.ex. svåra skador på hjärnan, ges fortsatt intensivvård i respirator trots vetskap om att patientens liv inte kommer att kunna räddas. Syftet med behandlingen är istället att säkra en organdonation. Enligt Kjell Asplund, socialstyrelsens generaldirektör, är elektiv ventilation olaglig eftersom en patient inte får vårdas för någon annans skull. Nils Lynöe, ordförande för läkaresällskapets delegation för medicinsk etik, menar i en debattartikel i Dagens Medicin att elektiv ventilation bör vara tillåtet om patienten själv har gett sitt samtycke. Han menar också att donationsregistret bör vara tillgängligt för behandlande personal även innan patientens död, något som alltså inte idag är fallet. Är elektiv ventilation etiskt försvarbart? Vilka problem finns med att tillåta det? Bör organdonationsregistret vara tillgängligt för behandlande personal innan patienten dött? VARFÖR (inte)?

Övrigt material till samtliga grupper. Obs! Nedanstående fall utgör inte underlag för inlämningsuppgiften. Däremot förväntas du att inför seminariet ha läst igenom texten och reflekterat över frågorna. Julia är tolv år gammal och kallas tillsammans med vårdnadshavare till ett samtal hos skolläkaren på grund av att man oroar sig för Julias kraftiga övervikt och de hälsorisker som är förknippade med övervikt och fetma. Julia kommer i sällskap av sin mamma som ensam har vårdnaden. Mamman, visar det sig, är själv fet. Samtalet förlöper inte så väl. Diskussionen om kost blir t.ex. inte lång, då Julias mamma bara irriterat konstaterar att de äter nyttigt i hemmet och att det inte finns något mer att tillägga. Skolläkaren föreslår att man remitterar till överviktsenheten för vidare utredning och stöd, men Julias mamma säger sig inte vara intresserad. Hon menar att det bara handlar om en sjuk intolerant kultur som endast anser att de trådsmala har fullt människovärde. Medicinsk skrämselpropaganda ska inte få styra hennes och Julias utseende och sätt att leva. Julia själv verkar blyg och vet inte vad hon ska säga. Hon har periodvis mobbats i skolan pga. sin övervikt, och man kan därför utgå ifrån att frågan är känslig för henne. I slutet av mötet ber läkaren att få prata med Julia ensam en kort stund, och mamman går motvilligt med på att vänta utanför. Också Julia förmedlar då till läkaren att hon inte är intresserad av att gå vidare i frågan, men läkaren har svårt att se henne som särskilt självständig i detta, då hon är i en utsatt position och mest låter som ett eko av sin mamma. Bör Julia få bestämma själv? Vilka påtryckningar är moraliskt godtagbara? Gentemot vem? VARFÖR (inte)?