Årsredovisning 2015 Töreboda kommun

Årsredovisning 2015 Töreboda kommun

Innehållsförteckning Töreboda kommun - årsredovisning 2015... 4 Så styrs Töreboda kommun... 7 Förvaltningsberättelse... 10 En sammanfattning av kommunens ekonomi... 10 Töreboda kommuns utveckling och viktiga händelser... 11 Uppföljning av kommunfullmäktiges Begäran... 12 Töreboda kommun i jämförelse med andra... 17 Ekonomisk analys... 19 Kommunkoncernen... 27 Driftredovisning... 30 Investeringsredovisning... 31 Varifrån kommer kommunens resurser... 33 Personalekonomisk redovisning... 34 Samhällsutveckling... 38 5 år i sammandrag... 39 Finansiella rapporter... 40 Redovisningsmodell och redovisningsprinciper... 40 Resultaträkning... 46 Kassaflödesrapport... 47 Balansräkning... 48 Noter och tilläggsupplysningar... 49 Ord- och begreppsförklaringar... 57 Verksamhetsberättelser... 59 Politisk ledning... 59 Ledning och utveckling... 61 Kostenhet... 63 Barnomsorg... 64 Grundskola... 66 Gymnasieskola... 68 Vuxenutbildning... 69 Arbetsmarknadsutbildning... 70 2(96)

Kulturverksamhet... 71 Fritidsverksamhet... 73 Individ- och familjeomsorg... 75 Äldreomsorg... 78 LSS-verksamhet (lag om stöd och service till vissa funktionshindrade)... 80 Tekniska nämnden... 82 Miljö- och byggnadsnämnden... 86 IT-nämnden... 88 Ekonominämnden... 90 Lönenämnden... 92 Revisionsberättelse 94 3(96)

Töreboda kommun - årsredovisning 2015 Kommunstyrelsens ordförande har ordet Årets stora händelse i kommunen var Törebodafestivalen som genomfördes för sjätte tillfället, i ett för den gångna sommaren fantastiskt sommarväder och med ett enormt artistuppbåd. Samtliga aktörer, såväl festivalbesökare som arrangörer, var mycket nöjda med upplevelserna kring årets festival samt hur det fungerade arrangörsmässigt. Även polismyndigheten var mycket nöjd med arrangemanget, som innebar få ingripanden. Det är också väldigt positivt att festivalföreningen fattat beslut om att fortsätta festivalaktiviteterna även framöver och att det planeras för en ny festival igen sommaren 2018. I kommunen har vi under året jobbat med att ta fram en vision och värdegrund som heter Välkommen till framtiden 2030. Värdegrunden har tre ledord, Tillväxt, Trygghet, Tillsammans. För att vi tillsammans ska kunna utveckla vår kommun måste vi ha Tillväxt. Att vi i kommunen ska känna Trygghet betyder att vi ska känna att det är trivsamt att bo i vår kommun och att vi värnar om varandra. Tillsammans bygger vi vidare på det positiva samarbetsklimatet som vi ibland kallar för Törebodaandan, och att vi har en dialog med våra innevånare. För att få alla anställda i kommunen att jobba vidare med detta som värdegrund bjöds samtliga medarbetare in till en presentation kring vision och värdegrund där vi i kommunledningen presenterade vad vision och värdegrund innebär. Under året har flera viktiga beslut fattats som berör skollokaler. Björkängsskolan har bland annat byggts ut för att få plats för ett utökat elevantal. Centralskolans kommer framöver att renoveras. D-huset planeras stå klart till vårterminens start 2017. Därefter kommer A-huset att få en gemensam cafeteria för elever och personal. Att spara energi är lönsamt och ger en stor positiv miljöpåverkan. En energisparåtgärd som beslutats under året är att det under de kommande två åren ska bytas ut belysning till de mer energieffektiva LED-lamporna, avseende gatubelysningen. Att ha goda kommunikationer är mycket viktigt för en kommuns utveckling. Vi har efter en hel del påtryckningar under året rönt framgång med att få ett antal nya avgångar med tåg och buss ifrån Töreboda. Detta har inneburit förbättrade möjligheter att nå Stockholm i rimlig tid på morgonen, vilket är viktigt för många pendlare. Under året har antalet innevånare i kommunen ökat med 221 personer. Huvuddelen av vår kommuns nya innevånare är nyanlända som främst flytt kriget i Syrien, men även ifrån andra länder. Kommunen har också tagit emot många ensamkommande flyktingbarn. Vi har organiserat mottagandet genom att skapa en särskild mottagningsenhet som på ett utmärkt sätt hanterat de frågor som uppkommer när man som nyanländ kommer till Töreboda. Alla som kommer från ett annat land, och som inte kan svenska, får läsa SFI (Svenska för invandrare) och under året har det funnits ett stort antal elever i denna undervisning. En mycket viktig fråga för framtiden i Töreboda är hur vi ska kunna tillgodose det stora behovet av nya bostäder. Kommunen har under året arbetat med att ta fram nya detaljplaner. 4(96)

Det finns i nuläget kö till såväl hyresrätter som trygghetsbostäder i kommunen. Behovet av nya bostäder har bedömts till ett behov av 15-20 lägenheter per år ett antal år framåt i tiden. Under det gångna året har Törebodabostäder AB renoverat och uppfört 16 nya lägenheter på Drottninggatan. Samtliga lägenheter är uthyrda i samband med att byggnationen färdigställts. Arbetet med att ta fram olika alternativ till nybyggnation fortgår kontinuerligt och jag hoppas att vi ska komma igång med att producera och uppföra nya bostäder mm. på det området som kallas för Kanalparken, under år 2016. På Töreshov har det hänt mycket under året. Ett nytt omklädningsrum har uppförts i anslutning till ishallen. Töreboda IK har genom att kommunen gett föreningen ett lån, samt att föreningen fått ett bidrag från allmänna arvsfonden, startat arbetet med att anlägga en konstgräsplan. Konstgräsplanen beräknas vara klar att tas i bruk under våren/sommaren 2016. Töreboda motorklubb har efter många turer lyckats med att bygga en ny motocrossbana i Valkeberg som ersättning för Aspetorpsbanan. Motorklubbens verksamhet engagerar hela familjer som följer sina ungdomar, vilket också visade sig vid invigningen av motocrossbanan då hela området var fyllt med husbilar, husvagnar och släpkärror med motocrosscyklar. Töreboda kommun har tillsammans med VänerEnergi AB under året färdigställt bredbandssatsningen i kommunen som innebär att tätorterna, tillsammans med lokala fiberföreningar, fått möjlighet att ansluta sig till den ring av fiber som bygger ihop Mariestads och Törebodas kommuners fibernät. Tillväxt är viktigt för utveckling. Med anledning av detta prioriterar vi inom kommunledningen att besöka företagarna i kommunen. Målet är att under ett år besöka minst 50 företag. Vår ambition är att vi vill lyssna av vad vi kan göra ifrån kommunen sida för att vi tillsammans ska uppnå ett bättre företagsklimat i kommunen. En del i detta arbete har inneburit att både politiker och tjänstemän deltagit i en utbildning som heter Förenkla helt enkelt. Såväl politiker som tjänstemän har vid ett antal tillfällen under det gånga året lärt oss hur vi tillsammans kan bli bättre på bemötande, tillgänglighet samt öka tempot i våra interna processer, i syfte att förbättra företagsklimatet. Jag hoppas att detta kommer märkas av såväl kommuninnevånare som företag. Turismen i Töreboda utvecklas och har blivit en allt viktigare näringsgren i vår kommun. Utvecklingen av turistverksamheten har också skapat förutsättningar för många nya arbetstillfällen. Vädrets makter under sommaren som helhet erbjöd kanske inte de allra bästa förutsättningarna ur turistsynpunkt. Trots detta ökade turismen och våra campingplatser och vandrarhem hade en god beläggning. Vår kommun har under både år 2015 och 2016, genom Skolverket initiativ, fått möjlighet att delta i en satsning som heter Bästa skola. Satsningen kommer att innebära att såväl lärare som skolledare kommer att få möjlighet att delta i vidareutbildning i analysarbete, vilket kommer att generera nya utvecklingsmöjligheter för skolan som helhet. Detta är väsentligt för att förbättra möjligheterna för våra elever att uppnå godkända meritvärden när de slutar grundskolan. Under året har det gjorts en enkätundersökning kring kommuninnevånarnas upplevda nöjdhet med den service som kommunen erbjuder. Inom bland annat äldreomsorgen fick kommunens verksamhet ett gott betyg vilket känns väldigt positivt. Detta får mig att konstatera att vi har en oerhört engagerad och duktig personal, för det är i dessa sammanhang som det goda, i vardagen uppskattade bemötandet, sker. 5(96)

När vi summerar årets resultat så har de flesta verksamheter klarat att hålla sig inom beslutad budgetram, vilket är väldigt positivt. Några undantag finns, bl.a. inom IT-verksamhet och vuxenutbildning. Med anledning av detta har åtgärder vidtagits under året för att uppnå en budget i balans under kommande år. Budgetföljsamhet är viktigt men att parallellt med detta mål samtidigt klara av att leverera tjänster av god kvalitet samt bra service, är ännu viktigare. Detta har våra verksamheter lyckats med. Jag vill avslutningsvis rikta ett riktigt stort TACK till all personal inom kommunen för ert stora engagemang och ett mycket gott resultat under 2015. Bengt Sjöberg Kommunstyrelsens ordförande 6(96)

Så styrs Töreboda kommun Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ och väljs av invånarna vart fjärde år. I Kommunfullmäktige beslutas bland annat om begäran (övergripande mål) och budget för de kommunala verksamheterna. Dessa ska vara av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen leder och samordnar planeringen och uppföljningen av kommunens ekonomi och verksamheter. Den har ansvar för hela kommunens utveckling och ekonomiska ställning. Kommunstyrelsen är kommunens ledningsorgan. Utskotten Kommunstyrelsen har fyra utskott; Utvecklingsutskott, Utbildning- och kulturutskott, Vård- och omsorgsutskott, Personalutskott. Utskotten bereder ärenden till kommunstyrelsen. Utskotten har därutöver rätt att, inom vissa ormråden, på kommunstyrelsens vägnar fatta beslut som delegerats till dem. MTG-nämnder De tre kommunerna Töreboda, Gullspång och Mariestad har byggt upp ett omfattande samarbete i en rad viktig frågor. Samarbetet innebär att politiker från alla tre kommuner sitter på gemensamma nämndsmöten och beslutar om vad förvaltningarna ska arbeta med. De gemensamma nämnderna är; IT-nämnd, Teknisk nämnd, Miljö- och byggnadsnämnd, Lönenämnd (inkl. Karlsborg), Ekonominämnd (Töreboda/Gullspång). Politisk organisation: 7(96)

Förvaltningsorganisation: Mandatfördelning i Kommunfullmäktige under perioden 2014-2018 Mandatfördelning i kommunfullmäktige 2014-2018 Antal mandat Socialdemokraterna 11 Moderaterna 7 Centerpartiet 6 Sverigedemokraterna 3 Vänsterpartiet 2 Liberalerna 1 Miljöpartiet 1 Totalt 31 8(96)

Skattesats år 2011-2015 Skattesats (kr) 2011 2012 2013 2014 2015 Kommun 21,40 20,97 20,97 21,22 21,22 Region 10,45 10,88 11,13 11,13 11,48 Kommunalskatt 31,85 31,85 32,10 32,35 32,70 Riket 31,55 31,60 31,73 31,86 31,99 Sammanlagd kommunalskatt (kommun och region) uppgår till 32:70 kronor vilket motsvarar 71 öre mer än riksgenomsnittet. Befolkningsutveckling Trenden kring befolkningsutvecklingen har varit sjunkande under flera år men vände uppåt igen år 2014 då antalet invånare i kommunen ökade. 9(96)

Mnkr Förvaltningsberättelse En sammanfattning av kommunens ekonomi Töreboda kommun uppvisar ett positivt resultat uppgående till +12,5 mnkr vilket är en förbättring jämfört med föregående år (+5,2 mnkr år 2014). Resultatet motsvarar 2,6 % av skatteintäkter och generella statsbidrag och är bättre än det budgeterade resultatet. Verksamheternas ekonomiska resultat visar både underskott och överskott. De verksamheter som redovisar störst underskott gentemot budget är vuxenutbildning och IT-verksamhet. De verksamheter som redovisar störst överskott gentemot budget är teknisk verksamhet och grundskola. Resultatet har också påverkats positivt avseende återbetalning av AFA-medel 4,5 mnkr, vinst vid försäljning av fondandelar 2 mnkr samt extra statsbidrag till flyktingmottagande 2 mnkr. Det finansiella målet om en resultatnivå på 2 % av skatteintäkter och statsbidrag har uppnåtts. Målet att investeringarna ska finansieras med egna medel har inte uppnåtts. Under året har 20 mnkr upplånats till investeringar. Kommunalskatten höjdes med 25 öre år 2014 men har varit oförändrad under 2015. Under året har 42,3 mnkr förbrukats av de budgeterade investeringsanslagen. Detta är en hög investeringsnivå jämfört med föregående år (25,7 mnkr år 2014). Bland större investeringsprojekt kan nämnas fortsatt satsning på utbyggnad av bredband på landsbygden, ombyggnad av centralkök, moduler vid Björkäng och Kilenskolan, Älgarås servicehus samt ombyggnation av omklädningsrum vid Töreshov. Törebodabostäder AB redovisar ett positivt resultat uppgående till 0,6 mnkr. Koncernen redovisar ett resultat uppgående till 13,1 mnkr. Nedanstående bild visar kommunens resultatutveckling över en femårsperiod, både inklusive och exklusive pensionsinlösen. Årets resultat 18,1 17,3 12,5 5,2 2011 2012 2013 2014 2015-2,7-3,7 Årets resultat Årets resultat exkl pensionslösen 10(96)

Töreboda kommuns utveckling och viktiga händelser Starkt näringsliv Näringslivet är starkt i Töreboda kommun, och här råder framtidstro. Investeringsviljan är fortsatt stor, och utvecklingskraften är stark. Det råder fortsatt efterfrågan på mark och lokaler för både befintliga och nya företag. Vi blir fler invånare Den ökning av folkmängden som inleddes under år 2014 har fortsatt under år 2015. den 31 december hade Töreboda kommun 9 293 vilket är 221 fler än vid föregående årsskifte. Fler invånare innebär ett ökat behov inom verksamheterna. Moduler har köpts in till skolan och personalbemanningen har utökats och delvis förändrats för att möte ökande och nya behov. Mottagningsverksamheten för nyanlända har omorganiserats för att ge en snabbare integrering, Stark turistsäsong Besökarna fortsätter att uppskatta Töreboda kommun. Det märks i en ökad turism där vi också kan se en besöksnäring som utvecklas alltmer. Nya företag tillkommer, och befintliga växer sig starkare. Törebodafestivalen var naturligtvis en starkt bidragande orsak till att vi under året sett fler besökare i Töreboda. I år lockade festivalen 45 000 besökare under tre dagar. Besöksnäringen får också kraft av samarbetet kring turism i norra Skaraborg. I Göta kanalområdet samarbetar Töreboda med Mariestad, Gullspång och Karlsborgs kommuner i syfte att stärka turismen genom att skapa bra förutsättningar för företag och besökare. Den starka utvecklingen visar sig i att antalet gästnätter ökade med 13 % första halvåret 2015 jämfört med motsvarande period 2014. Tillsammans med Bohuslän har vi den starkaste ökningen i Västsverige. Attraktiva bostäder Trycket på bostäder i Töreboda kommun har vuxit snabbt och är nu mycket stort. Idag råder brist på bostäder, något som inte gällde för bara ett par år sedan. Utvecklingen är glädjande men ställer också krav på kommunen att utveckla attraktiva exploateringslägen. Genom Törebodabostäder AB sker nu en satsning på att utveckla bostäder i centrumläge. Dessutom är flera detaljplaneprocesser igång. Nämnas kan t ex Kanalparken, öster om Göta kanal, Gastorp samt det s.k. Siloområdet. Utöver det har flera privata aktörer visat intresse för att investera i bostäder i Töreboda kommun. En särskild Bo-dag ordnas i samband med Törebodafestivalen där bostadsföretag, exploatörer, fastighetsmäklare m fl. bjöds in för att få information och samtala om Töreboda som kommun att investera i. Samarbete näringsliv och kommun Samarbetet för att utveckla Törebodas attraktivitet för företag har ökat. Bl. a har ett arbete med att ta fram ett nytt Näringslivsprogram för Töreboda kommun påbörjats. Det sker i bred samverkan med näringslivet. Vidare har samarbetet mellan skola och näringsliv förändrats och intensifierats för att bättre passa de behov som upplevs idag. Bredbandssatsningen fortsätter Bredbandssatsningen som pågått sedan år 2013 fortsätter och under 2016 beräknas det s.k. stomnätet i kommunen vara utbyggt. 11(96)

Uppföljning av kommunfullmäktiges Begäran Kommunfullmäktiges Begäran ska ge en bild av kommunen som helhet. Begäran är mål som är övergripande och beskriver vad kommunen ska uppnå. Dessa gäller för mandatperioden. Utfallet på hastighetsmätaren nedan är en sammanvägning av resultatet för de styrmått som är kopplade till respektive Begäran. Det innebär att om bedömningen är Begäran är delvis uppnådd så kan utfallet på hastighetsmätaren variera på hela skalan från gult till grönt. För en mer detaljerad redovisning av verksamheternas uppföljning av Åtaganden och Styrmått, se bilaga Uppföljning målpaket. Invånare/Brukare Begäran: I Töreboda kommun kan man bo, leva och verka i en trygg och säker miljö dygnets alla timmar - överallt Kommentar Antagna åtaganden och styrmått indikerar en god uppfyllelse av Begäran. Åtaganden och styrmått ses över under 2016. Begäran är delvis uppnådd. Begäran: Brukarna känner förtroende för verksamheterna och är nöjda med kommunens insatser och service Kommentar Åtagande och styrmått indikerar en relativt god uppfyllelse av Begäran. 12(96)

Avvikelse finns kring styrmåtten som gäller antal utlån och besök vid biblioteket. Avvikelser finns även kring styrmått kopplade till ekonominämnden och IT-nämnden. Vad gäller ITnämnden så är dock styrmåtten tveksamma i förhållande till IT-nämndens nuvarande uppdrag. Begäran är delvis uppnådd. Begäran: I Töreboda kommun skapas förutsättningar för livsvillkor som stimulerar till såväl psykiskt som fysiskt välbefinnande liksom sunda matvanor Kommentar Antagna Åtaganden och styrmått indikerar en god uppfyllelse av Begäran Avvikelser finns kring styrmåtten psykisk ohälsa samt övervikt där utvecklingen är negativ. Detta är dock en trend som gäller också nationellt och alltså inget unikt för Töreboda kommun. Begäran är delvis uppnådd. Begäran: Töreboda är en öppen och tillgänglig kommun Kommentar Åtaganden och styrmått indikerar en varierande grad av uppfyllelse av Begäran. Styrmåtten kommer att ses över, här finns mått som är svåra att mäta på ett korrekt sätt. Andra mått är tveksamma om de ger rätt information vid mätning. Begäran är delvis uppnådd. Begäran: I Töreboda kommun ges förutsättningar för att alla i arbetsför ålder har en egenförsörjning Kommentar Här finns endast ett åtagande och ett styrmått definierat. Dessa är kopplade till LSS. Det finns förutsättningar att bredda åtaganden och styrmått också på andra verksamheter. Begäran är uppnådd utifrån nuvarande styrmått. Medarbetare Begäran: Töreboda kommun är en attraktiv och framgångsrik arbetsgivare, som ser betydelsen av medarbetarnas goda hälsa och välbefinnande, som grund för att leverera bra tjänster till medborgarna Kommentar Två styrmått är kopplade till en medarbetarundersökning som görs under 2016. Begäran är delvis uppnådd. 13(96)

Begäran: I Töreboda kommun har alla medarbetare samma möjligheter och rättigheter att komma till tals, delaktighet präglar verksamheterna Kommentar Också här är ett styrmått kopplat till kommande medarbetarundersökning. Begäran är delvis uppnådd. Begäran: Kommentar Alla medarbetare känner sig väl informerade om vår Vision; Välkommen till framtiden, Värdegrund och de mål som gäller för respektive verksamhet Styrmåttet måste utvecklas för att bättre svara mot Begäran. En stor utbildningsinsats har hållits runt Visions- och målpaketet med Värdegrund. Samtliga medarbetare har varit kallade till en kortare information och utbildning i detta. Utöver det har uppdrag gått till samtliga chefer att levande hålla materialet vid arbetsplatsträffar och medarbetarsamtal. Utfallet av detta har dock inte mätts. Uppföljning sker i kommande medarbetarenkät. Begäran är delvis uppnådd. Begäran: Medarbetarna får den kompetensutveckling som krävs för deras uppdrag Kommentar Styrmåtten indikerar en god uppfyllelse av Begäran. Smärre avvikelser finns dock inom några styrmått, och några mått är kopplade till aktiviteter som genomförs under 2016. Begäran är delvis uppnådd. Ekonomi Begäran: Töreboda kommun har en stabil ekonomi med budget i balans Kommentar Enligt beslut i Kommunfullmäktige avseende budget 2015 fastställdes ett budgeterat resultat till +3,2 mnkr. Detta resultat motsvarar 0,7 % av budgeterade skatter och bidrag. Töreboda kommun uppvisar ett positivt resultat uppgående till +12,5 mnkr vilket är en förbättring jämfört med föregående år (+5,2 mnkr år 2014). Resultatet motsvarar 2,6 % av skatteintäkter och generella statsbidrag och är bättre än det budgeterade resultatet. Begäran är delvis uppnådd. 14(96)

Begäran: Töreboda kommuns verksamheter bedrivs ansvarsfullt och kostnadseffektivt Kommentar Antagna Åtaganden och Styrmått indikerar en god uppfyllelse av Begäran. Budgetavvikelser finns inom en del verksamhetsområden och en analys av orsaken till dessa ska genomföras. Begäran är delvis uppnådd. Begäran: Årets resultat uppgår till två procent i förhållande till skatteintäkter och generella statsbidrag Kommentar Kommunens resultat år 2015 uppgår till +12,5 mnkr vilket motsvarar ett resultat på 2,6 % av skatteintäkter och generella statsbidrag. Begäran är uppnådd. Begäran: Investeringar finansieras i första hand med egna medel Kommentar Enligt kommunfullmäktiges finansiella mål ska investeringarna finansieras med egna medel. Lånefinansiering kan aktualiseras om investeringsnivån ett enskilt år överstiger 20 mnkr. Årets investeringar uppgick till 42,3 mnkr. Under året har upplåning genomförts med 20 mnkr. År 2016 uppgår budgeterade investeringar till 33 mnkr. Åtagande och Styrmått indikerar inte uppfyllelses av begäran. Årets investeringar uppgick till 42.3 mnkr. Lån på 20 mnkr har tagits upp under året. Begäran är inte uppnådd. Utveckling Begäran: I den företagsvänliga kommunen Töreboda, är företagare och näringsidkare nöjda med kommunens service Kommentar Antagna styrmått indikerar god uppfyllelse av begäran. Smärre avvikelser finns kring nyföretagandeutvecklingen. Begäran är uppnådd. 15(96)

Begäran: Vi uppmuntrar nytänkande och entreprenörskap och främjar allas rätt till arbete och meningsfull sysselsättning Kommentar Styrmåtten indikerar mycket god uppfyllelse av begäran. Begäran är uppnådd. Begäran: I den företagsvänliga kommunen Töreboda, är företagsklimatet på en hög nivå Kommentar Töreboda kommun rankas till plats 86 på Svenskt Näringslivs ranking av företagsklimat. Det är en bra placering och kommunen har under lång följd av år rankats stabilt på topp 100-listan. Begäran är delvis uppnådd. Begäran: Töreboda kommun erbjuder trivsamt boende för alla generationer i attraktiva miljöer där det är välordnat, snyggt och tryggt Kommentar Styrmåtten indikerar en god uppfyllelse av begäran. En rad aktiviteter kring fysisk planering, information och konkreta exploateringsinsatser har genomförts under året. Avvikelser finns och gäller bl. a senior- och trygghetsbostäder. För några styrmått finns också problem vad gäller möjligheten att mäta på ett korrekt sätt. Begäran är delvis uppnådd. Begäran: Vi arbetar för en hållbar samhällsutveckling ur de tre perspektiven ekologiskt, socialt och ekonomiskt. Vi hushållar med våra resurser och värnar om vår miljö Kommentar Styrmåtten indikerar att begäran inte uppfyllts. Styrmåtten kommer att ses över. Vad gäller fossil energi så kan noteras att förbrukningen uppgår till 75 m3. Ambitionen i reduceringen måste ställas i proportion till faktisk förbrukning. En ny inköpspolicy och riktlinjer för kommunens inköp har tagits och implementeras under 2016. Begäran är inte uppnådd. 16(96)

Begäran: Töreboda kännetecknas av god kompetens och hög kvalitet i verksamheterna. Den goda servicen bygger på nära samverkan mellan kommun, näringsliv och föreningar Kommentar Styrmåtten indikerar en god måluppfyllelse. Avvikelser finns, men är i huvudsak smärre. Begäran är delvis uppnådd. Begäran: Vi ser turism- och besöksnäringen som en tillväxtfaktor med ökad omsättning Kommentar Styrmåtten indikerar en mycket god uppfyllelse av begäran. Avvikelse finns vid antal besök på den turistiska hemsidan där vi inte nått den ökning som eftersträvas. Begäran är delvis uppnådd. Töreboda kommun i jämförelse med andra Kommunens kvalitet i korthet (KKiK) mäter kommuners kvalitet ur ett medborgarperspektiv och jämför kommuner med varandra (cirka 260 kommuner deltar). Årligen undersöks kommuners kvalitet ur fem perspektiv: Tillgänglighet Trygghet Delaktighet Effektivitet Kommunen som samhällsutvecklare Nedan presenteras 15 styrmått av de 40 som mäts i jämförelsen. Dessa 15 mått finns med i kommunens målpaket som en del i att mäta måluppfyllelsen av begäran (Kommunfullmäktiges övergripande mål). De ca 260 kommuner som deltar i jämförelsen delas in i tre grupper utifrån resultat per mått: Grön anger att Töreboda tillhör den bästa gruppen. Gul anger att Töreboda tillhör den mellersta gruppen. Röd anger att Töreboda tillhör den sämsta gruppen. I tabellen nedan redovisas utfallen för de senaste tre åren. Siffran i den färgade rutan anger det faktiska resultatet för respektive år. 17(96)

Kommunens kvalitet i korthet 18(96)

Ekonomisk analys God ekonomisk hushållning Från och med 2005 har kommunallagen skärpts när det gäller god ekonomisk hushållning. Bland annat har det införts ett krav på att kommunen i sin budget ska anta finansiella mål samt mål och riktlinjer för verksamheten. Krav har införts på att en särskild åtgärdsplan ska antas av kommunfullmäktige vid negativt resultat. Revisorerna har också fått en utökad uppgift att granska och följa upp målen i delårsrapport och årsredovisning. Ekonomisk hushållning handlar om att styra ekonomin både i ett kortare och i ett längre tidsperspektiv. Om kostnaderna i ett längre perspektiv överstiger intäkterna innebär det att kommande generationer får betala för denna överkonsumtion. Normalt sett ska ekonomin visa på ett positivt resultat på en nivå som gör att förmögenheten inte urholkas av inflation eller av för låg självfinansieringsgrad av investeringar. Målsättningen för nivåerna på exempelvis ekonomiskt resultat, skuldsättning och förmögenhet ska beslutas av kommunen. Utvärdering av kommunens ekonomiska ställning Kommunens största inkomstkälla är skatteintäkter och statsbidrag. Skatteintäkter är konjunkturberoende och Sveriges ekonomiska utveckling är till största delen beroende av den internationella konjunkturutvecklingen. Denna kan förändras snabbt och det påverkar utvecklingen av kommunens skatteintäkter. Kommunens kostnader förväntas öka kraftigt de kommande åren till följd av den demografiska utvecklingen. Främst förväntas behoven inom samtliga skolformer samt äldreomsorg att öka. Fler äldre driver kostnader inom äldreomsorg och fler barn medför ökade kostnader inom förskola och skola. Utvecklingen av kommunernas intäkter är relativt positiv men räcker ändå inte till för att möta de förväntade kostnadsökningarna. Det som nu tillkommer är en stor invandring som också påverkar kommunernas verksamheter. Att en relativt stor del av invandrarna är i yrkesverksam ålder bör på sikt ha en positiv inverkan på möjligheterna att finansiera välfärden, genom att försörjningskvoten förbättras. Om nyanländas etablering på arbetsmarknaden lyckas väl, så förbättras förutsättningarna för den långsiktiga finansieringen av välfärden. Under de närmaste åren är det emellertid inte troligt att nyanlända med en gång kan försörja sig och betala skatt i samma utsträckning som befolkningen i övrigt. Utöver de demografiska förändringarna står kommun också inför en stor utmaning utifrån det aviserade behovet av investeringar. De stora investeringsbehoven de kommande åren kommer att medföra att nya långfristiga lån måste tas upp. Detta kommer i sin tur att påverka storleken på avskrivningar och finansiella kostnader som kommer att öka och därmed ge mindre utrymme för kärnverksamhet. Sammantaget kommer detta att ställa krav på effektiviseringar och anpassningar av verksamheten. Det är därför mycket viktigt att kommunen lever upp till de beslutade finansiella målen. 19(96)

Töreboda kommun uppvisar ett positivt resultat uppgående till +12,5 mnkr (8 mnkr exklusive jämförelsestörande post, AFA-medel) vilket är en förbättring jämfört med föregående års resultat (+5,2 mnkr år 2014). Resultatet motsvarar 2,6 % av skatteintäkter och generella statsbidrag och är bättre än det budgeterade resultatet. Ur detta perspektiv är målet uppnått. För att få en rättvisande jämförelse mellan åren görs avdrag för jämförelsestörande poster. Med jämförelsestörande avses poster som är sällan förekommande. AFA Sjukförsäkringsaktiebolags styrelse beslutade under året att återbetala premier för sjukförsäkring (AGS-KL samt för avgiftsbefrielseförsäkringen för år 2004) till arbetsgivare inom kommuner och landsting. För Töreboda kommun innebar detta att 4,5 mnkr återbetalas till kommunen under december månad. Intäkten ses som en jämförelsestörande post. Belopp i mnkr År 2013 År 2014 År 2015 Årets resultat -2,7 5,2 12,5 Jämförelsestörande post AFA försäkring 9,1 0 4,5 Resultat efter jämförelsestörande post -11,8 5,2 8,0 Att resultatmålet har kunnat uppnås, förutom jämförelsestörande post, kan också förklaras av att årets resultat har påverkats i positiv riktning av extra statsbidrag för flyktingmottagande (2 mnkr) samt vinst i samband med försäljning av fondandelar (2 mnkr). Verksamhetens nettokostnader ökade med 3,9 % mellan år 2014 och 2015. Personalkostnaderna svarar för 60 % av de totala kostnaderna och uppgick till 384,8 mnkr, vilket är en ökning med 7 % jämfört med föregående år (357 mnkr år 2014). En grundläggande förutsättning för god ekonomisk hushållning är att kommunens nämnder klarar att bedriva sin verksamhet inom beslutade budgetramar. Nämnderna redovisar ett resultat på totalt ca 5 mnkr bättre än budgeterat. Finansförvaltningens resultat är ca 7 mnkr bättre än budgeterat (här ingår AFA-medel och vinst från försäljning av fondandelar som beskrivits ovan). År 2014 höjdes skattesatsen med 25 öre till 21:22 kronor. Skatten har inte höjts under året varför målet är uppnått. Målet att investeringarna ska finansieras med egna medel, men att lånefinansiering kan aktualiseras om investeringsnivån ett enskilt år överstiger 20 mnkr, har inte uppnåtts. Årets investeringar uppgick till 42,3 mnkr (25,7 mnkr år 2014). Under året har nya lån på 20 mnkr tagits upp. År 2016 uppgår budgeterade investeringar till 33 mnkr, exklusive förväntade ombudgeteringar. Under året har tidigare låneskuld minskats med amortering uppgående till 1,4 mnkr. Målet är uppnått. Pensioner Kommunens pensionsskuld redovisas enligt den så kallade blandmodellen, vilket i praktiken innebär att större delen tas upp som en ansvarsförbindelse utanför resultat och skuldredovisning. Denna del av pensionsskulden är dock lika viktig att beakta då denna kommer att generera framtida utbetalningar. 20(96)

Total pensionsskuld uppgår vid årsskiftet till 187 mnkr. Detta är en minskning jämfört med föregående år (191 mnkr). Eftersom utbetalning sker långt fram i tiden ska skulden nuvärdesberäknas. En nuvärdesberäknad skuld blir högre ju lägre räntan är och vice versa. Kommunen har inte gjort några finansiella placeringar för pensionsåtagandet. Av nedanstående tabell framgår kommunens samlade pensionsåtaganden. Pensionsåtaganden i mnkr År 2014 År 2015 Avsättningar (inklusive särskild löneskatt) för pensioner 5 4 (inklusive förtroendevalda) Ansvarsförbindelser (inklusive särskild löneskatt) 186 183 Finansiella placeringar avseende pensionsmedel 0 0 Återlånade medel 191 187 Balanskrav Balanskravet innebär att kommunen inte får besluta om en budget där kostnaderna överstiger intäkterna. Om resultatet i bokslutet är negativt, och det egna kapitalet därmed minskas, finns det en skyldighet att inom tre år återställa det egna kapitalet med motsvarande belopp. Töreboda kommun har de senaste åren haft ett positivt resultat, med undantag för 2013, då kommunen redovisade ett negativt balanskravsresultat på -3 mnkr (resultatet återställdes genom användande av resultatutjämningsreserv). Vid årets slut ska en så kallad balanskravsutredning upprättas där intäkter och kostnader ställs mot varandra. Realisationsvinster och realisationsförluster ska inte medräknas i balanskravsresultatet. Nedanstående tabell visar årets balanskravsresultat: Balanskravsutredning i tkr År 2015 Årets resultat 12 528 Reducering av samtliga realisationsvinster 0 Justering för realisatationsvinster enligt undantagsmöjlighet 0 Justering för realisationsförluster enligt undantagsmöjlighet 0 Orealiserade förluster i värdepapper 0 Justering för återföring av orealiserade förluster i värdepapper 0 Årets resultat efter balanskravsjusteringar 12 528 Reservering av medel till resultatutjämningsreserv -7 731 Användning av medel till resultatutjämningsreserv 0 Balanskravsresultat 4 797 Årets balanskravsresultat uppgår till 4,8 mnkr (4,6 mnkr år 2014) och kommunen uppnår därmed balanskravet. 21(96)

Resultatutjämningsreserv Från och med 2013 har kommunerna möjlighet att under vissa betingelser reservera delar av ett positivt resultat i en resultatutjämningsreserv (RUR). Denna reserv kan sedan användas för att utjämna intäkter över en konjunkturcykel. En förutsättning för att använda medel från RUR är att balanskravsresultatet är negativt och att förändringen av årets underliggande skatteunderlag understiger den genomsnittliga. Resultatutjämningsreserv i tkr År 2015 Ingående balans 13 465 Avsätttning 2015 7 731 Utgående balans 21 196 Av balanskravsresultatet avsätts först 1 % av skatter och bidrag (4,8 mnkr). Resterande belopp avsätts till resultatutjämningsreserven. Årets avsättning till resultatutjämningsreserven uppgår till 7,7 mnkr. 22(96)

Finansiell analys Verksamhetens andel av skatteintäkter och generella statsbidrag Nedan redovisas nyckeltal som visar den finansiella ställningen över de senaste tre åren. Den finansiella analysen belyser utvecklingen av verksamhetens kostnader och ekonomiska handlingsutrymme på kort och lång sikt samt kommunens risktaganden. Grundläggande för en god ekonomi är att det finns en balans mellan löpande intäkter och kostnader. För att uppnå en god ekonomisk hushållning är det avgörande att kostnaderna inte överstiger intäkterna. Ett mått på denna balans är att driftkostnaderna för kommunens verksamheter ska täckas av skatteintäkter och generella statsbidrag. Redovisas en driftkostnadsandel som understiger 100 % har kommunen en positiv balans mellan löpande kostnader och intäkter. Belopp i tkr År 2013 År 2014 År 2015 Verksamhetens nettokostnad 434 755 452 223 469 699 Skatter och bidrag 431 232 456 140 479 740 Verksamhetens andel av skatter och bidrag 100,8% 99,1% 97,9% Tabellen ovan visar att skatteintäkter och generella statsbidrag finansierade verksamheterna 2015. I resultatet 2013 och 2015 ingår jämförelsestörande poster med 9,1 mnkr respektive 4,5 mnkr (AFA-medel). Skatte- och nettokostnadsutvecklingen En förutsättning för en långsiktigt hållbar ekonomi är att nettokostnaderna inte ökar snabbare än de intäkter kommunen får genom skatter och statsbidrag. Nedanstående tabell visar den procentuella utvecklingen av skatte- och nettokostnadsutvecklingen under år 2013-2015. Förändring i % jämfört med föregående år År 2013 År 2014 År 2015 Nettokostnadernas utveckling 7,0% 4,0% 3,9% Skatte- och statsbidragsutvecklingen 1,9% 5,8% 5,2% Av ovanstående tabell kan man utläsa hur styrningen har varit över kommunens resurser över treårsperioden. För året 2015 har verksamheternas nettokostnader ökat med 3,9 % jämfört med föregående år. Inom nettokostnaden redovisas både intäkter och kostnader. En intäkt som är specifik för åren 2013 (9,1 mnkr) och 2015 (4,5 mnkr) är återbetalning av AFA-medel. Skatte- och statsbidragsutvecklingen har ökat med 5,2 % under året. 23(96)

500 Skatte- och nettokostnadsutvecklingen 480 460 456 452 480 470 440 420 mnkr 400 426 420 420 411 423 406 435 431 380 360 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Nettokostnadsutveckling Skatteintäkter och utjämning År 2014 höjdes kommunalskatten med 25 öre vilket påverkade skatteintäkterna i jämförelse med tidigare år. År 2015 har kommunalskatten legat kvar på oförändrad nivå. Vidare har också extra statsbidrag till flyktingmottagning betalats ut till kommunen varav 2 mnkr har förstärkt 2015 års resultat. Det är av stor vikt för kommunens framtida utveckling att nettokostnader bromsas upp ytterligare, för att klara framtida åtaganden inom bland annat äldreomsorgen. Finansnetto Finansnettot och dess utveckling har betydelse för kommunens ekonomi och består av skillnaden mellan intäkts- och kostnadsräntor. Här redovisas också aktieutdelningar, borgensavgifter mm. Finansnettot bedömer hur finansiellt stark kommunen är. Kommunen hade vid årsskiftet lån uppgående till 43 mnkr, inklusive skuld på leasade tillgångar. Finansnettot har ökat från 1,3 mnkr till 2,5 mnkr jämfört med föregående år. Finansnettot består av skillnaden mellan finansiella intäkter 3,2 mnkr och finansiella kostnader 0,7 mnkr. Kommunens finansiella intäkter består, förutom räntenetto, av borgensavgifter samt avkastning från VänerEnergi AB. Under året har kommunen även redovisat en vinst på 2 mnkr i samband med försäljning av fondandelar (en del av kommunens fondinnehav avyttrades för att finansiera insatskapital i Kommuninvest i Sverige AB). För att möta kommande års stora investeringsbehov kommer kommunen att behöva ta upp ytterligare långfristiga lån vilket kommer att påverka de finansiella kostnaderna i form av högre räntekostnader. Detta innebär i sin tur att det kommer att finnas ett mindre utrymme för kommunens kärnverksamheter. Det är osäkert om nuvarande låga räntor kommer att ligga kvar på samma nivå i framtiden. Soliditet Soliditet är ett mått på kommunens långsiktiga finansiella handlingsutrymme. Soliditeten visar hur stor del av kommunens tillgångar som finansieras av skatteintäkter. Ju högre soliditet desto mindre skuldsättning. När en analys görs av kommunens soliditet är det viktigt att beakta samtliga skulder och ansvarsförbindelser. Detta innebär att en redovisning av kommunens soliditet görs, både med och utan samtliga pensionsförpliktelser. 24(96)

Soliditeten utveckling den senaste femårsperioden framgår av nedanstående diagram: 80,0% Soliditet 70,0% 60,0% 50,0% 66,7% 62,5% 59,5% 59,1% 55,2% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% 13,2% 13,8% 10,1% 11,3% 8,2% 2011 2012 2013 2014 2015 Soliditet Inkl alla pensioner Soliditeten har i jämförelse med föregående år sjunkit från 59 % till 55 %. Orsaken till detta är främst att såväl långfristiga skulder (nyupplåning till investeringar) samt kortfristiga skulder har ökat jämfört med föregående år. När hänsyn är tagen till samtliga skulder, dvs. inklusive samtliga pensioner vilka redovisas utanför balansräkningen under ansvarsförbindelser, förändras soliditeten från 11 % till 14 %. Förändringen kan förklaras av att pensionsskulden inklusive löneskatt har sjunkit jämfört med föregående år. Utvecklingen av soliditeten är beroende av resultatutvecklingen samt förändringen av nivån på kommunens investeringar. För att förbättra soliditeten måste kommunen förbättra resultatet. Likviditet Likviditeten är ett mått på vilken handlingsberedskap kommunen har på kort sikt. De likvida medlen uppgick vid årets slut till 55 mnkr vilket är en ökning jämfört med föregående år (44 mnkr). Utav dessa medel är 26,5 mnkr placerade i fonder (31,3 mnkr föregående år). Under främst året tredje kvartal försämrades likviditeten rejält, främst till följd av den ökade investeringsvolymen, och kommunkoncernens checkräkningskredit togs i anspråk och nyttjades som mest under hösten med ca 32 mnkr, inklusive Törebodabostäder AB. 100,0 90,0 80,0 70,0 60,0 50,0 mnkr 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 Likviditet 94,3 59,5 55,1 49,0 43,6 44,0 2010 2011 2012 2013 2014 2015 25(96)

Att likviditeten vid årsskiftet har ökat, jämfört med föregående år, beror på att staten under slutet av december månad betalade ut 28,5 mnkr till kommunen för särskilda insatser i samband med flyktingmottagande samt utbetalning av AFA-medel 4,5 mnkr, vilket påtagligt förstärkte likviditeten vid årsskiftet. Vidare har nya upptagna lån på 20 mnkr påverkat likviditeten. Kommunens checkräkningskredit har under året utökats från 40 till 70 mnkr. Långfristiga lån Kommunens långfristiga låneskuld uppgår vid årsskiftet till 43 mnkr, inklusive ny upplåning med 20 mnkr under året. De upptagna lånen har sammantaget en kapitalbindning på 2,8 år och en räntebindning på 2,1 år. Genomsnittsräntan på lånen uppgick under året till 1,86 % (2,12 % år 2014). Det lån som togs upp år 2012 för att finansiera förskolan Kastanjen (skuld vid årsskiftet 23 mnkr) ska omsättas under år 2017. Koncernens låneskuld uppgår vid årsskiftet till 113 mnkr (Töreboda kommun 43 mnkr, Törebodabostäder AB 70 mnkr). Borgensåtaganden Borgensåtaganden är en del som bör vägas in när kommunens riskförhållande studeras. Kommunens borgensåtaganden uppgår till 276,1 mnkr. Av dessa är 185 mnkr upptagna lån gentemot Riksbyggen kooperativa hyresrätt Töreboda äldrebostäder, Törebodabostäder AB 70 mnkr och VänerEnergi AB 40 mnkr. Det beslutade borgensåtagandet gentemot Riksbyggens kooperativa hyresrätt Töreboda äldrebostäder uppgår till 200 mnkr och för Törebodabostäder AB uppgår borgensåtagandet till 100 mnkr samt för VänerEnergi AB till 40 mnkr. Bidrag till statlig infrastruktur Under 2014 beslutade kommunfullmäktige att vara med och medfinansiera utbyggnaden av E20 på sträckorna förbi Vårgårda, Vårgårda till Vara, förbi Skara samt Götene till Mariestad med 13 mnkr i 2013 års penningvärde (basmånad för index juni 2013). Bidraget redovisas i balansräkningen och upplöses på 25 år. Under året har resultatet belastats med 0,5 mnkr. 26(96)

Kommunkoncernen Törebodabostäder AB Ägarandel: 100 % Aktiekapital: 8 000 tkr Ordförande: Göran Johansson Verkställande direktör: Dan Harryzon Antal anställda: 9 Törebodabostäder AB är kommunens allmännyttiga bostadsföretag. Bolaget skall uppföra och förvalta flerbostadshus. Bolaget förvaltar 269 bostadslägenheter och ett mindre antal lokaler. Bolaget redovisar ett positivt resultat uppgående till 0,6 mnkr. Vakansgrad har varit i princip 0 % under hela 2015. VD inhyrs av Töreboda kommun med 50 % arbetstid. En lägenhetsbrand och en omfattande lägenhetssanering och därmed oförutsedda kostnader har inneburit att det planerade underhållet inte kunnat fullföljas under året. Byggnation av 16 nya lägenheter har skett under 2015 och dessa kommer att färdigställas under början av 2016. Törebodabostäder AB har under de senaste åren med små medel successivt höjt standarden på företagets fastigheter. Målet inför framtiden är att fortsätta med detta samtidigt som företaget behöver öka sitt fastighetsinnehav. Bolaget har erhållit option för byggnation, av ett höghus och ett antal radhus, på ett nytt område där ny detaljplan arbetas fram under 2016. Intressebolag VänerEnergi AB Sedan försäljningen av Töreboda Energi AB är kommunen delägare i VänerEnergi AB. Ägarandelen uppgår till 12 % av bolagets aktiekapital och är värderad till 24 mnkr som återfinns bland de finansiella tillgångarna i balansräkningen. Kommunen utser en ledamot till styrelsen. Under året har aktieutdelning med 0,7 mnkr erhållits. Kommunalförbundet Räddningstjänsten Östra Skaraborg (RÖS) Allmänt Räddningstjänsten Östra Skaraborg är ett kommunalförbund med sju medlemskommuner, Skövde, Mariestad, Hjo, Tibro, Töreboda, Karlsborg samt Gullspång. Inom RÖS geografiska område skall förbundet svara för räddningstjänst och förebyggande brandskydd enligt lagen om skydd mot olyckor (LSO), samt tillståndsgivning och tillsyn enligt lagen om brandfarliga och explosiva varor (LBE). Uppdraget som skall lösas över tiden är att förhindra och begränsa olyckor, förbereda och genomföra räddningsinsatser, vidta åtgärder efter olyckor och medverka till samhällets krishantering. Tilldelad ekonomi och resurser i övrigt utgör grundfundamentet i verksamheten. RÖS skall i samverkan med andra öka insikten och förståelsen för vikten av att förebyggande åtgärder vidtas i syfte att förebygga och identifiera möjliga risker samt olyckor. 27(96)

Verksamheten 2015 har genomförts i enlighet med fastställt handlingsprogram. Under året har organisationen fortsatt sitt utvecklingsarbete med organisationen, personal, materiel och metoder. Myndighetsutövningen har varit på en normal nivå både jämfört med planen för året och jämfört med föregående år. Antalet insatser har under året ökat från tidigare ca 1400 larm till 1600 larm. Vid en analys av dessa inses att trafikolyckorna står för den i särklass största ökningen, hela 55 insatser fler än 2014. Brand i byggnad har ökat i antal och brutit tidigare trend med färre larm i detta avseende. Elva personer har tyvärr omkommit till följd av olyckor under året. Inom personaltjänsten fortsätter pensionsavgångarna och nyrekryteringar som en följd därav. Rekrytering av deltidspersonal inom vårt område fortsätter att vara en prioriterad uppgift. Tendens finns att det även blir svårare att rekrytera heltidspersonal. Ledningscentralen är tagen i drift under hösten och fortsatt utveckling sker för att utveckla förbundets operativa ledningsförmåga. Vad avser utvecklingen av vår materiel så har projektet med att omsätta andningsskydden fullföljts. Anskaffning av tankbil och ett litet släckfordon har upphandlats men inte levererats. Inom ramen för extern samverkan fortgår arbetet med krishanteringsrådet Skaraborg samt samverkan med övriga räddningstjänster inom Skaraborg. Vid årets räddningschefskonferens skrevs en avsiktsförklaring på, för ett fortsatt fördjupat samarbete mellan räddningstjänsterna i Västra Götaland. Operativa avdelningens organisationsöversyn har fullföljts under året och justeringar i organisationen genomförs från 160101. Organisationsförändringarna sker inom ramen för befintliga resurser. Ekonomin har i huvudsak löpt enligt plan. Resultatet för året visar på ett överskott på 849 tkr varav Fora pengar utgör 708 tkr. Relaterat given uppgift (att upprätta nollresultat) uppfattas det att det ekonomiska resultatmålet är uppnått. Framtid I det tidsmässiga korta perspektivet kommer stor kraft att läggas vid att skapa möjligheter till ett fortsatt nyttjande av övningsfältet vid Hasslum. I det längre perspektivet kommer RÖS ledning att fortsätta arbetet med att tillsammans med respektive medlemskommun analysera och skapa förutsättningar för en fortsatt långsiktig utveckling av räddningstjänsten. Detta arbete bedrivs mot bakgrunden av den samhällsförändring som sker över tid och hur vi som räddningstjänst bör utvecklas för att möta morgondagens krav på räddningstjänst. Från och med 2017 bedöms begränsningar i att lösa uppgiften uppstå om nuvarande givna ekonomiska ramar fortsatt kommer att gälla. Orsaken till de kostnadsökningar som finns från 2017 beror i huvudsak på att pensionskostnaderna och avskrivningskostnaderna ökar kraftigt. Avfallshantering Östra Skaraborg (AÖS) Avfallshantering Östra Skaraborg bildades år 2000 och består av sju medlemskommuner Falköping, Hjo, Karlsborg, Skara, Skövde, Tibro och Töreboda. AÖS ansvarar för den kommunala renhållningsskyldigheten i medlemskommunerna. Ansvaret omfattar avfall som enligt miljöbalken utgörs av hushållsavfall samt avfall hos annan verksamhet, som är jämförligt med hushållsavfall. AÖS vision lyder: "Vi är en av de ledande i Sverige inom kommunal avfallshantering och alla våra invånare sorterar rätt." Kommunalförbundet leds av en direktion och varje medlemskommun representeras av två ledamöter och två ersättare. Skövde kommun innehar ordförandeposten medan posten som vice ordförande alternerar årligen mellan övriga medlemskommuner. I mars 2015 yrkades på att förändra datumet för när sluttäckningen ska vara slutförd från 31 december 2015 till 31 december 2025. I januari 2016 beslöt länsstyrelsen att sluttäckningen ska vara slutförs senast 31 december 2021. Den översyn av lakvattendräneringen och 28(96)

lakvattens spridningsområde som besiktningsmannen rekommenderade vid den periodiska besiktningen i november 2014 har genomförts under året. Handlingar för att vidta åtgärder på lakvattendräneringen runt deponin har också tagits fram. Åtgärderna planeras till år 2016. Länsstyrelsen beslut om att godkänna planerat förfarande för sluttäckning av den första deletappen i januari 2016. Sluttäckningen kommer utföras med geomembran som tätskikt och med dräneringsmatta som vattendränering. Efter godkännande från länsstyrelsen har under året har 9 500 ton mesakalk tagits emot på anläggningen och har använts för att tillforma överytan på den första sluttäckningsetappen (etapp 1 södra). Tillformningen är nu klar. Mesakalk avses även användas för att skapa ett skyddande skikt under tätskiktet. Då arbetet med sluttäckningen ingår i kommunens överenskommelse med MEWAB har mottagning och utläggning av dessa massor har inte inneburit några kostnader för kommunen. 29(96)

Driftredovisning Driftredovisningen visar utfallet i förhållande till beslutad budget. Verksamheternas driftredovisning visar nettoavvikelser, dvs. intäkter i förhållande till kostnader. Verksamheterna uppvisar sammantaget en god budgetföljsamhet och redovisar en positiv budgetavvikelse uppgående till 5 mnkr. Skattefinansierad verksamhet (belopp i tkr) Bokslut 2014 Budget 2015 Bokslut 2015 Avvikelse mot budget Kommunfullmäktige: Kommunfullmäktige 2 564 2 693 2 789-96 - varav revision 550 580 554 26 - varav valnämnd 322 20-1 21 - varav överförmyndare 968 936 1 085-149 Kommunstyrelsen: Politisk ledning 4 243 5 206 4 703 503 Ledningsverksamhet 13 056 13 439 13 552-114 Utveckling, näringsliv, turism mm 6 328 6 785 5 849 937 Kostenheten -16-500 -119-381 Köp fr ekonominämnden 3 802 3 956 3 613 343 Köp fr It-nämnden 3 678 3 855 4 462-607 Köp fr lönenämnden 2 487 2 740 2 395 345 Räddningstjänst 5 810 6 034 6 034 0 Miljö- och byggverksamheten 2 714 2 909 3 019-111 Teknisk verksamhet exkl. VA 24 671 27 626 25 961 1 664 Teknisk verksamhet Centralskolan 1 650 Barnomsorg 43 704 45 468 45 369 99 Grundskola 91 208 97 539 95 668 1 871 Gymnasieskola 44 849 46 600 46 034 566 Vuxenutbildning 2 212 1 019 2 986-1 968 Arbetsmarknadsåtgärder 1 295 2 458 2 212 246 Fritidsverksamhet 7 565 7 156 7 247-91 Kulturverksamhet 6 051 6 618 6 291 327 Individ- och familjeomsorg 26 657 30 792 30 252 540 Äldreomsorg 104 041 106 846 106 641 206 LSS-verksamhet 54 842 59 876 59 126 750 Summa verksamheter 453 411 479 114 474 085 5 030 Kommentarer till verksamheternas resultat Kommunfullmäktige redovisar ett underskott som kan hänföras till överförmyndarverksamhet. Politisk verksamhet uppvisar överskott gentemot budget. Lednings- och utvecklingsverksamheten uppvisar ett överskott som framför allt kan härledas till försäljning av fastigheten Snidaren samt lägre kostnader för trafik. Kostenheten har under året genomgått en omorganisation och uppvisar underskott. 30(96)

Resultatet för den totala barnomsorgen uppvisar en marginell positiv budgetavvikelse med god budgetföljsamhet. Grundskoleverksamheten uppvisar sammantaget ett större positivt resultat. Förklaringen till detta är ökade statsbidragsintäkter för ensamkommande flyktingbarn, nyanlända samt asylsökande. Även gymnasieskolan redovisar en positiv budgetavvikelse. Vuxenutbildningen redovisar dock ett större underskott gentemot budget. Orsaken till detta är avvecklingskostnader för transportprogrammet, minskade intäkter från uppdragsutbildning samt ökade kostnader för köp av vuxenutbildning för nyanlända. Arbetsmarknadsåtgärder visar ett positivt resultat till följd av ökade intäkter från bl. a Arbetsförmedlingen. Bibliotek och Kulturskola redovisar överskott beroende på sparsamt tillsättande av vikarier. Fritidsverksamheten visar ett mindre underskott till följd av ökade kostnader för föreningsbidrag. Individ- och familjeomsorg uppvisar ett sammantaget överskott gentemot budget. Negativa budgetavvikelser finns dock inom institutionsvård liksom kostnaderna för barn- och ungdomar i HvB- och familjehem. Även försörjningsstöd visar negativ budgetavvikelse. Detta har dock kompenserats genom statsbidrag från Migrationsverket för främst ensamkommande flyktingbarn samt för gemensam verksamhet. Äldreomsorgen redovisar sammantaget en mindre positiv avvikelse. Gemensam verksamhet samt utredningsenheten inom äldreomsorgen redovisar positiva budgetavvikelser medan det finns negativa budgetavvikelser inom särskilt boende och ordinärt boende till följd av högre vårdtyngd samt ökat behov av hemtjänst och hemsjukvård. Även LLS-verksamheten redovisar sammantaget en positiv budgetavvikelse. Inom LSS visar gemensam verksamhet, personalpool och socialpsykiatri positiva budgetavvikelser medan personlig assistans redovisar negativ budgetavvikelse. Teknisk verksamhet redovisar överskott inom fastighetsförvaltning till följd av mildare klimat, effektivare nyttjande av personalresurser samt ökade intäkter. Även gatuavdelningen visar positiva budgetavvikelser inom gatubelysning och parkverksamhet. Miljö- och byggnadsnämnden visar ett överskott på grund av vakanser. IT-nämnden redovisar ett underskott. Underskottet beror på dels på en utökning av den MTGgemensamma IT-plattformen samt ökade konsultkostnader. Ekonominämnden redovisar ett överskott främst beroende på lägre personalkostnader samt senareläggning av uppgradering av ekonomisystem. Lönenämnden redovisar som tidigare år ett överskott. Orsaken till detta är lägre projektkostnader och personalkostnader än beräknat. Investeringsredovisning Under året har 42,3 mnkr förbrukats av de budgeterade investeringsanslagen. Detta är en markant högre investeringsnivå jämfört med föregående år (25,7 mnkr år 2014). Enligt Kommunfullmäktiges beslut uppgick investeringsbudgeten år 2015 till 45,4 mnkr. Därefter beslutade kommunfullmäktige vidare under våren att ombudgetera ytterligare 27,3 mnkr av 2014 års investeringsanslag, från år 2014 till år 2015. Totalt uppgick därmed den beslutade investeringsvolymen till 72,7 mnkr. 31(96)

De redovisade investeringsutgifterna motsvarar 58 % av den totala investeringsbudgeten. Den största andelen av kommunens investeringar har utförs av Tekniska nämnden (83 %). Bland större investeringsprojekt kan nämnas fortsatt satsning på utbyggnad av bredband på landsbygden, ombyggnad av centralkök, moduler vid Björkäng och Kilenskolan, Älgarås servicehus samt ombyggnation av omklädningsrum vid Töreshov. Enligt kommunfullmäktiges finansiella mål ska investeringarna finansieras med egna medel. Lånefinansiering kan aktualiseras om investeringsnivån ett enskilt år överstiger 20 mnkr. Under hösten lånades 20 mnkr upp för att finansiera den ökade investeringsvolymen. Investeringsredovisning (tkr) Budget 2015 Redovisn. 2015 Redovisn. 2014 Redovisn. 2013 Kommunstyrelsen 3 823 4 563 5 647 7 649 Barn, utbildning, fritid och Kultur 1 877 1 481 740 1 641 Vård- och omsorg 1 415 826 1 275 684 It-nämnd 1 887 326 613 527 Tekniska nämnden 63 666 35 074 17 408 17 264 * Fastighetsavdelningen 47 205 29 767 8 138 11 605 * Gatuavdelningen 5 472 2 568 5 126 3 189 * VA-avdelningen 10 989 2 739 4 144 2 470 Summa investeringar: 72 668 42 270 25 683 27 765 Under respektive verksamhetsberättelse redovisas investeringarna under 2015 på projektnivå. 32(96)

Varifrån kommer kommunens resurser Intäkter 2,7% 5,5% 14,4% Intäkternas uppdelning 2015 5,7% 0,5% 48,6% Kommunalskatt Generellt statsbidrag Driftbidrag Uppdelning % Kommunalskatt 48,6% Generellt statsbidrag 22,6% Driftbidrag 14,4% Hyror och arrenden 2,7 % Avgifter och ersättningar 5,5 % Försäljningsmedel 5,7 % Finansiella intäkter 0,5 % 22,6% Hyror och arrenden Avgifter och ersättningar Kostnader Kostnadernas uppdelning 2015 18% 18% 0% 4% 0% 60% Personal Anläggn. O material Bidrag Tjänster Verksamhetskostn Finansiella kostn Uppdelning % Personal 60,0% Anläggni. material 0,1 % Bidrag 3,7 % Tjänster 18,1% Verksamhetskostn. 18,1% Finansiella kostn. 0,1 % 33(96)

Personalekonomisk redovisning Förord Töreboda kommun sammanställer årligen ett personalbokslut i samband med det ekonomiska bokslutet. Avsikten är att i personalbokslutet ge en aktuell bild av ett antal personalstrategiska frågor och en samlad beskrivning av kommunens personal. De personalstrategiska uppgifterna redovisar i huvudsak tillsvidareanställd personal. Under året har antalet tillsvidareanställda ökat från 750 till 809 anställda. Detta motsvarar 722 årsanställda. (mätdatum 2015-12-31). Den stora ökningen beror bl.a. på att kommunen har inrättat en resurspool mot förskola och skolverksamheten där tidigare vikarier har fått fasta tjänster. Stora behov av att ta hand om nyanlända och nya kommuninvånare har även täckts med nyanställningar. Kompetensförsörjning Töreboda kommun har tagit fram en Personal- och kompetensförsörjningsplan för perioden 2014-2018. Under perioden går 116 personer i pension varav en tredjedel består av vårdpersonal. Pensionsavgångar är bara en del av personalomsättningen som totalt är två till tre gånger högre på grund av att personal byter arbete. 2015 har 20 personer gått i pension och 86 personer slutat eller bytt tjänst inom kommunen. Personalgrupper som börjar blir svårrekryterade är socialsekreterare, sjuksköterskor och lärarpersonal, speciellt förskollärare. Stora rekryteringsbehov finns för att ta emot nyanlända. Personalavgångar öppnar också för möjligheter. Verksamheter kan anpassas utan att personal behöver sägas upp och kompetenshöjningar kan genomföras i samband med nyrekryteringar. En förutsättning för att trygga personalförsörjningen är att Töreboda kommun framstår som en attraktiv arbetsgivare att arbeta hos. Stor vikt ska läggas på anställningsförhållanden och arbetsmiljöfrågor. Ett arbete har påbörjats med revidering av kompetensförsörjningsplanen. Under hösten har ett gemensamt seminarium med Gullspångs kommun för alla chefer genomförts som tog upp frågan om den kommande personalförsörjningen och hur vi ska arbeta för att bli attraktivare som arbetsgivare. Efter detta har Kommunen börjat använda sociala medier för att nå ut med sina rekryteringar. Bland annat har ett antal förskollärare kunnat rekryteras på detta sätt. Sysselsättningsgrader Den genomsnittliga sysselsättningsgraden var 89,2 procent vilket är en liten ökning sedan föregående år. Kvinnornas genomsnittliga sysselsättningsgrad var 88,5 % vilket är en ökning med 0,1 %, respektive 94,0 % för män vilket är en ökning med 1,4 %. Av kvinnorna arbetade 51,2 % heltid. 79,4 % av männen arbetade heltid. Kommunens vision är att alla ska kunna välja sin egen sysselsättningsgrad. Det kan innebära att man måste arbeta på flera arbetsställen. Ett partsgemensamt arbete har startat för att se vilka möjligheter som finns. 34(96)

Könsfördelning Av kommunens 809 tillsvidareanställda är 707 kvinnor vilket motsvarar 87,4 % Löneöversynsförhandlingar Förhandlingar har genomförts med all personal. Kommunal har fått en genomsnittlig höjning med 600 kronor vilket motsvarar en höjning med 2,6 %. Extra satsningar har gjorts på lärarpersonal 4-9 samt till sjuksköterskor och personal inom Vård- och omsorg med en akademisk utbildning. Övriga förbund har fått en höjning på 2,5 %. Detta ger ett totalt utfall på 2,7 %. Arbetsmiljö En plan är framtagen där årets aktiviteter i arbetsmiljön framgår. Kommunen arbetar aktivt med att få en hög frisknärvaro på alla anställda i kommunen. Andelen ligger nu på 94,1 % vilket överstiger kommunens mål på 94 %. Ett systematiskt arbete bedrivs inom varje verksamhet. Till stöd finns vår företagshälsovård AVONOVA. Aktiviteter som visat sig verkningsfulla är: Hälsosamtal genom företagshälsovården vid upprepad korttidsfrånvaro. Arbete inom ramen för Nystartsgruppen. Regelbundna hälsoprofilbedömningar vid AVONOVA. Utbildning av chefer och arbetsledare i ett rehabiliterande förhållningssätt. Redovisning av aktuell sjukstatistik månadsvis ner till enhetsnivå. Företagshälsovården AVONOVA inom tjänstekategorierna: Frisk, (hälsoutveckling och organisations- karriärutveckling) Risk, (arbetsmiljöutveckling) Sjuk, (hälsa och rehabilitering) Detta innebär att målsättningen att arbeta förebyggande är uppfyllt. Verksamheter som genomförts under året. Arbetsmiljöutbildning för chefer och skyddsombud inom utbildning och kultur. Kurs i stresshantering under en heldag för samtliga chefer och skyddsombud. Utbildning i HLR för våra anställda med hjälp av instruktörerna. Arbetsmiljöverket har även genomfört en stor arbetsmiljöinspektion av utbildning och kultur med en återkoppling under hösten 2015. Efter återkopplingen har verket avslutat inspektionen. Verksamheten arbetar aktivt med att komplettera aktiviteterna i årshjulet som presenterades för arbetsmiljöinspektionen. I vår nya HR-portal på intranätet läggs aktuella handlingar upp så att anställda och chefer får tillgång till en samlad information. Samverkan Regelbundna samverkansförhandlingar genomförs på verksamhetsnivå och central nivå enligt plan. 35(96)

Organisationsförändring Inga stora organisationsförändringar har genomförts under året. MTG Samarbetet med lönekontoret i Hova fortsätter enligt plan. En ny portal, ADITRO WINDOW som ska länka samman ekonomi och personalsystemet så att det inte ska behövas mer än en inloggning för att komma åt respektive verksamhetssystem är nu införd till alla och fungerar enligt plan. En upphandling av ett nytt telefonisystem har genomförts vilket kommer att gynna samarbetet mellan kommunerna ytterligare. Jämställdhet Antalet tillsvidareanställda män är 102 och antalet kvinnor 709. Kvinnorna utgör 87,4 procent och män 12,6 procent. Kommunen har gjort en utvärdering av kommunens övergripande mål. Målet att motverka uppdelningen i mans- och kvinnoyrken, även på högre chefsbefattningar är delvis uppnått. I ledningsgruppen finns nu två kvinnor (Utbildningschef, Turism- och informationschef). Bland enhetschefer finns 5 män och 16 kvinnor. En Jämställdhets- och mångfaldsplan har tagits fram under året. Sjukfrånvaro Den totala sjukfrånvaron inklusive timanställda har ökat något från 5,7 procent till 5,9 procent. Sjuktalen ligger ändå på en lägre nivå än i angränsande kommuner. Sjukredovisning Total sjuk- Total sjuk- Total sjuk- Total sjuk- Total sjuk- Total sjuk- Total sjuk- (procent) frånvaro frånvaro frånvaro frånvaro frånvaro frånvaro frånvaro Totalt Längre än 60 dagar kvinnor män 0-29 år 30-49 år 50 år- Kommunen totalt 2014 5,7 % 37,3 % 5,6 % 6,4 % 3,2 % 4,8 % 7,1 % 6,1 % 40,8 % 5,3 % 9,5 % 1,5 % 2,6 % 7,4 % Utbildning och kultur 4,8 % 41,3 % 4,7 % 5,3 % 3,4 % 3,8 % 6,2 % Vård och omsorg 6,2 % 31,6 % 6,3 % 5,7 % 3,2 % 5,4 % 7,9 % Kommunen totalt 2015 5,9 % 39,9 % 6,1 % 5,3 % 3,9 % 5,9 % 6,7 % Kommunledningskontoret Kommunledningskontoret 4,4 % 35,0 % 5,3 % 0,2 % 0,9 % 4,6 % 4,7 % Utbildning och kultur 5,3 % 41,1% 5,3 % 5,3 % 3,1 % 4,5 % 6,8 % Vård och omsorg 6,6 % 34,2 % 6,7 % 4,9 % 4,7 % 7,0 % 6,9 % Detta är under kommunens målsättning på högst 6 procent. Sjuktalen som var höga i början av året har nu gått ner till en normal nivå. Strävan är att 36(96)

minska ytterligare med nedanstående åtgärder. Tillsammans med vår företagshälsovård, Avonova, erbjuds anställda ett hälsosamtal när de har haft flera korttidsfrånvaroperioder. Dessutom genomförs hälsoprofilbedömningar på all personal inom en treårsperiod. Avstämningar genomförs regelbundet i Nystartgruppen tillsammans med fackliga representanter och företagshälsovården. 37(96)

Samhällsutveckling Befolkningsutveckling Töreboda kommuns folkmängd har ökat med drygt 220 personer under år 2015. Det är en ökningstakt som är mycket stark. I allt väsentligt beror detta på ett stort antal nyanlända. Befolkningsprognosen fram till år 2025 pekar på en fortsatt ökad folkmängd i Töreboda kommun. Ökningstakten minskar dock under senare delen av perioden. 38(96)

5 år i sammandrag FEM ÅR I SAMMANDRAG 2011 2012 2013 2014 2015 KOMMUNEN (mnkr) FRÅN RESULTATRÄKNINGEN Verksamhetens nettokostnader 404,0 406,3 434,8 452,2 469,7 Kronor per invånare 44 577 45 098 48 349 49 848 50 543 Nettokostnadernas andel av skatt och statsbidrag 96,0% 96,0% 100,8% 99,1% 97,9% Skatteintäkter och statsbidrag 420,1 423,0 431,2 456,1 479,7 Förändring från föregående år 0,0% 0,7% 1,9% 5,8% 5,2% Finansnetto 2,0 0,6 0,8 1,3 2,5 Årets resultat 18,1 17,3-2,7 5,2 12,5 Kronor per invånare 1 997 1 921-303 577 1 348 FRÅN BALANSRÄKNINGEN Tillgångar 315,5 364,8 378,2 389,7 448,2 Kronor per invånare 34 816 40 495 42 064 42 951 48 230 Eget kapital 210,6 227,9 225,2 230,4 250,7 Kronor per invånare 23 239 25 299 25 044 25 401 26 977 Avsättningar och skulder 105 137 153 159 197 Kronor per invånare 11 577 15 195 17 020 17 551 21 199 Soliditet 67% 62% 60% 59% 55% Soliditet med hänsyn till alla pensioner 10% 13% 8% 11% 14% ÖVRIGT Nettoinvesteringar 31,2 46,3 27,8 26,8 42,3 Självfinansieringsgrad 41% 74% 58% 91% 75% Personalkostnader 333 326 349 357 384 Förändring från föregående år 9,1% -2,1% 7,1% 2,3% 7,6% I procent av skatteintäkter och statsbidrag 79,3% 77,1% 80,9% 78,3% 80,1% Utdebitering per skattekrona 21,40 20,97 20,97 21,22 21,22 Antal invånare 31/12 9 063 9 009 8 992 9 072 9 293 Förändring från föregående år -50-54 -17 80 221 39(96)

Finansiella rapporter Redovisningsmodell och redovisningsprinciper Kommunens årsredovisning innehåller en resultat- och balansräkning samt en kassaflödesrapport. För kommunens interna redovisning tillkommer även drift- och investeringsredovisning. Enligt lagen ska årsredovisningen även innehålla en koncernredovisning. Denna utgör en sammanställning av kommunens resultat- och balansräkning med de bolag i vilka kommunen har betydande inflytande. Upplysningar om redovisningsprinciper Årsredovisningen är upprättad i enlighet med lagen om kommunal redovisning och rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning. Intäkter redovisas i den omfattning det är sannolikt att de ekonomiska tillgångarna kommer att tillgodogöras kommunen och intäkterna kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Fordringar har upptagits till de belopp varmed de beräknas inflyta. Tillgångar och skulder har upptagits till anskaffningsvärde där inget annat anges. Periodiseringar av inkomster och utgifter har skett enligt god redovisningssed. Jämförelsestörande poster Jämförelsestörande poster särredovisas när dessa förekommer i not till respektive post i resultaträkningen. Som jämförelsestörande poster betraktas poster som är sällan förekommande. Dessutom redovisas alltid kommunens realisationsvinster vid fastighetsförsäljning samt kostnader och intäkter för tomtförsäljning i samband med markexploatering som jämförelsestörande. Under 2015 finns en jämförelsestörande post av engångskaraktär avseende AFA-medel som påverkat resultatet positivt (4 495 tkr). Intäkter Skatteintäkter Den preliminära slutavräkningen för skatteintäkter baseras på SKL:s decemberprognos i enlighet med rekommendation RKR 4.2. Övriga intäkter Investeringsbidrag, anslutningsavgifter och gatukostnadsersättningar tas fr.o.m. 2013 upp som en förutbetald intäkt och redovisas bland långfristiga skulder och periodiseras över anläggningens nyttjandeperiod. Tidigare redovisades dessa så att de reducerade det bokförda värdet. Kostnader Avskrivningar Avskrivning av materiella anläggningstillgångar görs för den beräknade nyttjandeperioden med linjär avskrivning baserat på anskaffningsvärdet exklusive eventuellt restvärde. På tillgångar i form av mark, konst och pågående arbeten görs emellertid inga avskrivningar. Under hösten 2015 kommer arbetet med att ta fram riktlinjer för övergång till komponentavskrivningar att påbörjas. Finansiell analysmodell Kommunens finansiella ställning analyseras i anslutning till resultaträkning, kassaflödesrapport, balansräkning samt driftredovisning. Därtill görs en särskild analys över vilka risker kommunen är exponerad för. Den finansiella analysen ska utvärdera kontrollen över den finansiella utvecklingen, långsiktig och kortsiktig betalningsberedskap och 40(96)

riskförhållande. I den finansiella analysen görs en avstämning mot kommunens övergripande ekonomiska mål. Från och med år 2000 gäller det så kallade balanskravet. Balanskravet kräver att kommunens intäkter ska överstiga kostnaderna. I analysen ska kommunens förmåga att leva upp till detta framgå. Övergripande principer I den löpande redovisningen och vid upprättandet av årsredovisningen följs ett antal övergripande redovisningsprinciper vilka skapat ett normverk som styr innehållet i redovisningsrapporterna. Analysen av den finansiella ställningen och utvecklingen baseras på antagandet av att dessa principer har följts. Principerna är följande: Principen om pågående verksamhet Objektivitetsprincipen Försiktighetsprincipen Matchningsprincipen Principen om öppenhet De principer som tillämpas leder till att en återhållsam bild av kommunernas ekonomi redovisas. Detta innebär exempelvis att skuldredovisning ska ske i enlighet med såväl försiktighetsprincipen som matchningsprincipen. Vidare innebär de etablerade principerna att värdering av tillgångar ska ske med försiktighet. En tillämpning av god redovisningssed innebär således att den ekonomiska redovisningen ger en försiktig och restriktiv beskrivning av utvecklingen och situationer. Redovisningen anger en miniminivå för det ekonomiska läget. Tillämpning av redovisningsprinciper Kommunen följer i allt väsentligt de rekommendationer som lämnats av Rådet för kommunal redovisning. Nedan följer en kort beskrivning av några väsentliga principer som påverkar bokslut och redovisning. Redovisning av hyres/leasingavtal Rek 13.1 Leasingavgifter i tkr År 2014 År 2015 Operationell leasing Framtida minimileasavgifter förfaller enligt följande: Inom 1 år 3 331 3 948 Senare än 1 år men inom 5 år 1 555 2 883 Seare än 5 år 0 0 Summa: 4 886 6 831 Leasing Totala minimileasingavgifter 872 595 Framtida finansiella kostnader -31-13 Nuvärdet av minimileasingavgifterna 841 582 Nuvärdet av minimileasavgifter förfaller enligt följande: Inom 1 år 259 265 Senare än 1 år men inom 5 år 582 316 Senare än 5 år 0 0 Summa: 841 581 41(96)

Intäkter från avgifter, bidrag och försäljning Rek 18 Förskole avgifter debiteras innevarande månad. Äldreomsorgsavgifter debiteras månaden efter men har inte i bokslutet periodiserats, 12 månaders avgifter är redovisade eftersom tidigare år inte heller är periodiserade. Redovisning av leverantörsfakturor Leverantörsfakturor på väsentliga belopp som inkommit efter 22 januari 2016, men är hänförliga till redovisningsåret 2015, har skuldbokförts och belastar 2015 års redovisning. Redovisning av räntor Kostnadsräntor, intäktsräntor och räntebidrag som kan hänföras till redovisningsåret har bokförts som skuld respektive fordran och påverkar 2015 års resultat. Redovisning av pensionsförpliktelser Rek 17:1 och 2:2 Förpliktelser för pensionsåtaganden för anställda i kommunen är beräknade enligt RIPS07. Visstidsförordnanden som ger rätt till särskild avtalspension redovisas som avsättning när det är troligt att de kommer att leda till utbetalningar. Avtal som inte lösts ut redovisas som ansvarsförbindelse. Förtroendevalda som har uppdrag på en betydande del av heltid har rätt till pension enligt bestämmelser om pension och avgångsersättning för förtroendevalda (PBF) ingår i beräkningen av pensionsåtagande som avsättning. Pensionsskulden redovisas enligt den så kallade blandmodellen Den pensionsskuld som uppkommit under åren 1998 och 1999 samt garantipensioner som beslutades före 1999 redovisas under avsättningar i balansräkningen. Pensionsskuldens finansiella kostnader redovisas som finansiell kostnad i resultaträkningen och ingår i pensionsskulden. KPA:s beräkning har använts för att ta fram skuldens storlek. Löneskatt ingår i pensionsskulden. Pensioner intjänade under år 2015 redovisas som verksamhetskostnad i resultaträkningen och är upptagna som kortfristig skuld i balansräkningen. Pensionsåtaganden inklusive löneskatt som uppkommit före 1998 redovisas som ansvarsförbindelse. Materiella anläggningstillgångar rek 11:3 Anläggningstillgångarna har i balansräkningen upptagits till anskaffningsvärdet efter avdrag för avskrivningar och eventuella investeringsbidrag. Investeringar som aktiverats har som princip haft ett anskaffningsvärde på över ett prisbasbelopp och en livslängd på över tre år. Avskrivningar av anläggningstillgångar görs efter en bedömning av tillgångens nyttjandeperiod, vilket i allt väsentligt överensstämmer med de i tabellen angivna avskrivningstider. Rak nominell metod används. Viss vägledning för en anläggningstillgångs avskrivningstid finns i rådets idéskrift. Avskrivningen påbörjas kalendermånaden efter det att tillgången tagits i bruk. Inga utrangeringar har gjorts under 2015. Investeringsregler antagna av Kommunfullmäktige 2015 (Lednings-och styrprinciper) Beloppsgräns för investering Beloppsgränsen är ett basbelopp. När det gäller anskaffning av inventarier med naturligt samband, ska anskaffningen avse det samlade anskaffningsvärdet. Motsvarande ska gälla anskaffning som anses vara ett led i en större investering. 42(96)

Avskrivningstid Byggnader Va-ledningar Reningsverk/vattenverk Inventarier Antal år 22-33 år 50 år 20 år 3-10 år Komponentredovisning I slutet av år 2013 utgav RKR en rekommendation (nr 11.4) med ett explicit krav på komponentredovisning som gäller från och med år 2014. Under våren 2014 utgav RKR ett yttrande där vissa förtydliganden om hur en successiv anpassning till rekommendationen kan gå till. Från och med 2014 ska kommuner och landsting förhålla sig till denna nya rekommendation. Komponentredovisning blir framöver en normgivande metod både inom privat och offentlig sektor. Kortfattat innebär metoden att större och väsentliga investeringar ska delas upp i ett antal delkomponenter med varierade avskrivningstider beroende på deras olika nyttjandetider. Tidigare tillämpades mer schablonmässiga avskrivningsmetoder för hela anläggningstillgången. En effekt av den ändrade redovisningsprincipen är att vissa underhållsåtgärder som tidigare bokfördes i driftredovisningen istället ska aktiveras och avskrivas över nyttjandetiden. Under en övergångsperiod innebär detta i regel att kostnaderna minskar. Efter hand kommer dock avskrivningskostnaderna att öka. Det finns skäl att även beakta denna förändring i budgetsammanhang. Införandet av komponentredovisning kan i införandeskedet vara administrativt betungande och det görs för närvarande med olika tidsperspektiv och på olika sätt. Många har till exempel gjort uppdelningar på komponenter för större nyinvesteringar under 2015, andra har påbörjat planeringen med att införa redovisningsmetoden, men har inte kommit så lång att man ännu förändrat redovisningen. Rekommendationen anger även att äldre större och väsentliga investeringar också ska delas upp i komponenter. Även här har kommuner kommit olika långt i sin anpassning. Töreboda kommun har under 2015 påbörjat arbetet med att dela upp anläggningarna i komponenter (RKR.11.4). Skatteintäkter Rek 4.2 Den preliminära slutavräkningen för skatteintäkter baseras på SKL:s decemberprognos. Lånekostnader Rek 15.1 Lånekostnader belastar resultatet för den period de hänför sig till. I tillgångarnas anskaffningsvärde ingår inga lånekostnader. Avsättningar Rek 10.1 Avsättningar för deponi har tagits upp till del av det belopp som bedöms krävas för att reglera förpliktelsen på balansdagen. Avsättningen avser framtida återställningskostnader för sluttäckning av deponi och årliga driftkostnader för att ta hand om lakvatten och deponigas samt utföra provtagningar. De årliga driftkostnaderna beräknas finnas kvar i 30 år efter avslutad sluttäckning. Arbete med deponins sluttäckning har varit begränsat då verksamheten väntar på tillstånd från Länsstyrelsen för det fortsatta arbetet. Jordmassor till sluttäckningen har levererats in till anläggningen och deponin har formats rätt inför sluttäckningen. Ytan som skall sluttäckas är 5 500m2. 43(96)

Semesterlöneskuld Semesterlöneskulden avser icke uttagna semesterdagar. Tillsammans med okompenserad övertid och därpå upplupen arbetsgivaravgift redovisas semesterlöneskulden som kortfristig skuld. Löneskuld Lön som utbetalas i januari året efter redovisningsperiodens slut (upparbetade löner i december) redovisas som kortfristig skuld. Sammanställd redovisning Rek 8.2 I den kommunala koncernen ingår kommunens bostadsbolag. Inga förändringar har skett under året i kommunkoncernens sammansättning. Redovisning av finansieringsanalys rek 16.2 Finansieringsanalysen redovisar betalningsflödena uppdelat på sektorerna löpande verksamhet, investeringsverksamhet och finansieringsverksamheten. Analysen visar förändring av likvida medel. Upplysningar skall även lämnas om väsentliga betalningsflödespåverkande händelser som avviker från det normala. Under åren 2012 (premier 2007 och 2008) 2013 (premier 2005 och 2006) och 2015 (premier 2004) har Töreboda kommun erhållit återbetalning av AFA (försäkringspremier som inbetalats). Återbetalat belopp 4 495 tkr år 2015, 9 063 tkr för 2013 och 8 907 tkr för 2012. Redovisning av finansiella tillgångar och skulder rek 20 Töreboda kommun har placerat 26 mnkr. Töreboda kommun beslutade om ekonomisk placeringspolicy KF 65/2010. Placeringsregler: Regler för placeringsverksamheten kan delas upp i tre avsnitt: strategisk tillgångsfördelning, taktisk tillgångsfördelning och val av värdepapper. Strategisk tillgångsfördelning ger de övergripande riktlinjerna bl. a normalposition i den långsiktiga tillgångsfördelningen, index och limiter för maximi- och minimi- position samt tillåtna tillgångsslag. Taktisk tillgångsfördelning syftar till att visa vilken förvaltningsstruktur som gäller, generalist och/eller specialist, aktiv eller passiv förvaltning samt vilka principer som gäller vid beräkning av portföljens värde. Val av värdepapper talar om vilka limiter som gäller vid placering i enskilda värdepapper eller värdepappersfonder. Avsättning till en portfölj som utgörs av tillgångsslagen enligt avsnitt 4.1.2 startades under andra kvartalet 2010. Limiter för tillgångsslagen Procenttalen i följande tabell anger lägsta och högsta andel, som respektive tillgångsslag vid varje tidpunkt ska få utgöras av portföljens totala marknadsvärde. I tabellen framgår även den av kommunfullmäktige beslutade långsiktiga strategiska fördelningen mellan tillgångsslagen i form av normal position. 44(96)

Tillgångsslag Portföljens totala procent Min Normal Max Svenska räntebärande tillgångar 40 50 60 Företagsobligationer 20 30 40 Duration 0,5 år 0 5 år Svenska aktier 5 10 20 Utländska aktier 5 10 20 Likvida medel 0 0 10 Kommentar till tabellen: Durationen kan variera från 0,5 till 5 år. Andelen aktier kan variera mellan 10 och 40 procent av portföljens totala marknadsvärde. Portföljen ska innehålla minst 5 % svenska respektive 5 % utländska aktier. Efter uppstartsfasen får den högsta andelen likvida medel vara 10 %. Andelen får dock tillfälligtvis överstiga 10 % pga. gällande likvidschema i genomförandet av affärstransaktioner. 45(96)