Samverkan gällande det statliga tandvårdsstödet

1 (15) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Samverkan gällande det statliga tandvårdsstödet Försäkringskassan fick i regleringsbrevet för 2009 i uppdrag att i en gemensam redovisning med Socialstyrelsen och Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket redovisa vilka insatser som gjorts för att underlätta samarbetet, samt svårigheter och eventuella hinder för detta. Uppdraget samordnas av Försäkringskassan. Beslut i detta ärende har fattats av För Socialstyrelsen: ställföreträdande generaldirektör Håkan Ceder. I den slutliga handläggningen har avdelningscheferna Thomas Tegenfeldt och Petra Otterblad Olausson deltagit. Utredaren Marianne Appelquist har varit föredragande. För Tandvårds-och läkemdelsförmånsverket: generaldirektör Gunilla Hulth- Backlund. I den slutgiltiga föredragningen har avdelningschef Gun-Britt Lundin deltagit som föredragande. För Försäkringskassan generaldirektör Adriana Lender i närvaro av avdelningschef Birgitta Målsäter, verksamhetsområdeschef Ann Eva Askensten, enhetschef Nelli Kopola och verksamhetsansvarig Lars Olsson, den senare som föredragande. Försäkringskassan Socialstyrelsen Tandvårds- och Läkemedelsförmånsverket Adriana Lender Håkan Ceder Gunilla Hulth-Backlund Postadress Besöksadress Telefon 103 51 Stockholm Vasagatan 16 08-786 90 00 E-post Internetadress Telefax Org.nr huvudkontoret@forsakringskassan.se www.forsakringskassan.se 08-411 27 89 202100-5521

2 (15) Rapport angående Försäkringskassans, Socialstyrelsens och Tandvårds- och läkemedelförmånsverkets samverkan gällande det statliga tandvårdsstödet.

3 (15) Förord Detta är en gemensam rapport från Försäkringskassan, Tandvårds- och läkemedelförmånsverket, TLV och Socialstyrelsen. Rapporten är beslutad av respektive myndighet. Inledning Försäkringskassan, Socialstyrelsen och TLV har i regleringsbrevet för år 2009 fått regeringens uppdrag att etablera en effektiv samverkan myndigheterna emellan som stödjer en ändamålsenlig utveckling av det nya statliga tandvårdsstödet. I följande rapport lämnas en redovisning för de insatser som gjorts för att underlätta samarbetet samt svårigheter och eventuella hinder för detta. Försäkringskassan har samordnat uppdraget. Eftersom ansvaret är fördelat mellan myndigheterna behövs en fungerande samverkan för att utvecklingen och förvaltningen av det statliga tandvårdsstödet ska ske på ett effektivt sätt. Myndigheternas uppfattning är att dagens samverkan är effektiv och ändamålsenlig. Formerna för samverkan bör dock kontinuerligt ses över och anpassas till nya krav och förväntningar. Införandet av det statliga tandvårdsstödet gjordes i ett snabbt tempo och berörda myndigheter fick nya och omfattande arbetsuppgifter. Det finns därför förbättringsåtgärder som bör kunna leda till en ännu mer effektiv samverkan. I kapitel 3 sammanfattas de insatser som gjorts för att underlätta samverkan mellan myndigheterna och eventuella hinder för en effektiv samverkan.

4 (15) Kap 1. Myndigheternas uppdrag som rör det statliga tandvårdsstödet Myndigheternas ansvar för det statliga tandvårdsstödet och uppföljningen av det är delat mellan tre myndigheter: Försäkringskassan, TLV och Socialstyrelsen. Nedan följer en redogörelse för respektive myndighets ansvarsområde gällande det statliga tandvårdsstödet. Försäkringskassan uppdrag Försäkringskassan ansvarar för IT-stödet för det statliga tandvårdsstödet, utbetalning av ersättning till vårdgivare, efterhandskontroller av utbetald ersättning, utvärdering av det statliga tandvårdsstödet samt information till privatpersoner och vårdgivare om det statliga tandvårdsstödet. IT-stödet Vårdgivaren ska elektroniskt rapportera in utförd vård till Försäkringskassan. Vårdgivaren ska också elektroniskt begära ersättning från Försäkringskassan och myndigheten ska betala ut ersättning till vårdgivaren för utförd vård. Efterhandskontroller Försäkringskassan ska stävja bidragsbrott och motverka felaktiga utbetalningar. När det gäller det statliga tandvårdsstödet sker detta delvis via efterhandskontroller av utbetald ersättning. Om det vid en efterhandskontroll visar sig att felaktig ersättning har betalts ut får Försäkringskassan fatta beslut om återbetalning. Detta beslut riktar sig till den vårdgivare som fått den felaktiga utbetalningen och vårdgivaren får inte kräva patienten på motsvarande summa om inte patienten medvetet vilselett vårdgivaren. Information Försäkringskassan är ansvarig för informationsinsatser rörande det nya tandvårdsstödet. I samband med att tandvårdsstödet infördes den 1 juli 2008 gjordes informationsinsatser riktade till patienter och vårdgivare. Utöver dessa kan det behövas mer kontinuerliga insatser som riktar sig till vissa grupper, exempelvis 20-åringar i samband med att de för första gången blir berättigade till statligt tandvårdsstöd För att öka förståelsen för reglernas utformning och de prioriteringar som gjorts är det viktigt med information om de grundläggande principerna för vilken tandvård som är ersättningsberättigande och om skälen till att vissa åtgärder är ersättningsberättigande medan andra inte är det. Sådan information behöver utformas dels ur ett medborgarperspektiv, dels ur ett vårdgivarperspektiv. I det löpande arbetet har Försäkringskassan det övergripande ansvaret för informationen till allmänhet och vårdgivare om det statliga tandvårdsstödet, vari även ingår information om ersättningsregler, referenspriser och motiven för utformningen av dessa.

5 (15) Prisportalen Försäkringskassan är ansvarig för utvecklingen av en elektronisk prisjämförelsetjänst (prisportal) inom tandvårdsområdet. Införandet av prisjämförelsetjänsten ska föregås av en pilotstudie bland vårdgivarna och patienterna. Efter utvärdering av pilotstudien ska prisjämförelsetjänsten vara införd i full skala senast den 20 oktober 2009. Arbetet ska ske i nära samverkan med TLV och Socialstyrelsen. Samråd ska ske med Konsumentverket. Uppgifter om utförd tandvård Försäkringskassan ska månadsvis leverera befintliga tandvårdsregister med verksamhets- och ekonomiska utfall till Statistiska centralbyrån. Försäkringskassan ska även leverera uppgifter till Socialstyrelsen månadsvis angående personnummer, kön, diagnoser, undersöknings- eller behandlingsåtgärder, tandnummer och tandposition, datum då undersökningsoch behandlingsåtgärder slutfördes, vårdgivarens mottagning och organisationsnummer, antal kvarvarande tänder och antal intakta tänder. Prognoser Försäkringskassan ska till regeringen redovisa utgiftsprognoser för 2009-2012 vid fem tillfällen. Prognoserna ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till statsbudgeten. Utvärdering Regeringen har uppdragit åt Försäkringskassan att samordna ett utvärderingsprogram för det statliga tandvårdsstödet. TLV:s uppdrag TLV har ansvar för utformningen av regelverket för det statliga tandvårdsstödet, att utgifterna för stödet hålls inom givna budgetramar samt för utbildning om regelverket för nyckelpersoner inom tandvården. Regelverket TLV ansvarar för beslut om utformningen av det statliga tandvårdsstödet. Myndigheten beslutar därmed om föreskrifter och allmänna råd. Detta omfattar detaljerade regler för ersättningsberättigande diagnoser/tillstånd och tandvårdsåtgärder. Myndigheten beslutar även om karensbelopp och ersättningstrappa (beloppsgränser och procentandelar) samt referenspriser. Om utgifterna för det statliga tandvårdsstödet bedöms överstiga de i statsbudgeten avsatta medlen ska myndigheten snarast möjligt besluta om ändringar i föreskrifterna så att omfattningen på stödet motsvarar avsatt budgetram. TLV ska informera berörda om sin verksamhet inom tandvårdsområdet och om sina beslut. Myndigheten ska följa utvecklingen på tandvårdsområdet, följa upp och utvärdera sina beslut och följa utvecklingen i andra länder och ta till vara erfarenheter därifrån.

6 (15) Utbildning riktade till nyckelpersoner TLV ska bidra till att aktörer inom tandvården får ökad kunskap om det nya tandvårdsstödets ersättningsregler. Myndigheten ska i lämplig omfattning medverka vid informations- och utbildningsinsatser för nyckelpersoner inom tandvården och för Försäkringskassans personal. Socialstyrelsens uppdrag Socialstyrelsen har inget uppdrag som direkt och enbart riktar sig mot det statliga tandvårdsstödet. Socialstyrelsen har dock ett flertal uppdrag som gränsar till det statliga tandvårdsstödet. Nationell Informationsstruktur Socialstyrelsen har regeringens uppdrag att bidra till en effektiv informationsförsörjning inom vård och omsorg. Inom ramen för projektet Nationell Informationsstruktur, NI, görs en grundläggande analys och beskrivning av informations- och kommunikationsbehoven inom vård och omsorg. NI-projektet beskriver hur information ska struktureras för att vara tillgänglig, knytas till rätt sammanhang och tolkas enhetligt av olika intressenter. Beskrivningen ska möjliggöra en behovsstyrd och ändamålsenlig vård- och omsorgsdokumentation som bidrar till en effektiv informationsförsörjning. NIprojektet ska ge underlag för eventuell normgivning avseende dokumentationens innehåll och struktur samt utgöra underlag för utveckling av processtödjande IT-lösningar. Terminologier och klassifikationer Socialstyrelsen har uppdraget att etablera och tillhandahålla ett nationellt fackspråk för vård och omsorg. Detta ska utgå från vårdens och omsorgens behov av gemensamma begrepp, termer och klassifikationer kompletterat med det internationella begreppssystemet Snomed CT (Systematized Nomenclature of Medicine, Clinical Terms). Inom terminologiområdet ansvarar Socialstyrelsen för att utforma, förvalta, samordna och kommunicera nationellt överenskomna begrepp och termer inom hälso- och sjukvård samt socialtjänst för gemensam användning. Vad gäller klassifikationer, förvaltar Socialstyrelsen de svenska versionerna av WHO:s klassifikationer och andra hälsorelaterade klassifikationer som används för nationell statistik. I Socialstyrelsens aktuella regeringsuppdrag har det tydliggjorts att det nationella fackspråket även omfattar tandvårdsområdet. Inom ramen för pågående uppdrag och verksamhet inom dessa områden kommer Socialstyrelsen att påbörja en kartläggning av terminologier och motsvarande inom tandvårdsområdet. Målet är att utforma en gemensam terminologi för tandvården för enhetlig och entydig användning av begrepp och termer. Nästa steg är att utreda förutsättningarna för att skapa en enhetlig klassificering för

7 (15) tandvårdens diagnoser och åtgärder, där en nationell tandvårdsterminologi är en av förutsättningarna. Syftet är att etablera terminologier och klassifikationer som är oberoende av hur verksamheter är organiserade, av vilka IT-stöd man använder eller vilka ekonomiska ersättningssystem man arbetar med. Nationella riktlinjer, indikatorer och Kunskapscenter för Dentala Material Socialstyrelsen har regeringens uppdrag att utarbeta nationella riktlinjer och kvalitetsindikatorer för vuxentandvård. Sex områden är aktuella; karies, sjukdomar i vävnaderna kring tänder och tandimplantat, sjukdomar i tandpulpan och de periradikulära vävnaderna (vävnaderna kring tandrötterna), total- och partiell tandlöshet, smärta och funktionsstörningar i mun, ansikte och käkar samt bett- och tandpositionsavvikelser. Arbetet med att utarbeta nationella riktlinjer för tandvården innebär att ta fram det vetenskapliga underlaget för olika tillstånd inom ett riktlinjeområde och att värdera behandlingars effekt och kostnadseffektivitet för olika tillstånd inom ett riktlinjeområde. Innan det utformats till en färdig rekommendation görs en prioritering av olika behandlingsalternativ för att fastställa de behandlingar som rangordnas i första hand och vilka behandlingar som endast bör göras i undantagsfall. I prioriteringsarbetet ingår också att rekommendera vilka åtgärder som inte bör utföras i allmän praxis och de som endast bör utföras inom ramen för en vetenskaplig studie. Kriterier för det som ligger som grund för prioriteringarna är tillståndets svårighetsgrad, evidens för effekt och kostnadseffektivitet, den etiska plattformen och de speciella intentioner som framgår av propositionen Statligt tandvårdsstöd (2007/08:49). Tandvårdsmaterial har många gånger en avgörande betydelse i en behandling. Som exempel kan nämnas material som ingår i fyllningar, kronor och broar. Det är därför av stor vikt att detta beaktas för de kliniska frågeställningar där material utgör en väsentlig del. För arbetet med att ta fram kunskapsunderlag avseende dentala material ansvarar Kunskapscenter för Dentala Material, KDM, i nära samarbete med expertgrupperna inom aktuellt riktlinjeområde. De nationella riktlinjerna blir ett stöd för professionen i valet av behandling. För TLV blir riktlinjerna ett stöd i beslutet av vilka behandlingar som får statligt tandvårdsstöd och patienten/individen får genom riktlinjerna bättre information och vägledning i samtalet med sin tandläkare och tandhygienist. Tandhälsoregistret Syftet med tandhälsoregistret är att ge en samlad bild om tandhälsan hos den vuxna befolkningen i Sverige. Uppgifterna i registret kan användas för statistik, forskning, epidemiologiska undersökningar, utvärderingar och kvalitetssäkring. Det unika i registret ligger i att det är personnummerbaserat, vilket ger möjligheter att koppla information om tandhälsa och behandlingar till andra relevanta datakällor. På sikt kommer registret att kunna användas för att svara på många frågor, t.ex. hur tandvården utvecklas med tiden, vilka samband finns mellan tandhälsa och sjukdomar som diabetes och hjärtkärlsjukdomar,

8 (15) samband mellan vissa läkemedel och tandhälsa och hur jämlik tandvården är. Tandhälsoregistret befinner sig i ett uppbyggnadsskede. Uppgifter till registret kommer idag via Försäkringskassan i elektronisk form. Populationen består på så sätt av samtliga inskickade och ersättningsberättigande diagnoser/åtgärder inom ramen för statligt tandvårdsstöd. Socialstyrelsen ser en utvecklingspotential för tandhälsoregistret så att det på sikt också kan omfatta barn och ungdomar samt de vuxna personer som idag omfattas av landstingens tandvårdsstöd, dvs. vissa äldre, sjuka och funktionshindrade. Registret skulle därmed kunna användas som källa för framtida statistik om tandhälsa i alla åldersgrupper. Socialstyrelsen ser också fördelar med att utveckla tandhälsoregistret så att det omfattar fler variabler, t.ex. dentala material.

9 (15) Kap 2. Samverkan mellan myndigheterna Då ansvaret för det statliga tandvårdsstödet är delat mellan Försäkringskassan, TLV och Socialstyrelsen krävs det en nära samverkan mellan myndigheterna. Samverkan sker på flera olika nivåer och i ett flertal frågor. Myndigheterna bildade i februari 2009 en gemensam samverkansgrupp. Gruppen träffas cirka sex gånger per år och ansvaret för arbetsgruppen alternerar mellan de berörda myndigheterna. TLV ansvarar för en regelgrupp där samtliga myndigheter medverkar. Gruppen träffas cirka en gång i månaden och diskuterar aktuella regelfrågor. Det är också i denna grupp som samrådet inför kommande regelförändringar sker. TLV har också bildat en dialoggrupp med branschorganisationerna. I denna dialoggrupp deltar även Försäkringskassan och Socialstyrelsen. Utöver dessa grupper sker det veckovis kontakter mellan tjänstemän på de berörda myndigheterna. Utöver dessa permanenta arbetsgrupper finns det arbetsgrupper med deltagare från flera myndigheter i aktuella frågor. Exempel på detta är Prisportalen och tandhälsa. Även ledningen för Försäkringskassan och TLV har träffats och diskuterat gemensamma frågor. Samverkan kring underlag för uppföljning Nuvarande samverkan: Beträffande underlag för uppföljning behövs det ett nära samarbete mellan Försäkringskassan och Socialstyrelsen. Försäkringskassan är den myndighet som via IT-stödet för det statliga tandvårdsstödet tar emot underlaget för uppföljning från vårdgivarna. Socialstyrelsen är den myndighet som ansvarar för tandhälsoregistret. För närmare beskrivning av detta arbete se avsnitt samverkan kring tandhälsoregistret. Vidare krävs samverkan mellan Försäkringskassan och TLV om uppföljning av budget och tandvårdskonsumtion. All inrapportering av utförd vård görs till Försäkringskassan samtidigt som TLV behöver sådan information för att kunna fullgöra sitt uppdrag. Samverkan angående utvärdering av det statliga tandvårdsstödet Regeringen har uppdragit åt Försäkringskassan att samordna ett utvärderingsprogram för det statliga tandvårdsstödet. En samverkansgrupp med

10 (15) representanter från de tre myndigheterna har bildats som träffas för planering och informationsutbyte. De utvärderingsprojekt som pågår just nu är: 1. Utvärdering av prisutvecklingen och patientkostnaden efter genomförandet av det nya statliga tandvårdsstödet (Registerstudie, Försäkringskassan) 2. Analys av besöksfrekvensen när det gäller regelbundna tandvårdsbesök i förebyggande syfte. (Registerstudie, Försäkringskassan) 3. Kartläggning av tandhälsan (Enkätstudie, Socialstyrelsen) 4. En särskild utvärdering av implantatbehandlingar (Enkätstudie, Försäkringskassan i samarbete med Sahlgrenska Akademin) Förutom samverkan inom ramen för regeringsuppdraget så har myndigheterna (särskilt Försäkringskassan och TLV) ett gemensamt intresse att löpande följa prisernas, konsumtionens och de statliga utgifternas utveckling inom tandvården. De båda sistnämnda myndigheterna har därför ett samarbete om bl.a. tandvårdsstatistik och modelleringsmetodik. Samverkan kring efterhandskontroller Nuvarande samverkan: Avseende efterhandskontroller av utbetald ersättning behövs det ett nära samarbete dels mellan Försäkringskassan och TLV, dels mellan Försäkringskassan och Socialstyrelsen. Samverkan mellan Försäkringskassan och TLV rör främst frågan om tolkningar av regelverket för ersättningsberättigad tandvård samt behovet av förändringar i regelverket. Denna samverkan har dels skett via direktkontakt mellan tjänstemän på de två myndigheterna, dels via regelgruppen med representanter från de tre berörda myndigheterna Insatser för att underlätta samverkan: Försäkringskassan och Socialstyrelsen har behov av en utökad samverkan när det gäller ärenden där Försäkringskassan bedömer att den utförda tandvården inte är enligt vetenskap och beprövad erfarenhet. Försäkringskassan och Socialstyrelsen har gemensamt påbörjat arbetet med att upprätta rutiner för anmälan till Socialstyrelsen. Samverkan kring begäran om ersättning Nuvarande samverkan: När det gäller begäran om ersättning har Försäkringskassan och TLV samverkan i frågan om vad som händer med patientens högkostnadsskydd om vårdgivaren rapporterar in ett besök försent. Denna samverkan har skett i den regelgrupp som samtliga berörda myndigheter medverkar i och som TLV ansvarar för. Insatser för att underlätta samverkan: Myndigheterna har definierat vad som faller inom respektive myndighets ansvarsområde. Samverkan kring prisportalen Nuvarande samverkan: I arbetet med prisportalen inom tandvården krävs det en nära samverkan mellan främst Försäkringskassan och TLV men även Socialstyrelsen kommer att delta i detta arbete. Samverkan sker via en arbetsgrupp som Försäkringskassan ansvarar för. Den har främst skett i frågan

11 (15) om hur högsta pris för åtgärder som innehåller mycket material ska beräknas. Även frågan om hur vårdgivarna ska kunna presentera sig på prisportalen har varit en fråga för samverkan. Insatser för att underlätta samverkan: Arbetsgruppen som finns inför införandet av prisportalen kommer att avvecklas i samband med att driftsättningen av portalen. Därefter kommer samverkan mellan myndigheterna att ske via kontakter mellan berörda tjänstemän. Frågan kommer även att tas upp i den gemensamma samverkansgrupp som finns mellan myndigheterna. Samverkan kring IT-stödet för det statliga tandvårdsstödet Nuvarande samverkan: IT-stödet för det statliga tandvårdsstödet kräver en nära samverkan mellan Försäkringskassan och TLV. Samverkan gäller bl.a. de valideringar som IT-stödet gör angående om den tandvård som vårdgivarna begär ersättning för är ersättningsberättigad. Det har också skett samverkan mellan myndigheterna angående förändringar i regelverket och hur dessa påverkar IT-stödet. Insatser för att underlätta samverkan: Myndigheterna planerar att utöka samverkan runt regelförändringar. Det behövs en utökad samverkan mellan tjänstemän på Försäkringskassans IT-avdelning och TLV i fråga om vissa regeländringars påverkan på IT-stödet. Det behövs också en utökad samverkan kring frågan om när regeländringar lämpligast bör träda i kraft. Svårigheter och eventuella hinder för samverkan: En omständighet som komplicerar arbetet är att det periodvis med kort varsel finns behov av flera förändringar i regelsystemet. En förändring i regelsystemet kan innebära att Försäkringskassans elektroniska regelmotor måste omprogrammeras. Omfattningen av omprogrammeringen beror på vilken regeländring som planeras. Försäkringskassan önskar att arbetet med programmeringarna kan samordnas med övrig utveckling av IT-stödet medan TLV ibland har behov av att regeländringen kan träda i kraft vid en tidigare tidpunkt än vad som är önskvärt utifrån ett IT-perspektiv. En annan svårighet som finns är avvägningen av hur detaljerad en regel ska vara. Samverkan kring etablering av nationell informationsstruktur Nuvarande samverkan: Det grundläggande arbetet med att utveckla en nationell informationsstruktur har handlat om att beskriva vård- och omsorgsprocessen och att identifiera viktig information om individen i denna process. För att säkerställa att informationsstrukturen kan tillämpas som grund för att åstadkomma en användbar och väldefinierad dokumentation utvecklas nu mer specifika flödesmodeller för sjukvård, socialtjänst och tandvård. I detta arbete är det väsentligt att fokusera på tillämpningsområden där strukturerad information (exempelvis i patientens journal) måste kunna tillgängliggöras för olika syften. Det innefattar bland annat information som behöver överföras till Socialstyrelsens tandhälsoregister och göras tillgänglig för Försäkringskassan.

12 (15) Samverkan kring terminologier och klassifikationer Nuvarande samverkan: Socialstyrelsen har ett övergripande samordningsansvar för terminologifrågorna men behöver nära och kontinuerliga kontakter med sakkunniga inom andra myndigheter, professioner och verksamheter. TLV har en viktig roll i detta arbete. Denna samverkan är i en inledande fas. Samarbetet inom terminologiområdet planeras preliminärt ske enligt gängse rutiner och processer för terminologiverksamheten vid Socialstyrelsen, bl. a. genom att sammankalla arbetsgrupper med sakkunniga och terminologer. I arbetssättet ingår att förankra förslag brett genom ett formellt remissförfarande. Även för långsiktig samverkan kring underhåll och uppdatering av terminologier inom tandvårdsområdet kommer Socialstyrelsen att vara sammankallande. Samverkan kring nationella riktlinjer Nuvarande samverkan: Nationella riktlinjer med indikatorer ska vara underlag till TLV och Nämnden för statligt tandvårdsstöd för vilka behandlingsåtgärder som berättigar till statligt tandvårdsstöd. I Socialstyrelsens arbete med nationella riktlinjer ingår att ha ett nära samarbete med Kunskapscenter för Dentala Material, KDM då frågor kring tandvårdsmaterial är en viktig del i riktlinjearbetet. Samverkan med TLV är nödvändigt när Socialstyrelsen utformar beslutsunderlaget eller rekommendationerna för respektive område så att dessa blir tydliga och användbara för TLV. Fram till dess att riktlinjerna är klara hösten 2010 träffar Socialstyrelsen TLV regelbundet för att stämma av arbetsprocessen och delge varandra synpunkter på underlaget. Mötesordningen fastställs enligt överenskommelse och TLV är sammankallande. Underlag till rekommendationer förändras över tid och det kommer att tillkomma nya rekommendationer vilket ger behov av att uppdatera beslutsunderlaget kontinuerligt. Efter det att riktlinjerna är klara kommer Socialstyrelsen att årsvis kalla TLV till möte för att meddela och eventuellt revidera beslutsstöd. Samverkan kring Tandhälsoregistret Nuvarande samverkan: Det finns två områden för samverkan kring det nya tandhälsoregistret. Dels en samverkan mellan samtliga tre myndigheter när det gäller en enkät för validering av de uppgifter som vårdgivare skickar in till Försäkringskassan, dels en samverkan mellan Försäkringskassan och Socialstyrelsen för framtagande av en process för ändring av rapporterade felaktiga uppgifter i tandhälsoregistret. Den sistnämnda samverkan sker genom

13 (15) direktkontakt mellan berörd tjänsteman på Socialstyrelsen respektive Försäkringskassan. Insatser för att underlätta samverkan: Det behövs en samverkan mellan Socialstyrelsen, TLV och Försäkringskassan när det gäller framtida publicering av data från Tandhälsoregistret, dvs. vilken data som ska redovisas/publiceras av vilken myndighet och att det är samstämmig data som redovisas oavsett avsändande myndighet. Inom detta område har samverkan ännu inte påbörjats. Svårigheter och eventuella hinder för samverkan: En svårighet är att det underlag som vårdgivaren rapportar in i samband med att den utfört vård på en patient används av två myndigheter till olika ändamål. Dels beräknar Försäkringskassan vilken ersättning vårdgivaren ska ha, dels använder Socialstyrelsen uppgifterna till tandhälsoregistret. I vissa situationer kan de olika ändamålen ställa olika krav på det underlag som ska skickas in. Socialstyrelsen och Försäkringskassan löser detta genom att samverka i fråga om underlagets innehåll och kvalitet. Samverkan kring utbildning Nuvarande samverkan: TLV utbildar nyckelpersoner inom tandvårdsområdet om gällande regelverk. Nyckelpersonerna består av en vid krets inom alla områden av tandvården. Särskilda utbildningstillfällen anordnas för resurspersoner vid varje landsting och högskola samt för representanter från samtliga lokala privattandläkarföreningar. Vid dessa utbildningar deltar även Försäkringskassan och Socialstyrelsen. Eftersom regelverket är integrerat i det IT-system som hanterar ersättningen till vårdgivarna ger detta samarbete bättre möjlighet att sortera och reda ut de problem som vårdgivarna har avseende tillämpningen av reglerna för subvention. TLV utbildar även försäkringsodontologiska rådgivare, specialister och handläggare av tandvårdsstödet vid Försäkringskassan. Det är mycket viktigt att ha den direkta dialogen med Försäkringskassans personal liksom med de övriga aktörerna inom tandvården. Utbildningstillfällena ger möjlighet till dialoger där TLV kan fånga upp behov av regeländringar. På den Odontologiska Riksstämman kommer TLV att hålla seminarier i samarbete med såväl Försäkringskassan som Socialstyrelsen. Seminarierna kommer att handla om dels regelverket, dels frågan om prioriteringar. Samverkan kring regelverket Nuvarande samverkan: TLV, Försäkringskassan och Socialstyrelsen har ett omfattande samarbete kring det regelverk som gäller och de förändringar som behöver genomföras. Mötesfrekvensen anpassas utifrån berörda myndigheternas behov att stämma av olika frågor. Vid mötena deltar specialister inom juridik och odontologi. En viktig del av arbetet med regelverket är systematisk återkoppling från Försäkringskassans efterkontroller. Detta ger TLV bättre möjlighet att utifrån de fynd Försäkringskassan gör bedöma behov av regeländringar.

14 (15) Inom det statliga tandvårdsstödet finns möjlighet att vid vissa tillfällen byta en ersättningsberättigad behandling mot en annan. I vissa fall rör det sig om en enskild åtgärd som bytts mot en annan till exempel när en fyllning är ersättningsberättigande och patienten byter den mot en krona. I andra fall byts en behandling bestående av flera åtgärder mot en annan behandling med flera åtgärder. På grund av att ersättningen vid utbytespaket ska betalas ut först när hela behandlingen är utförd och inte när respektive åtgärd är utförd har Försäkringskassan skapat utbytespaket där hela behandlingen ska rapporteras när allt är slutfört och inte som i vanliga fall när varje enskild åtgärd är slutförd. Vårdgivare har i vissa delar ansett att utbytespaketen försvårat rapporteringen istället för att förenkla den. En gemensam arbetsgrupp med personer från TLV och Försäkringskassan har därför startat för att förenkla hanteringen av utbytespaketen. Det gäller förenkling både på kort och på lång sikt. Viss justering av regelverket har skett till 1 juli 2009 vilket medför att antalet utbytespaket kan minska. Svårigheter och eventuella hinder för samverkan: En komplicerande faktor i samverkan är det snabba tempo som förändringsarbetet med regelverket hittills har bedrivits. Sett ur ett patientperspektiv har det varit önskvärt att göra ett stort antal regeländringar på kort tid. Detta för att regelverket så fort som möjligt efter reformens införande skulle bli mer komplett. Tempot i arbetet har dock ibland inneburit att korta remisstider varit nödvändiga och därmed har respektive myndighet haft en begränsad tid för att analysera konsekvenserna av föreslagna regelförändringar. En annan svårighet som finns är att reglerna har två syften, dels ska de vara lätta att tillämpa både för Försäkringskassan och vårdgivarna, dels ska de innebära en begränsning i vilka åtgärder som ska vara ersättningsberättigade. För att styra vilken tandvård som ska vara ersättningsberättigad krävs ibland ett omfattande regelverk med ett antal begränsningsregler. Begränsningsreglerna innebär svårigheter för Försäkringskassan då de innebär att vissa åtgärder är tillåtna på vissa tänder vid specifika diagnoser men inte vid andra diagnoser. För att detta ska kunna byggas i IT-stödet krävs en komplicerad programmeringslogik. Ur ett annat perspektiv kan svårigheterna och tidsåtgången för att hantera IT-stödet bli ett hinder när beslut ska fattas om ersättningsregler. Nämnden för statligt tandvårdsstöd vid TLV har uppgiften att fatta evidensbaserade beslut med en precis begränsning av vilken tandvård som ska ersättas. Hänsyn till vad som är möjligt att åstadkomma inom ett IT-stöd kan riskera att leda till regeländringar med dålig precision och/eller att de träder ikraft för sent. Samverkan med branschföreträdare och systemleverantörer kring förändringar i regelverket Nuvarande samverkan: Från och med 2009 genomför TLV dialogmöten med såväl tandvårdens branschföreträdare som leverantörer av tandvårdens journalsystem. Dessa möten med branschföreträdarna syftar till att informera om TLV:s verksamhet men framför allt ge branschen möjlighet att föra fram synpunkter och diskutera i ett mer fritt forum. Möten med systemleverantörerna syftar till att ge dessa aktörer möjlighet till direkt dialog med den myndighet som beslutar om regler för tandvårdssubvention. Vid dessa båda typer av möten ges Försäkringskassan och Socialstyrelsen möjlighet att

15 (15) delta. Genom detta samarbete ges både staten och tandvårdsaktörerna tillfälle att behandla tandvårdsfrågorna ur ett helhetsperspektiv. Svårigheter och eventuella hinder för samverkan: En svårighet i samverkan är ansvaret att förse journalsystemsleverantörerna med korrekt digital information angående kommande och beslutade regeländringar och referensprisändringar. Några journalsystemsleverantörer har byggt importprogram för att kunna lägga in den digitalinformation de får från berörd myndighet till sina databaser. Vilken myndighet som ansvarar för att förse journalsystemsleverantörerna med digital information är idag inte fastlagt. TLV har för närvarande inte något system som medger den typ av informationsöverföring som systemleverantörerna efterfrågar. Den information som TLV kan leverera är att jämställa med tryckta underlag. Kap 3 Slutsatser Försäkringskassan, TLV och Socialstyrelsen har idag en god samverkan myndigheterna emellan som stödjer en ändamålsenlig utveckling av det nya statliga tandvårdsstödet. Myndigheterna har vidtagit en rad åtgärder för att minimera effekterna av de faktorer som försvårat arbetet. Myndigheterna anser att det i dag finns goda organisatoriska förutsättningar för en effektiv samverkan inom samtliga gemensamma områden. För att underlätta samverkan har olika samverkansgrupper bildats, dels permanenta, dels tillfälliga. Myndigheterna har också gemensamt diskuterat de hinder som funnits för en effektiv samverkan och den gemensamma bedömningen är att det i dag inte bör finnas några hinder för en effektiv samverkan. Dock behöver formerna för samverkan hela tiden ses över och anpassas utifrån de nya krav som ställs. Beträffande eventuella behov av regeländringar med kort varsel kan det dock konstateras att det finns problem då dessa kan kräva komplicerade och tidsödande omprogrammeringar i IT-stödet. Ansvaret för att förse journalsystemsleverantörerna med korrekt digital information om kommande och beslutade regeländringar måste klargöras. Det kan även konstateras att ordningen för Försäkringskassans kontakter med Socialstyrelsen gällande tandvård som bedöms strida mot vetenskap och beprövad erfarenhet kan utvecklas.