Kvävedynamik vid organisk gödsling

Relevanta dokument
Framtidens foder och växtnäringsförsörjning i ekologisk odling. Georg Carlsson SLU, institutionen för biosystem och teknologi Alnarp

Mångfunktionell vall på åker och marginalmark hur mycket biomassa, biogas och biogödsel blir det?

Kvävedynamik vid organisk gödsling

Därför ska man odla baljväxter

Odling av baljväxter för ett hållbart jordbruk

Lönsam hållbarhet i biogas Är det möjligt? Thomas Prade, Biosystem och teknologi, Alnarp

Sommarmellangrödor. - fånggröda efter konservärt - ogräsbekämpare efter köksväxter

Forskning för ökad baljväxtodling i Europa

Sommarmellangrödors ogräsbekämpande egenskaper. Forskning och utveckling inom ekologisk produktion Quality Hotel Ekoxen, Linköping oktober 2017

BOTTEN OCH MELLANGRÖDOR I OLIKA VÄXTFÖLJDER WORKSHOP VID PARTNERSKAP ALNARP ONSDAG 22 MARS 2017 KL 13 16

Innehåll

Baljväxtrika vallar på marginalmark som biogassubstrat

Mellangrödor i renbestånd samt i samodling med artblandningar och med kväxefixerande bottengrödor. Kronoslätt, Klagstorp

Svenska lantbrukares erfarenheter av att odla baljväxter

Extensiv skörd av biomassa från sådda artrika gräsmarker

Mullhaltsutveckling, miljö och produktionsmöjligheter. Göte Bertilsson Greengard AB.

Ekologisk produktion lantbruk

Boostra markkolen med vall och mellangrödor

Rörflen som biogassubstrat

Biogasproduktion från vall på marginalmark

Jordbrukets klimatpåverkan och det ekologiska jordbrukets utmaningar

Miljömedvetna och uthålliga odlingsformer

Hållbar intensifiering. MER skörd och MINDRE miljöpåverkan

Lantbrukstillsyn december 2018 Stockholm 7

Att sätta värde på kvalitet

Vilken roll spelar baljväxter i eko- och livsmedelssystem, globalt och i Sverige?

Odla din mellangröda rätt så det inte blir fel! Marcus Willert, HIR Skåne. Uddevalla 10 januari 2019

Baljväxter en förutsättning för framtidens hållbara jordbruk?

Varför är en bra växtföljd så viktig?

Ekologisk produktion med minskad klimatpåverkan

Skördepotential och kolinlagring av mellangrödor. Thomas Prade, Biosystem och teknologi, Alnarp

Mull och kol och liv i marken. FramtidsOdling

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Mellangrödor. i ekologisk produktion i Sverige praktiska erfarenheter. Pauliina Jonsson, Växa Sverige

Fosfor och kväveinteraktioner samt mulluppbyggnad i svenska långliggande försök

Kolinlagring i jordbruksmark. Thomas Kätterer Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala

Varmt väder ger snabb utveckling

Förnybar energi och självförsörjning på gården. Erik Steen Jensen Jordbruk Odlingssystem, teknik och produktkvalitet SLU Alnarp

Biogasforskning vid SLU Alnarp

Det här gäller för träda och vall 2017

Mat, klimat och miljö en titt i kristallkulan

SLU Alnarp Håstadiusseminariet

Produktiviteten, effektiviteten och klimatet

Möjligheter och problem anpassning av grödor och odlingssystem

Bibliografiska uppgifter för Odlingssystemets ekologi - gröngödsling som mångfunktionellt redskap i grönsaksodling - mobil gröngödsling

Miljömedvetna och uthålliga odlingsformer

FAKTABLAD. Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk!

Val av lämpliga mellangrödor för att inte stöka till det i växtföljden. Marcus Willert, HIR Skåne,

Varmare väder gör att kväveupptaget ökar

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala

Vad innebär anpassad skala när fossila insatser ska ersättas med lokala ekosystemtjänster?

VERA-grundkurs Del 3 Gödslingsplan och utlakning

Värdet av vall i växtföljden

SJV, Skövde, 17 jan Vall i växtföljden påverkan på markstruktur Jens Blomquist, Agraria Ord & Jord

Lunds universitet, SLU, Hushållningssällskapet Skåne

Miljömedvetna och uthålliga odlingsformer

UTLAKNINGSPROBLEMATIK I MAJS

REMISSVAR: Remiss betänkandet Skatt på kadmium i vissa produkter och kemiska växtskyddsmedel

Varmt väder har satt fart på kväveupptaget

Kvävestrategi på ekologisk gård (11E)

Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan

Lustgas från mark jordbrukets stora utmaning. Hur fungerar det och vad kan vi göra?

Framtidens växtodling i sydöstra Sverige

Ingår i... Ekologiskt lantbruk. Konferens november Ultuna, Uppsala. Sammanfattningar av föredrag och postrar

De skånska odlingssystemförsöken

Institutionen för markvetenskap Avdelningen för växtnäringslära

Effekt av gödslingsstrategier och markfaktorer

Biogödsel, marken och skörden -baserad på kommande rapport från Avfall Sverige

Gynna markstrukturen för bra odlingsförutsättningar i vått och torrt!

Slamspridning på åkermark

Vallens klimatpåverkan. Pernilla Tidåker, JTI

Biogasen i samhällets tjänst. Energiting Sydost, Karlshamn 10 november 2016 Anders Mathiasson Konceptum

FAKTABLAD. Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER

skörd i eko genom Klövervall och gröngödsling, växtföljd Gödsling med stallgödsel och organiska gödselmedel

VÄXTODLING Regler för minskad klimatpåverkan inom växtodlingen

Klimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet

Biogas och miljön fokus på transporter

Slamtillförsel på åkermark

Hållbar intensifiering och klimatsmart produktion

Förslag till nya regler om slam. Linda Gårdstam Naturvårdsverket

Slamspridning på åkermark

Landsbygdsprogrammet

Jorderosion, fosforupptag och mykorrhizasvampar som kolsänka. Håkan Wallander, Professor i Markbiologi, Biologiska Institutionen, Lunds Universitet

LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011

Svenska ekologiska linser Odlingsåtgärder för framgångsrik produktion av en eftertraktad råvara

Hållbara livsmedelssystem. marknad - ett produktionsperspektiv. Anne-Maj Gustavsson Norrländskt jordbruksvetenskap

BALANSERAD GÖDSLING I EKOLOGISK VÄXTHUSODLINGODLING

Yttrande över Handlingsprogram för att minska växtnäringsförluster och växthusgasutsläpp från jordbruket

Kvävestrategi på ekologisk gård (11E)

Vad betyder SLU Alnarp för utvecklingen av skånskt lantbruk på års sikt? Lisa Germundsson

Kvävebalanser på mjölkgårdar

Antal brukningsenheter med nötkreatur (1000 tal) (Källa SCB, SJV) mjölkbönder med kor producerar 3 milj ton

Naturvårdsverkets arbete med slamfrågan. Anna Maria Sundin Linköping 7 mars Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1

Fortsatt varmt väder ger snabbt upptag av kväve

En sammanställning över möjliga åtgärder när man under odlingssäsongen inser att grovfodret inte kommer att räcka för vintern

Jordbruksinformation Starta eko. Växtodling

Jordbruksinformation Reviderad Starta eko Grönsaker

Underlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne

Varmt väder gör att plantorna utvecklas snabbt

Varmt väder gynnar kväveupptaget, men snart behövs mer markfuktighet

Transkript:

Kvävedynamik vid organisk gödsling resultat från ett växthusförsök och tankar kring nya forskningsbehov SLU, institutionen för biosystem och teknologi Alnarp

Jordbrukets utmaningar Foto: SLU Ökande efterfrågan på produkter från jordbruksmark Ökande efterfrågan på mark för andra ändamål än livsmedelsproduktion Hållbar resursanvändning, klimatsmart jordbruk, miljömål

Odlingssystemsekologi Diversifiering av grödor och odlingssystem Kol och kvävedynamik, kväveutnyttjande Biomassa till bioenergi och råvaror Baljväxter för hållbar matproduktion Integrerad ogräsbekämpning

Mångfunktionella växtföljder Socker betor Korn Vår vete Höst raps Höst vete Höst vete Socker betor Korn Vår vete + vall Höst raps Höst vete Åker böna + vall Höstråg + luddvicker Oljerättika, vitsenap el. honungsört

Organiska näringskällor Stallgödsel (nöt/svin/höns; fast/flyt ), slam, biogödsel, kompost, gröngödsling, skörderester Organiska näringskällor innehåller makro- och mikronäringsämnen samt kol Stimulerar markens biologiska aktivitet och ökar mullhalten Synkronisering mellan näringstillgång och näringsbehov?

Kvävedynamik vid tillförsel av biogödsel Projekt med finansiering från PlantLink (SLU), Pål Axel Olsson (LU), Stig Edner och Ann Thorén (SYSAV utveckling AB) Effekter av biogödseltillförsel och växtsammansättning på: Biomassaavkastning Rotknölsbildning Mykorrhiza Foto: G Carlsson

Fyra plantor och sex liter jord per rhizobox Två månaders odling +/- biogödsel från Karpalund

Resultat: överblick Biogas digestate

Biogödsel missgynnar mykorrhizans kolonisering av rötterna Biogödsel gynnar lusern vid samodling Biogas digestate Ingen effekt av biogödsel på rotknölsförekomst hos lusern Biogödselns effekt på hundäxing är jämförbar med mineralgödsel Oväntad effekt av biogödsel på lusern P viktigare än N i det studerade systemet?

Kvävetäta och resurseffektiva odlingssystem - Optimera kväveutnyttjandet vid organisk gödsling - Hålla kvar kväve i systemet N 2 N-gödsling Denitrifikation, NH 3 -avgång Samodling av baljväxter och spannmål/gräs N i djur, biomassa Symbiotisk N 2 -fixering Täta växtföljder, fång- /mellangrödor Urin, träck, stallgödsel, rötrest Gröngödsling, förna Tillgängligt N Icke-tillgängligt N Nedbrytning, Immobilisering NO 3 - läckage

Ekologisk intensifiering Diversifierade grödor i kombination med effektiv och säker cirkulering av växtnäring Ökad markbördighet Effektivt resursutnyttjande Mer kunskap om kvävedynamik vid organisk gödsling Förluster? Immobilisering? Foto: ES Jensen

Hur effektivt utnyttjas kvävet vid organisk gödsling? Förluster? Immobilisering? Analysera data från långliggande försök varför har kvävetillförseln via slam inte resulterat i större kväveupptag i grödorna? Nya provtagningar och kompletterande mätningar kvävets väg genom mark-växtsystemet, förluster Småskaliga odlingsförsök med slamgödslad och icke slamgödslad jord, 15 N-teknik noggranna kvävebalansberäkningar; mätningar av förluster och immobilisering

Hur effektivt utnyttjas kvävet vid organisk gödsling? Doktorandprojekt vid Hushållingssällskapet Skåne, i samarbete med SLU och slamprojektgruppen?

Biogas digestate Tack för er uppmärksamhet!