Dnr TEOLFAK 2015/51 Verksamhetsplan 2016 Teologiska fakulteten Teologiska fakultetsnämnden 2015-11-11
Innehåll 1 LOKALA FÖRUTSÄTTNINGAR 5 1.1 Allmänna förutsättningar 5 1.2 Organisation och ansvarsfördelning 5 1.3 Ekonomiska förutsättningar 6 1.4 Biblioteksverksamhet 7 1.5 Universitetsgemensamma funktioner 8 1.6 Områdesgemensamma ändamål 8 1.7 Övriga kostnader och bidrag 8 1.8 Ekonomiskt ansvar 8 1.8.1 Balanserat resultat 9 1.8.2 Ekonomisk uppföljning 9 1.9 Vissa särskilda uppdrag 10 1.9.1 Prefektgodkännande av ansökningar om externa medel 10 1.9.2 Oförbrukade bidrag 10 1.9.3 Tjänstledigheter 10 1.9.4 Publicering i DiVA och välrenommerade förlag och tidskrifter 10 1.10 Mål och strategier för teologiska fakulteten 11 1.10.1 Plan för arbetet med fakultetens mål och strategier 11 1.11 Centrum för forskning om religion och samhälle 11 1.12 Forum för Judiska studier 12 2 UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ 12 2.1 Anslagstilldelning och utbildningsplatser 13 2.2.3 Lärarutbildning 13 2.2.3 Masterprogram i International Humanitarian Action (NOHA) 14 2.2.4 Magisterprogram i Humanitärt arbete vid konflikter 14 2.2.5 Masterprogram i Euroculture 14 2.2.6 Masterprogram i Mänskliga rättigheter 14 2.2.7 Masterprogram i Religion i fred och konflikt 15 2.4 Kvalitetsarbete och strategiska satsningar inom utbildning 15 2.4.1 Kursvärderingar 15 2.4.2 Internationalisering 15 2.4.3 Uppföljning och utvärdering 16 2.4.4 Pedagogisk fortbildning 16 2.4.5 Utveckling av utbildning på IT-distans 16 2.4.6 Förstärkning av undervisning 16 2
2.4.7 Utveckling av utbildning inom Islamisk teologi och filosofi 16 2.4.8 Internationella samarbetsprogram på masternivå 16 2.4.9 Framtidssatsningar inom grundutbildning 17 2.5 Information 17 3 FORSKNING OCH UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ 17 3.1 Uppdrag för forskning och utbildning på forskarnivå 17 3.2 Principer för medelstilldelning och redovisning 17 3.3 Professorsprogram 18 3.4 Utbildning på forskarnivå 18 3.4.1 Utlysning av studiestöd 18 3.4.2 Individuell studieplan 18 3.4.3 Forskarskolor 19 3.4.4 Arvoden till fakultetsopponenter och betygsnämnder 19 3.4.5 Framställning av doktorsavhandling 19 3.4.6 Extern handledning 19 3.4.7 Arvoden sakkunniga 19 3.4.8 Bidrag till ograduerade forskare 20 3.4.9 UK-ämbetets kommande utvärdering av utbildning på forskarnivå 20 3.5 En fakultet för framstående forskning: kvalitetsarbete och strategiska satsningar 20 3.5.1 Resursfördelning och strategiska bidrag 20 3.5.2 Framtidssatsningar inom forskning och utbildning på forskarnivå 20 3.5.5 Samfinasiering/medfinasiering av större nationella och internationella forskningsprojekt 21 3.5.6 AGORA 21 3.5.7 Hugo Vallentin-centrum 21 3.4.8 Humtank 21 3.4.9 Nationell dekankonferens 21 4 EXTERNFINANSIERAD VERKSAMHET 22 4.1 Medfinansiering av externa forskningsmedel 22 5 SAMVERKAN 22 5.1 Samverkan för framtiden 22 6 ÖVRIGT 23 6.1 Likavillkor och jämställdhet 23 6.2 Arbetsmiljö 23 6.4 Studentinflytande och studentsamverkan 23 3
7 INREDNING OCH UTRUSTNING 24 8 LOKALER 24 8.1 Ersättning för hyra och media 24 8.2 Kostnader för hyra, media (el) och lokaltjänstkostnader 24 8.3 Lokalbehov 2016 24 9 GEMENSAMMA ÄNDAMÅL 25 9.1 Modell för uttag av overheadkostnader 25 9.2 Universitets- och områdesgemensamma ändamål 25 9.3 Fakultets- och institutionsgemensamma ändamål 26 9.3.1 Övriga särskilda ändamål 27 10 Konsekvensanalys 27 BILAGA 1 Områdesnämndens uppdrag 30 3.1 Teologiska fakultetsnämnden 30 BILAGA 2 Särskilda återrapporteringskrav 31 Till prefekten 31 Till studierektor för grundutbildning med pedagogiskt ansvar 31 Prodekanus 31 4
1 LOKALA FÖRUTSÄTTNINGAR 1.1 Allmänna förutsättningar Konsistoriet fastställde verksamhetsplan för Uppsala universitet 2015-06-10. Konsistoriets verksamhetsplan innehåller uppdrag till varje vetenskapsområde vad avser utbildning på grund- och avancerad nivå samt forskning och utbildning på forskarnivå för kalenderåret 2016. Områdesnämnden för humaniora och samhällsvetenskap fastställde verksamhetsplan för 2016 2015-09-24. Denna verksamhetsplan innehåller uppdrag till fakultetsnämnderna inom området vad avser utbildning på grund- och avancerad nivå samt forskning och utbildning på forskarnivå för kalenderåret 2016 (Bilaga 1). Fakultetsnämndens verksamhetsplan skall överlämnas till rektor för slutgiltigt fastställande. Dessförinnan kommer förhandlingar enligt MBL att genomföras. Teologiska fakulteten har det övergripande ansvaret för verksamheten vid teologiska institutionen och de arbetsenheter som ligger under institutionen oavsett finansieringsform. För all verksamhet vid universitetet gäller, förutom lagar, förordningar och avtal för den statliga verksamheten i allmänhet, även de regler som återfinns i det lokala regelverket och de riktlinjer som därutöver lagts fast i särskilda handlingsprogram. Grundläggande dokument för verksamhetens bedrivande är bl.a. universitetets arbetsordning, anställningsordning, prefektens uppgifter och beslutanderätter och delegationer. Vad gäller förutsättningar på det nationella planet för verksamheten under budgetåret gäller särskilda förutsättningar för forskning med statsanslag pga. av att en ny forskningsproposition beräknas komma hösten 2016. Tillägg eller justeringar i universitets VP för 2016 fattas av under senhösten 2016. Löne- och prisomräkning för forskning och utbildning uppgår till 0,88 % i konsistoriets VP för Uppsala universitet. 1 Universitets procentsats för lönebikostnader kan dock komma att justeras. 1.2 Organisation och ansvarsfördelning Universitetets verksamhet organiseras i de tre vetenskapsområdena humaniora och samhällsvetenskap, medicin och farmaci samt teknik och naturvetenskap. Det beslutande organet för vetenskapsområdena är områdesnämnder. Det beslutande organet för fakulteter inom vetenskapsområdet för humaniora och samhällsvetenskap är fakultetsnämnder, där majoriteten av ledamöterna utgörs av personer med vetenskaplig kompetens. Verksamheten bedrivs inom en institution. Teologiska fakultetsnämnden har det samlade ansvaret för all verksamhet vid teologiska institutionen och andra arbetsenheter oavsett finansieringsform. Vicerektor inom humaniora och samhällsvetenskap är chef för dekan som är ordförande i fakultetsnämnd och har ledningsansvar gentemot denna. Dekanen ansvarar inför vicerektor för uppgifternas genomförande. Dekanen är ordförande i fakultetsnämnd och är på delegation prefektens chef och har ledningsansvar gentemot denne (UFV 2011/619). Varje institution leds av en prefekt. Som en del av universitetets ledningsorganisation har prefekten till uppgift att genomföra ledningens beslut på institutions- eller enhetsnivå. Prefekten ansvarar inför 1 I budgetpropositionen uppgår pris- och löneomräkningen till 1,61 %, men samtidigt aviseras att anslag som prisoch löneomräknas skall minska för att bidra till finansieringen av prioriterade satsningar, vilket leder till att den faktiska uppräkningen blir lägre. UU har därför i nuläget räknat med 0,88 %. 5
dekanen för uppgifternas genomförande. Med uppdraget att utse prefekt följer också dekanus ledningsansvaret gentemot denne. Prefektens uppdrag och beslutanderätter specificeras av universitetets i prefektuppdraget (2004/964, UFV 2009/7) och i prefektens uppgifter (UVF 2011-619). Institutionsstyrelsens uppdrag specificeras i Arbetsordning för Uppsala universitet (UFV 2011/1724). 1.3 Ekonomiska förutsättningar I konsistoriets verksamhetsplan för budgetåret 2016 tilldelas områdesnämnden för humaniora och samhällsvetenskap ett takbelopp för utbildning på grund- och avancerad nivå om 755 868 tkr (2015: 745 868 tkr) kronor. Efter centrala avsättningar kvarstår 710 505 tkr. Medel för språkverkstaden tas ur den universitetsgemensamma satsningen och ingår i de centrala avlyften. Området erhåller också 8 mkr för ämnen med riksansvar (språk). Områdesnämnden har sammantaget efter avsättningar och extra tilldelning 727 884 tkr att fördela för utbildning på grundoch avancerad nivå. Det något ökande takbeloppet inom området motsvarar ca 25 HST. I ökningen av takbeloppet ligger en satsning på lärarutbildning, vilket medför en ökning av uppdraget till fakulteten för utbildningsvetenskaper och ett något minskat uppdrag till övriga fakulteter inom området. Områdesnämnden gör vidare en omfördelning av 2 mkr till språkvetenskapliga fakulteten, för att säkerställa att bredden i utbildningen inte utarmas. Dessutom avsätts 355 000 kr till Centrum för hållbar utveckling. Anslaget till Teologiska fakulteten för utbildning på grundnivå och avancerad nivå är 25 741 183 kr (jfr 2915: 25 695 213 kronor, ökning 0,002 %). I denna summa ingår 1 mkr för fakultetens både Erasmus Mundus program. Från om med 2015 ingår Campus Gotland i uppdraget till fakulteten. Uppdraget på Campus Gotland beräknas motsvara 7 HST, för vilka extra medel motsvarade 10 000 kr per HST utdelas. Totalt tilldelas teologiska fakulteten därför 70 000 kr extra för verksamheten på Campus Gotland. I regeringens budgetproposition för 2016 föreslås en kvalitetsförstärkning på utbildningar inom humaniora och samhällsvetenskap respektive på lärar- och förskollärarutbildningar och en höjning av ersättningsbeloppen för utbildningsområdena. Anslaget till Uppsala universitet föreslås öka 2016 med 23 362 000 kronor men sedan minska 2019 med 24 209 000 kronor till följd av att satsningen upphör. Det medför sannolikt att takbeloppet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå kommer att öka något beroende på riksdagens och därefter konsistoriet beslut om budget för 2016. Enligt regeringskansliet vill regeringen se konkreta resultat, t.ex. i form av fler lärarledda undervisningstimmar vid aktuella utbildningar av de resurser som nu skjuts till innan en diskussion om en eventuell förlängning av satsningen påbörjas. Anslaget för forskning och utbildning på forskarnivå ökar till Uppsala universitet för 2016. Från och med 2015 sker en omfördelning av andelen forskningsmedel mellan lärosäten motsvarande 20 procent baserat på erhållna extra medel och på antalet publiceringar och citeringar. Konsistoriet tillämpar en intern kvalitetssäkrad resursfördelningsmodell mellan vetenskapsområdena motsvarande 10 procent av anslaget. Modellen baseras på kvalitetsindikatorerna externa medel (25 procent), publikationer och citeringar enligt den så kallade norska modellen (25 procent), andel av beviljade projektmedel från Vetenskapsrådet (25 procent) samt universitetets egna 6
kvalitetsbedömningar (25 procent). 2 Modellen har hittills inneburit att området för humaniora och samhällsvetenskap erhållit ökade anslag, vilket också är fallet 2016. I konsistoriets verksamhetsplan för budgetåret 2016 tilldelas områdesnämnden för humaniora och samhällsvetenskap ett takbelopp för forskning och utbildning på forskarnivå om totalt 615 303 tkr inklusive Campus Gotland (jfr.2015: 598 068 tkr). Medel fördelas vidare av områdesnämnden för humaniora och samhällsvetenskap till Centrum för genusvetenskap (3 110 000 kr), till Uppsala centrum för hållbar utveckling (350 000 kr), till Centrum för forskning om funktionhinder (258 000 kr) och till Centrum för bioetik (308 700 kr). Dessutom avsätts också medel till stöd för samverkan och kommersialisering av forskningsresultat inom ramen för UU innovation (1 600 000 kr). 2,5 procent av det samlade anslaget för forskning och utbildning på forskarnivå fördelas inom området efter prestationskriterier. Omfördelningen bygger på att en tredjedel av beloppet fördelas efter andelen avlagda forskarexamen, en tredjedel efter andelen upparbetade externa medel och en tredjedel efter andelen vetenskapliga publiceringar, utifrån de senaste fyra årens uppmätta värden. Nytt för i år är att ytterligare 6 mkr fördelas efter dessa principer. Områdesnämnden gör vidare liksom tidigare år en strategisk satsning om 2 mkr till Juridiska fakulteten. Dessutom avsätts 8 mkr som strategisk resurs. Områdesnämnden menar att satsningen på Centrum för Rysslandsstudier är en angelägenhet för samtliga områdens fakultetsnämnder. Områdesnämnden beslöt därför 2010 att tillföra ytterligare 6 mkr, varvid 4 mkr skall finansieras av samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden och återstående 2 mkr finansieras av övriga fakulteter i proportion till 2011 års anslag för forskning och utbildning på forskarnivå. Samma fördelningsprincip gäller för 2016 och fortsätter under den tid verksamheten erhåller särskilda medel från statsmakterna. För verksamheten vid Campus Gotland tilldelas medel proportionellt mot antalet heltidsanställda lärare/forskar med stationeringsort Visby, samt för doktorander. Inga av dessa medel tillfaller därför teologiska fakulteten. Anslaget för forskning och utbildning på forskarnivå till Teologiska fakulteten för 2016 uppgår till 37 603 923 kr (jfr. 2015:36 920 474 kr, ökning 0,02 %). Samtliga summor som anvisas i denna verksamhetsplan anges utan overhead. Den faktiska kostnaden inklusive overhead och i tillämpliga fall lönebikostnader skall reserveras i institutionens budget. 1.4 Biblioteksverksamhet Av tilldelat anslag skall Teologiska fakulteten bidra till biblioteksverksamheten. Kostnaderna fördelas mellan anslagen till grundutbildning och forskning- och forskarutbildning. Fakulteten åläggs betala 2 355 000 av grundutbildningsanslaget och 3 686 000 ut anslaget till forskning- och forskarutbildning till biblioteksverksamheten, totalt 6 041 000 (jfr. 2015: 5 988 641). 2 Ingångsvärdena i modellen sätts så att vetenskapsområdena jämförs med sig själva över tiden, se vidare tabell 3.3 i universitetets VP 2016. 7
1.5 Universitetsgemensamma funktioner Av tilldelat anslag skall Teologiska fakulteten bidra till universitetsgemensamma funktioner som universitetsledningen och vissa enheter under rektor, universitetsbiblioteket exklusive bruksbiblioteken, universitetsförvaltningen inklusive universitetsgemensamma verksamheter inom musik och museiområdet. (För närmare beskrivning se konsistoriets verksamhetsplan, s 29 ff.) Kostnaderna kan delas upp i kostnader för universitetsledningen, vissa enheter under rektor, stödfunktioner med uppdrag från universitetsdirektören samt övriga gemensamma kostnader (såsom Ladok 3, SUNET och fackliga förtroendemän). Kostnaderna fördelas mellan anslagen till grundutbildning och forskning- och forskarutbildning enligt följande: UGA 3 487 643 kr och FOF 3 972 131 kr, totalt 7 459 774 (jfr.2015: 7 548 917) Finansieringen av gemensamma ändamål görs genom att varje institution/motsvarande påförs ett belopp beräknad på tidigare tre års lönesumma (se konsistoriets verksamhetsplan, s 30). 1.6 Områdesgemensamma ändamål Av tilldelat anslag skall Teologiska fakulteten bidra till områdesgemensamma funktioner som nedsättning för vicerektor och vice vicerektor i ON (950 000 kr), universitetsgemensamma ändamål (191 699 kr), informationsverksamhet (500 000 kr), sammanträdesarvoden (15 000 kr), datalicenser (880 000 kr), områdeskansliet (25 762 181 kr), reserv (200 000 kr). Kostnaderna exklusive områdeskansliet fördelas mellan anslagen till grundutbildning och forskning- och forskarutbildning enligt följande: UGA 64 744 kr och FOF 53 838 kr, totalt 118 582 kr (jfr.2015: 143 234). Kostnaderna för områdeskansliet utgår enligt UGA 837 628 kr, FOF 1 256 441, totalt 2 094 069 (Jfr. 2015: 1 761 744). 1.7 Övriga kostnader och bidrag Av tilldelat anslag skall Teologiska fakulteten bidra till museiverksamheten med 159 742 kr, till Politiskt viktiga regioner Ryssland 214 387 kr och till strategisk samverkan med Centrum för biologisk mångfald inom SLU med 50 000 kr. Dessutom skall fakulteten själv finansiera kostnaderna för pedagogiska grundkursen för lärare och handledarutbildningarna 91 324 kr. Hugo Vallentin-centrum (HVC) har tidigare utgjort en centrumbildning direkt under historiskfilosofiska fakultetsnämnden. Verksamheten har till viss del finansierats av Språkvetenskapliga fakultetsnämnden och efter beslut i områdesnämnden har medel även erhållits från teologiska, juridiska, samhällsvetenskapliga och utbildningsvetenskapliga fakultetsnämnderna. Fr.o.m. 2016 är HVC av organisatoriska skäl, men med oförändrat uppdrag, placerat under historiska institutionen. Historisk- filosofiska fakultetsnämnden kommer i sin VP att öronmärka medel specifikt för HVC, vilket även Språkvetenskapliga fakultetsnämnden avser att gör. Områdesnämnden uppmanar övriga fakultetsnämnder att bidra till finansieringen av HVC genom avsättning i VP. 1.8 Ekonomiskt ansvar Beträffande det ekonomiska ansvaret gäller att alla resultatenheter ansvarar för sitt eget ekonomiska utfall. Institutionen, inklusive andra resultatenheter, skall årligen på ett för universitetet enhetligt sätt se till att budget och bokslut upprättas och resultatinformation lämnas. Budgeten skall vara en total budget och således omfatta både anslags- och externfinansierad verksamhet. Institutionsstyrelsen har ansvar för och beslutar om institutionens budget. Det ekonomiska resultatet får balanseras till nästkommande år under förutsättning att det samlade balanserade resultatet inte överstiger 10 % av årets omsättning (i detta fall kostnader). 8
Institutionsstyrelsens bokslut skall innehålla förslag till hur överskottet skall disponeras. På längre sikt bör den övre gränsen för utbildning på grund- och avancerad nivå vara 5 %. Om underskott uppstår skall institutionen redovisa hur det ska finansieras. Dessutom skall en redogörelse lämnas för de prestationer där överskottsmarginalen uppgår till mer än 10 % eller om det finns ett underskott. Redogörelsen skall också innehålla en beskrivning av hur över-/underskott uppstått. Prefekten skall hålla institutionsstyrelse och fakultetsnämnd informerad om den egna verksamhetens och ekonomins utveckling. Fakultetsnämnden har det samlade ansvaret för all verksamhet vid institutionen och andra arbetsenheter oavsett finansieringsform. Detta innebär att institutionen och andra resultatenheter inom fakultetsnämndens verksamhetsområde svarar för det ekonomiska utfallet direkt gentemot fakultetsnämnd och dekanus. 1.8.1 Balanserat resultat Fakultetens balanserade kapital visade på ett visst överskott vid halvårsbokslutet 30 juni 2015. Resultatet för grundutbildningen per 2015-06-30 var 0,5 mkr och en utgående balans om 6,4 mkr, för forskning och utbildning på forskarnivå 1 mkr och en utgående balans om 4,7 mkr, för uppdragsutbildning 129 tkr och en utgående balans om 9 tkr, för bidragsforskning -6 933 tkr och en utgående balans om 368 tkr och för uppdragsforskning 191 tkr och en utgående balas om 66 kr. Den totala utgående balansen var ca 11,5 mkr (ingående balans ca 9,5 mkr). Överskottsmarginalen beräknas utifrån halvårsbokslutet till slutet av året under Uppsala universitets gräns på 10 %. Teologiska institutionen uppmanas att vidta planerade åtgärder för att uppnå en budget i balans vid årets slut. 1.8.2 Ekonomisk uppföljning Enligt områdesnämndens beslut i VP 2016 ansvarar fakultetsnämnden för uppkommet underskott eller överskott inom sitt ansvarsområde. Om underskott uppstår i verksamheten avser områdesnämnden ålägga fakultetsnämnden att inom en angiven tid skapa ekonomisk balans i verksamheten. Nämnder med underskott i verksamheten kan inte påräkna omfördelning av överskott för att täcka de egna underskotten. Om större överskott i verksamheten uppstår avser områdesnämnden ålägga fakultetsnämnden att inom en angiven tid skapa ekonomisk balans i verksamheten, d v s öka verksamhetens omfattning. Med större överskott avses sådana som överstiger 10 % av omsättningen (kostnaderna). Överskott som överstiger 10 % av omsättningen och som består över flera år kan komma att bli föremål för omfördelning för riktade insatser som områdesnämnden beslutar om. En gräns om 5 % diskuteras för över- och underskott inom grundutbildningsanslaget diskuteras vid universitetet. Verksamheten skall bedrivas så att de ekonomiska resurserna är i balans, dvs. samtliga kostnadsåtaganden skall motsvaras av minst lika stora intäkter. För att följa den ekonomiska utvecklingen kommer fakultetsnämnden att göra kvartalsvisa uppföljningar av det ekonomiska läget. Fakulteten har ackumulerade resurser i form av oförbrukade forskningsbidrag. Ett långsiktigt och kontinuerligt arbete med att aktivera de oförbrukade forskningsbidragen skall bedrivas vid institutionen. 9
1.9 Vissa särskilda uppdrag 1.9.1 Prefektgodkännande av ansökningar om externa medel Beträffande externa medel vill fakultetsnämnden betona angelägenheten av att lärare/forskare placerar erhållna medel vid den institution där den ordinarie anställningen är placerad. I normalfallet bör prefekten endast skriva under ansökningar som gäller verksamhet som skall bedrivas inom den egna institutionen. Då prioriteringar behöver göras mellan medfinansiering av olika sökande ska följande prioriteringslista användas: 1. Ansökningar från lärare med tillsvidareanställning. 2. Strategiskt relevanta ansökningar från forskare med tillsvidareanställning. 3. Strategiskt intressanta ansökningar från forskare och lärare med visstidsanställning. 4. Icke anställda som disputerat vid institutionen ges endast vid strategiskt viktiga satsningar löfte om medfinansiering. Icke anställda utan direkt koppling till institutionen ges endast i undantagsfall och i fråga om särskilt strategiska ansökningar löfte om medfinansiering. Prioritering inom respektive kategori görs i förhållande till relevanskriteriet och till omfattningen av medfinansieringen. 1.9.2 Oförbrukade bidrag Anslaget för forskning och utbildning på forskarnivå omfördelas mellan lärosäten utifrån externa medel (och publiceringsstatistik). Först när externa medel aktiveras ingår de i regeringens och områdesnämndens beräkning för fördelning av resurser. Fakultetsnämnden anmodar institutionen att se till att de oförbrukade bidragen från externa finansiärer i görligaste mån aktiveras i form av anställningar och andra verksamheter. Det är först när medlen aktiveras som de ingår i beräkningsunderlagen. 1.9.3 Tjänstledigheter Vid tjänstledighet kvarstår vissa pensionskostnader för Uppsala universitet. Prefekten bör därför normalt inte tillåta andra tjänstledigheter än de som direkt följer av lagar och avtal. Observera att det är rektor som fattar beslut om tjänstledighet för professorer om ledigheten överstiger ett år. 1.9.4 Publicering i DiVA och välrenommerade förlag och tidskrifter Anslaget för forskning och utbildning på forskarnivå omfördelas i ökande grad mellan lärosäten utifrån publiceringsstatistik och erhållna externa medel. Forskningsresultat bör i görligaste mån publiceras i sådana publiceringskanaler som utgör regeringens underlag för resurstilldelning, dvs. välrenommerade internationella tidskrifter och dylikt. Publiceringsdatabas och Digitalt Vetenskapligt Arkiv för Uppsala universitet (DiVA) innehåller referenser till allt publicerat material av forskare och andra anställda vid Uppsala universitet. Fakultetsnämnden anser det angeläget att all forskning inom nämndens område återfinns i DiVA och uppdrar åt institutionen att vida åtgärder så att detta sker. 10
1.10 Mål och strategier för teologiska fakulteten Teologiska fakultetens fastställde för första gången ett övergripande styrdokument av typen mål och strategier, Mål och strategier för Teologiska fakulteten i slutet av 2012. Dokumentet följde Uppsala universitets uppdelning av Mål och strateger i fyra verksamhetsområden: En fakultet för framstående forskning, En fakultet för förstklassig utbildning, En fakultet i samhället, och En fakultetsmiljö i utveckling. Dokumentet specificerade på vilket sätt fakulteten ville bedriva sin verksamhet på längre sikt och fungerade också som ett kvalitetsprogram. Riktade insatser utifrån dessa fyra verksamhetsområden specificeras i verksamhetsplanerna för 2013, 2014 och 2015. Under 2015 har den nya fakultetsnämnden startat ett arbete med att ta fram ett nytt mål och strategidokument. Detta arbete har resulterat i a) en plan för arbetet fram till beslut om nya mål och strategier för teologiska fakulteten i juni 2016 och b) att fyra målområden specificerats: Grundutbildning, Forskning- och forskarutbildning, Centrum för forskning och religion och samhälle (CRS) och samverkan. I föreliggande verksamhetsplan för 2016 beskrivs kortfattat planen för arbetet och dessutom specificeras vissa öppna insatser inom de fyra identifierade fälten. 1.10.1 Plan för arbetet med fakultetens mål och strategier Under verksamhetsåret 2015 började fakultetsnämnden arbeta fram tankar om inriktningar inom de fyra målområdena Grundutbildning, Forskning- och forskarutbildning, CRS och samverkan. Detta preliminära arbete presenterades vid teologiska institutionens upptaktsdag i augusti och kommer att bearbetas vidare vid institutionens pedagogiska dag i november 2015. Fakultetsnämnden arbetar därefter fram ett nytt mål och strategidokument för beslut i juni 2016. Det nya dokumentets mål är långsiktiga och sträcker sig fram till år 2020. För att genomföra en omvärldsanalys och ta del av andra religionsvetenskapliga och teologiska lärosätens situationer och utformningar planeras ett antal studieresor under våren 2016. För detta ändamål avsätter fakultetsnämnden 150 000 kr. Efter beslut om nya mål och strategier i juni planera fakulteten om större arbetsinternat med teologiska institutionens medarbetare. Fakultetsnämnden avsätter därför 500 000 kr för ett internat under hösten 2016. 1.11 Centrum för forskning om religion och samhälle Centrum för forskning om religion och samhälle är en centrumbildning underställd teologiska institutionen. Centrum uppgift är att bedriva tvärvetenskaplig forskning om religiösa och sociala förändringsprocesser. Verksamheten är knuten till forskningsuppdrag genom anslag från forskningsråd och stiftelser, främst genom anslag från Vetenskapsrådets Linnéstödsprogram: The Impact of Religion: Challenges for Society, Law and Democracy. Centrum för forskning om religion och samhälle leds av en styrelse som utses av Teologiska fakultetsnämnden i dess egenskap av institutionsstyrelse. Styrelsen skall årligen lämna in en av styrelse fastställd verksamhetsplan och en verksamhetsberättelse till Teologiska institutionens styrelse. Vid Centrum finns en föreståndare som utses av och är underställd prefekten vid teologiska institutionen. Föreståndaren bekostas av teologiska institutionen. Centrum för forskning om religion och samhälle erhåller inget särskilt utbildningsuppdrag eller forskningsanslag för 2016. Centrum skall samverka med områdeskollegierna om utbildning. Kostnader för centrums medverkan i kursverksamhet och kursplanering skall inte konteras på Centrums anslag. 11
Impactprogrammet utvärderades av Vetenskapsrådet 2014. Utvärderingen föll mycket väl ut. Det långsiktiga anslaget till programmet ökades med 10 % och kommer att räcka till 2018-2019. Universitet har uttalat sitt stöd för Impactprogrammet och för att medverka till att den mångvetenskapliga verksamhet som byggts upp skall kunna fortsätta efter programmet slut. Fakultetens egen utvärdering av CRS har vidare visat att verksamheten vid centrum som helhet fungerar väl, men att åtgärder behövs för att säkerställa centrums fortsatta verksamhet efter 2018-2019. En arbetsgrupp har berett frågan om CRS framtidssäkring under hösten 2015 och en styrgrupp för detta arbete skall utses i början av 2016. Fakultetsnämnden tar ansvar för att säkerställa en långsiktig verksamhet vid CRS. Impactprojektets resterande pengar bör således användas för forskning, inte forsknings- och framtidsplanering. En projektledare om 20 % skall anställas över en treårsperiod för arbetet med att säkerställa CRS framtid. Kostnaderna skall belastas teologiska institutionen. Dessutom skall institutionen avsätta 300 000 kr under 2016 för löpande projektplaneringsarbete. Teologiska institutionen uppmanas ha beredskap att skjuta till ytterligare medel om det blir aktuellt med planering av en större satsning på ett forskningsprogram om rasism. 1.12 Forum för Judiska studier Forum för Judiska studier är en forumbildning underställd teologiska institutionen. Forum för Judiska studier skall främja, understödja och samordna forskning och undervisning inom tre fält (1) om judarna som en svensk minoritet; (2) om judisk historia, religion, språk och kultur i Sverige och i världen och (3) om klassisk såväl som modern hebreiska som del av judisk kultur, religion och identitet samt ett av den hebreiska bibelns grundläggande språk. Forum för Judiska studier leds av en styrelse som utses av Teologiska fakultetens dekanus för verksamhetsåren 2013, 2014 och 2015. Den löpande verksamhetens leds av en föreståndare. Föreståndaren bekostas av teologiska institutionen. Föreståndaren skall årligen rapportera från verksamheten till teologiska institutionsstyrelsen. Verksamheten har utvärderats under 2015. Utvärderingen visar att verksamheten vid forum för Judiska studier har varit framgångsrik och bör fortsätta. Utvärderaren förslår att verksamheten fortsätter på likartat sätt, men att frågan om löpande kostnader för forum behöver skötas på ett mer effektivt sätt än idag. Vidare föreslås en ny utvärdering om tre år, då med frågan om verksamheten skall permanentas. Teologiska fakulteten delar utvärderarens bedömning och uppdrar åt teologiska institutionen att fortsätta verksamheten vid Forum för Judiska studier på samma sätt som tidigare. Fakultetsnämnden avser vidare att återkomma med en ny utvärdering om tre år och med utgångspunkt i denna ta ställning till om verksamheten skall permanentas. Forum för Judiska studier erhåller inget särskilt utbildningsuppdrag eller forskningsanslag för 2016. Fakulteten uppmanar forum att börja utveckla kurser inom fältet i samverkan med områdeskollegierna. 25 000 kr skall avsätts för den löpande verksamheten vid forum. 2 UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ Utbildningsuppdraget från områdesnämnden för humaniora och samhällsvetenskap för år 2016 ges som ett takbelopp om 25 741 183 kronor. I dessa medel ingår 500 tkr till vardera Erasmus Mundusprogram vid fakulteten. 12
Vid den slutliga avräkningen mot 2016 års utbildningsuppdrag kommer avdrag att göras med det belopp som svarar mot mellanskillnaden mot faktiskt intjänat belopp och takbeloppet. Om takbeloppet överskrids utgår ingen ytterligare ersättning från områdesnämnden. Medlen för utbildning på grundnivå och avancerad nivå på totalnivå år i stort sätt oförändrat jämfört med föregående verksamhetsår. Givet de ökande kostnaderna innebär det i praktiken en minskning av den utbildning fakulteteten förväntas genomföra. Detta måste tas i beaktande i planeringen av kursutbudet för läsåret 2015-2016 och 2016-2017. Fakultetsnämnden betonar vikten av att de administrativa rutinerna för planering av personal, studenter och anslagna medel utformas med stor omsorg och noggrannhet för att kunna dimensionera utbildningen på bästa sätt och för att upprätthålla god kvalitet. Institutionen skall i budgetarbetet se till att kursutbud och tjänstgöring ryms inom tillgängliga medel och kontinuerligt följa upp antalet registrerade helårsstudenter. Uppföljning och redovisning skall ske samtidigt som och relateras till det ekonomiska utfallet så att en fullständig bild som möjligt av verksamheten presenteras för fakultetsnämnden. Prefekten skall kontinuerligt informera nämnden om situationen. Villkoren för utbildning på grund- och avancerad nivå medför att antalet registreringar och prestationer skall följas noggrant, för att inte takbeloppet skall överskridas. Fakultetsnämnden förutser att bokslutet för år 2016 kommer att innebära en budget i balans. 2.1 Anslagstilldelning och utbildningsplatser Det takbelopp om 25 741 183 (jfr. 2015: 25 695 213, ökning 0.002 %) kronor som tilldelats teologiska fakulteten kan omräknas som utbildningsuppdrag och innebär en sänkning med 4 HST från 590 (inklusive 7 HST vid Campus Gotland) 586. 3 Områdesnämndens uppdrag till fakultetsnämnden för år 2016 innebär således ett krav på redovisning av minst 586 registrerade helårsstudenter (hst) och 435 helårsprestationer (hpr). 4 Prestationsgraden anges till 74 %. Uppdraget innebär en sänkning av antalet platser i jämförelse med 2015 men det sammantagna takbeloppet förblir ungefär den samma jämfört med föregående år. 5 Vid den slutliga avräkningen mot 2016 års utbildningsuppdrag kommer avdrag att göras med det belopp som svarar mot mellanskillnaden mot faktiskt intjänat belopp och takbeloppet. Om takbeloppet överskrids utgår ingen ytterligare ersättning. 2.2.3 Lärarutbildning Utbildningsvetenskapliga fakultetsnämnden gör för 2016 en beräkning av hur många studenter som förväntas läsa vid teologiska fakulteten under året. Institutionen erhåller ett preliminärt utbildningsuppdrag för medverkan i lärarutbildningen om totalt 68 HST (varav 3,3 VFU) och 56 HPR (82 %). (Jfr. 2015: 56,5 HST). Uppdraget för 2015 justerades mot slutet av året med ca 10 HST och fakulteten kompenserades för de extra lärarstudenter som utbildats vid fakulteten med 429 132 kr. Av årets 68 HST dessa beräknas 7,5 HST till grundskollärare, 4,3 HST för ämneslärare 4-7 och 56,4 HST till ämneslärare på gymnasiet. Totalt erhåller fakulteten 2 849 616 (jfr. 2015: 2 340 609 kr + 3 För 2015 var uppdraget initialt 587 HST, vilket efter tilläggsbeslut i områdesnämnden med anledning av efter regeringens vårändringsbudget ökade till totalt 590 HST. Jfr. minskningen 2014 med 18 HST från 608 till 590. 2014 ingick inte de 7 HST platserna på Campus Gotland i det ordinarie uppdraget. 4 Jfr. hpr 2013: 440, 2014: 439 5 I denna summa ingår den miljon som fakultetens tilldelats för de två Erasmus Mundusprogrammen. 13
429 132 kr) för medverkan i lärarutbildningarna. En justering av uppdraget mot det faktiska utfallet görs vid årets slut. Nämnden understryker vikten av att registrering av lärarstudenter fortsättningsvis sker i samråd med såväl utbildningsvetenskapliga fakultetsnämnden för att följa upp modellen för ersättning för medverkan i lärarutbildningen. 2.2.3 Masterprogram i International Humanitarian Action (NOHA) Fakultetsnämnden uppdrar åt institutionen att som värdinstitution ansvara för genomförandet av Erasmus Mundus masterprogrammet International Humanitarian Action, 120 högskolepoäng under 2016. För detta beräknas 25 HST av fakultetens uppdrag. Tillträde till programmet sker enbart via programmets gemensamma internationella antagning. I enlighet med Uppsala universitets tolkning av en lagändring av 4 kap 4 2 i högskolelagen kommer avgifter att tas ut för samtliga studenter på Masterprogram in International Humanitarian Action, fr.o.m. ht 16. Institutionen uppmanas att nog följa konsekvenserna av detta vad gäller studenttillströmning till programmet. 2.2.4 Magisterprogram i Humanitärt arbete vid konflikter På förslag av Teologiska fakultetsnämnden inrättade rektor under 2015 ett nytt internationell magisterprogram på avancerad nivå kallat Magisterprogram i humanitärt arbete vid konflikter. (Eng: Master Programme in Humanitarian Action and Conflict). Programmet vänder sig till studenter som vill arbeta inom olika områden för humanitärt arbete och ges vid teologiska institutionen med start hösten 2015. Programmet utlyses som ett internationellt program vid Uppsala Universitet. Programmet är till sin utformning mycket likt första året på Masterprogram i International Humanitarian Action och samläsning mellan programmen planeras. Fakultetsnämnden uppdrar åt institutionen att ansvara för genomförandet av Magisterprogram i Humanitärt arbete vid konflikter, 60 hp under 2016. För detta beräknas 10 HST av fakultetens uppdrag. Under kommande år kan antalet utbildningsplatser för programmet succesivt komma att öka upp till 20 HST 2.2.5 Masterprogram i Euroculture Fakultetsnämnden uppdrar åt institutionen att som värdinstitution ansvara för genomförandet av utbildningsprogrammet Erasmus Mundus masterprogrammet Euroculture under 2016. För detta beräknas 20 HST av fakultetens uppdrag. Tillträde till programmet sker enbart via programmet gemensamma internationella antagning. I enlighet med Uppsala universitets tolkning av en lagändring av 4 kap 4 2 i högskolelagen kommer avgifter att tas ut för samtliga studenter på Masterprogram in Euroculture, fr.o.m. ht 16. Institutionen uppmanas att nog följa konsekvenserna av detta vad gäller studenttillströmning till programmet. 2.2.6 Masterprogram i Mänskliga rättigheter Fakultetsnämnden uppdrar åt institutionen att genomföra masterprogrammet i mänskliga rättigheter. För 2016 avsätter nämnden 48 HST av uppdraget till detta program. 14
2.2.7 Masterprogram i Religion i fred och konflikt Fakultetsnämnden uppdrar åt institutionen att genomföra masterprogrammet Religions in Peace and Conflict. Nämnden avsätter 20 HST för 2016 för detta program. 2.4 Kvalitetsarbete och strategiska satsningar inom utbildning Under 2015 fattades, efter utvärdering av UK-ämbetet, beslut om kvaliteten i utbildningar vid teologiska fakulteten. Utbildningar som fått betyget mycket hög kvalitet får en s.k. kvalitetsbaserad resurstilldelning vilken tillfaller lärosätet. Rektor beslutar om de medel som genereras genom utbildningar som fått mycket hög kvalitet vid UK-ämbetets utvärderingar. Principen för dessa medel är att rektor behåller 25 % av tilldelningen år ett, 50 % år två och 75 % år tre för att stödja kvalitetsarbetet inom universitetets utbildningar. Resten går ut till vetenskapsområdena. För utbildningar som fått betyget mycket hög kvalitet vid teologiska fakulteten har 2 715 683 kr erhållits under 2015. Då 2015 utgjorde sista året av UK-ämbetets utvärdering kommer inte ytterligare kvalitetsmedel att delas ut till lärosätena. Delar av medlen används under 2015 och 2016 för utredning och utveckling av utbildning inom mänskliga rättigheter och för utveckling av utbildning inom IT-distans (punkt 2.4.5), förstärkning av undervisning (punkt 2.4.6) samt för utveckling av utbildning inom Islamiskt teologi och filosofi (punkt 2.4.7). För att kunna nyttja dessa medel på bästa sätt kommer emellertid betydande delar av dem att förbrukas först under 2016 och ingå i fakultetens pågående mål och strategiarbete. Några utbildningar vid fakulteten som tidigare fått betyget bristande kvalitet håller nu godkänd kvalitet. För dessa utbildningar har extra medel tillskjutits av rektor motsvarande 90 000 kr under 2015. 2.4.1 Kursvärderingar Fakultetsnämnden erinrar om att områdeskollegierna och studierektor regelbundet skall analysera resultaten och genomföra förbättringar utifrån resultaten av kursvärderingarna. Fakultetsnämnden uppdrar åt studierektor med pedagogiskt ansvar i samråd med ordförandena i områdeskollegierna att till 15 november 2016 rapportera resultat från kursvärderingar inom sitt område under läsåret 2015-2016. 2.4.2 Internationalisering Nämnden gör bedömningen att undervisning på engelska kräver särskild förberedelsetid för lärare som inte har engelska som modersmål. Institutionen skall därför särskilt uppmärksamma hur lärarnas arbetstid för undervisning på engelskspråkiga kurser skall fördelas. Institutionen har kontakter och medverkar i universitetets internationella nätverk U-4 samarbetet med universiteten i Gent, Göttingen och Groningen. Institutionen uppmanas stödja lärare och forskares medverkan i nätverket och att tillse att rapportering sker tillbaka till institutionen och fakulteten. Institutionen ingår också i Nordiskt nätverk för religionsvetenskap och teologi. Samarbete pågår också med teologisk fakulteten i Oslo inom framför allt fältet Islamisk teologi och filosofi. Under 2016 planeras en utveckling av detta samarbete. Institutionen planerar vidare att under 2016 starta ett studentutbyte med universitet i Århus på grund och avancerad nivå. 15
2.4.3 Uppföljning och utvärdering En antal kvalitetshöjande åtgärder genomfördes vid teologiska institutionens utbildningar i samband med UK-ämbetets utvärderingar. Fakulteten erhöll som nämnts ovan 90 000 kr för detta arbete. Arbetet med uppföljning och implementering av betygskriterier för examensuppsatser och förstärkt undervisning i vetenskapsteori och metod skall fortsätta under 2016. Dessutom skall fortsatt arbete ske för att anpassa nuvarande B- och C-kurser till den nya kursen Religionsvetenskap A. 2.4.4 Pedagogisk fortbildning Nämnden uppdrar åt institutionen att som ett led i den pedagogiska fortbildningen att fortsatt anordna pedagogiska dagar inklusive ämnesdidaktisk fortbildning för personalen. Institutionen skall också avsätta särskilda medel för lärarnas och den administrativa personalens fortbildning. Enligt Uppsala universitets pedagogiska program skall varje lärare erbjudas ämnesdidaktisk och pedagogisk kompetensutveckling. Flera forskarutbildningsämnen arbetar aktivt med att integrera ämnesdidaktik i utbildning på forskarnivå. Nämnden anslår 20 000 kr för dessa ändamål. Medlen disponeras av prefekten. Fakultetsnämnden framhåller att doktorander som undervisar inom utbildningen på grund- och avancerad nivå skall ha genomgått högskolepedagogisk utbildning eller på annat sätt förvärvat motsvarande kunskaper. 2.4.5 Utveckling av utbildning på IT-distans Teologiska institutionen har en lång tradition av att ge utbildning på IT-distans. Stora delar av kursutbudet ges idag som distansutbildning. Extra medel satsas under 2016 för utveckla och förstärka denna utbildning. Teologiska institutionen bör tillsätta en projekttjänst för detta ändamål. Teologiska fakulteten avsätter 500 000 kr för detta ändamål. 2.4.6 Förstärkning av undervisning För att ytterligare stärka kvaliteten i utbildning uppmanas institutionen att förstärka undervisning framför allt på avancerad nivå samt att vidta även andra åtgärder för att höja prestationsgraden på institutionens utbildningar. Medel motsvarande 300 000 kr avsätts för detta ändamål. 2.4.7 Utveckling av utbildning inom Islamisk teologi och filosofi Teologiska fakulteten har börjat bygga upp profilområdet Islamisk teologi och filosofi genom tillsättning av en professur och genom utveckling av kurser inom fältet. Dessutom har en doktorand antagits inom profilområdet. Utbildning inom profilområdet skall fortsätta att utvecklas och institutionen uppmanas utveckla ytterligare kurser inom fältet och tillse att det finns tillräcklig lärarkompetens. Medel motsvarande 200 000 kr avsätts för detta ändamål. 2.4.8 Internationella samarbetsprogram på masternivå Vid fakulteten finns två internationella masterprogram vilka tidigare varit Erasmus Mundusprogram. Dessa programm, Master in Euroculture och Master in International Humanitarian Action, är internationella program där flera olika europeiska universitet ingår i samarbetet. Erasmus Mundus perioden har löpt ur för masterprogrammet i International Humanitarian action, och löper t.o.m läsåret 2017-2018 för masterprogrammet i Euroculture. Förberedelser för nya ansökningar inom det nya Erasmus + pågår inom programmens internationella styrgrupper och nya avtal tillsammans som joint degree är under utarbetande under 2016. Fakultetsnämnden uppdrar till utbildningsledare, 16
prefekt och studierektorer att fortsatt följa utvecklingen inom programmen och löpnade rapportera utvecklingen till fakultetsnämnden. Arbetet med programmen medför betydande extra administration och resor. Programmen behöver resursförstärkning för att upprätthålla god kvalitet och för att Uppsala universitet skall fullfölja sitt uppdrag som partner i dessa program. Sedan 2013 har extra medel från universitet tillskjutits programmen. För 2016 erhåller fakulteten 500 tkr extra per program. 2.4.9 Framtidssatsningar inom grundutbildning Vid fakulteten finns för närvarande ett kandidatprogram: Kandidatprogram i religionsvetenskap, 180 hp. Möjligheten att ge utbildning som motsvarar avnämares och övriga samhälleliga behov begränsas därigenom. Fakulteten menar att det är angeläget att utreda behov och möjligheter för utbildningen på grundnivå och eventuellt inrätta ytterligare något eller några kandidatprogram. Som ett första led i detta arbete avsätts medel motsvarande 30 000 kr för att bereda frågan om behov och möjliga utformningar av kandidatprogram vid teologiska fakulteten. 2.5 Information Institutionen har ett kontinuerligt behov av att sprida information om verksamheten och av att rekrytera studenter. Av anslaget för utbildning på grund- och avancerad nivå avsätts därför sammanlagt 250 000 kr för detta ändamål. 3 FORSKNING OCH UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ 3.1 Uppdrag för forskning och utbildning på forskarnivå Fakultetsnämnden skall svara för planering och uppföljning av forskning och utbildning på forskarnivå. Inom Teologiska fakulteten bedrivs utbildning på forskarnivå inom följande elva ämnen: religionshistoria, religionspsykologi, religionssociologi, Gamla testamentets exegetik, Nya testamentets exegetik, kyrkohistoria, missionsvetenskap, kyrkovetenskap, religionsfilosofi, etik och systematisk teologi med livsåskådningsforskning. Nämnden skall därutöver sträva efter att öka forskningsinformationen till och samverkan med det omgivande samhället. Inom ramen för anslaget skall all undervisande och forskarutbildad personal ges tid för forskning i tjänst. För år 2016 anvisas Teologiska fakulteten 37 603 923 kr för forskning och utbildning på forskarnivå (jfr. 2015: 36 929 474 kr, ökning 0.02 %). Det innebär således mindre anslagsökning. För Campus Gotland anvisas inget extra anslag. 3.2 Principer för medelstilldelning och redovisning Fr.o.m. 2011 fördelas 2,5 procent av det samlade anslaget inom området fördelas efter prestationskriterier. Omfördelningen bygger på att en tredjedel av beloppet fördelas efter andelen (a) avlagda doktorsexamina, en tredjedel efter (b) andelen upparbetade externa medel och en tredjedel efter (c) andelen vetenskapliga publiceringar, utifrån de senaste fyra årens uppmätta värden. För verksamhetsåret 2016 har 2,5 av ordinarie anslag omfördelats enligt denna princip, tillsammans med en extra omfördelning av 6 mkr, vilket inburit ett något ökat anslag för fakulteten. 17
3.3 Professorsprogram Fakulteten antog 2013 ett professorsprogram för 2013-2016. Professorsprogrammet kallat Överväganden om professorsprogram är i enlighet med vid Uppsala universitets riktlinjer treårigt, men pekar ut en riktning för fakulteten som sträcker sig en något längre period än tre år. Programmet förlängs årligen med ett år, för att kontinuerlig gälla för en treårsperiod. Överväganden om utlysningen av professor utifrån överväganden i professorsprogrammet bör göras under verksamhetsåret. 3.4 Utbildning på forskarnivå Konsistoriet fastställde 2006-12-14 en ny antagningsordning (UFV 2006/1972) och nya föreskrifter (2006/1973) för studenter som antagits till utbildning på forskarnivå efter 2007-07-01. Dessutom antogs nya riktlinjer för utbildning på forskarnivå 2007-06-26, rev. 2009-04-17 (UFV 2007/919). För doktorander antagna före 2007-07-01 gäller den reviderade antagningsordningen (UFV 2002/1430). Se även Föreskrifter avseende forskarutbildningen vid Uppsala universitet, 2002-11-08 och reviderade riktlinjer för forskarutbildningen 2003-06-24 (UFV 2002/1436). En anställning som doktorand skall avse arbete på heltid. Studerande på forskarnivå har inte automatiskt rätt att vara tjänstlediga. Eventuella önskemål om tjänstledighet anmäls och prövas inför den årliga revisionen av den individuella studieplanen. Eventuellt beslut om anställning på deltid (enligt HF 5:3a) skall framgå av den individuella studieplanen. Skälen till varför forskarutbildningen skall bedrivas på deltid skall framgå. Skäl för ledighet är, förutom sjukdom, tjänstgöring inom totalförsvaret, förtroendeuppdrag och föräldraledighet. Förvärvsarbete av uttalat värde för den studerandes framtida yrkesanknytning kan också vara skäl för ledighet. Även annan ledighet som är till nytta för forskningen eller utbildningen på forskarnivå kan beviljas. Institution uppmanas vara restriktiv när det gäller att bevilja tjänstledigheter för doktorander. Ett avslag på en tjänstledighetsansökan skall motiveras. 3.4.1 Utlysning av studiestöd Teologiska fakulteten antar doktorander och institutionen utlyser studiestöd för utbildning på forskarnivå i början av varje kalenderår. Nämnden vill framhålla att det är viktigt att utlysning av studiestöd görs på ett sådant sätt att tillräcklig volym säkerställd inom utbildning på forskarnivå för fakultetens olika forskningsämnen. I utlysningen för 2016 skall studiestöd reserveras för forskningsämnen där antalet doktorander riskerar bli för lågt, dvs. understiga 3 doktorander. Utlysningen sker utifrån befintligt utrymme i institutionens budget. Ansökningarna behandlas under våren och de doktorander som antas startar din utbildning 1 september 2016. 3.4.2 Individuell studieplan Varje doktorand skall vid antagning få en individuell studieplan. Utbildningsledaren har tillsammans med studierektor för forskarutbildning har i uppdrag att följa upp studieplanerna och prodekanus har på delegation från fakultetsnämnden i uppdrag att fastställa dessa. Beslut om prolongation av anställning som doktorand med anledning av sjukdom, för tjänstgöring inom totalförsvaret eller för förtroendeuppdrag inom fackliga organisationer och studentorganisationer eller föräldraledighet är delegerat till prefekten. Beslutet fattas i samråd med utbildningsledare och studierektor för forskarutbildning. 18
3.4.3 Forskarskolor Fakultetsnämnden har tagit initiativ till samarbete med andra högskolor på inom forskarutbildning. Under 2010 slöts samverkansavtal om forskarskolor i elva av fakultetens forskningsämnen: religionshistoria, religionssociologi, religionspsykologi, Nya testamentets exegetik, Gamla testamentets exegetik, kyrkovetenskap, missionsvetenskap, kyrkohistoria, etik, religionsfilosofi och systematisk teologi med livsåskådningsforskning. Flertalet av avtalen är tecknade med Centrum för Teologi och Religionsvetenskap vid Lunds universitet (CTR). I några fall har avtal tecknats med Linköpings universitet, Universitetet i Agder, Menighetsfakulteten i Oslo och Misjonshøjskolen i Stavanger. En löpande översyn över samarbetena sker och i några fall kan nya lärosäten komma att knytas till befintliga samarbeten. Inom forskarskolorna skall minst ett möte per termin ske mellan de ingående parterna. För varje ämnes forskarskola anvisar nämnden 28 000 kronor. 3.4.4 Arvoden till fakultetsopponenter och betygsnämnder Nämnden uppdrar åt institutionen att planera för 10 disputationer och avsätta 300 000 exklusive OH för ersättning till fakultetsopponenter och betygsnämnder i samband med disputationer. Nämnden räknar med en genomsnittlig kostnad om 30 000 kr per disputation. Denna summa avser att täcka kostnader för fakultetsopponent och betygsnämnd, inklusive arvoden. Det ankommer på handledarna att i samband med upprättande av förslag om fakultetsopponent och betygsnämnd beakta denna kostnadsram. Medlen disponeras av prefekten. 3.4.5 Framställning av doktorsavhandling Nämnden har fattat beslut om det antal exemplar, dock minst 180 exemplar, av en doktorsavhandling som ska tryckas inför disputation. Nämnden uppdrar åt institutionen att avsätta som mest 25 000 per avhandling i tryckningsbidrag. Därtill kommer ytterligare kostnader för elektronisk arkivering, sammanlagt högst 350 000 kr. Därutöver uppdrar nämnden åt institutionen att avsätta extra sökbara medel för språkgranskning motsvarande 150 000 kr. Fakultetsnämnden har beslutat att alla fakultetens avhandlingar skall arkiveras elektroniskt i DiVA. Doktorander vid teologiska fakulteten skall leverera avhandlingen en digital fil i PDF-format för arkivering som lagras i DiVA. Doktoranden kan sedan själv besluta om och när avhandlingen skall publiceras elektroniskt och vara fritt tillgänglig i DiVA. 3.4.6 Extern handledning Nämnden uppdrar åt institutionen att avsätta 350 000 kr för extern handledning. För att bibehålla och stärka kvaliteten i forskarutbildningen bör teologiska fakulteten ha generös hållning vad gäller extern handledning. Om särskilda skäl föreligger kan denna summa också rymma omkostnader för att externa handledare skall delta vid disputation. 3.4.7 Arvoden sakkunniga Nämnden uppdrar åt institutionen att avsätta 100 000 kr för arvoden till sakkunniga vid slutseminarier. I denna summa skall också rymmas kostnader i samband med slutgranskning av avhandlingsmanus, i de fall ett ämne önskar kalla en granskare utanför institutionen. Medlen disponeras av prefekten. 19