Humanistiska fakulteten. Delmål fördjupade analyser, strategier samt uppföljningskriterier perioden

Delmål fördjupade analyser, strategier samt uppföljningskriterier perioden 2013-2015 Humanistiska fakulteten Beslut av rektor 22 oktober 2013. BIII Dnr: UmU 200-1111-12 1

Övergripande analys Processbeskrivning Visionsprogrammet med delmål har diskuterats vid alla fakultetsnämndsmöten och prefektdialoger sedan hösten. Frågorna bereds av tre av fakultetsnämndens kommittéer. Forskningsfrågor bereds av fakultetens forskningsstrategiska kommitté som leds av Anders Brändström. I kommittén sitter fakultetsledningen, biträdande prefekter vid institutionerna (alla med ansvar för forskning) samt två ledamöter som representerar forskningsområden som går över ämnesgränser (Christer Nordlund, Per Axelsson) och därtill studeranderepresentanter. De biträdande prefekterna sammankallar forskningsråd vid respektive institution. Utbildningsfrågor bereds av fakultetens utbildningsstrategiska kommitté som leds av prodekan. Forskarutbildningsfrågor bereds dels av utbildningsstrategisk kommittén, dels av forskningsstrategiska kommittén. Varje institution har ett särskilt utbildningsråd eller motsvarande för diskussioner kring strategiska frågor. Samverkansfrågor bereds av fakultetens samverkanskommitté. Kommittén leds av Peter Sköld. På institutionsnivå diskuteras samverkansfrågon inom antingen forskningsråd eller utbildningsråd. Frågorna kommer att diskuteras vid ett flertal möten under maj och juni inom och mellan respektive kommitté. Institutionerna tillfrågas om vilka forskningsprioriteringar de anser vara mest väsentliga, i det fall de kan tilldelas en forskningsresurs. Det bör inledningsvis också inflikas att de humanistiska fakulteterna i Sverige gemensamt har diskuterat möjligheten av en gemensam benchmarkingmodell, men inte lyckats med detta projekt pga. alltför stora olikheter. Övergripande målsättning Humanistisk fakultet har ca 430 anställda, varav 45 professorer. Antalet studenter under ett år är över 9 000, vilket ger ca 2 300 helårsstudenter. Fakulteten ger 21 utbildningsprogram och 395 fristående kurser. (År 2012). Fakultetens vill fortsatt behålla bredden inom utbildningssidan, även om flera huvudområden kvalar in i det som nationellt brukar kallas småämnesproblematiken. På sikt måste fakultetens utbildningsutbud förändras genom att fler studenter läser program samt på avancerad nivå. Detta ger möjlighet till ökat stabilitet och långsiktighet i utbildningsplaneringen. Fakultetens långsiktiga målsättning är också att stärka forskningsanknytningen, utbildningens internationalisering samt arbetsmarknadsanknytning. Fakultetens satsning på en forskarskola fortsätter. Vartannat år utlyses ca 20 doktorandanställningar. Utgångspunkten är att fakultetens 16 forskarutbildningsämnen ska ha minst en fakultetsfinansierad doktorandanställning. Samarbete med andra lokala eller nationella forskarskolor eftersträvas. Fakulteten arbetar med att minska antalet forskarutbildningsämnen. Innan lektorer och professorer rekryteras ska långsiktiga verksamhetsanalyser tas fram. Alla anställningar, inkluderat forskningssatsningar, ska länkas till verksamhetens långsiktiga kompetensbehov inom både undervisning och forskning. För god kvalitet i forskningen krävs stablititet och långsiktighet. Idag har rekryterade professorer i normalfallet 60 procent forskning i sin anställning, befordrade enbart 20 procent (plus kompetensutvecklingstid 20 procent för den del som de undervisar). En del har även medel ur fakultetens kvalitetsbaserade resurs, samt externa medel. Målsättningen är stabil forskningsfinansiering för minst en professor inom flertalet ämnesområde. Till detta kan även så kallat ämnesansvar läggas in i uppdraget. Med stabil forskningsfinansiering menas minst 50 procent och högst 80 procent. 2

Fakultetens forskningssatsning ska vara väl avvägd och balanseras mellan strategiska satsningar på huvudområdet respektive forskningsområden och individuella satsningar genom fakultetens system för kvalitetsbaserad resurstilldelning. Det kvalitetsbaserade systemet innehåller en tydlig incitamentsstruktur som premierar forskare som drar in externa medel och publicerar sig i internationellt erkända tidskrifter. Resursen bör användas mer strategiskt. Starka sidor Institutionerna har en stark och ändamålsenlig organisation med utbildningsråd, forskarutbildningsråd och forskningsråd kombinerad med en tydlig ledningsgrupp med väl tilltagen tid för uppdraget. Genom tillskott av institutioner och enheter från den tidigare fakulteten för lärarutbildning har lärarutbildningskapaciteten vid fakulteten väsentligt stärkts. Detsamma gäller den utbildningsvetenskapliga forskningen. Fakulteten har tydliga kriterier för kvalitetsbaserad resurstilldelning. Fakulteten har en stor öppenhet för tvärvetenskapliga satsningar inom forskning. Detta visar sig bl.a. genom etablerandet av starka forskningsmiljöer och de seminarieserier och samarbete som följer av detta. Fakulteten har viktiga forskningsplattformar som Miljöarkeologiska laboratoriet, HUMlab och Centrum för samisk forskning (CeSam). Fakulteten bedriver ett tydligt arbete för att utveckla våra starka och potentiellt starka forskningsområden. Fakultetens kompetens som språkresurs är en viktig tillgång för hela universitetet, med särskild tillämpning inom internationaliseringsarbetet. Fakultetens verksamhet innefattar många verksamheter på konstnärlig grund och med konstnärlig inriktning. Den viktigaste verksamheten bedrivs vid Konsthögskolan, samt vid Bildmuseet. En växande verksamhet bedrivs vid Estetiska ämnen och viss verksamhet vid Kultur- och medievetenskaper. Detta skapar en spännande och dynamisk bredd och möjligheter till gynnsam utveckling, inte minst inom ramen för konstnärligt campus. Fakulteten har en ökad andel extern forskningsfinansiering. Svaga sidor Fakultetens programutbildningar har alltför låg andel av totala HST. Studerandetillströmningen till framför allt kurser och även en del program på campus inom grund- och avancerad nivå är alltför svag. Fakultetens vetenskapliga miljöer är i några fall alltför små beroende på litet antal doktorander och i några fall även för liten andel seniora forskare. Fakulteten har en obalans i könsfördelningen inom professorskåren, vilket innebär ett misshushållande med såväl resurser som med kunskap. 3

Internationaliseringen ökar men är fortfarande otillräcklig. T.ex. gäller detta fakultetens internationella publicering som inte är tillräckligt omfattande. Fakultetens internationalisering inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå syns inte i statistiken. Låga prislappar kombinerat med ett stort antal korta kurser och i vissa fall omfattande nätutbildning, ger alltför få kontakttimmar med studenterna och hög belastningen på lärare. Detta problem kvarstår trots höjning av prislapp. Utbildning Humanistisk fakultet bedriver undervisning inom ett trettiotal huvudområden. Vi har 395 fristående kurser och 21 utbildningsprogram. År 2012 hade vi drygt 2 300 HST (2 933 inklusive lärarutbildningsuppdrag) men hela 9 343 studenter. En styrka är bredden inom utbildningsområdet. Vi har huvudansvaret för den akademiska utbildningen i Norrland inom en rad huvudområden, även inom lärarutbildningens ram. Vi är nationellt ledande inom den lärarutbildning som estetiska ämnen bedriver, inte minst inom träslöjd och textilslöjd. Vi har nationellt god kompetens inom läs- och skrivområdet samt språkdidaktik. Museologiprogrammet är unikt i Sverige liksom Manusprogrammet för film TV och nya medier. Vi bedriver också ytterligare mindre program med unik inriktning. Språkområdet samarbetar över ämnesgränserna och har starkt internationalisering. Inom Kultur- och medievetenskaper pågår också ett nära samarbete mellan flera olika huvudområden, och institutionen är värd för program med stort antal sökande. Institutionen bedriver också programutbildningar i samverkan med aktörer i omgivande samhället. Idé- och samhällsstudier har en god bredd inom utbildningsområdet. Konsthögskolan har ett mycket stort söktryck inför HT 2013, 26 sökande per plats. I studentnöjdhetsenkät framgår att studenterna hävdar att våra lärare är mycket kompetenta. Studenterna är mycket nöjda med undervisningens utförande liksom med engagemanget hos våra lärare. Merparten av studenterna verkar medvetet välja att studera vid Humfak i stället för andra utbildningar. En betydande svaghet är att vi lider av småämnesproblematik. Vi har ett antal huvudområden med få eller mycket få studenter. Dessutom har vi ett generellt problem med att flertalet studenter inom fristående kurser inte går vidare till högre fördjupningskurser. Vi har alltför låg andel studenter i program. När vi medräknar lärarutbildningsuppdraget ser vi att program och kurser riktade till lärarutbildningen står för 20 procent av våra HST, egna programutbildningar 18 procent, samt fristående kurser för ca 63 procent. Flertalet av HST på fristående härrör från första terminen (Akursen, varav stor del från nätkurser). I nuläget studerar enbart 4 procent av studenterna inom humaniora på avancerad nivå. 4

Figur 1: Bilden visar antal helsårsstudenter fördelade på huvudområden år 2012. Lärarutbildningens uppdrag ingår inte i underlaget. Problemet med att många av våra studenter enbart läser första terminen kan delvis förklaras med att många programstudenter från andra fakulteter kompletterar sin utbildning med humanistiska kompetenser, samt att det finns ett fortbildningsperspektiv innebärande att fristående nätkurser är populära bland yrkesarbetande. 5

Figur 2: Bilden visar antal examina på kandidatnivå fördelade på huvudområden år 2012. Lärarutbildningens uppdrag ingår inte i underlaget. För fakulteten och universitetet i stort, är det viktigt att behålla bredden i den humanistiska undervisningen. Umeå universitet erbjuder en hel del utbildningar som vi är ensamma om i Norrland. En del av utbildningarna ingår också i vår lärarutbildning. Ur ett regionalt perspektiv är det högst väsentligt att vi kan fortsätta att erbjuda studier inom även mindre ämnen. För fakulteten är det svårt med en långsiktig planering, eftersom andelen fristående kurser är stor och den attraktionskraft dessa har är svår att förutse. Med fler studenter på program och avancerad nivå, ges möjlighet till en mer stabil och långsiktig planering. Fakulteten kommer att satsa på att utveckla den avancerade nivån ytterligare. Målsättningen är att 10 procent av antalet HST ska bedrivas på avancerad nivå. För att ge studenterna bättre yrkesförutsättningar, måste samverkan inom utbildningen med omgivande samhälle öka avsevärt. Målsättningen är en långsiktig, stabil och strukturerad samverkansform. Forskarutbildning Fakultetens bedriver sedan ht 2012 sin forskarutbildning under en forskarskola. Utlysning av anställningar äger rum i slutet av året vartannat år. Efter noggrann beredning inklusive intervjuer och referenstagning påbörjar alla doktorander sin forskarutbildning hösten därpå, vid samma datum. Erfarenheten från det första året visar att vi fått högt söktryck med mycket kompetenta sökande, varav flera från andra länder. Fakulteten fördelar inom fakultetsanslaget ca 40 doktorandanställningar. Hälften av dem fördelas vartannat år enligt ovan. Vi har 16 forskarutbildningsämnen. Ett arbete pågår att minska dessa ytterligare. Ett tidigare arbete inom Språkstudier ledde till att 16 forskarutbildningsämnen reducerades till fyra. Fakulteten har sedan tidigare en mekanistisk kvalitetsbaserade tilldelningsnyckeln som har bestått av faktorerna genomströmning, antal doktorander i miljön samt antal handledare med handledarutbildning. Ett antal huvudområden inom forskarutbildningen har därefter kunna erhålla ett varierat antal doktorandanställningar, medan andra huvudområden har blivit utan doktorandanställningar. Detta system har tenderat att 6

permanenta redan starka forskarutbildningsämnen. Det är önskvärt att tilldelningssystemet görs om i syfte att strategiskt stärka forskarutbildningen inom hela fakulteten. I fördelningen bör bland annat hänsyn tas till ett huvudområdes omfattning av utbildning på och särskilt på avancerad nivå. I någon mån bör universitetens interna efterfrågan på disputerade lärare också beaktas. Vi vill även påpeka att fakulteten finansierar tre doktorandanställningar på konstnärlig grund som är förlagda till Konsthögskolan. Eftersom Umeå universitet saknar examensrätt på konstnärlig grund, är dessa studenter formellt antagna till Konsthögskolan i Malmö. Fakultetens och UmU:s målsättning måste vara att erhålla examensrätt på konstnärlig grund. Ett utvidgat samarbete mellan högskolorna på konstnärligt Campus är förmodligen en förutsättning för detta. Forskarutbildningen fungerar i dagsläget bra. Strukturen består av en forskarskola med en styrgrupp bestående av institutionernas studierektorer för forskarutbildning. Alla institutioner har infört ett väl fungerande och institutionell system för antagning, uppföljning av ISP samt mittseminarier. Alla doktorander har minst två handledare samt ett antal andra läsare. All forskarutbildning är internationaliserad. Merparten av de åtgärder som anges i verksamhetsplan 2013-15 är av den anledningen redan åtgärdade, framför allt inom forskarskolans ram. Forskning Forskare inom fakulteten har mött framgångar genom att bedriva forskning om inom områden som genusforskning (brett förankrad på alla institutioner), befolkningsstudier, VTM-studier, religion och politik, samisk kultur- och historieforskning samt läs- och skrivforskning. De senaste två åren har antalet externa projektstöd ökat. Ett antal av nämnda forskningsfält och andra inom fakulteten kan sägas vara nydanande. Humanistisk fakultet bedriver de senaste åren tillsammans med universitetsstyrelsen en forskningssatsning på biträdande lektorer omfattande nio forskare med forskning upp till sex år. Flertalet av dessa forskare kommer att erbjudas tillsvidareanställning efter sedvanlig lektorsprövning, vilket innebär en avsevärd kompetensförstärkning. Trots att de humanistiska fakulteterna i Sverige inte lyckats att åstadkomma ett gemensamt enkelt och överskådligt system för Benchmarking har vi anledning att tro att flera av de större humanistiska fakulteterna lyckats bättre med publiceringar och forskningsansökningar än vid Umeå universitet. Detta gäller framför allt Stockholm, men även Lund och Uppsala. Vad gäller medelciteringar under Humanities, ligger Umeå på femte plats och Stockholm på första plats. Stockholm drar även in mer externa forskningsmedel från VR (Källor: Bibliometrisk översikt, UmU, Bibliometri, Nationell översikt, Medelciteringar, Publiceringar). Humanistisk fakultet behöver en tydlig incitamentsstruktur för strategisk publicering samt för forskare att söka externa medel. Utan inslag av en incitamentsstruktur som stimulerar till att söka externa medel och förändrar publiceringsmönster, riskerar vi att i framtiden procentuellt tappa tillskjutande fakultetsanslag, när en mekanistisk fördelningsmodell för nya anslag från regeringen införs. Humanistisk fakultet har en optimistisk hållning på att vi kan presentera nydanande forskning inom alla institutioner. Förutom de riktningar som nämnts ovan, kan nämnas digital humaniora där vi redan i år satsar medel för skrivande av forskningsansökningar. Miljöarkeologiska laboratoriet och DDB är även fortsättningsvis två viktiga forskningsdatabaser, med stora potentialer. En tydligare inriktning mot så kallad Görande forskning uppmuntras, något som dock kräver att anslagsgivare ger särskilt stöd för sådant enligt det norska SAMKUL-projektet. I korthet handlar det om att projekt har haft inslag av dialoger med olika typer av makthavare i samhället (ekonomiska, politiska, kulturella, etc). Detta skulle i hög grad utgöra incitament för forskning som antar samhällets utmaningar. En viktig bas för de närmaste årens satsningar på forskning är den resurs som idag är uppbunden till kvalitetsbaserad resurstilldelning kombinerat med mindre forskningsresurser på fakulteten som kan frigöras samt tillkommande resurser från universitetsstyrelsen/regeringen. För år 2014 räknar vi med en resurs omfattande ca 11 mkr, för 2015 något mer. Alla nya satsningar ska kunna rymmas inom denna pott. Medel som frigörs i samband med kommande pensionsavgångar är inte medräknande ännu. Viss osäkerhet gör att vi enbart kan ange huvudsaklig inriktning vad gäller fördelning av forskningsmedel. 7

1. Idag kan vi inte ge alla professorer rekryterade och befordrade 100 procent forskning genom vårt anslag. Utlysta anställningar ges i normalfallet 60 procent forskning, befordrade 20 procent forskning. Målsättningen är att X antal professorer ges en mer långsiktig fakultetsfinansiering för både forskning och allmänna professorsuppgifter. Omfattningen av forskningsuppdraget i procent och antalet professorer som kan ges denna möjlighet är beroende på fakultetens ekonomiska ram samt vilka rörliga resurser (delar av 11 mkr år2014) som finns tillgängliga och kommer vad gäller fördelning av resurser bland annat att bli avhängigt andelen studenter på avancerad nivå och forskarutbildningsnivå. 2. Viss strategisk rekrytering är också högst aktuell de närmaste åren. Det handlar om strategisk rekrytering av X antal professorer inom områden som kräver detta, inte minst på grund av omfattning på avancerad nivå och forskarutbildningsnivå. Båda dessa satsningar kommer i huvudsak att finansieras av resursen 11 mkr se ovan. Även utlysningar av X antal biträdande lektorat kommer att göras. Det grundläggande för dessa utlysningar är att satsningarna mycket tydligt måste passa in i institutionernas strategiska rekryteringsarbete, vilket innebär att rekryteringarna förgås av omfattande verksamhetsanalyser. 3. I mån av budgetläget de kommande åren kan satsning på X gästprofessorer också vara aktuell. 4. Den ekonomiska analysen liksom kompetensförsörjningsanalyserna är inte i dagsläget färdiga för att vi ska kunna säga något om exaktheten i punkterna 1-3. 5. En både viktig resurs och en väsentlig incitamentsstruktur består av fakultetens kvalitetsbaserade tilldelningssystem, som har publiceringar och externa medel som beräkningsfaktorer. Våra forskare har blivit bättre på att konkurrera om externa forskningsmedel och att publicera sig på annat språk. Det kvalitetsbaserade tilldelningssystemet har bidragit till detta. Enskilda forskare söker medel från denna pott varje år. Det är viktigt att vi kan fortsätta att fördela medel med hjälp av detta system. Det kan ge väsentligt forskningsbidrag till både universitetslektorer och professorer. Systemet bör tydligare inriktas på de publikationer som har betydelse för den så kallade interna mekanistiska fördelningsmodellen som kommer att träda ikraft för fördelning av ytterligare forskningsmedel från regeringen. Det är viktigt att också nämna att vi utlyser medel för forskning på konstnärligt grund. Särskilda kriterier för konstnärlig forskning ligger till grund för denna tilldelning. Utlysningarna ska ta strategiska hänsyn. Samverkan Vid årliga möten med alla humanistiska fakulteter i Sverige, samt analys av dess hemsidor, har det rätt tydligt framgått att ingen fakultet från de större lärosätena särskilt utmärker sig vad gäller samverkansfrågan. Linköping bedriver ett något mer framskjutet arbete, inte minst pga. att de har fler stora program, och Göteborg har också uppmärksammat samverkansfrågorna. Umeå har, trots sina brister, ett tydligare fokus på samverkan än flera av de stora humanistiska fakulteterna, med fler konkreta åtgärder, fler program men tyvärr sämre förutsättningar i termer av omfattande arbetsmarknad. Inom utbildningen återfinns samverkan framför allt inom ett antal program, genom praktik för studenter, examensarbeten kopplade till företag och övriga samhället och med gästlärare från omgivande samhälle. Målsättningen är att skala upp verksamheten så att den omfattar alla program och delar av kandidatnivån på fristående kurser. Fakulteten har två doktorander som deltar i företagsforskarskolan. Verksamheten kan ses som en pilotverksamhet där förhoppningen är att den ska bli så lyckosam att vi om några år har ett 8

kontinuerligt samarbete inom delar av forskarutbildningen med omgivande samhälle, inklusive företag. Den samverkansuppgift som fakulteten bedriver ytterst framgångsrikt är forskningsinformation. Ett stort antal av fakultetens forskare och lärare deltar med forskningsinformation i olika typer av medier, samt i föredrag och seminarier för offentligheten. Detta arbete är självklart för fakultetens anställda och utgör ett bärande kitt i det som vi högtidligt kan kalla ett samhälles kulturtradition som även inbegriper demokrati och tolerans. Det som vi brukar säga kännetecknar en Nordisk tradition ibland talas även om Europeisk tradition, med vissa undantag är öppenhet, tolerans, högt i tak och andra för oss positiva språkliga uttryck. Humanistiska forskare står för själva essensen i denna demokratiska och dialogiska tradition, ibland också kallad bildning. Genom gedigen forskningsbaserad kunskap ger sig språkvetare, historiker, filosofer, religionsvetare, etnologer, konstvetare, litteraturvetare, medieanalytiker, idéhistoriker och en rad företrädare för andra discipliner ut i samhället och diskuterar litteraturens och konsten roll och betydelse, bildens och mediets avtryck och förändringar, historiebrukets betydelse för politiska skeenden, språkinlärning, språkbruk och språkförändring i olika samhällen, samt en rad andra frågor. Forskningen är i sina grundvalar samhällsrelaterad. Enligt Högskolelagen ska vi verka för att forskningsresultat kommer till nytta. (HSL, 1 kap. 2 ). På ett övergripande sätt kan vi säga att merparten av de humanistiska ämnena genomför detta uppdrag enligt ovan. Men det krävs också ansträngningar för att utveckla partnerskap för forskningsprojekt, som myndigheter eller företag. Forskningsprocesser och forskningsresultat kan också behöva tydliggöras för att lättare kunna införlivas idémässigt eller som modeller för samhällsutveckling. Också mycket samverkan inom utbildningen, allra mest med skolor, men också mycket annat. Under nästkomman tvåårsperiod ska humanistisk fakultet ta konkreta steg inom detta fält, inom både utbildning och forskning. 9

1. Övergripande mål Långsiktighet möjliggör högt risktagande Delmål 1.1.2 Fakulteten har implementerat tydliga och internationellt konkurrenskraftiga karriärvägar, inkluderande resursstabila tenure tracks Förtydligande: Ökade forskningsmedel enligt universitetets förändrade resurstilldelningssystem går i första hand till strategiska satsningar av X antal biträdande lektorat. Delar av befintligt fakultetsanslag kommer även att användas till detta ändamål. Ett antal biträdande lektorer med resurs utlyses för rekrytering av forskare inom strategiskt viktiga områden som kan vara både starka och svaga. Inom ett antal inriktningar kan sökfältet vara sådant att det är lättare och mer rimligt att rekrytera biträdande lektorer för att långsiktigt bygga forskningskompetens än att göra utlysningar av professorer. Utlysning av biträdande lektorer ska även användas som instrument för strategiska forskningssatsningar. Biträdande lektorer ska ges goda villkor och trygga anställningar enligt vår anställningsordning. Biträdande lektorer kan ses som en tidig rekrytering inför aviserade avgångar, där vi genom positionen som biträdande lektor får en väl kvalificerad universitetslektor inom ett antal år. Biträdande lektorat kan även ses som ett medel för strategiska forskningssatsningar. Målsättningen är att utlysningar ska resultera i en anställning som universitetslektor. Humanistisk fakultet ser behov för båda formerna av rekrytering i syfte att stärka kompetenser inom forskning och utbildning. Inför utlysningar på biträdande lektorat inhämtas underlag från intuitioner och enheter. En första analys kommer att vara färdig tidig höst 2013. Frågan kommer att beredas av forskningsstrategiska kommittén i samarbete med budgetkommittén. Ökade forskningsmedel enligt universitetets förändrade resurstilldelningssystem under perioden 2014 och 2016 går i första hand till rekrytering av biträdande lektorer. Även medel från vår tidigare pott för kvalitetsbaserad tilldelning används till detta. En första analys som genomförts av institutionerna visar på ett behov av rekryteringar av 14 biträdande lektorat. Beslut kan fattas först när fakulteten har ett tydligare grepp om punkt 1.1.3 nedan, samt budget för utlysning av kvalitetsbaserad resurs Noggrann analys av omfattning och innehåll innan tillsättning av biträdande lektor. Resurspaket erbjuds vid tillsättning Internationell utlysning. av hur många utlysningar samt till vilka områden dessa ska gå slutförs senast i samband med budgetbeslut december 2013. Beslut för resurs gällande 2015 tas ht 2014. En första sakkunnigbedömning av både individ och satsningen efter två år. Efter tre år sker utvärdering inför befordran till universitetslektor. Uppföljning/utvärdering gäller även deltagande i miljön 10

Delmål 1.1.3 Fakulteten har implementerat ett system för högre lärarbefattningar (lektorat och professurer) med ekonomiskt stabila och långsiktigt goda förutsättningar Förtydligande: Alla professorer har trygg anställning. I syfte att ge förutsättningar för nydanande forskning ges ett större antal professorer långsiktiga forskningsmöjligheter. Ordinarie fakultetsanslag finansierar denna satsning. Fakulteten har idag 45 professorer och målsättning är att alla professorer har goda anställningsförhållanden. Ett antal av dessa professorer ges genom anslagsmedel forskning omfattande minst 50 procent under en längre period. Omfattning av satsningen och vilka inriktningar som ska omfattas av den, avgörs efter noggrannare analyser som inbegriper strategiska överväganden samt storlek på inriktningarna inom framför allt avancerad nivå och forskarutbildning. Institutioner och enheter är involverade i denna process. Långsiktig kompetensförsörjningsplan Långsiktighet i forskningsuppdrag motsvarande minst 50 procent för, i normalfallet, en professor inom varje huvudområde inom forskarutbildningen. av hur många utlysningar samt till vilka områden dessa ska gå slutförs senast i samband med budgetbeslut december 2013. Utförd forskning utvärderas av särskilda sakkunniga år 2017. Ökad andel externa medel och publiceringar 11

Delmål 1.1.4 Fakultetens högre lärarbefattningar, lektorat och professurer, innehåller en dynamisk blandning av forskning och utbildning som främjar kvalitet i utbildningen likväl som i forskningen. Förtydligande: Medel för kvalitetsbaserad resurs avsätts för regelbundna utlysningar som ger möjligheter till minst 50 procent forskning under minst ett år. Medlen kan sökas av alla disputerade. Universitetslärare använder sin kompetensutvecklingstid strategiskt, i normalfallet till forskning, alternativt till pedagogiskt utvecklingsarbete. Professorer deltar i normalfallet i undervisning på grund- och avancerad nivå Tjugo procent av arbetstiden inom utbildning på grund- och avancerad nivå ska användas för kompetensutveckling. Det är eftersträvansvärt att lärare i huvudsak använder denna resurs för forskningsrelaterad verksamhet. Idag kan kompetensutvecklingstid användas till exempelvis administration och kursutveckling, vilket är olyckligt. Både professorer och biträdande lektorer deltar i redan undervisning. Deltagande kan dock variera över tid. I normalfallet deltar professorer idag främst inom utbildning på avancerad nivå och forskarnivå. Professorers medverkan i grundutbildning stärker dock utbildningens status och bidrar till att ge studenterna fördjupad kunskap. Utlysning av kvalitetsbaserad varje år. Aktivt arbete med kompetensutvecklingstiden på institutionerna. Professorer bemannas i undervisning på alla nivåer. Professorers deltagande på grundnivå och avancerad nivå följs upp genom BPS. Redovisning av kompetensutvecklings-tid på institutionsnivå återkoppling till dekan vid årliga dialoger. 12

2. Utbildning för gränslös kunskap Delmål 2.1 Samtliga utbildningsprogram som går både som campus och nät samordnas Samordning av program ger möjligheter till kvalitetsförstärkningar för studenter inom båda inriktningarna. Det handlar dels om utveckling av kurser, dels om vissa effektivitetsvinster som kan göras som kommer studenterna till del. På lite längre sikt är det viktigt att ha stora nätbaserade inslag i undervisningen inte minst eftersom vi kommer att se ökad konkurrens inom detta område. Utbildningar som är kopplade till en webbplattsform ger högre grad av kontinuitet. Det är dock viktigt att påpeka att all undervisning inte kan äga rum via nätet samt att våra webbplattformar visserligen fungerar hjälpligt, men inte alls är så funktionella och lätta att arbeta med som krävs för en vision om en omfattande undervisning genom nätet. Idag finns inte resurser att göra allt det som vi önskar. Detta innebär att vi måste tillåtas att successivt utveckla våra utbildningar. En förutsättning för att kunna samordna utbildningsprogram som går på både campus och nät är att koppla utbildningarna till en lärplattform. Kartläggning samt åtgärdsplan under 2014. Antal utbildnings-program som ges både på campus och på nät, samt andel program som samordnas, år 2015. 13

Delmål 2.2 Andelen helårsstudenter på avancerad nivå har ökat till 10 procent av samtliga HST Fakulteten har alltför många studenter som enbart läser fristående nybörjarkurser och alltför få studenter på avancerad nivå. De som läser kurser på avancerad nivå måste ges en inriktning som är bra både för anställningar utanför som inom universitetet. Fakulteten har i relation till andra humanistiska fakulteter i landet en mycket låg andel på avancerad nivå. Med högre genomströmning på grundnivå ökar antalet studenter som kan ta en kandidatexamen, vilket ger betydligt bättre förutsättningar för att fler studenter väljer att söka till avancerad nivå. Detta ger sammantaget ökad stabilitet i undervisningssystemet. Gynna ökad kvarvaro på fristående kurser, vilket ger bättre förutsättningar till fler studenter på avancerad nivå. Arbeta för en tydligare och programliknande struktur för all utbildning på avancerad nivå. Underlätta för programinslag på avancerad nivå. Söktryck till avancerad nivå 2013 0 2015. Andel HST på avancerad nivå 2013 o 2015. 14

Delmål 2.3 Andelen helårsstudenter som tar ut examen har ökat med 10 procent Undersökningar visar att studenter som tar ut examen generellt har lättare att få arbete. Vi har idag alltför få studenter som tar ut examen. Främst är det programstudenter som gör detta. Eftersom det är möjligt att ta ut dubbla examina, kan fler programstudenter ta ut en generell examen vid sidan av sin programexamen. Många som läser fristående kurser deltar i undervisningen under en lite längre tid och är svåra att följa. Även för dess är det viktigt att ta ut examen, både av arbetsmarknadsskäl och för att examen ger dem tillträde till avancerad nivå. Prioritera programutbildningar och ämneskurser som leder till examen. Bättre information om examen till studenter inom program och fristående kurser. Antal examina inom kandidat- och avancerad nivå 2013 respektive 2015. 15

Delmål 2.4 Andelen inresande internationella studenter håller nuvarande nivå Humanistisk fakultet har idag många inresande studenter. Många av dem läser enbart förberedande kurser. Vi behöver utveckla kurser även på andra nivåer, något som kan vara intressant för inte minst studenter i länder inom EU som har höga eller mycket höga studentavgifter. Det bör också påpekas att vi även har ett antal inresande studenter som inte syns i vår statistik. Ett exempel på problem är att gemensamma satsningar med andra länder, där både parters studenter läser ett gemensamt nätprogram, inte kommer att synas som ett internationellt samarbete. I dagsläget tror dock fakulteten att i det i första hand går att rekrytera internationella studenter till avancerad nivå. Men, givet pågående nationella nedskärningar av HST och fokusering av basutbud, är det i nuläget orimligt att öka antal inresande. En tydlig struktur för inresande studenter med tydligt och lättillgänglig information. Internationell koordinator anställs under 2014 för att genomlysa fakultetens internationalisering. Antal inresande 2013 respektive 2015. 16

Delmål 2.5 Antalet utresande studenter har ökat till Y antal. Förtydligande: Att utarbeta en modell som mäter utresande studenter på ett tillfredsställande sätt Fakulteten bedriver en rad program med utresande studenter, ibland i mycket hög utsträckning. Dessa studenter syns inte UmU:s system eftersom de reser ut inom programmets ram och inte inom ramen för utbytesavtal. Vi kan inte i detta läge sätta ett mått på ökning av antal utresande studenter, eftersom vår uppfattning är att Umeå universitet inte har tillräckligt bra kvaliteter i vår egen statistik, dvs. vi mäter inte alla utresande. En tydlig struktur för utresande studenter med tydligt och lättillgänglig information. Öka antalet utresande studenter, bland annat genom att enkelt åskådliggöra vad som studenter och institutioner behöver göra för delta i ett utbytesprogram. Förslagsvis andel kurspoäng tagna utomlands år 2013 respektive år 2015. 17

Delmål 2.6 Samtliga institutioner använder BPS år 2014 Andelen undervisning som utförs av disputerade lärare uppgår till 60 procent Målet att öka andelen disputerade lärare kan till viss del vara svårt att kombinera med målet att ge utbildning som leder till så kallad anställningsbarhet inom olika yrken. Adjunkters och adjungerade lärares såväl teoretiska som praktiska kunskaper är helt oumbärliga för fakultetens utbildningar, framför allt inom de yrkesinriktade programmen. En ökad andel disputerade lärare kan emellertid på ett generellt plan bidra till både ökat kunskapsdjup och -bredd, och framför allt till en tydligare forskningsanknytning i utbildningen. År 2013 var andelen disputerade lärare i undervisningen 57 procent, dock med annan mätmetod än med BPS. Verka för att i första hand öka andelen disputerade lärare inom utbildningsområden med få sådana. Verka för att anställningar på konstnärlig grund fullt ut tillgodoräknas, samt för övrig översyn av tjänsteindelningar. Andel disputerade lärare, samt motsvarande på konstnärlig grund, enligt BPS 2013 respektive 2015. 18

Delmål 2.7 Docenternas och professorers andel av undervisningen uppgår till 10 procent På ett övergripande plan har vi inga anställda som är bemannade i forskning mer än 80 procent. På ett generellt innebär detta att flertalet docenter och professorer i någon mån deltar i undervisning. Men vi måste också ta hänsyn till historiska karriärvägar när vi beaktar relationen mellan forskning och undervisning. En del har fått en trygg anställning i huvudsak genom sin forskning. Andra har historiskt blivit inlasade genom mycket stora och långa insatser i utbildning på grundnivå. De sistnämnda har i bästa fall påbörjat sin forskningskarriär först efter många års arbete inom grundutbildning. Därför kan vi historiskt se att många anställda växlat mellan forskning och undervisning på så sätt att de under ett antal år i huvudsak har undervisat och andra år har de i huvudsak forskat, men att det inte har varit möjligt att utföra båda arbetsuppgifterna samtidigt i någon större utsträckning. I bilagan görs det tydligt att merparten av utbildningen inom fristående kurser ges som 30-poängskursen eller motsvarande på grundnivå. Våra forskare är mycket specialiserade och det är främst kurser på avancerad nivå som lämpar sig för undervisning om enskilda forskares forskningsinriktningar. Detta hindrar inte att det är viktigt att professorer och docenter deltat i undervisningen i större utsträckning, genom sina generella kompetenser. Men professorer och docenter kommer i stort utsträckning även i framtiden främst att delta i högre nivåer, exempelvis inom avancerad nivå. Det bör också tilläggas att undervisningen blir dyrare ju fler professorer som deltar i den, vilket kan vara kännbart för många av våra mindre huvudområden (se även där bilaga). Till vill vi även uppmuntra att fler universitetslektorer söker docentur, vilket ökar antalet docenters deltagande i undervisningen. Idag uppgår andelen till 8 procent, dock med annan mätmetod än BPS Uppmana fler lektorer att söka docentur. Större andel av kursutbudet ges på avancerad nivå, vilket bör öka docenter och professors andel av undervisningen. Andel enligt BPS 2013 respektive 2015. 19

Delmål 2.8 Samtliga utbildningsprogram på grundnivå innehåller kurser som ges med samverkanspartner från omgivande samhälle och/eller näringsliv En stor del av våra program innehåller kurser som har samverkan med omgivande samhälle, exempelvis inom lärarutbildningarna och flertalet program som ligger inom Kultur- och medievetenskaper. Det finns kvalitetshöjande anledningar till denna samverkan utan bättre kvalitet är samverkan inte meningsfull. Det finns även arbetsmarknadsskäl för samverkan, genom att studenter då lättare kommer in i arbetslivet efter examen. Fakulteten har en särskild kurs med arbetsmarknadsanknytning HIPP-kursen som måste revideras för att kunna fungera som inkörsport för denna typ av samverkan. Fakulteten kartlägger nuvarande programverksamhet i dialog med institutionerna under 2014. Samtliga utbildningsprogram har inför 2014 och 2015 tillskjutits strategimedel för att utveckla sina program. Procentuell andel av utbildningsprogram som innehåller kurser i samverkan med omgivande samhälle 2013 respektive 2015. 20

Delmål 2.9 Fakulteten ska mellan 2013 och 2015 öka andelen examensarbeten som är utförs i samarbete med extern partner till 10 procent Humanistisk fakultet har idag inte full kunskap om antalet externa examensarbeten. Anledningen är att alla examensarbeten inte är inlagda i databasen DIVA och att de som är inlagda inte är tillräckligt kvalitetsgranskade. Ämneskategorierna som anges är inte tillämpade för fakultetens verksamhet; Design tillhör konstfältet, Education tillhör SamFak. Allt detta skapar i dagsläget osäkerhet hos sällandanvändarna på institutionerna. Frågan är inte prioriterade inom humanistisk fakultet, eftersom det inte finns en tydlig kvalitetsdrivande koppling. Å andra sidan är det dels bra för studenter med externa examensarbeten, ur ett anställningsperspektiv, dels utgör målet ett av UmU:s kriterier för tilldelning av medel till undervisning. Humanistiska fakulteten ska verka för noggrannare inrapportering i Diva, mer gynnsamma definitioner av externa arbeten samt att institutionerna upparbetar kontakt med minst en extern partner som ger möjlighet till utvecklingar av externa examensarbeten. Andel externa arbeten 2013 0 2015. 21

Delmål 2.10 Minst X procent av de interna examensarbetena är knutna till pågående forskning Förtydligande: Fakulteten inväntar eller skapar egna definitioner av pågående forskning Inom huvudområden som har en större mängd examensämnen kan problemet vara att hitta tillräckligt många uppsatsämnen som har en tydlig knytning till pågående forskning. Det är inte heller alltid möjligt att bemanna uppsatshandledare som bedriver forskning till alla studenter. Målsättningen är dock att merparten av examensuppsatser på kandidat-, magister- och masternivå ska vara knutna till pågående forskning. Humanistiska fakulteten jobbar, i samarbete med institutionerna, parallellt med Umeå universitet för att definiera vad pågående forskning innebär. På avancerad nivå skapar Humanistiska fakulteten profilkurser som är kopplade till starka forskningsområde. Institutionen ska registrera vilka examensarbeten som är knutna till pågående forskning. Examensarbetens koppling till pågående forskning 2013 0 2015. Uppföljning vid prefektdialog med dekan. 22

Delmål 2.11 Minst ett utbildningsprogram utvecklar formaliserat samarbete med utländskt lärosäte Fakulteten har redan ett samarbete med universitetet i Wollongong som vi utvecklar. Innan ytterligare formella samarbeten utvecklas måste först detta samarbete tydligt formaliseras. Internationell koordinator anställs under 2014 för att genomlysa fakultetens internationalisering. Fakulteten ska verka för att utbildningsavtal skrivs med utländskt lärosäten. Tydlig förekomst av utbildningsutbyte i kursplaner. 23

3. Forskning som spränger gränser Delmål 3.1 Universitetet har en välutvecklad rekryteringsprocess Idag rekryterar fakulteten läraranställningar genom utlysning och inlasning. Intern rekrytering är viktig i de fall där vi med stor säkerhet i förväg vet att vi kommer att få svårigheter med att få tillräckligt bra externa sökande, eller där vi riskerar att förlora en mycket lovande medarbetare. Extern rekrytering ska fortsättningsvis eftersträvas i högre grad än tidigare. Fakultetens rekryteringar ska alltid baseras på en långsiktig kompetensanalys, där eventuell kompetensväxling särskilt beaktas. Varje begäran om rekryteringar av anställningar ska åtföljas av en särskild analys. Innan en utlysning äger rum ska vi vara säkra på att vi får mycket duktiga sökande. Anställningsvillkoren för de nyanställda kan variera. Intervjuer och referenser tas alltid innan anställning. Välutvecklad och långsiktig kompetensförsörjningsplan. Välrenommerade forskare och lärare anställs. Fakulteten dokumenterar annonseringsmönster, antalet sökande lokalt, nationellt och internationellt och tid mellan utlysning och anställningskontrakt. Rapport till anställningskommittén. 24

Delmål 3.2 Universitetet har system för strategiska rekryteringar inom flera områden (anställningar och resurspaket) Tillkommande medel från universitetsstyrelsen 2014 och 2016 används i huvudsak för utlysning av ett antal biträdande lektorat. Även medel från fakultetens tidigare kvalitetsbaserade resurs ska kunna användas till detta. Vi vill också med tillkommande medel lämna möjligheter att knyta ett antal gästprofessorer till humanistisk fakultet. Dessa ska vistas vid fakulteten under period av ca en månad per termin, exempelvis i samband med att dessa internationella forskare har undervisningsfria perioder. Denna typ av anställningar är internationellt attraktiva och vi kan med satsningen knyta internationellt erkända forskare till fakulteten. Långsiktighet ska eftersträvas, genom att vi kan medräkna dessa forskares publiceringar i vår verksamhet genom affiliering till institutionen. Beroende på omfattningen av tillkommande medel från UmU centralt finns även behov på strategiska förstärkningar på professorssidan inom ett fåtal huvudområden. Dessa satsningar kan inte helt göras med fakultetsanslag. Gästprofessorsprogram tidigast 2015. Omfattning av satsning analyserar i samband med budgetarbetet varje höst. Noggrann verksamhetsanalys innan anställningar utlyses Resurspaket erbjuds vid tillsättning Nationellt och internationell utlysning så långt det är möjligt Gästprofessorssatsningar utvärderas efter avslut alternativt efter två års anställning som gästprofessor. Särskilt beaktas publiceringar. Rapport till fakultetsnämnd. 25

Delmål 3.3 Andelen externa medel i nationell och internationell konkurrens har ökat till X procent av totala forsknigsintäkter Förtydligande: Fakultetens forskningsintäkter ökar 10 procent till 2015 En översyn av kvalitetsbaserad resurs bör ge ett än tydligare och enkelt system. Kommande utlysningar bör användas mer strategiskt. Fakulteten har även strukturer för förgranskningar av externa forskningsansökningar samt bedriver diskussioner skrivande av forskningsansökningar i vår forskarskola, samt inom Junior Faculty (postdoktorander inom HumFak och SamFak). Fakulteten ger aktivt stöd för skrivande av forsknings-ansökningar. Detta organiseras på institutionsnivå. Fortsatt användning av fakultetens modell för kvalitetsbaserad resurstilldelning. Fakultetens nationella andel av projektanslag från VR/RJ motsvarande har ökat 2015. Ökat deltagande i EU-finansierade program 2015. Antal ansökningar totalt/antal granskade ansökningar/antal beviljade ansökningar. 26

Delmål 3.3.1 H Incitamentsstruktur för externa medel, samt för publicering, som gynnar fakultetens forskare och Umeå universitet Även om både publiceringar och externa medel har ökat de senaste åren, vill vi fortsätta att använda den incitamentsstruktur som ligger i fakultetens modell för kvalitetsbaserad resurstilldelning. Fortsatt användning av fakultetens modell för kvalitetsbaserad resurstilldelning. Fakultetens nationella andel av projektanslag från VR/RJ motsvarande har ökat 2015. Antal ansökningar totalt/antal granskade ansökningar/antal beviljade ansökningar 27

Delmål 3.4 Antalet internationella forskningssamarbeten rörande globala utmaningar har ökat Förtydligande: Ökat internationellt samarbete för de forskare som ingår i forskningsfält som hanterar globala utmaningar Globala utmaningar är i forskningsretoriken framför allt inriktade mot hållbarhetsfrågor. Humanistisk fakultet analyserar hållbarhetsfrågor ur ett vidare perspektiv, där vi menar att inte enbart miljöfrågor, social stabilitet och liknande frågor är viktiga för långsiktig hållbarhet. Även frågor om läskunnighet, skolutveckling, demokrati i relation till sociala och kulturella skillnader/likheter är högst väsentliga för att lösa problem som hör ihop med globala utmaningar. Det är högst väsentligt att även HumFak är med i arbetet inför stora forskningsansökningar kring globala utmaningar. Ett första steg är att kartlägga befintlig forskning och forskningskompetens inom området. Kartläggning av befintlig forskning och forsknings-kompetens inom området under 2014. Särskild handlingsplan utarbetas. Programutbildnings på avancerad nivå med arktisk inriktning Antal internationella publiceringar och deltagande i internationella konferenser med anknytning till globala utmaningar 28

Delmål 3.5 Universitetet har ett system för att identifiera, prioritera och utveckla forskningsstödjande infrastruktur Fakulteten behöver på ett övergripande plan utveckla kunskap om forskare som i sin forskning behöver forskningsstödjande infrastruktur. Vi måste också skapa klarhet om vilka typer av infrastrukturer som ska finansieras av UmU centralt, av HumFak centralt och av intuitioner och enheter. I framtiden kan också prioriteringar komma att krävas. I dessa frågor vilar ett stort ansvar på forskningsstrategiska kommittén som bereder beslut till fakultetsnämnden. Fakulteten tar fram en handläggnings-ordning som identifierar, prioriterar och utvecklar forskningsstödjande infrastruktur. Antal forskningsstödjande infrastrukturer. 29

Delmål 3.7 Universitetet har gemensamma principer för fakulteternas rekrytering till forskarutbildning Låg prioritet. Målet gäller inte under perioden 2013-2015. Motivering: Fakulteten har väl utvecklade principer för antagning Vi avvaktar universitets gemensamma principer. Frågan är inte prioriterad för HumFak som redan har utvecklat egna principer för antagning. Fakulteten bedriver sedan 2012 en forskarskola som har gemensam antagning modell med längre och noggrann process inkluderat intervjuer och referenstagning. Fakultetens uppgift är primärt kvalitetssäkra den pågående forskarskolan. Tydlig struktur inom forskarskolans ram 30

Delmål 3.8 Universitetet har uppföljningsbara individuella lärandemål och försörjningsplaner som är tydliga redan vid antagning av en forskarstuderande till forskarutbildning Låg prioritet. Målet gäller inte under perioden 2013-2015. Motivering: Fakulteten har redan utvecklat processen. Frågan är inte prioriterad för HumFak som redan har utvecklat egna principer för rubricerade frågor. Forskarskola leds av föreståndare tillsammans med studierektorer för forskarutbildning på resp. institution. Alla antagna doktorander deltar i gemensam forskarskola. Alla som antas till forskarutbildning ges doktorandtjänst fyra år. Individuell studieplan fastställs vid antagning. Doktoranderna har obligatoriska mittseminarier. Fakulteten kommer särskilt att uppmärksamma individuella lärandemål det kommande året genom revidering av allmänna forskarutbildningsplaner för anpassning till individuella lärandemål. Tydlig struktur inom forskarskolans ram 31

Delmål 3.9 Alla doktorander ska ingå i ett vetenskapligt nätverk och ha tillgång till en referensgrupp Låg prioritet. Målet gäller inte under perioden 2013-2015. Motivering: Alla doktorander har minst två handledare samt deltar i forskarskola. Frågan är inte prioriterad för HumFak som redan har utvecklat egna principer för rubricerade frågor. Alla doktorander har minst två handledare samt deltar i gemensam forskarskola. Handledare följer tillsammans med studierektor för forskarutbildning gemensamt upp ISP. Mittseminarier eller motsvarande är obligatoriska. Fakultetsnämnd följer varje år upp hanteringen av ISP. HumFak menar att detta idag system fungerar fullt tillräckligt och först noggrant bör utvärderas innan annat system införs. Tydlig struktur inom forskarskolans ram 32

Delmål 3.10 Antalet forskarstuderande i samverkan med parter utanför akademin ska öka Bedömningen är att vi realistiskt får samverkan med parter utanför akademin genom aktivt arbete inom företagsforskaskolans ram. Med dessa erfarenheter som grund kan vi skapa en erfarenhetsbas som på annat sätt ger fler forskarstuderande som samverkar med partner utanför akademin. Aktivt arbete inom företagsforskarskolan Antalet doktorander i företagsforskarskolan år 2013 och 2015. 33

Delmål 3.11 Doktorander ska under sin forskarutbildning ges internationell erfarenhet Låg prioritet. Målet gäller inte under perioden 2013-2015. Motivering: Alla doktorander får internationell erfarenhet. Detta regleras genom ISP. Frågan är inte prioriterad för HumFak som redan har utvecklat egna principer för internationalisering. Alla doktorander får internationell erfarenhet. Särskilda expensmedel går varje år till doktoranderna. Internationalisering regleras genom ISP. Tydlig struktur inom forskarskolans ram 34

4. Det goda och effektiva universitetet Delmål 4.1.1 H Kompetenta sökande av båda könen Könsperspektiv är en faktor vid befordran till professor Inom humanistisk fakultet är i dagsläget 28 procent av professorerna kvinnor. Målsättningen är att aktivt bidra till att öka antalet kvinnliga professorer, dels genom att alltid få kompetenta sökande av båda könen som sökande, dels att könsperspektiv är en av flera faktorer vid befordran till professor. Aktiv rekrytering genom kompetenta sökande av båda könen till alla läraranställningar samt att könsperspektiv är en faktor vid befordran till professor. Andel anställda kvinnliga professorer är 2015 minst 35 procent. 35