Ändring av tillstånd för vindkraft vid Sandtjärnberget i Härjedalens kommun, Jämtlands län

Ändring av tillstånd för vindkraft vid Sandtjärnberget i Härjedalens kommun, Jämtlands län Miljökonsekvensbeskrivning Produktion: Enetjärn Natur AB 2015

Detta dokument är en inlaga i NV Nordisk Vindkraft AB:s ansökan om ändringstillstånd för vindkraftanläggning med upp till 11 vindkraftverk vid Sandtjärnberget i Härjedalens kommun. Utredningen har genomförts under tiden april 2015 till juli 2015. Följande personer har medverkat i utredningen: Tryggve Sigurdson projektledare, beskrivningar och bedömningar samt fotomontage. Civilingenjör med stor erfarenhet av tillståndsprocesser och MKB för vindkraft. Janne Dahlén - beskrivningar och bedömningar. Biolog med stor erfarenhet av MKB avseende vindkraft. Karolina Adolphson intern kvalitetsgranskning. Stor erfarenhet av MKB både ur myndighets- och konsultperspektiv. Samtliga är verksamma vid Enetjärn Natur AB. Omslagets foto: Vy från Heden mot Sandtjärnberget. Fotomontage med nio st 230 m höga vindkraftverk, vilket är troligt största antal med denna totalhöjd. Foto: Enetjärn Natur. Foto: Enetjärn Natur AB. Kartmaterial har använts med tillstånd från Lantmäteriet: Lantmäteriet Medgivande R50171088_140001 2

Innehåll Icke-teknisk sammanfattning...4 Området vid Sandtjärnberget... 4 Valet av lokalisering... 4 Samråd... 4 Anläggningen... 5 Konsekvenser... 5 1 Inledning...6 1.1 Sökanden... 6 1.2 Syfte med MKB...7 1.3 Om MKB-dokumentet en läsanvisning...7 1.4 Om samrådsprocessen...7 1.5 Vindkraft bakgrund och nationella målsättningar... 8 2 Lokalisering och beskrivning av anläggningen...10 2.1 Beskrivning av projekt Sandtjärnberget...10 2.2 Alternativ... 13 2.3 Nollalternativ...15 3 Bedömda... 16 3.1 Metodik...16 3.2 Konsekvenser för landskapsbilden...18 3.3 Konsekvenser för naturmiljöer, fåglar och övrig fauna...28 3.4 Konsekvenser för friluftslivet... 31 3.5 Konsekvenser för kulturmiljön... 32 3.6 Konsekvenser för rennäringen... 33 3.7 Konsekvenser för användningen av naturresurser...34 3.8 Konsekvenser för luftfartens intressen...35 3.9 Konsekvenser genom ljudutbredning...36 3.10 Konsekvenser genom skuggutbredning...38 3.11 Säkerhet... 40 3.12 Konsekvenser under byggtiden...41 Källor... 43 Bilagor...44 3

Icke-teknisk sammanfattning NV Nordisk Vindkraft AB ansöker om ändringstillstånd för en vindkraftanläggning med upp till 11 vindkraftverk vid Sandtjärnberget öster om Sveg i Härjedalens kommun, Jämtlands län. För att på ett bättre sätt utnyttja den befintliga vindresursen önskar NV Nordisk Vindkraft AB höja den maximala totalhöjden för vindkraftverken till en maximal höjd av 230 m i stället för nu tillståndsgivna maximalt 175 m. Området vid Sandtjärnberget Sandtjärnbergets projektområde för vindkraft ligger sydväst om byn Ängersjö i sydöstra delen av Härjedalens kommun. NV Nordisk Vindkraft AB, hädanefter benämnt NV, har idag genom dotterbolaget Sandtjärnberget Vindkraft AB tillstånd att uppföra och driva en vindkraftanläggning med Totalhöjden för ett vindkraftverk beräknas som 11 vindkraftverk med maximalt 175 m totalhöjd höjden från markytan till rotorbladets spets när på Sandtjärnberget. det är riktat uppåt i dess högsta läge. Valet av lokalisering Den beskrivs också som navhöjd+radien av rotorn. För att bättre nyttja vindresursen vill NV nu ansöka om en ändring av tillståndet för att öka den maximala totalhöjden för vindkraftverken till 230 m. Förutsättningarna för ett ändrat tillstånd har undersökts i en öppen och samordnad utredningsprocess. Detta har skett genom de samråd som genomförts med berörda myndigheter, företag och organisationer liksom med allmänheten i bygden och genom upprättande av en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) som belyser både tekniska och miljömässiga aspekter av det förändrade tillståndet. Samråd Samrådsprocessen påbörjades under maj 2015 med att en samrådsinbjudan skickades till myndigheter, organisationer och särskilt berörda. Samrådsmöten har hållits med Länsstyrelsen i Jämtlands län, Härjedalens kommun samt allmänheten. Synpunkter som inkommit, bl.a. som yttranden från organisationer och myndigheter, är sammanställda i en samrådsredogörelse (se bilaga 1). 4

Anläggningen Ansökan om tillståndsändring avser enbart att det befintliga tillståndet ändras på punkten om maximal tillåten totalhöjd. Bolaget ansöker om lov att bygga vindkraftverk med en totalhöjd om högst 230 m istället för maximalt 175 m i gällande tillstånd. Alla övriga villkor och begränsningar i det ursprungliga tillståndet lämnas oförändrade. Miljökonsekvensbeskrivningen behandlar enbart de som den sökta ändringen bedöms ge upphov till. 1 Konsekvenser De som beskrivs i tabell 1 nedan är kvarstående efter det att skadeförebyggande åtgärder vidtagits. Tabell 1. Konsekvensbedömningen för respektive temaavsnitt (landskapsbild, naturmiljö, kulturmiljö, naturresurser etc.) är preciserad i en skala där grunderna för bedömningen redovisas. Rennäringen redovisas dock inte på detta sätt. Samhälls- eller bevarandeintresse Förändring av landskapsbilden Konsekvenser för naturmiljö, fåglar och övrig fauna Konsekvenser för friluftslivet Konsekvenser för kulturmiljön Konsekvenser för användningen av naturresurser Konsekvenser för luftfartens intressen Bedömda Liten förändring, främst genom påverkan på synupplevelsen. Under dygnets mörka timmar synbarhet på fler platser på grund av högre placering av hinderbelysningen. Obetydliga. Landmiljöer påverkas positivt. Viss påverkan genom att kollisionsrisken för framför allt rovfåglar kan öka. Obetydliga. Möjligheterna att fortsatt utöva friluftsliv och uppleva naturen påverkas inte, Obetydliga. Positiva. Faktisk markpåverkan är den samma eller minskar och skogsbruk påverkas ej, däremot möjliggörs ett bättre nyttjande av naturresursen vind inom projektområdet. Obetydliga. Konsekvenser för rennäringen Obetydliga. Konsekvenser genom ljudutbredning Konsekvenser genom skuggor och reflexer Konsekvenser för risker och säkerhet Obetydliga. Gällande ljudvillkor för bostadsfastigheter överskrids ej vid några fastigheter. Obetydliga. Gällande rekommendation för bostadsfastigheter överskrids ej vid några fastigheter. Obetydliga. Konsekvenser under byggtiden Obetydliga. 5

11 Inledning Kapitlet ger en introduktion till projektet, redovisar hur MKB-dokumentet relaterar till övriga handlingar som ingår i ansökan samt ger en kort beskrivning av det genomförda samrådet. Sandtjärnbergets projektområde för vindkraft ligger sydväst om byn Ängersjö i sydöstra delen av Härjedalens kommun. NV har idag genom dotterbolaget Sandtjärnberget Vindkraft AB tillstånd att uppföra och driva en vindkraftanläggning med 11 vindkraftverk med maximalt 175 m höga vindkraftverk med maximalt 112 m rotordiameter på Sandtjärnberget. För att bättre nyttja vindresursen vill NV nu ansöka om en ändring av tillståndet för att öka den maximala totalhöjden för vindkraftverken till 230 meter. Förutsättningarna för ett ändrat tillstånd har undersökts i en öppen och samordnad utredningsprocess. Detta har skett genom de samråd som genomförts med berörda myndigheter, företag och organisationer liksom med allmänheten i bygden och genom upprättande av en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) som belyser både tekniska och miljömässiga aspekter av det förändrade tillståndet. Ansökan om ändringstillstånd enligt miljöbalken färdigställdes i juli 2015. Detta regleras i 16 kap 2 miljöbalken. Där framgår att Vid ändring av en miljöfarlig verksamhet får tillståndet begränsas till att enbart avse ändringen (ändringstillstånd. I denna handling benämns det ändring av tillstånd. MKB:n tillsammans med en samrådsredogörelse bifogas ansökan om ändring av tillstånd. 1.1 Sökanden Sökanden i detta tillståndsärende är Sandtjärnberget Vindkraft AB, vilket är ett helägt dotterbolag till NV. Företagets kontaktperson är: Johan Roger NV Nordisk Vindkraft AB Lilla Bommen 1 411 04 Göteborg Email: johan.roger@nordiskvindkraft.se NV, tidigare RES Skandinavien AB, bildades 2002 och huvudkontoret ligger i Göteborg. Företaget är ett dotterbolag inom RES Ltd i Storbritannien, ett av världens ledande vindkraftsföretag. RES Ltd startades 1981 och sedan starten har bolaget utvecklat och byggt vindparker runt om i världen med en total installerad effekt på över 8 000 MW och har av dessa driftansvar för ca 1000 MW. NV projekterar, bygger och driver vindparker i Norden. Bolaget har utvecklat och byggt vindparker med installerad effekt på 380 MW i Sverige. För närvarande pågår projektering av ett flertal vindkraftparker. 6

1 NV äger även 25 % av vindparken i Havsnäs, Strömsunds kommun, som togs i bruk under år 2010. Med sina 48 vindkraftverk och totala effekt på 95,4 MW är det en av Sveriges största landbaserade vindparker. 1.2 Syfte med MKB Syftet med en MKB är enligt 6 kap Miljöbalken att identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter som verksamheten kan medföra dels på människor, djur, växter, mark, vatten, luft, klimat, landskap och kulturmiljö, dels på hushållningen med mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt, dels på annan hushållning med material, råvaror och energi. Vidare är syftet att möjliggöra en samlad bedömning av dessa effekter på människors hälsa och miljön. För Sandtjärnberget finns ett tillstånd att bedriva en vindkraftsanläggning inom det redovisade området (Figur 1 på sidan 11). Tillståndet omfattar en gruppstation av totalt 11 st vindkraftverk inom flexzonerna som angavs i ansökan och MKB. Det nuvarande tillståndet är begränsat till en totalhöjd för vindkraftverken på 175 m. NV har nu för avsikt att ansöka om en ändring av tillståndet för att kunna bygga vindkraftverk med en totalhöjd av upp till 230 m. Denna MKB är avgränsad till att enbart beskriva miljöna av denna ändring. 1.3 Om MKB-dokumentet en läsanvisning MKB är dels ett huvuddokument som i text och bild redogör för projektet och dess avseende en förändrad totalhöjd, dels kartor och utredningar som redovisas som bilagor. Nedan följer en läsanvisning som beskriver hur strukturen av MKB:n ser ut. MKB:n inleds i kapitel 2 med en beskrivning av den planerade vindkraftanläggningen enligt befintligt tillstånd, dess lokalisering och tekniska förutsättningar. Det ges också en beskrivning av den sökta förändringen av tillståndet. Kapitel 3 innehåller själva konsekvensanalysen och beskriver na för miljön och människors hälsa och säkerhet av en ändring av totalhöjden för vindkraftutbyggnad vid Sandtjärnberget. 1.4 Om samrådsprocessen Samrådsprocessen inför ansökan om ändring av tillståndet för vindkraftsanläggningen vid Sandtjärnberget inleddes i maj 2015 med att NV bjöd in till samråd. Eftersom denna ansökan enbart avser en ändring av totalhöjden har NV avgränsat samrådskretsen så att endast de som bedöms beröras av ändringen har ingått. En förteckning av samrådskretsen finns 7

1i den bilagda samrådsredogörelsen (se bilaga 1). Samrådsparterna har dock bestått av länsstyrelse, kommun och berörda myndigheter, företag och organisationer. Därtill har samråd skett med allmänheten. Inför samrådet togs ett samrådsunderlag i form av ett utkast till MKB:n fram. Dokumentet kunde ses som en anvisning om hur den färdiga MKB:n skulle komma att utformas och vad den skulle innehålla. I utkastet beskrevs den planerade förändringen av verksamheten samt den därmed uppkomna miljöpåverkan på ett översiktligt sätt samt dess lokalisering, omfattning och utformning. Samrådet avslutades i och med att bolaget lämnade in sin tillståndsansökan. När länsstyrelsen mottagit ansökan och MKB och anser dem vara kompletta kungörs ärendet i ortspressen. Samtidigt skickas ansökan och MKB till remissinstanserna för yttrande. En aktförvarare utses, där intresserade kan ta del av handlingarna. De finns också tillgängliga hos länsstyrelsen. Den som har något att invända får tillfälle att yttra sig i skriftlig form till länsstyrelsen inom den tid som angivits i kungörelsen, vilket vanligtvis tre veckor. De inkomna yttrandena skickas till NV som får tillfälle att bemöta det som framförts. 1.5 Vindkraft bakgrund och nationella målsättningar Den planerade vindkraftanläggningen vid Sandtjärnberget kommer att ge ett tillskott till Sveriges behov av förnybar energi. Vindkraften ger inte några utsläpp, kräver inte några miljöfarliga bränsletransporter och är en långsiktigt hållbar energikälla. Vindkraften efterlämnar inte heller, till skillnad mot i stort sett all annan energi produktion, någon väsentlig miljöskuld som framtida generationer måste överta. Beräkningar visar att ett vindkraftverk redan efter ca åtta månader i drift har tjänat in den energiförbrukning som är nödvändig för att producera och uppföra vindkraftverket (Vindkraftshandboken, Boverket 2009). Vindkraften har av dessa skäl en god förankring i landets energi- och miljöpolitik. Det framstår idag som klart att produktionen av el från vindkraft kommer att få en viktig roll i landets framtida energiförsörjning. Vindkraften blir ett allt viktigare komplement till exempelvis vattenkraft och kärnkraft. Sveriges energipolitik syftar till att underlätta omställningen till ett ekologiskt uthålligt samhälle genom att effektivisera elanvändningen, underlätta övergången till förnybara energislag och se till att den elproduktionsteknik som används är miljömässigt acceptabel. I början av 2009 antogs ett nytt EUdirektiv om främjande av användningen av förnybar energi. I direktivet fastställs ett mål om att Sverige 2020 ska ha 49% förnybar energi. Riksdagen beslutade emellertid i juni 2009 om en ambitionshöjning till minst 50% i enlighet med propositionen om En sammanhållen klimat- och energipolitik. I ovan nämnda proposition föreslog regeringen i mars 2009 en planeringsram för vindkraft på 30 TWh, varav 20 TWh på land och 10 TWh till havs. Riksdagen beslutade i juni 2009 i enlighet med regeringens förslag. Syftet med en planeringsram är att synliggöra vindkraftsintresset i den fysiska planeringen. 8

2 Ramen anger således de nationella anspråk som vindintresset har på tillgång till mark- och vattenområden. Elcertifikatsystemet är ett marknadsbaserat stödsystem för utbyggnad av elproduktion från förnybara energikällor i Sverige och det ska bidra till ett mer ekologiskt hållbart energisystem. Målet med systemet är att öka elproduktionen från förnybara energikällor med 25 TWh från 2002 års nivå fram till år 2020. Tillsammans med Norge ska ytterligare 13,2 TWh förnybar el produceras mellan åren 2012 och 2020. Den förnybara elproduktion som främst kommer att byggas ut inom ramen för systemet är vindkraft och biobränslebaserad kraftvärme. Övriga förnybara energislag kommer endast att bidra med någon TWh. 9

2 Lokalisering och beskrivning av anläggningen Kapitlet beskriver hur den tillståndsgivna verksamheten planeras förändras, dess lokalisering och tekniska förutsättningar. Inledningsvis beskrivs också hur projektet ser ut och vilka tillstånd som finns idag. 2.1 Beskrivning av projekt Sandtjärnberget NV erhöll 2013 tillstånd enligt 9 kap. Miljöbalken att uppföra och driva en vindkraftanläggning vid Ängersjökölen i Härjedalens kommun, Jämtlands län (Länsstyrelsen i Västernorrland 2013). Projektområdet omfattar fastigheterna Ägersjö 5:1, 6:2, 7:2, 10:11 och 15:1 i Härjedalens kommun. Tillståndet omfattar en etablering av upp till 11 vindkraftverk med en maximal totalhöjd av 175 m (Länsstyrelsen i Västernorrlands län, 2013). Projektets för miljön finns närmare beskrivna i den MKB som bilagts den ursprungliga ansökan (NV 2011). Projektområdet består till stora delar av skogsmark och ligger i ett höglänt område med tre markanta toppar, Sandtjärnberget, Korpåsen och Igulsberget, ca 4 km sydväst om byn Ängersjö. Projektområdet är ca 417 ha (4,17 km 2 ) och höjden varierar mellan 460 och 615 m ö.h. Anledningar till att denna lokalisering valts ut är enligt den tidigare MKB:n bl.a. goda vindförhållanden, närheten till nödvändig infrastruktur och långa avstånd till bebyggelse. Sandtjärnberget berörs inte av något motstående intresse enligt offentliga uppgifter och det ingår inte i någon samebys ordinarie betesområde. Det är dessutom utpekat som prioriterat för vindkraft i Härjedalens kommuns tilläggsplan för vindkraft. De tekniska och planmässiga förutsättningarna får därför anses som mycket goda ( NV 2011). De inventeringar och samråd som genomförts inför färdigställandet av den tidigare MKB:n har visat på naturvärden i form av våtmarker och äldre barrskog. Vindkraftanläggningen har kunnat anpassas så att den inte gör intrång i dessa områden med högre naturvärde. Inom projektområdet finns inga områden med lagstadgat skydd. Sammantaget har anläggningen utformats på ett sätt som gjort att Länsstyrelsen i Västernorrlands län 2013-04-16 beslutat om tillstånd enligt miljöbalken för anläggningen. Tillståndet gäller för upp till 11 vindkraftverk med en maximal höjd av 175 m. Totalhöjden är höjden från marknivå upp till toppen på Projektområdets avgränsning finns presenterad i figur 1. 10

2 Projektområde 0 6 12 km 1 Projektområdet för vindkraft vid Sandtjärnberget 11

2Beskrivning av den förändring som avses göras Vind är en form av naturtillgång. Platserna där vinden finns i en sådan omfattning att den är möjlig att nyttja för vindkraft är dock begränsade. Miljöbalken anger i sin portalparagraf bl.a. att mark, vatten och fysisk miljö i övrigt ska användas så att en från ekologisk, social, kulturell och samhällsekonomisk synpunkt långsiktig god hushållning tryggas. I befintligt tillstånd har NV tillstånd för 11 vindkraftverk med en totalhöjd på 175 m. Teknikutvecklingen går snabbt framåt när det gäller vindkraftverk och det finns idag betydligt mer effektiva vindkraftverk än vad som var tillgängligt vid projektets tillståndsansökan 2010. NV ansöker därför om en ändring av detta tillstånd avseende totalhöjden och yrkar nu på en maximal totalhöjd på 230 m, d.v.s. en höjning med 55 m. Med totalhöjd menas vindkraftverkets högsta höjd från markytan när ett rotorblad pekar rakt upp. En höjning av totalhöjden ger möjlighet att på samma yta utvinna mer energi. Den högre totalhöjden och längre rotorblad ställer krav på större avstånd mellan vindkraftverken, för att undvika inbördes påverkan genom turbulens. Pågående utredningar tyder på att den troligaste parkstorleken med 230 meter totalhöjd är 9 vindkraftverk. Skulle det visa sig att turbinmodellen som slutligen väljs har en lägre totalhöjd kan projektområdet istället ge möjlighet till 11 vindkraftverk. Antal verk som slutligen uppförs är därav beroende av totalhöjden på den vindkraftverksmodell som väljs. Vilken typ av vindkraftverk som kommer att användas är idag inte bestämt men en totalhöjd på 230 m ger ett bra urval av modeller för att optimera energiutbytet. NV gör gällande att en produktionsökning kommer att ske. Ökningens storlek kan dock inte beräknas eftersom produktionsvärden på de vindkraftverk som planeras ännu inte finns tillgängliga. Totalhöjd 230 m Eftersom NV endast avser ansöka om ändring av tillstånd avseende totalhöjden bygger konsekvensbedömningen i detta MKB-utkast på Totalhöjd 175 m samma antal verk som i det gällande tillståndet, men att totalhöjden höjts till 230 m. Konsekvensbedömningarna bygger också på att varje vindkraftverk har 140 m rotordiameter. 200 m 150 m 100 m En del av materialet som visas upp i samrådet är på 9 vindkraftverk med 230 meters totalhöjd, eftersom det enligt NV är det mest troliga maximala antalet räknat på de största vindkraftverken. 50 m 2 Illustration av en ökning av totalhöjd från 175 meter enligt befintligt tillstånd till 230 meter som ändringsansökan avser. 12

2 Bolaget ansöker även om uppskjuten ingångsättningstid. Alla övriga villkor och begränsningar i det Vindkraftverken kommer att placeras inom de flexzoner som framgår av gällande tillstånd. ursprungliga tillståndet lämnas oförändrade. Markanspråk Beräkningen av vindparkens markanspråk har uppdaterats. Det totala markanspråket för 11 vindkraftverk vid Sandtjärnberget beräknas bli 50,8 ha, se vänstra tabellen i figur 3. Av detta är 34,8 ha permanent markanspråk under drifttiden. Beräkning avser både 175 m och 230 m höga vindkraftverk. NV gör bedömningen att höjningen av vindkraftverken inte innebär att det totala markanspråket ökar. I figur 3 visas också en jämförelse mellan det maximala markanspråket med 11 vindkraftverk och det troliga markanspråket med 9 vindkraftverk, vilket är det troliga scenariot med maximal totalhöjd. Med 9 vindkraftverk minskar markanspråket med 6,1 ha. Minskningen beror främst på att det nya vägsystemet blir mindre omfattande med färre vindkraftverk. Den nya beräkningen avseende markanspråk är inte jämförbar med beräkningen i den ursprungliga MKB:n där det permanenta markanspråket angavs till 37,1 ha. Skillnadena består främst i att utformningen av vindkraftanläggningen nu har ett bättre optimerat vägnät. Markanspråket per uppställningsplats har däremot blivit större. NV:s erfarenheter av byggnation av flera vindparker de senaste åren har visat att man tidigare underskattat vilket markanspråk som krävs för dessa. 2.2 Alternativ Lokaliseringen är given och prövad. Platsen har funnits lämplig för etablering av vindkraft. Med anledning av detta redovisas inga ytterligare lokaliseringsalternativ. Däremot är ett anläggande av lägre vindkraftverk, enligt gällande tillstånd, ett genomförbart utformningsalternativ. Detta är därmed att betrakta som ett nollalternativ och redovisas under avsnitt 2.3. 13

2Sandtjärnberget Markanspråk med 11 vindkraftverk Sandtjärnberget Markanspråk med 9 vindkraftverk 3 Jämförelse av markanspråk mellan en anläggning med 11 vindkraftverk och 9 vindkraftverk, som är det mest troliga maximala antalet räknat på de största vindkraftverken, vid Sandtjärnberget (uppgifter från NV) 14

2.3 Nollalternativ 2 Alternativet till att öka storleken på vindkraftverken vid Sandtjärnberget är att en vindkraftsanläggning med upp till 11 verk och en maximal totalhöjd på 175 m byggs enligt det tillstånd som redan finns (Länsstyrelsen Västernorrland, 2013). Det innebär att man går miste om en möjlig produktionsökning och därmed får svårare att uppnå EU:s och Sveriges uppsatta mål för förnybar energi, se även avsnitt 1.4. För att nå målen om utbyggnaden av vindkraft innebär nollalternativet att motsvarande mängd energi utvinns på någon annan plats eftersom man inte utnyttjar Sandtjärnbergets potential för energiproduktion fullt ut. I första hand är då alternativet att ytterligare mark måste tas i anspråk när vindkraftverk anläggs på annan plats. Nollalternativet kan också innebära att det tillskott av el-energi som skulle produceras vid Sandtjärnberget istället måste ersättas med el-energi som producerats på annat sätt, företrädesvis såsom en blandning av svensk kärnkraft, kolkondenskraft och annan vindkraft. En variant på nollalternativet är att den uteblivna energiproduktionen från vindkraftanläggningen ersätts på marknaden med motsvarande mängd importerad el-energi från kolkondenskraftverk i andra delar av Europa. Den el-energi som kan produceras i den planerade vindkraftanläggningen skulle således i nollalternativet ersättas med miljömässigt sämre alternativ, med bl.a. ökad klimatpåverkan som följd. 15

3 Bedömda Kapitlet beskriver förutsättningarna samt na för miljön och människors hälsa och säkerhet vid en ändring av tillståndet för vindkraftsutbyggnad vid Sandtjärnberget. Konsekvenserna är de som bedöms kvarstå efter åtaganden om skadeförebyggande åtgärder. 3.1 Metodik Kapitel 3 beskriver na av en vindkraftanläggning vid Sandtjärnberget. För varje temaavsnitt om landskapsbild, naturmiljö etc. beskrivs påverkan, effekter och som bedöms uppstå till följd av den ändring av tillståndet för vindkraftanläggningen som beskrivits ovan (kapitel 2). De redovisade na är de som kvarstår efter att föreslagna skadeförebyggande åtgärder vidtagits. Struktur i respektive temaavsnitt För varje temaavsnitt som beskrivs i kapitlet (landskapsbild, naturmiljö, kulturmiljö, naturresurser etc.) redogörs inledningsvis för vilka bedömningsgrunder som har varit vägledande i arbetet. Därefter behandlas de skadeförebyggande åtgärder som är aktuella att genomföra och som utgör åtaganden som NV kommer att använda i den fortsatta planeringen. Slutligen görs en samlad bedömning av na samt en redovisning av de osäkerheter som präglar analysen. Bedömningsgrunder och stegvis konsekvensanalys Bedömning av påverkan och som uppstår på hälsa, miljö och naturresurser till följd av en ändrad totalhöjd för den tänkta vindkraftanläggningen analyseras och redovisas med utgångspunkt från bedömningsgrunder. Konsekvenserna bedöms i regel i en femgradig skala (se Tabell 2). Bedömningsgrunderna för temaavsnitten preciseras i en tabell. Analysen av sker i flera steg, även om den inte alltid redovisas med alla steg i själva handlingen: Påverkan Påverkan är det fysiska intrång som verksamhetsutövaren orsakar, t.ex. att vindkraftverken inverkar på mängden tillgängligt livsrum för olika fågelarter. Effekt Effekt är den förändring av miljökvalitet som uppstår där vindkraftverken placeras, t.ex. försämrade möjligheter till nyttjande av området för vissa fågelarter. 16

3 Konsekvens är en värdering av effekten med hänsyn till vad konsekvensen betyder för olika intressen, Konsekvens t.ex. minskade jaktmarker för fåglar innebär populationsminskningar. Om inget annat anges redovisas en negativ konsekvens. Säkerhet i bedömningarna Redovisningen av är bedömningar av vilka nya som kan förväntas uppstå till följd av den nya utformningen av vindkraftanläggningen. Det är viktigt att betona att bedömningarna är förknippade med osäkerheter. För var och en av de aspekter som belyses i miljökonsekvensbeskrivningen görs avslutningsvis ett försök att redovisa vilka osäkerheter som präglar analysen. Säkerheten i bedömningen redovisas som stor, måttlig eller liten. Tabell 2. Konsekvensbedömningen för respektive temaavsnitt (landskapsbild, naturmiljö, kulturmiljö, naturresurser etc.) är preciserad i en skala där grunderna för bedömningen redovisas. Rennäringen redovisas dock inte på detta sätt. Stora Måttliga Små Obetydliga Positiva 17

3.2 Konsekvenser för landskapsbilden Landskapsbild och na för denna är subjektiva begrepp som utgår från människans upplevelse av landskapet och sina omgivningar. Av denna anledning väljer vi att inte lägga in värderingarna positiv eller negativ när det gäller na för landskapsbilden. I stället redogör vi för hur stor förändringen av landskapsbilden bedöms bli jämfört med det ursprungliga, redan tillståndsgivna, utformningsalternativet med 175 m totalhöjd. Ändrad storlek Projektområdet ligger på ett höjdområde i en tämligen glesbefolkad del av Sverige. Eftersom projektområdet ligger på en höjd kommer vindkraftverken att vara väl synliga på långt håll. En ökning av totalhöjden innebär att vindkraftverken kommer bli synliga från ett längre avstånd och på fler platser än vad som tidigare beskrivits inför det befintliga tillståndet. Även om det blir färre vindkraftverk i scenariot med maximal totalhöjd kommer vindkraftanläggningen genom den högre totalhöjden att påverka landskapsbilden på fler platser. Inom närzonen, ca 0-6 km, kommer den planerade ändringen av vindkraftverkens höjd i stort sett att innebära att fler vindkraftverk kommer att vara synliga från platser där de enligt nolllalternativet redan skulle vara synliga. Vindkraftverken inom anläggningen kommer däremot inte att synas från fler platser inom närzonen. De närmaste byarna är Heden och Ängersjö (3,7 respektive 4,5 km nordost om projektområdet). Fritidsbebyggelse finns vid fäbodvallarna Öjingsvallen, Kullvallen och Sandtjärnbergsvallen och längs med sjöarna Sangen och Målingens stränder. Längre från den planerade anläggningen i norr och nordost ligger byarna Remmen, Kolsätter, Rismyr, Älvros och Vänsjö. Det närmaste riksintresseområdet för kulturmiljövården, Älvros, ligger ca 13 km nordväst om utredningsområdet och är utpekat som en kyrkby med kontinuitet från medeltiden med stora utmarker. Från Heden och Ängersjö kommer hela vindkraftanläggningen att synas och från Vänsjö kommer den att synas på långt håll. Från Öjingsvallen kommer vindkraftverken i dagsläget att skymmas av Ängersjökölen samt av uppvuxen skog. Vindkraftverken kommer inte att synas från Kolsätter och troligtvis inte heller från Remmen eftersom sikten skyms av Suaberget. Delar av vindkraftanläggningen kommer att synas på ett långt avstånd från Älvros centrala och västra delar. Däremot kommer sikten från Rismyr att vara skymd av Suaberget. För att göra det möjligt att få en uppfattning om hur förändringen av vindkraftanläggningen kommer att upplevas bifogas fotomontage från samma platser som i tidigare MKB (bilaga 3-7). De fotopunkter varifrån fotomontage tagits fram är (med avstånd till projektområdet inom parentes): Ängersjö (4,5 km) Heden (3,7 km) Heden (3,7 km) - kumulativt med näraliggande projekt Ängersjökölen och Svartåsen Vänsjö (11,1 km) 18

Vänsjö (11,1 km) - kumulativt med näraliggande projekt Ängersjökölen och Svartåsen Kullvallen (1,7 km) Halla (3,5 km) Öjingsvallen (6 km) Sandtjärnbergsvallen (inom projektområdet) 3 Fotomontagen visar den planerade vindkraftanläggningen med 230 m höga vindkraftverk med 140 meters rotordiameter, de högsta som kan bli aktuella att anlägga vid Sandtjärnberget. Notera att de fotomontage som presenteras i bilaga 3-7 ska betraktas utskrivna i A3-format och med det betraktelseavstånd som anges i respektive bild för att ge en så korrekt och realistisk bild som möjligt. I projektets tidigare MKB redovisades även fotomontage från Remmen och Målingens östra strand ( NV 2011). Av dessa fotomontage framgick tydligt att samtliga vindkraftverk blir dolda av terräng eller skog. Detta kommer inte att förändras med den ökade totalhöjden. Fotomontagen visar den planerade vindkraftanläggningen med 230 m höga vindkraftverk med 140 meters rotordiameter, de högsta som kan bli aktuella att anlägga vid Sandtjärnberget. Från byarna Ängersjö, Heden och Vänsjö kommer vindkraftverken på Sandtjärnberget att ses. En högre totalhöjd innebär att varje vindkraftverk får en större påverkan på landskapsbilden (se figur 4). Om antalet verk minskar (vilket är det troliga med maximal totalhöjd) bedöms förändringen vara liten trots att höjden på vindkraftverken ökar. Från de närmaste fotopunkterna Sandtjärnbergsvallen och Kullvallen kommer förändringen att bli större beroende då att endast de närmaste verken kommer att upplevas och då ökar den högre totalhöjden och den större rotordiametern förändringen av den visuella upplevelsen. För Sandstjärnbergsvallen innebär det ökade markanspråket per vindkraftverk för uppställningsyta m.m. en större lokal påverkan på landskapet. 30% högre totalhöjd Totalhöjd 230 m Ca 60% större yta Totalhöjd 175 m Sjön Sangen är belägen 2,5 km sydost om Sandtjärnberget, 1,5 km sydväst om den tillståndsgivna vindkraftanläggningen på Ängersjökölen och 2,5 km nordväst om den ansökta vindkraftanläggningen på Svartåsen. Kring sjön ligger fyra fritidshus som därmed kan komma att få vindkraftverk i flera väderstreck. Från sjön och öppna ytor kring sjön kommer därmed landskapsbildsförändringen kumulativt att bli mycket stor med de tre planerade vindkraftparkerna. Fritidshusen kring sjön är vända mot söder och omgivna av skog, vilket minskar landskapsbildspåverkan från Sandtjärnberget. En ökad totalhöjd innebär att förändringen kom- 4 Storleksjämförelse mellan vindkraftverk enligt befintligt tillstånd (totalhöjd 175 meter) och vindkraftverk enligt ändringsansökan (totalhöjd 230 meter). När höjden ökar med 30% ökar synintrycket av varje vindkraftverk inklusive tornet (arean i synfältet) med ca 60% (jämförelsen bygger på en ökning av rotordiametern från 112 meter till 140 meter). Med större vindkraftverk kommer troligen färre vindkraftverk att rymmas och med större rotordiameter roterar vindkraftverken med färre varv per minut. 19

3 5 Vy mot Sandtjärnbergets vindkraftpark från Heden. Överst med den layouten enligt gällande tillstånd med 11 st 175 m höga vindkraftverk och nederst motsvarande layout med 11 st 230 m höga vindkraftverk. 20

3 mer att bli ytterligare större och vindkraftverken kommer att uppfattas som större och från fler platser i fritidsbebyggelsens närhet. Under samrådet har både länsstyrelsen i Gävleborgs län och Ljusdals kommun önskat en analys av eventuell landskapsbildspåverkan på Fågelsjö Gammelgård Bortom Åa, en av de sju hälsingegårdar som den 1 juli 2012 förtecknades på UNESCOs världsarvslista. Hälsingegården ligger ca 16 km sydväst om projektområdet Sandtjärnberget, på norra sidan om Fågelsjön i Ljusdals kommun och i den sydvästra delen av byn Fågelsjö. Enligt synbarhetsanalysen (se bilaga 10) kommer rotorblad från samtliga vindkraftverk på Sandtjärnberget att bli synliga både med 175 m totalhöjd och 230 m totalhöjd. Detta förutsätter dock att all vegetation och alla övriga mellanliggande hinder i Fågelsjö by skulle tas bort, vilket inte är troligt. Med nuvarande vegetation och bebyggelse blir inga vindkraftverk synliga från hälsingegården även med den högre totalhöjden. Förändringen av landskapsbilden från hälsingegården bedöms därmed bli obetydlig. Från de delar av Fågelsjö som har fri sikt mot nordost kommer vindkraftverken att bli mer synliga med högre totalhöjd, men förändringen blir obetydlig beroende på det stora avståndet. Hinderbelysning Enligt gällande föreskrifter utfärdade av Transportstyrelsen (TSFS 2013:9) måste vindkraftverk med högre totalhöjd än 150 meter förses med högintensivt blinkande vitt ljus för att varna luftfarten. Det innebär att vindkraftverken har en påverkan på landskapsbilden nattetid. I gällande föreskrifter står att: De vindkraftverk som står i ytterkant ska vara markerade med högintensivt, vitt, blinkande ljus. Ljuset ska riktas uppåt för att minska störningar för omgivande bebyggelse. På Sandtjärnberget kommer således de nordligaste och sydligaste vindkraftverken i respektive rad och något verk däremellan att förses med vita högintensivt blinkande varningslampor medan övriga vindkraftverk förses med röda lågintensiva varningslampor. Frekvensen på de vita högintensivt blinkande varningslamporna kommer att vara 40-60 blinkningar per minut. Hinderbelysningen kommer att upplevas som blinkande och fasta ljuspunkter. Denna belysning krävs även med gällande tillstånd för vindkraftverken. En ökning av totalhöjden kommer med dagens föreskrifter inte att innebära någon förändring av kraven på hinderbelysningen för luftfarten. Hur ett ljus uppfattas beror på dess omgivning; om omgivningen är ljus måste ljusintensiteten vara högre för att synas och om omgivningen är mörk kan ljuset synas bra trots att intensiteten sänks. Enligt gällande föreskrifter innebär det att den högintensiva hinderbelysningens ljusintensitet anpassas enligt följande; 100 000 cd (candela) på dagen, 20 000 cd vid gryning och skymning och 2 000 cd vid mörker. De konstgjorda ljuskällor som i dagsläget finns i landskapet kring projektområdet för vindkraft är framför allt knutna till bebyggelsen i de gårdar och byar som omger det, samt till vägnätet med trafik och gatubelysning. I landskapet kring Sandtjärnberget finns få konstgjorda ljuskällor, vilket gör att vindkraftverkens hinderbelysning kommer att framträda tydligt. Tillkomsten av nya ljuspunkter i landskapet 21

Tabell 3. Omgivande bebyggelse och besöksmål med antal invånare, riktning från projektområdet, ungefärligt avstånd mellan närmaste del av projektområdet och centrala delen av byn/platsen, höjd över havet i centrala delar av byn/platsen samt en bedömning av i vilken mån och hur vindkraftanläggningen blir synlig. Fotomontagenummer syftar till nummer i bilaga 3-7. Bedömning med utformning enligt befintligt tillstånd är i huvudsak hämtad från tidigare MKB. Två nya bebyggelseplatser har tagits med; Fritidsbebyggelsen kring sjön Sangen och Fågelsjö Gammelgård. Uppgifter om antal invånare i respektive by har erhållits från Härjedalens kommun i mars 2011. 3Bebyggelse och besöksmål Riktning och avstånd Höjd (m ö. h.) Fotomontage nr Invånare Bedömning med utformning enligt befintligt tillstånd Bedömd förändring med totalhöjd 230 m Ängersjö NO 4,5 km 405 1 40 Delar av bebyggelsen i byn är vänd mot söder, d.v.s mot Sandtjärnberget. Mellan byn och den planerade vindkraftanläggningen förekommer inga stora höjder. Hela vindkraftanläggningen kommer därför att synas från Ängersjö. Vindkraftverken kommer att bli mer synliga, mest från den östra delen, Svea. Med 11 vindkraftverk ca 60 % större synintryck och med 4 vindkraftverk ca 30% större synintryck. Heden NO 3,7 km 400 2 Heden är beläget på en udde i Ängersjön och har fri sikt mot Sandtjärnberget. Hela eller stora delar av den planerade vindkraftanläggningen kommer därför att synas tydligt från Heden. Vindkraftverken kommer att bli mer synliga. Ca 60 % större synintryck med 11 vindkraftverk ca 30 % större synintryck med 9 vindkraftverk. Aspåsen N 5 km 425-1 Byn är vänd mot söder. Troligtvis kommer den västra delen av vindkraftsanläggningen att vara skymd bakom Rödberget medan enstaka vindkraftverk placerade i den östra delen av utredningsområdet kan komma att synas från Aspåsen. Rotorbladen från vindkraftverken kommer att bli mer synliga. Några vindkraftverk (i den västra raden) är fortsatt helt dolda bakom Rödberget. Vänsjö NO 11,1 km 375 3 21 Byn är delvis vänd mot sydväst och mot den planerade vindkraftanläggningen. Vindkraftverk på Sandtjärnberget kommer att vara synliga från Vänsjö, men på ett stort avstånd. Främst är det rotorbladen som kommer att synas över trädtopparna. Vindkraftverken kommer att bli mer synliga. Nav och hinderbelysning kommer att synas över terrängen. Avståndet gör att påverkan på landskapsbilden blir liten Björnberg NO 15,5 km 420-5 Bebyggelsen ligger i en västsluttning. De södra delarna av den planerade vindkraftsanläggningen kommer att vara skymda av Ängersjökölen medan vindkraftverk placerade i den norra delen troligtvis blir synliga från Björnberg. Avståndet är långt. Vindkraftverken kommer att bli mer synliga. Nav och hinderbelysning kommer att synas över terrängen. Avståndet gör att påverkan på landskapsbilden blir liten. 22

Bebyggelse och besöksmål Riktning och avstånd Höjd (m ö. h.) Fotomontage nr Invånare Bedömning med utformning enligt befintligt tillstånd Bedömd förändring med totalhöjd 230 m 3 Kolsätter N 10 km 345-31 Byn är vänd i norr respektive västsluttning, bort från vindkraftsanläggningen. Sikten mot vindkraftsanläggningen kommer att vara skymd bakom Suaberget och Snöberget. Sikten mot vindkraftsanläggningen kommer att vara skymd bakom Suaberget och Snöberget även med totalhöjd 230 m. Remmen NV 9 km 430-67 Byn ligger nordväst om den planerade vindkraftanläggningen. Mellan byn och de planerade vindkraftverken ligger bergen Suaberget och Nipan vilka kommer att skymma sikten. Möjligtvis kan högst två vindkraftverk komma att synas från de västra delarna av byn, men i övrigt kommer inga vindkraftverk att synas från Remmen. Vindkraftverken blir mer synliga från de västra delarna av byn, men i övrigt kommer inga vindkraftverk att synas från Remmen. Öjingsvallen O 6 km 430 4 0 Öjingsvallen ligger invid sjön Stor-Öjingens strand. Mellan bostället och den planerade vindkraftanläggningen ligger höjderna Ängersjökölen (södra delen av berget) och Kullvallen. Sikten mot den planerade vindkraftanläggningen begränsas i dagsläget ytterligare av den skog som står väster om Öjingsvallen. Bedömningen är att endast delar av vindkraftverk kan komma att skymtas från Öjingsvallen. Vindkraftverken kommer att bli mer synliga från de östra delarna av fäbodmiljön, både beroende på ökad storlek och att ytterligare vindkraftverk kommer att bli synliga. Örnåsen O 11,8 km 410-0 Den planerade vindkraftanläggningen kommer att synas på ett långt avstånd från Örnåsen men bebyggelsen är främst vänd mot söder och mot Lill-Järvsjön, d.v.s bort från Sandtjärnberget. Vindkraftverken kommer att bli mer synliga. Ca 60 % större synintryck med 11 vindkraftverk ca 30 % större synintryck med 9 vindkraftverk. Avståndet gör att förändringen av landskapsbilden blir liten Kullvallen O 1,7 km 480 5 0 Husen ligger i sydostsluttning, d.v.s vända bort från den planerade vindkraftanläggningen. Enstaka delar av rotorblad kan komma att synas över trädtoppar bakom bebyggelsen men i övrigt kommer inte den planerade vindkraftanläggningen att synas från platsen. Vindkraftverken kommer att bli mer synliga från platser nära husen, både beroende på ökad storlek och att ytterligare vindkraftverk kommer att bli synliga från fler platser. 23

3Bebyggelse och besöksmål Kristoffersbodarna Riktning och avstånd V 4,8 km Höjd (m ö. h.) Fotomontage nr Invånare Bedömning med utformning enligt befintligt tillstånd 365-0 Bebyggelsen ligger lågt i terrängen invid Kristoffersbodtjärnen. Den planerade vindkraftsanläggningens södra del kommer inte att synas från Kristoffersbodarna på grund av Målingsberget. Däremot kan vindkraftverk från den norra delen av anläggningen att komma att synas, men troligtvis skyms dessa i dagsläget av uppvuxen skog. Bedömd förändring med totalhöjd 230 m Vindkraftverk från den norra delen av anläggningen kan komma att synas mer beroende på högre totalhöjd, men i dagsläget skulle dessa troligen skymmas av uppvuxen skog även med högre totalhöjd. Älvros NV 13 km 350-179 Samhället ligger invid Norrälven och Ljusnan, vänt mot söder och väster, dvs delvis mot den planerade vindkraftsanläggningen. Vindkraftverken kommer troligtvis till stor del att vara skymda av berget Nipan men kan komma att synas från Älvros västra delar. Avståndet är långt. Med totalhöjd 230 meter kommer rotorblad och hinderbelysning från vindkraftverken att kunna ses söder om Suaberget och över berget Nipan från platser i byn med fri sikt mot sydost. Avståndet gör att förändringen av landskapsbilden blir liten Krokströmmen NO 11,8 km 345-1 Bebyggelsen ligger i sluttningen ner mot Ljusnan. Avståndet är långt men vindkraftsanläggningen kommer troligtvis att synas från Krokströmmen. Vindkraftverken kommer att bli mer synliga. Avståndet gör att förändringen av landskapsbilden blir liten Nyhem NO 7,8 km 385-0 Bebyggelsen är vänd mot sydväst och mot den planerade vindkraftsanläggningen. Vindkraftverken kommer dock att vara skymda bakom Ängersjöberget och troligtvis inte att synas från Nyhem. Något vindkraftverk kan komma att synas över Ängersjöberget i den östra delen av byn. Halla N 3,5 km 430 6 0 Bostället är vänt mot söder och mot den planerade vindkraftanläggningen. Alla vindkraftverken kommer att synas från den öppna yta som omger byggnaderna vid Halla. Vindkraftverken kommer att bli mer synliga. Ca 60 % större synintryck med 11 vindkraftverk ca 30 % större synintryck med 9 vindkraftverk. Garpkölen S 4,5 km 671-0 Från bergstoppen har man vidsträckt utsikt. Man kommer tydligt att se de planerade vindkraftverken i norr. Vindkraftverken kommer att bli mer synliga. Ca 60 % större synintryck med 11 vindkraftverk ca 30 % större synintryck med 9 vindkraftverk. 24

Bebyggelse och besöksmål Riktning och avstånd Höjd (m ö. h.) Fotomontage nr Invånare Bedömning med utformning enligt befintligt tillstånd Bedömd förändring med totalhöjd 230 m 3 Målingens östra strand V 5 km 365 8 0 Vid Målingens strand ligger ett antal fritidshus, Dessa är främst vända ut mot vattnet, dvs från den planerade vindkraftanläggningen. Mellan sjön och utredningsområdet ligger Målingsberget som delvis kommer att skymma sikten från sjöns strand. Det är ändå möjligt att delar av vindkraftverk kommer att synas från stranden, över trädtopparna. Ytterligare vindkraftverk kommer att bli synliga över trädtopparna, främst för bebyggelse som ligger på öarna i Målingen, vänd åt öster. Sandtjärnbergsvallen Inom projektområdet 530 7 0 Fäboden ligger på Sandtjärnbergets östsluttning. Från fäboden kommer det närmaste vindkraftverket att synas tydligt, medan vindkraftverk längre ifrån husen troligtvis kommer att skymmas helt av omgivande skog. En höjning av vindkraftverken kommer att ytterligare förstärka det närmaste vindkraftverkets dominerande inslag i landskapsbilden. Sangen SO 2,5 km 445-0 Samtliga vindkraftverk blir synliga från sjön och över öppna ytor. Fritidshusen kring sjön i huvudsak vända mot söder och med omkringliggande vegetation. Stor till mycket stor förändring av landskapsbilden om man beaktar kumulativa effekter från Svartåsen och Ängersjökölen. Vindkraftverken kommer att bli mer synliga från platser med fri sikt mot väster. Ca 60 % större synintryck med 11 vindkraftverk ca 30 % större synintryck med 9 vindkraftverk. Fågelsjö SV 16 km 415-20 Från kulturmiljön Fågelsjö Gammelgård Bortom Åa kommer inga vindkraftverk att bli synliga beroende på skymmande vegetation och bebyggelse. Enstaka vindkraftverk blir synliga om nuvarande skog norr om byn avverkas. Avståndet gör att förändringen av landskapsbilden blir obetydlig 25

3kan, oavsett styrka, innebära att en känsla av orördhet går förlorad. Eftersom hinderbelysningen är monterad på vindkraftverkens högsta fasta punkt kommer ljuspunkterna från de tillståndgivna vindkraftverken att synas från platser med en öppen vy mot vindkraftverkens turbinhus, d.v.s. färre platser än från vilka man kan se vindkraftverkens rotorblad. Ljuset från hinderbelysningen blir svagare ju längre det färdas och samtidigt blir ljusbilden bredare och mindre intensiv. Högre maximala totalhöjden innebär en högre möjlig navhöjd, och således att hinderbelysningen därmed kan komma att placeras på en högre höjd över mark. Med totalhöjd 230 meter och rotordiameter 140 meter, som används i fotomontagen, kommer hinderljusen att vara ca 165 meter över marken jämfört med ca 125 meter över mark med gällande tillstånd (175 meter totalhöjd och 112 meter rotordiameter). Att hinderbelysningen kommer ca 40 meter högre upp innebär att den kommer att synas från fler platser i omgivningen. I näromgivningen kommer fler ljuspunkter att kunna ses över träd och andra skymmande hinder. Eftersom ljusen är riktade uppåt och på högre höjd over mark kommer de att uppfattas något svagare med högre totalhöjd. På längre avstånd innebär den högre totalhöjden att det från vissa platser kommer att kunna ses fler hinderljus över kringliggande berg. En indikation av ökningen ges genom att jämföra synbarhetsanalyserna i bilaga 12 och 13. Ljusen kommer emellertid inte att upplevas vare sig starkare eller svagare. Kumulativa effekter Inom närområdet till Sandtjärnberget planeras två ytterligare vindkraftanläggningar; 5 vindkraftverk vid Ängersjökölen ca 3 km öster om Sandtjärnberget och 15 vindkraftverk vid Svartåsen (f.d. Garpkölen) ca 5 km sydost om Sandtjärnberget. NV avser att parallellt med Sandtjärnberget lämna in en ändringsansökan för Ängersjökölen för ökad totalhöjd till 230 meter. Därför redovisas den anläggningen med denna totalhöjd och detta antal vindkraftverk i fotomontagen. Sammantaget visar fotomontagen att det kommer att ske en ökad förändring av landskapsbilden till följd av större vindkraftverk jämfört med befintligt tillstånd. I bilaga 6 och 7 redovisas fotomontage från Heden och Vänsjö där alla tre anläggningarna kommer att kunna ses samtidigt. Från vissa punkter i Heden och från den västra delen av sjön Sangen kan också de nordligaste vindkraftverken i den planerade anläggningen Kölvallen, med högst 92 vindkraftverk i Ljusdals kommun, 15-23 km öster om Sandtjärnberget, komma att ses. Ett montage från Heden finns i den komplettering som Kölvallen Vind AB lämnade till sin tillståndsansökan i december 2013 (Kölvallen Vind AB, 2013, bilaga 4, montage G1). 26

Samlad bedömning av na 3 Bedömningen är att en ökning av totalhöjden ger en liten förändring av synupplevelsen av vindkraftanläggningen. Konsekvenserna bedöms sammantaget vara små med en ökad synbarhet från omkringliggande bebyggelse med sikt mot parken. Säkerhet i bedömningen Bedömningen av påverkan på landskapsbilden bygger på studier av fotomontage och siktlinjeanalyser. Den metod som används för utformning av fotomontage är väl beprövad. Modellen utgår från programvaran WindPro som används inför de flesta vindkraftetableringar i Sverige. Fotomontage har begränsningar, bl.a. genom att de inte uppnår samma skärpa som i verkligheten, där ögat har en mycket god förmåga att fokusera på avlägsna objekt. Vindkraftverkens rotation kan heller inte visas på ett tryckt montage. Fotomontagen är också ett begränsat urval av möjliga utblickar mot vindkraftanläggningen. Bedömningen är ändå att det antal som redovisas här är tillräckligt för de bedömningar som krävs inför tillståndsprövningen. Av ovanstående skäl kan bedömningen av förändringen av landskapsbilden göras med stor säkerhet. Tabell 4. Bedömningsgrunder för påverkan på landskapsbilden. Bedömningen är att förändringen blir liten. Stor förändring Måttlig förändring Liten förändring Obetydlig förändring Ingreppet är stort, anläggningen dominerar landskapet eller kontrasten mot omgivande landskap är stor, ett mycket stort antal människor berörs. Ingreppet är stort. Kontrasten mot omgivande landskap är lokalt stor. Anläggningens dominans över omgivande landskap är måttlig eller liten, ett stort antal människor berörs. Ingreppet är måttligt. Anläggningens ingrepp i landskapet innebär att kontrasten och dominansen mot omgivande landskap är liten, ett måttligt antal människor berörs. Ingreppet är litet. Anläggningen samverkar med landskapet eller kontrasten mot omgivande landskap är liten, ett litet antal människor berörs. 27

3.3 Konsekvenser för naturmiljöer, fåglar och övrig fauna Skogliga naturvärden och våtmarker I samband med den naturvärdesinventering som låg till grund för den ursprungliga MKB:n identifierades ett antal områden som bedömdes hysa höga naturvärden och/eller vara känsliga för ingrepp. Våtmarksområdena inom inventeringsområdet är förhållandevis opåverkade och här återfinns de högsta naturvärdena. Enstaka objekt med äldre barrskog med högre naturvärde finns också. Den hänsyn som tagits till dessa objekt i den ursprungliga tillståndsansökan kommer fortsatt att gälla (NV 2011). Inga nya naturvärden finns registrerade i något av områdena (Skogens Pärlor 2015-05-07). Den kommande utökningen av turbinernas totalhöjd kommer inte att påverka markbundna naturvärden. Antalet turbiner kommer däremot att minska vilket medför att något mindre yta behöver tas i anspråk för vägar och turbinplaceringar. Sjöar och vattendrag Inom området finns en mindre tjärn. Norra delen av området avvattnas via Skogstjärnen, Gumtjärnen och Gumtjärnsbäcken ned i Ängersjön. Ängersjön tillhör Ängeråns (Ängraåns) avrinningsområde där det finns flodpärlmussla (starkt hotad, EN). De hänsynsåtgärder som angivits i den ursprungliga MKB:n kommer fortsatt att gälla. Inga bedöms uppstå för sjöar och vattendrag till följd av en högre totalhöjd på vindkraftverken. Fåglar En studie av påverkan från ett generationsskifte till större vindkraftverk på fågellivet har genomförts vid Näsudden på Gotland. Erfarenheter därifrån visar att en övergång till en större modell av vindkraftverk ger en ökad dödlighet av fåglar per verk. En ökning av rotordiametern från 112 m till de 140 m som redovisas i fotomontagen innebär en ökning Totalhöjd 230 m av svepytan med 56% per vindkraftverk. Om 25% större rotordiameter man utgår från att kollisionsrisken är kopplad Totalhöjd 175 m till svepytan, vilket är den rimligaste slutsatsen man kan dra från tillgängliga uppgifter Ca 56% större svepyta även om höjden kan spela en roll, så ökar kollisionsrisken. Däremot uppvägs denna ökning till viss del av att antalet verk troligen minskar. Sandtjärnberget är inte ett särskilt fågelrikt område och antalet kollisioner mellan vindkraftverk och fåglar antas därmed bli få även om det sker en ökning till följd av höjningen av verken. 200 m 6 Illustration av den ökade svepytan då rotordiametern ökar från 112 till 140 m. 150 m 100 m 50 m 28