UTBYGGNADSOMRÅDEN PRIORITERADE BILAGA 1 UTBYGGNADS- OCH BOENDE- STRATEGI 2025

BILAGA 1 PRIORITERADE UTBYGGNADSOMRÅDEN UTBYGGNADS- OCH BOENDE- STRATEGI 2025 september 2016

sida 2 SUNT APIC TEM ES NIS

SUNT APIC TEM ES NIS sida 3 Prioriterade utbyggnadsområden. Potential och förutsättningar. Vad är visionen i prioriterade projekt? Vilka utmaningar står prioriterade projekt inför? Hur ska prioriterade projekt genomföras? Vilket innehåll och karaktär ska projekten ha?

1. BRUNNSHÖG 2. KUNSKAPSSTRÅKET 3. STADSKÄRNAN 4. ÖRESUNDSVÄGEN 4 5. SYDVÄSTRA LUND 6. HASSLANDA 7. SÖDRA RÅBYLUND 8. INRE STÅNGBY 5 9. SÖDRA DALBY

8 1 2 3 6 7 9

sida 6 1. BRUNNSHÖG VÄRLDENS FRÄMSTA FORSKNINGS- OCH INNOVATIONSMILJÖ Illustration: Cobe Architects En ny stadsdel i nordöstra delen av Lund växer fram runt forskningsanläggningarna ESS och MAX IV. Här ska bostäder, kontor, skolor och service blandas. Som en energigivande aorta planeras spårvägen med högklassig kollektivtrafik löpa genom området. Spårvägen ska knyta samman Brunnshög via Kunskapsstråket och Lund C med resten av världen och området kan komma att sjuda av aktivitet. Här kommer det att gå att maximera upplevelserna; världsledande forskning, en kunskapspark som hämtar inspiration från naturområden runt om i världen. POTENTIAL Globala Lund Brunnshögs vision bygger på världens främsta forsknings - anläggningar, ett europeiskt föredöme för hållbart stadsbyggande och ett internationellt utflyktsmål för vetenskap, kultur och rekreation. När ESS och MAX IV står färdiga kommer Lund att vara en världsledande stad för materialforskning och forskning kring life science. Genom att skapa en intressant och hållbar stadsmiljö och lockande utflyktsmål kring anläggningarna stärks platsens attraktivitet för forskarna, men också för alla andra. Klimatsmarta Lund Den planerade stadsdelen har höga ambitioner avseende hållbarhet, användandet av den goda jorden ska balanseras och klimatpåverkan minimeras. Här kombineras rekreation och friluftsliv med odling och djurhållning en plats för lärande om kretslopp om hur vår mat blir till. Ett mål är att högst en tredjedel av resandet inom, till och från Brunnshög ska göras med egen bil. Fler mål är att lokalproducerad energi ska täcka stadsdelens behov. Användningen av energi ska minimeras och målet finns att samtliga byggnader i första etappen ska vara minst passivhusstandard och att det även finns plusenergihus. Det goda livet I blandstaden Brunnshög skapas möjligheter till en livfull miljö där många människor vistas dygnet runt, där det finns service, bostäder och arbetsplatser. I Science Village skapas mötesplatser mellan forskning och samhälle. Det blir ett blandat utbud av bostäder med de flesta upplåtelseformer. I första etapperna kommer andelen hyresrätter att bli mycket hög. Storleken på bostäderna kommer att variera kraftigt, med en tyngdpunkt på mindre, yteffektiva lägenheter till rimlig kostnad. Brunnshögs stadsstruktur kommer att erbjuda urbant präglade stråk främst längs spårvägens dragning, och mer grönt präglade sekundära stråk med en lugnare och bilfri miljö. Service i form av förskola, skola och en större livsmedelsbutik i handelskvarter med apotek och vårdcentral, planeras etableras tidigt

PRIORITERADE UTBYGGNADSOMRÅDEN sida 7 FÖRUTSÄTTNINGAR Förutsättningar för genomförande Totalt: ca 6 000 bostäder 2025: ca 1 500 bostäder Markägoförhållanden: Lunds kommun äger mark framförallt i de tidiga etapperna av Brunnshög. Lunda Mark/ Science village scandinavia, Domkyrkan, Briggen och Region Skåne (ESS) är också markägare. Aktörer: Byggherrar som anvisats mark, Fastighetsägare, Region Skåne, Kraftringen (ställverk), ESS, Lunds universitet, VA SYD Lokal bostadsmarknad: Östra Torn/Mårtens Fälad HR 32%, smh 44%. Taxeringsvärden i närområdet, övre halvan av medianvärden för värdeområdena i Lund, se bostadsmarknadsanalysen. P PÅGÅENDE PLANERING Större projekt som pågår parallellt och som har liknande bostadspalett och målbild 2025 är/kan vara: Kunskapsstråket, Sydvästra Lund, Öresundsvägen, Vipemöllan. V VERKSAMHETSSTRATEGI Ny verksamhetsmark för verksamheter som klarar högt markutnyttjande vilket t.ex. kan vara lämpligt för kontor, forskning, handel, service. Verksamheterna ska ha omgivningspåverkan som är lämplig för blandstad. Totalt ca 500 000 BTA kontor och service. U UTBYGGNADSSTRATEGI Etapp 1: Södra Brunnshög, handelskvarteret i centrala Brunnshög, del av Science village och skola. Etapp 2: bebyggelse runt stadsdelstorg och stadsdelspark i centrala Brunnshög. Fler etapper följer. Befintliga anläggningar: Ställverk, dagvattendammar, väg och befintliga planskilda korsning (en som ska tas bort), huvudgator, läplantering, kommunägda kulturintressanta gårdar som idag står oanvända, vattentorn. Nya anläggningar och funktioner: Spårväg, trafikplats Ideon, lokalgator, gång- och cykelvägar, torg och platsbildningar, park, stadsdelspark och stadspark (Kunskapsparken), dagvattenanläggningar, pumpstation, bostäder, kontor, centrum/serviceverksamhet, skolor, förskolor. S S B BOSTADSPALETT Komplettera bostadsutbudet på den lokala bostadsmarknaden bl.a. med yteffektiva lägenheter i flerbostadshus. Tät bebyggelse med urban karaktär. Blandade upplåtelseformer. E EKONOMI Höga initiala investeringskostnader: spårvägen, del av trafikplats Ideon, parker, torg, gator, gång- och cykelvägar, borttagning av gc-tunnel, dagvattenanläggningar, arkeologi m.m. Exploateringen bekostas genom intäkter från markförsäljning, gatukostnadsbidrag från ägare till fastigheter som påverkas positivt av planeringen t.ex. från ägare till Östra Torn 29:8, Höjdpunkten 2, Östra Torn 27:13. Större infrastruktursatsningar t.ex. del av trafikplats Ideon, Kunskapsparken och spårvägen föreslås delvis bekostas genom skattekollektivet. S S S Utbyggnadsstrategi för Brunnshög 2025

sida 8 2. KUNSKAPSSTRÅKET INTERNATIONELLT CENTRUM FÖR FORSKNING, UTBILDNING OCH FÖRETAGANDE Illustration: XXX 2025 är Kunskapsstråket en attraktiv del av Lund och Öresundsregionen. Här möts idéer, näringsliv och kultur på ett berikande sätt. Kunskapsstråket är ett ledande internationellt centrum för forskning, utbildning och företagande, en kreativ miljö där det är lätt att starta och driva företag. Utbildningen vid högskola och universitet är världsledande. Längs detta urbana moderna stråk finns naturliga mötesplatser, en blandad och intressant bebyggelse, inbjudande och tillgängliga grönområden och service av god kvalitet. Cykel, spårväg och gång är de effektivaste och naturligaste transportsätten för de tiotusentals människor som rör sig i området varje dag. POTENTIAL Globala Lund Dagens homogena områden ska sammanfogas med blandade stadsmiljöer och mötesplatser som ger synergier mellan universitet, sjukhus och forskningsvärlden. Spårvägen transporterar besökaren effektivt och bekvämt till Lunds centrum som har direkta kopplingar till hela Öresundsregionen. Längs spårvägens hållplatser uppstår nya stadsmiljöer där tidigare baksidor kan omvandlas till personintensiva stadsrum. Här annonseras utbildning och företagande. Klimatsmarta Lund Utveckling inom det inre Kunskapsstråket motverkar stadens utbredning över det högkvalitativa jordbrukslandskapet, och kan med fördel hantera såväl dagens som morgondagens utvecklingsmöjligheter. En utmaning är att omvandla området från att ha en hög bilförsörjning med fokus på enskilda resenärer, till ett klimatsmart, miljöanpassat stadsrum där motortrafik nedprioriteras. Spårvägen är ett led i detta, ihop med gena och attraktiva gång- och cykelstråk. Dagens ineffektiva markanvändning omdanas till en tät struktur i närhet till kollektivtrafik och service. Det goda livet Planerade bostäder är främst student- och forskarlägenheter. Detta verkar för att produktionen av hyresrätter ökar och uppmärksammar studentens behov av bostäder och service. Området har goda rekreativa värden som kan utnyttjas av boende. Dock finns en utmaning i att skapa en blandad stad då befintliga verksamheter behöver utrymme och möjlighet att utvecklas. Läget är kollektivtrafiknära och har en närhet till befintlig service.

PRIORITERADE UTBYGGNADSOMRÅDEN sida 9 FÖRUTSÄTTNINGAR Förutsättningar för genomförande Totalt: ca 3 500 bostäder 2025: 700 1 200 bostäder Markägoförhållanden: Stora markägare är Region Skåne (sjukhuset) Akademiska hus (Campus området) Wihlborgs (Ideon/Medicon village) Medicon village. Kommunen äger mindre delar. Aktörer: Fastighetsägare, Skånetrafiken, Trafikverket, universitet, AF-bostäder, befintliga verksamheter, Region Skåne, VA SYD S S S Lokal bostadsmarknad: Möllevången HR 26%, smh 10%. Tuna: HR 54%, smh 16%. Taxeringsvärden i närområdet, övre kvartilen av värdeområdena i Lund. Befintliga anläggningar: Kulvertar i och kring sjukhusområdet, väl uppbyggd befintlig infrastruktur, planlagd och bebyggd mark, sjukhus, befintliga verksamheter, universitetet, Lundalänken, dricksvattenreservoar. Nya anläggningar och funktioner: Spårväg inklusive hållplatslägen, trafikplats Ideon, viss ombyggnad av befintlig infrastruktur, bostäder, verksamheter, kontor, centrum/serviceverksamhet, offentlig service. B BOSTADSPALETT Flerbostadshus i en tät blandad stad. Kommunen äger begränsat av kvartersmark svårt påverka upplåtelseform. Bostäder med tyngdpunkt utifrån student- och forskarbehov. Utbyggnadsstrategi för Kunskapsstråket 2025 V VERKSAMHETSSTRATEGI Befintliga verksamheter ska finnas kvar. Ny verksamhetsmark för verksamheter som klarar högt markutnyttjande vilket t.ex. kan vara lämpligt för kontor, forskning, handel, service. Utnyttja möjligeter som skapas genom blandstaden bl.a. samutnyttjande av parkering och använd andet av platser som är lämplig för blandstad. Totalt ca 600 000 BTA nya verksamheter. U UTBYGGNADSSTRATEGI Det är eftersträvansvärt att börja i hållplatsnära lägen. E EKONOMI Höga initiala investeringskostnader: markinköp, ombyggnation av gator, gc-vägar, utveckling av Forskar parken, spårväg inklusive hållplatser, trafikplats Ideon. Exploateringen bekostas genom intäkter, gatukostnadsbidrag, från ägare till fastigheter som påverkas positivt av planeringen. Större infrastruktursatsningar t.ex. spårvägen med hållplatser och motorvägsavfart föreslås dessutom även varaskattefinansierad och statligt finansierad. P PÅGÅENDE PLANERING Större projekt som pågår parallellt och som har liknande bostadspalett och målbild 2025 är/kan vara: Brunnshög, Öresundsvägen, Lunds sydväst.

sida 10 3. STADSKÄRNAN LUNDS MITT OCH REGIONENS CENTRUM FÖR KULTUR, NÖJE OCH MÖTEN Foto: XXX År 2025 har Lunds levande, lockande och lättillgänglig stadskärna expanderat och vitaliserats. Den har stärkts som ett regionalt centrum för kultur, nöje, möten och upplevelser. Stadskärnans roll i Lund och regionen har stärkts; stadskärnan har blivit en magnet för fler lundabor, för invånare i regionen samt människor från övriga världen. POTENTIAL Globala Lund Platser och lokaler inbjuder unga och gamla till möten. Domkyrkan lockar besökare från när och fjärran. På sommarhalvåret sjuder det av liv på torg och uteserveringar. I stadskärnan finns några nya intressanta mötesplatser som lockar besökare från hela världen och under årets alla dagar. I stadskärnan blandas medeltida rum med nya moderna inslag, kontrasten är intressant. I stadskärnan är det uppenbart att Lund är en universitetsstad där många som bor här kommer från hela världen vilket präglar staden. anslutande platser är en attraktiv miljö för tågresenärer som vid ankomsten får en tydlig och positiv bild av staden. Klimatsmarta Lund Besökare, boende och arbetstagare transporterar sig i huvudsak till fots, med cykel, eller kollektivtrafik. Det är möjligt att komma med bil. Parkering finns mestadels i utkanten av stadskärnan. Fotgängare och cyklister prioriteras i stadskärnan. Kollektivtrafikens körvägar och bytespunkter har utvecklats för att attrahera och möta ett kraftigt ökat kollektivresande, samtidigt som störningarna från busstrafiken har minskat. Med spårvagn åker människor på ett smidigt, attraktivt och klimatsmart sätt mellan Lund C och de stora forskningsanläggningarna på Brunnshög/Lund NE. I stadskärnan finns få förtätningslägen och de är en viktig resurs som exploateras med höga arkitektoniska ambitioner och med funktioner som tillför liv och värde för alla lundabor och andra besökare. Det goda livet Den stadsmässiga bebyggelsen består av täta och levande boendemiljöer integrerat med verksamheter och service. Det har byggts fler bostäder och fler verksamheter som ger mer liv och attraktion i staden, samtidigt som viktiga andningshål som parker och torg vitaliserats och erbjuder möjlighet till vila och rekreation. Stationsområdets roll som stadens entré har utvecklats tack vare ett kraftigt ökat tågresande. Bangatan och

PRIORITERADE UTBYGGNADSOMRÅDEN sida 11 FÖRUTSÄTTNINGAR Förutsättningar för genomförande Totalt: minst 1 500 bostäder 2025: 1 000 1 500 bostäder Markägoförhållanden: Galten: bl.a. kommunen, NorCap A/S, JYMA, privata Lund C: bl.a. kommunen, Jernhusen, Trafikverket, Wihlborgs, LKF Grynmalaren: kommunen Stenkrossen: kommunen, Meriten Raj, Duggal AB Margaretedal: kommunen, Midroc, Veidekke, Riksbyggen Hardebergabanan: bl.a. kommunen, JM AB Sockerbruket: JM AB, Wihlborgs m.fl. Aktörer: Galten: fastighetsägare, Centrumshopping, Skånetrafiken Lund C: fastighetsägare, Skånetrafiken, Trafikverket Grynmalaren: Stenkrossen: fastighetsägare, LKF, Veidekke, EOS basket Margaretedal: fastighetsägare, p-bolaget Hardebergabanan: fastighetsägare, The More Hotel Sockerbruket: fastighetsägare B BOSTADSPALETT Lägenheter i flerbostadshus, blandade upplåtelseformer. E EKONOMI Skilda förutsättningar för de olika projekten. P PÅGÅENDE PLANERING Större projekt som pågår parallellt och har liknande bostadspalett och målbild 2025 är framförallt Öresundsvägen och delvis Lund Sydväst. V VERKSAMHETSSTRATEGI Skilda förutsättningar för de olika projekten. Lund C: totalt ca 100 000 kvm BTA nya verksamheter, Galten: ca 5 000 kvm BTA handel och kontor. U UTBYGGNADSSTRATEGI Projekten bedöms kunna pågå parallellt och oberoende av varandra förutom Galten och Grynmalaren. När det gäller Galten och Grynmalaren är parkeringslösningen beroende av varandra. Lokal bostadsmarknad: Centrala staden HR 58%, smh 4%. Taxeringsvärden i närområdet, övre kvartilen av värdeområdena i Lund. Befintliga anläggningar: Galten: regionbussar, Vårfruskolan Lund C: tågstation, busshållplatser Grynmalaren: förskolor, kommunal verksamhet, parkeringsplatser Stenkrossen: kommunal kulturverksamhet, förskola, fritidsklubb, idrottsverksamhet Margaretedal: småindustri, parkeringsanläggningar, hundrastgård Hardebergabanan: hotell, teater, park Sockerbruket: förskola S S Nya anläggningar och funktioner: Galten: bostäder, handels- och kontorslokaler, ombyggt busstorg, parkeringsanläggning Lund C: spårväg, bostäder, handels- och kontorslokaler, cykelparkering, ny trafikstruktur Grynmalaren: bostäder, handelslokaler Stenkrossen: bostäder, förskola, eventuellt skola Margaretedal: bostäder, eventuellt mindre verksamhetslokaler, parkeringsanläggning Hardebergabanan: bostäder, förskola, omgestaltad park, utvidgad hotellverksamhet Sockerbruket: tingsrätt, Kristallen, Bjerredsparken, infrastruktur Utbyggnadsstrategi för stadskärnan 2025

sida 12 4. ÖRESUNDSVÄGEN FRÅN LUNDS INNERSTAD TILL STADENS VÄSTRA ENTRÉ Illustration: Olof Eriksson Öresundsvägen är ett stadsutvecklingsprojekt som innebär en omvandling av äldre industrikvarter till blandad stad i fyra delområden. Den inledande etappen för stadsomvandling, Öresundsvägen Öst, hakar tag i Lunds innerstad, utvidg - ar den västerut och bidrar till att länka samman stadsdelarna i väster med varandra och med centrum. POTENTIAL Globala Lund Planområdet innehåller en stor del av Lunds industrihistoria och är en del av Lunds identitet. Genom sitt verksamhetsinnehåll är planområdet redan en del av det globala Lund, med flera företag som verkar såväl nationellt som internationellt. Stadsomvandlingens stora utmaning är att förvalta dagens värden, inom planområdet och sett i ett Lundasammanhang. Klimatsmarta Lund Dagens markutnyttjandegrad är låg och det finns en tydlig förtätningspotential. Den framväxande blandstaden har potential att utvidga Lunds innerstad västerut, länka samman delområdena i västra Lund och tydligt koppla dem till Lunds centrum. Det centrala läget, särskilt för Öresundsvägen Öst, stationsnärhet till Lund C respektive Gunnesbo station samt tillgång till service och annan kollektivtrafik ger goda förutsättningar för en hållbar stadsutveckling. Det goda livet Genom att addera ny bebyggelse och nya funktioner till verksamhetsområdenas tradition av kreativitet och handlingskraft kan en lundaunik mix av verksamheter och boende samt gammalt och nytt skapas.

PRIORITERADE UTBYGGNADSOMRÅDEN sida 13 FÖRUTSÄTTNINGAR Förutsättningar för genomförande Totalt: 3 500 5 000 bostäder 2025: omkring 1000 bostäder Markägoförhållanden: Kommunen äger befintliga gator och parker. Stora markägare i etapp 1 är Tetra Pak, JM, Wihlborgs och Hexiron. Aktörer: Trafikverket, Fastighetsägare, VASYD, befintliga verksamheter. Lokal bostadsmarknad: Väster: HR 54%, smh 9%. Taxeringsvärden i närområdet, övre kvartilen av värdeområdena i Lund. Befintliga anläggningar: Befintlig infrastruktur, mobilia-rondellen, dagvattenkulvert, planlagd och bebyggd mark, verksamhetsområde, förskolor. Lerbäcksskolan och Fågelskolan. Nya anläggningar och funktioner: Ny anslutning av Öresundsvägen till norra Ringen, bostäder, verksamheter och offentlig service, dagvattenhantering. B BOSTADSPALETT Flerbostadshus i en tät blandad stad. Kommunen äger begränsat av kvartersmark svårt påverka upplåtelseform. E EKONOMI Initiala investeringskostnader: markinköp, ombyggnation av gator, gc-vägar, parker. Exploateringen bekostas genom intäkter, gatukostnadsbidrag, från ägare till fastigheter som påverkas positivt av planeringen. I senare skede vid framtida byggnation i Värpinge finns möjlighet till intäkter från markförsäljning. I Värpinge behövs helt ny infrastruktur och flytt av kraftledning. Utbyggnadsstrategi för Öresundsvägen 2025 V VERKSAMHETSSTRATEGI Området innehåller befintliga verksamheter. Hantering av dessa ger alternativa stadsbilder: Viss del av området runt kraftvärmeverket kommer att fortsätta att vara industri. Alt 1: Flytta verksamheterna succesivt skapa nytt bostadsområde, innebär: ny plats för verksamheterna behövs. Alt 2: Behåll verksamheter som vill och kan vara kvar blandad stad. U UTBYGGNADSSTRATEGI Stadsomvandlingen sker inifrån Lunds centrum och ut. Etapp 1: Öresundvägen Väst (väster om Bondevägen) På längre sikt omvandlas även Öresundsvägen Öst (öster om Bondevägen), Norra Värpinge, och södra Gunnesbo till blandad stad. P PÅGÅENDE PLANERING Större projekt som pågår parallellt och som har liknande bostadspalett och målbild 2025 är/kan vara: Brunnshög, Lund Sydväst, Vipemöllan och Kunskapsstråket.

sida 14 5. SYDVÄSTRA LUND LUNDS OCH REGIONENS MÖTESPLATS FÖR IDROTT OCH REKREATION POTENTIAL OCH UTMANINGAR Illustration från Europan 13: Tadas Jonauskis, Dziugas Lukosevicius, Justina Muliuolyte, Edita Gumauskaité, Justina Sakalauskaité 2023 står en ny järnvägsstation klar vid Klostergården och en uppkoppling mot regionen uppstår. Nya bostäder, service och andra funktioner kommer utvecklas kring stationen. Idrottsföreningar stärks och få ett intressant stadssammanhang att verka i. Arenan och Källby badet får en strategisk roll och utvecklas till starka magneter. Promenadstråket längs Höje å ger plats för avkoppling och meditation. En urban stationsmiljö med grön karaktär växer fram ett stenkast från Lunds stadskärna. POTENTIAL Globala Lund Här finns det potential att i en blandad urban miljö utveckla stadens rum för fysisk aktivitet och hälsa. Aktivitetsstråket (stråket mellan Högevallsbadet och Höje å) utvecklas till regionens centrum för idrott och rekreation med spännande urbana och icke urbana mötesplatser. Flertal omkringliggande skolor använder Aktivitets stråket som sina rum för idrott och utevistelse. Hit kommer många besökare för att uppleva urbana högkvalitativa miljöer där idrott, rekreation, upplevelser och småskalig service samspelar med varandra. Från det framtida arkeologiska sciencecentret i Uppåkra upp till ESS berättas en 2000-årig historia. Här finns en spänning mellan historia och framtid, forskning och tradition, det lokala och det globala, kunskap och nöje. Aktivitetstråket blir en viktig del i utvecklingen. En flexibel struktur längst Aktivitetsstråket skapar möjlighet för etableringar av organisationer av olika slag. Klimatsmarta Lund Vatten: Två tredje delar av stadens dagvatten rinner ner till Höje å och här i området ska vattnet fördröjas, synligöras, lyftas och utgöra ett viktigt element i stadrummen. Lund har inte någon stor vattenyta, därför blir det här området unikt för staden. Smart stadsdel: Ambitionen är att en hållbar och smart stadsdel som lever 24 timmar om dygnet och 365 dagar om året ska växa fram. I området kommer synergier och sammutnyttjande av rum mellan universi tetet, idrottsföreningar, bostäder, idrott, service och andra mötesplatser att formuleras. Energi: Hög ambition kring energi i området. Här finns möjlighet att skapa en struktur som möjliggör solcellsproducerad el i byggnaderna. En knäckfråga för området är: Hur ska vi hantera reningsverkets framtida utveckling? Det goda livet Kring den nya stationen kommer många bostäder kunna byggas under en längre tid. Ambitionen är att här kunna erbjuda olika bostadsformer som attraherar breda målgrupper och möjligör flytt inom samma område under olika perioder i livet. Många olika boendeformer skapar mångfald i arkitektoniska uttryck, vilket stärker attraktiviteten. Höga ambitioner finns när det gäller energieffekti visering. Service och rekreation finns nära. Uppkoppling mot Malmö och Helsingborg är direkt.

PRIORITERADE UTBYGGNADSOMRÅDEN sida 15 FÖRUTSÄTTNINGAR Förutsättningar för genomförande Totalt: 500 5 000 bostäder (beroende av utveckling av avloppsreningsverket) 2025: ca 300 bostäder Markägoförhållanden: Kommunen äger stor del av marken runt blivande station. Övriga stora markägare är Estancia AB, Note Lund AB, Höjelyckan Lund AB och North Bridge Sweden SYD AB. Aktörer: Trafikverket, VASYD, fastighetsägare, verksamheter. Lokal bostadsmarknad: Klostergården HR 46%, smh 2%. Väster: HR 54%, smh 9%. Taxeringsvärden i närområdet, övre kvartilen av värdeområdena i Lund. Befintliga anläggningar: EONs kraftledning, VA SYDs reningsverk, fotbollsplaner/korpplaner, förskola, Väderleken, verksamhetsområdet Lyckebacken, vattenverk med vattenskyddsområden som avses upphävas, Källbybadet, arenor. Nya anläggningar och funktioner: 4 spår och ny station till 2023, bostäder, centrum/serviceverksamhet, idrottsområde, Förnyelse Höje å parkstråk. P PÅGÅENDE PLANERING Större projekt som pågår parallellt och som har liknande bostadspalett och målbild 2025 är/kan vara: Brunnshög, Södra Råbylund och Öresundsvägen, Vipemöllan. V VERKSAMHETSSTRATEGI Området innehåller befintliga verksamheter. Hantering av dessa ger alternativa stadsbilder: Alt 1: flytta verksamheterna skapa nytt bostadsområde med inslag av kontor och handel, innebär: ny plats för verksamheterna behövs. Detta möjliggör ca 120 000 BTA för kontor och handel. Alt 2: Behåll verksamheter utveckla verksamhetsområdet med personalintensiva arbetsplatser nära stationsläget, innebär: verksamheter utvecklas på plats. U UTBYGGNADSSTRATEGI Strategier för utbyggnad: Inifrån stadens centrum och ut Stadsmässiga kopplingar viktiga att få tillstånd från början Runt stationen/bostäder, service mm. Utveckling av idrott och rekreation längs Aktivitetsstråket Byggnation runt/på avloppsreningsverk, kräver utveckling av avloppsanläggning. B BOSTADSPALETT Komplettera det lokala bostadsutbudet med bl.a. urbana radhus: tätt, funktionellt och attraktivt nära stationen. Blandade upplåtelseformer. E EKONOMI Höga initiala investeringskostnader: Station, Aktivitetsstråket, torg, gator, gång- och cykelvägar, del av supercykelväg Malmö Lund, gc-tunnel, förnyelse av Höje å stråk, dagvattenanläggningar, flytt av korpplaner, utredningar, arkitekttävling, sanering, arkeologi. Eventuellt flytt av kraftledning och reningsverk. Exploateringen bekostas genom intäkter från markförsäljning, gatukostnadsbidrag från ägare till fastigheter som påverkas positivt av planeringen t.ex. ägare till Lyckebacken 2, 3 och 5. Större infrastruktursatsningar t.ex. stationen är skattefinansierad. Investeringsbidrag för hantering av reningsverket möjligt från ägare till fastigheter som påverkas positivt av reningsverkets utveckling. SS Utbyggnadsstrategi för sydvästra Lund 2025

sida 16 6. HASSLANDA LUNDS NYA VERKSAMHETSOMRÅDE POTENTIAL OCH UTMANINGAR Lund är en tillväxtmotor i regionen med ett stort tryck från näringslivet vad gäller att kunna erbjuda attraktiva etableringslägen. Hasslanda är en attraktiv placering för flera företag mellan Tetra Paks verksamhet och det befintliga verksamhetsområdet Gastelyckan, samt i direkt anslutning till väg E22. Hasslanda erbjuder etableringslägen för verksamheter och kompletterar den funktionsblandade staden. POTENTIAL Globala Lund Fokus på kunskapsutveckling och innovation i Lund skapar förutsättningar för en blandad och levande stad. Hasslanda avlastar och kompletterar den täta funktionsblandade staden genom att möjliggöra etableringar för det näringsliv som inte är förenligt med blandad stad. Klimatsmarta Lund Hasslandas placering i direkt anslutning till staden och det övergripande vägnätet möjliggör att boende i kommunen på ett hållbart och enkelt sätt kan ta sig till arbetsplatser och service. En god koppling till det övergripande gång- och cykelvägnätet stärker också det hållbara resandet. Näringslivet i Hasslanda erbjuder sådan service som boende annars kan bli tvungna att söka upp på annan ort, vilket minskar resandets längd. Dagvatten leds till en öppen fördröjning på parkmark. Vid utbyggnad på åkermark ska en, förhållande till platsen, hög exploatering eftersträvas. Det goda livet Lund är en attraktiv och levande stad med fantastiska boendemiljöer. Hasslanda ger plats för det mer traditionella näringslivet och breddar Lunds arbetsmarknad. Hasslanda säkerställer också utrymme för den lokala servicen som underlättar vardagen för Lundaborna.

PRIORITERADE UTBYGGNADSOMRÅDEN sida 17 FÖRUTSÄTTNINGAR Förutsättningar för genomförande Totalt: ca 100 000 kvm kommunal verksamhetsmark exklusive Hasslanda II. Markägoförhållanden: Kommunen äger verksamhetsområde Hasslanda I och blivande verksamhetsområde Hasslanda III, Midroc och Råby stiftelse äger marken i Hasslanda II. Aktörer: VASYD, privata fastighetsägare. II III I Verksamhetsmarknad: Hasslanda I: traditionell verksamhetsmark slutsålt. Mark till kontor, forskning och utveckling återstår. Befintliga tekniska anläggningar: Vattenkulvertar. Befintlig damm. Pumpstationer, Råbygård. Nya anläggningar och funktioner: infrastruktur samt verksamhetsmark. Etapper för Hasslanda E EKONOMI Gator, gc-vägar. Flytt av va-ledning. Exploateringen bekostas genom intäkter från markförsäljning och gatukostnadsbidrag från ägare till fastigheter som påverkas positivt av planeringen. P PÅGÅENDE PLANERING Finns inga andra planerade projekt med liknande innehåll. Brunnshög innehåller kontorsmark liksom Hasslanda II. V VERKSAMHETSSTRATEGI Hasslanda III planeras innehålla traditionella verksamhetstomter samt mark till drivmedelsstation. Kan användas för omflyttning av företag, verksamheter inom omvandlingsområden. Detaljplanen har ingen exploateringsgrad utan det är parkeringsnormen som styr tätheten. Nytt fokus på hållbarhet med planbestämmelser kring gröna tak och solpaneler. Hasslanda II planeras ge möjlighet till traditionella verksamheter samt kontor och begränsad handel. av Alt 1 och 2. U UTBYGGNADSSTRATEGI Läka samman och växa inifrån staden.

sida 18 7. SÖDRA RÅBYLUND LIVSKVALITET SKÅNSKA MYLLAN OCH STADENS PULS INOM RÄCKHÅLL POTENTIAL OCH UTMANINGAR Illustration: Atkins Råbylund utvecklas med en egen identitet där närheten till omgivande kulturlandskap är en viktig kvalitet. Kulturlandskapet har varit en utgångspunkt för den nya parken och Råbydammen som lockar människor såväl från närområdet som från övriga staden. I parken finns landart skapat unikt för platsen. Inom Råbylund ryms ca 1 500 bostäder. Genom en blandning av hustyper, lägenhetsstorlekar och upplåtelseformer skall en varierad befolkningssammansättning uppnås. Med för skolor/skolor och en planerad grönstruktur blir Råbylund en attraktiv plats att bo och vistas i. POTENTIAL Klimatsmarta Lund Kollektivtrafikförsörjningen genom området med strategiska hållplatslägen och anslutningen till Sydöstra vägen stimulerar till ett hållbart resande. Den hållbara stadsdelen ska byggas så att den främjar en god livsmiljö med ett aktivt utbyte mellan staden och omgivande landskap. I Råbydammen samlas dagvatten upp före utloppet till Råbydiket. Här sker fördröjning samtidigt som partiklar som följer med dagvattnet från hårdgjorda ytor ges möjlighet att sedimentera. Råbydammen ges en permanent vattenspegel som blir en attraktion för stadsdelen och resten av staden. Det goda livet Stadsdelen ska präglas av ekonomisk bärkraft, social hållbarhet, kulturell identitet och mångfald samt ekologisk uthållighet. Råbylund ges en egen identitet med goda kopplingar till Linero där service erbjuds. Området ska ha tillgång till service, arbetsplatser och utbildning såväl inom stadsdelen och staden som på nära pendlingsavstånd i regionen. Här finns en mångfald av bostads typer och en blandning av upplåtelseformer för människor med olika behov och förutsättningar. Området ska vara tryggt att röra sig i och ge förutsättningar för barn och unga att själva kunna ta sig till skola och fritidsaktiviteter. Det ska präglas av väl gestaltade stadsrum och parker, med nydanande arkitektur och erbjuda kulturoch naturupplevelser samt rekreation och idrott. Området ska ge förutsättning för att människors vardagsliv ska ge liten miljöbelastning genom miljöanpassade transporter, låg energiförbrukning och sunda byggmaterial.

PRIORITERADE UTBYGGNADSOMRÅDEN sida 19 FÖRUTSÄTTNINGAR Förutsättningar för genomförande Totalt: ca 1 500 bostäder 2025: 500 1000 bostäder Markägoförhållanden: Kommunen äger huvuddelen av marken i Södra Råbylund II. Viss försäljning har skett till byggherrar. Kommunen äger all mark i Södra Råbylund III A. Paletten Tre AB äger Stora Råby 33:25, Södra Råbylund III B. Aktörer: Byggherrar, VASYD, Absalon pension ägare till Paletten Tre AB. Lokal bostadsmarknad: Område ingår i den tidigare stadsdelen Linero: HR 42%, smh 32%. Taxeringsvärden i närområdet, nedre halvan av medianvärden för värdeområdena i Lund. Närliggande Mårtens Fälad: HR 32%, smh 44%. Taxeringsvärden i närområdet, övre halvan av medianvärden för värdeområdena i Lund. P PÅGÅENDE PLANERING Större projekt som pågår parallellt och som har liknande bostadspalett och målbild 2025 är/kan vara: Lund Sydväst och Vipemöllan. V VERKSAMHETSSTRATEGI Beroende på omfattning och utbredning av Södra Råbylund III kan verksamheter från Gastelyckan utöva påverkan på framtida bostadsbebyggelse. Område närmast Gastelyckan kan då bli aktuellt för t.ex. kontorsverksamhet. U UTBYGGNADSSTRATEGI Etapp 1: Södra Råbylund I: byggnation pågår. Etapp 2, Södra Råbylund II: byggnation pågår. Etapp III, Södra Råbylund III söder samt Stora Råby 33:25. Detaljplaneläggning pågår. Befintliga anläggningar: Dagvattenkulvert, ny privat skola, två nya förskolor. Nya anläggningar och funktioner: Gator, gång- och cykelvägar, parker, Råbydammen med omgivande park, bostäder, enstaka lokaler, gruppbostäder, förskolor, skolor. B BOSTADSPALETT Blandad bebyggelse både när det gäller bostadstyper och upplåtelseformer. Mer flerbostadshus i väster närmare Lunds centrum, uppförs i senare skede. Generellt hållen detaljplan ger möjligheter att påverka bostadssammansättning och utbyggnadstakt i markförsäljningskedet. E EKONOMI Initiala investeringskostnader: gator, gång- och cykelvägar, planskilda korsningar för gc-trafik, busshållplatser, torg, dagvattenanläggningar, park, parkanläggning med Råbydamm, marksanering. Utbyggnadsstrategi för Södra Råbylund 2025 Beroende på utbredning och omfattning av Södra Råbylund III kan det bli aktuellt med marksanering samt att omvandla befintlig dagvattenkulvert till kanal. Exploateringen bekostas genom intäkter från markförsäljning och gatukostnadsbidrag från ägare till fastigheter som påverkas positivt av planeringen t.ex. ägare till Stora Råby 33:25.

sida 20 8. INRE STÅNGBY LUNDS TRÄDGÅRDSSTAD MED INSLAG AV SMÅSTAD POTENTIAL OCH UTMANINGAR Illustration: Mariette Johnsen Här utvecklas ett sammanhållet stations samhälle med god service. Utbyggnaden orienterar sig kring den befintliga stationen som utgör hjärtat i byn. Den småskaliga kvarters strukturen ger en tät och sammanhållen bykropp i det öppna slättlandskapet. Den levande landsbygden med de omkringliggande mindre byarna och de brukande gårdsenheterna präglar Stångby liksom Stångby präglar dem. POTENTIAL Klimatsmarta Lund Stångby är en bostadsort i Öresundsregionen med en station som är uppkopplad till regionens infrastruktur och dess arbetsplatser. Stångbys placering gör det lätt för boende att cykelpendla till de kunskapsintensiva arbetsplatserna längs Kunskapsstråket i Lund och till jordbruksindustrin i det omkringliggande landskapet. I Stångby prioriteras gående och cyklande genom en finmaskig gatustruktur med korta avstånd till tågstationen och servicen. Tätheten ger förutsättning för en levande by med olika typer av service för ett attraktivt och välfungerande vardagsliv utan bil. Även på helger och kvällar kan man nå aktiviteter med hållbara transporter. Med de varierade stadsrummen och kopplingarna ut i landskapet skapas rekreativa värden för de boende. Vid utbyggnad på åkermark ska en, förhållande till platsen, hög exploatering eftersträvas. Det goda livet Stångby som boendeort präglas av samhörighet, lokal förankring och ett aktivt byliv. De korta avstånden, den varierade servicen och närheten till attraktiva arbetsplatser gör det lätt att leva och verka i Stångby. Stångbys småskalighet och bybornas engagemang tillsammans med variationen på bostäderna skapar en social robusthet. Trädgårdsstadens struktur med tydliga rumsligheter stödjer det byliv som eftersträvas.

PRIORITERADE UTBYGGNADSOMRÅDEN sida 21 FÖRUTSÄTTNINGAR Förutsättningar för genomförande Totalt: 1 300 bostäder 2025: ca 500 bostäder Markägoförhållanden: Kommunen äger marken i Stångby väster II och delar av Haraldsfält. JM äger och har avtalat om förvärv av mark i Haraldsfält. Aktörer: Trafikverket, Skanova, LKF, fastighetsägare. Lokal bostadsmarknad: Stångby HR 3%, smh 99%. S Befintliga anläggningar: Skanovas teleledning, väg 928, 5-års arrende; Maskinhall, bostadshus, jordbruksmark. Nya anläggningar och funktioner: Eventuell ombyggnad av station, perrong, ny infrastruktur, bostäder, skolor, äldreboende, servicefunktioner, dagligvaruhandel. B BOSTADSPALETT Komplettera det lokala bostadsutbudet, urbana villor (bostäder med kvaliteter liknande marknära boende): tätt, funktionellt och attraktivt nära stationen. Blandade upp - låtelseformer. E EKONOMI Höga initiala investeringskostnader: Ny infrastruktur i form av gator, torg, gång- och cykelvägar, stadspark, mindre parkområden, dagvattenanläggning, planskild gång- och cykelväg. Utbyggnadstrategi för Inre Stångby 2025 U UTBYGGNADSSTRATEGI Läka samman östra och västra Stångby utifrån ett centrumstråk där stationen utgör mittpunkt. Exploateringen bekostas genom intäkter från markförsäljning, gatukostnadsbidrag från ägare till fastigheter som påverkas positivt av planeringen t.ex. Vallkärratorn 8:8 och 8:88. Större infrastruktursatsningar t.ex. stadspark med del av dagvattenanläggningen föreslås vara delvis skattefinansierad. P PÅGÅENDE PLANERING Större projekt som pågår parallellt och som har liknande bostadspalett och målbild 2025 är/kan vara: Södra Dalby. V VERKSAMHETSSTRATEGI Inom stora delar av Stångby Väster II föreslås detaljplanen ge möjlighet till lokaler för kontor, hantverk eller liknande i anslutning till bostaden. I Haraldsfält nära stationen föreslås dagligvaruhandel.

sida 22 9. SÖDRA DALBY NATURNÄRA BOENDE I EN BY MED ANOR FRÅN 1000-TALET POTENTIAL OCH UTMANINGAR Dalby är en ort som erbjuder närhet till unika naturområden som Skrylleområdet, Dalby Söderskog och utbredda fäladsområden. Orten har ett fungerande och etablerat centrum samt allmän service. Dalby har i helhet stora möjligheter att fortsätta utvecklas till en hållbar och attraktiv boende ort. En utbyggnad har påbörjats i Påskagänget som ett led i en ambition att binda samman och utvidga Dalbys södra delar. På sikt kan persontrafik på Simrishamnsbanan ge Dalby en ny roll som stationssamhälle. POTENTIAL Global lund För att ta del av och anknyta till den utveckling som sker i Malmö och Lund är kopplingar och förbindelser av stor betydelse för Dalbys del i visionen om det globala Lund. Dalby kan som ett komplement till staden erbjuda bostäder med god social miljö och stor tillgång till natur och rekreation. Klimatsmarta Lund Högklassiga kollektivtrafiklägen ska prioriteras för utbyggnad. I Dalby är idag bussförbindelserna till både Malmö och Lund goda. Inom ortsstrukturen finns möjlighet till förtätning. Vid utbyggnad på åkermark ska en, förhållande till platsen, hög exploatering eftersträvas. I framtiden har Dalby en station på Simrishamnsbanan. För att utveckla en hållbar struktur på längre sikt ska verksamhetsmarken med omnejd i det planerade stationsläget omvandlas till en tät stationsnod. Det goda livet Dalby erbjuder idag en lugn boendemiljö med främst enfamiljshus till följd av en stor utbyggnad under 1960-70-talen. En ökad andel flerfamiljshus krävs för att åstadkomma en större blandning och balanserad bostadspalett inom Dalby, även om efterfrågan för markbostäder fortsätter att dominera. Det attraktiva naturnära småhusboendet är något som Dalby även fortsättningsvis ska utveckla. Ett blandat bostadsutbud är viktigt för att skapa variation, tillgänglighet och valmöjlighet inom Dalby som därmed fortsätter vara en del av den attraktiva boendekommunen Lund. En attraktiv boendemiljö hör tätt samman med service, kollektivtrafik och andra funktioner som mötesplatser och rekreation.

PRIORITERADE UTBYGGNADSOMRÅDEN sida 23 FÖRUTSÄTTNINGAR Förutsättningar för genomförande Totalt: ca 2 500 bostäder 2025: ca 350 bostäder i en första etapp i södra Dalby; Påskagänget IV, kvarteret Vattenrännan och Kvarnvången väster om Östra Möllavägen. Markägoförhållanden: Kommunen äger marken i Påskagänget IV, Dalby 31:49 och Dalby 31:8. LKF planerar att säkra markåtkomst av kvarteret Vattenrännan och mark för bostadsändamål inom fastighet Kvarnskon 3. Kommunen äger marken mellan Vattenrännan och Kvarnskon. I stationsområdet är bl.a. LKF och Lantmännen stora fastighetsägare. Aktörer: Alba Fabrikers AB, LKF, verksamhetsaktörer t.ex. drivmedelsstation, trafikverket (spårreservat) Lokal bostadsmarknad: Dalby HR 32%, smh 80%. Taxeringsvärden i närområdet, undre kvartilen av värdeområdena i Lund. Befintliga anläggningar: Förskola, Alba fabriken, kommande Tegelbruksparken. Nya anläggningar och funktioner: Gator, park, dagvattenanläggningar, bostäder, eventuellt centrum/serviceverksamhet, ny skola. B BOSTADSPALETT Komplettera bl.a. det lokala bostadsutbudet med hyresrätter och bostäder i flerbostadshus. Erbjud även det som är karakteristiskt för Dalby d.v.s. naturnära småhusboende. E EKONOMI Initiala investeringskostnader: gator, gång- och cykelvägar, dagvattenanläggningar, markinköp. Eventuellt flytt, ombyggnad och integrering av förskolan Östra Möllagård. Utbyggnadsstrategi för Södra Dalby 2025 V VERKSAMHETSSTRATEGI På sikt kan det vara intressant att studera möjligheterna att koppla samman Tegelbruksparken och Dalby genom att utveckla fastigheterna Framgaffeln 1 7 som idag främst används för verksamhetsändamål till en miljö där verksamheterna blandas med bostäder. U UTBYGGNADSSTRATEGI Fram till 2025: Bygg färdigt Påskagånget och knyt samman området med centrum genom förtätning och omvandling. Påskagänget IV, ca 40 000 kvm av Dalby 31:49 innehållande ny skola och bostäder och därefter område norr om Veberödsvägen, mellan Östra Möllavägen och Pinnmöllevägen. LKFs markåtkomst påverkar start norr om Veberödsvägen. Exploateringen bekostas genom intäkter från markförsäljning och gatukostnadsbidrag från ägare till fastigheter som påverkas positivt av planeringen. P PÅGÅENDE PLANERING Större projekt som pågår parallellt och som har liknande bostadspalett och målbild 2025 är/kan vara Stångby.

sida 24 SUNT APIC TEM ES NIS