Ändring av tillstånd för vindkraft vid Ängersjökölen i Härjedalens kommun, Jämtlands län

Transkript

1 Ändring av tillstånd för vindkraft vid Ängersjökölen i Härjedalens kommun, Jämtlands län Samrådsunderlag: utkast till miljökonsekvensbeskrivning (MKB) med förslag till vidare arbete Produktion: Enetjärn Natur AB 2014

2 Om MKB-utkastet - läsanvisning Utkastet till MKB utgör underlag för det samråd som Ängersjökölen Vindkraft AB genomför inom projektet. Dokumentet ska betraktas som en anvisning om vad den färdiga MKB:n kommer att innehålla. Här beskrivs därför anläggningens miljöpåverkan på ett översiktligt sätt. MKB- utkastet kommer således att utvecklas parallellt med samrådet och i takt med att företaget inhämtar uppgifter om förhållandena i området. En färdig MKB beräknas vara klar under sommaren I MKB-utkastet anges vad som bör utredas fram till färdig MKB och hur dessa aspekter kommer att utredas. MKB-utkastet anger också i vad mån resultatet av kommande utredningsarbete kan påverka utformningen av anläggningen. Följande personer har medverkat i utredningen: Tryggve Sigurdson projektledare, beskrivningar och bedömningar samt fotomontage. Civilingenjör med erfarenhet av tillståndsprocesser och MKB för vindkraft. Janne Dahlén - beskrivningar och bedömningar. Biolog med stor erfarenhet av MKB avseende vindkraft. Karolina Adolphson intern kvalitetsgranskning. Stor erfarenhet av MKB både ur myndighets- och konsultperspektiv. Samtliga är verksamma vid Enetjärn Natur AB. Omslagets foto: Fotomontage med fyra stycken 230 m höga vindkraftverk, som är ett troligt scenario vid 230 m höga verk. Vy från Vänsjö mot Ängersjökölen. Foto: Enetjärn Natur. Kartmaterial har använts med tillstånd från Lantmäteriet: Lantmäteriet Medgivande R _

3 Innehåll Icke-teknisk sammanfattning Inledning Sökanden Syfte med MKB Om MKB-dokumentet en läsanvisning Om samrådsprocessen Vindkraft bakgrund och nationella målsättningar Lokalisering och beskrivning av anläggningen Beskrivning av projekt Ängersjökölen Alternativ Nollalternativ Bedömda konsekvenser Metodik Konsekvenser för landskapsbilden Konsekvenser för naturmiljöer, fåglar och övrig fauna Konsekvenser för friluftslivet Konsekvenser för kulturmiljön Konsekvenser för rennäringen Konsekvenser för användningen av naturresurser Konsekvenser för luftfartens intressen Konsekvenser genom ljudutbredning Konsekvenser genom skuggutbredning Säkerhet Källor Bilagor

4 Icke-teknisk sammanfattning NV Nordisk Vindkraft AB planerar att ansöka om en ändring av befintligt tillstånd för vindkraftsanläggning vid Ängersjökölen, Härjedalen kommun. För att på ett bättre sätt utnyttja den befintliga vindresursen önskar NV Nordisk Vindkraft AB höja den maximala totalhöjden för vindkraftverken till en maximal höjd av 230 m i stället för nu tillståndsgivna maximalt 175 m. Detta dokument utgör underlag för samråd med berörda myndigheter, företag, organisationer och allmänheten. Bolaget avser att färdigställa en miljökonsekvensbeskrivning och ansöka om ändringstillstånd under sommaren 2015 Utredningar om vilka konsekvenser som uppstår vid en ändring av totalhöjden, dvs. MKB:n, kommer att ingå som underlag i ansökan om ändring av tillstånd tillsammans med inkomna samrådssynpunkter. Bland annat presenteras nya fotomontage. 4

5 1 Kapitlet kommer att ge en introduktion till projektet, redovisa hur MKB-dokumentet relaterar till 1 Inledning övriga handlingar som ingår i ansökan samt ger en kort beskrivning av det genomförda samrådet. Ängersjökölens projektområde för vindkraft ligger söder om byn Ängersjö i sydöstra delen av Härjedalens kommun. NV Nordisk Vindkraft AB, hädanefter benämnt NV, har idag genom dotterbolaget Ängersjökölen Vindkraft AB tillstånd att uppföra och driva en vindkraftanläggning med fem vindkraftverk med maximalt 175 m höga vindkraftverk med maximalt 112 m rotordiameter på Ängersjökölen. För att bättre nyttja vindresursen vill NV nu ansöka om en ändring av tillståndet för att öka den maximala totalhöjden för vindkraftverken till 230 meter. Förutsättningarna för ett ändrat tillstånd ska undersökas i en öppen och samordnad utredningsprocess. Detta kommer att ske genom de samråd som genomförs med berörda myndigheter, företag och organisationer liksom med allmänheten i bygden och genom upprättande av en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) som belyser både tekniska och miljömässiga aspekter av det förändrade tillståndet. Avsikten är att under sommaren 2015 färdigställa en ansökan om ändring av tillstånd enligt miljöbalken för ansökan om ändringstillstånd. Detta regleras i 16 kap 2 miljöbalken. Där framgår av tredje stycket att Vid ändring av en miljöfarlig verksamhet får tillståndet begränsas till att enbart avse ändringen (ändringstillstånd). MKB-dokumentet kommer tillsammans med en samrådsredogörelse att bifogas ansökan. 1.1 Sökanden Sökanden i detta tillståndsärende är Ängersjökölen Vindkraft AB, vilket är ett helägt dotterbolag till NV Nordisk Vindkraft AB. Företagets kontaktperson är: Johan Roger NV Nordisk Vindkraft AB Lilla Bommen Göteborg johan.roger@nordiskvindkraft.se NV, tidigare RES Skandinavien AB, bildades 2002 och huvudkontoret ligger i Göteborg. Företaget är ett dotterbolag inom RES Ltd i Storbritannien, ett av världens ledande vindkraftsföretag. RES Ltd startades 1981 och sedan starten har bolaget utvecklat och byggt vindparker runt om i världen med en total installerad effekt på över MW och har av dessa driftansvar för ca 1000 MW. 5

6 1NV projekterar, bygger och driver vindparker i Norden. Bolaget har utvecklat och byggt vindparker med installerad effekt på 234 MW i Sverige. För närvarande pågår byggnation av Sidensjö vindpark på 144 MW och projektering av ett flertal vindkraftparker. NV äger även 25 % av vindparken i Havsnäs, Strömsunds kommun, som togs i bruk under år Med sina 48 vindkraftverk och totala effekt på 95,4 MW är det en av Sveriges största landbaserade vindparker. 1.2 Syfte med MKB Syftet med en MKB är enligt 6 kap Miljöbalken att identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter som verksamheten kan medföra dels på människor, djur, växter, mark, vatten, luft, klimat, landskap och kulturmiljö, dels på hushållningen med mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt, dels på annan hushållning med material, råvaror och energi. Vidare är syftet att möjliggöra en samlad bedömning av dessa effekter på människors hälsa och miljön. För Ängersjökölen finns ett tillstånd att bedriva en vindkraftsanläggning inom det redovisade området (figur 1). Tillståndet omfattar en gruppstation av totalt 5 st vindkraftverk inom flexzonerna som angavs i ansökan och MKB. Det nuvarande tillståndet är begränsat till en totalhöjd för vindkraftverken på 175 m. NV har nu för avsikt att ansöka om en ändring av tillståndet för att kunna bygga vindkraftverk med en totalhöjd av upp till 230 m. Detta MKB-utkast och den kommande MKB:n är avgränsad till att enbart beskriva miljökonsekvenserna av denna ändring. 1.3 Om MKB-dokumentet en läsanvisning MKB är dels ett huvuddokument som i text och bild redogör för projektet och dess konsekvenser, dels kartor och tekniska ritningar som redovisas som bilagor. I detta tidiga utkast till MKB finns endast delar av den information som den färdiga MKB:n kommer att innehålla redovisad. Ett syfte med samrådet är att komplettera och vid behov korrigera denna information. Nedan följer en läsanvisning som beskriver hur strukturen i den färdiga MKB:n planeras se ut. MKB:n inleds i kapitel 2 med en teknisk beskrivning av den planerade vindkraftanläggningen enligt befintligt tillstånd, dess lokalisering och tekniska förutsättningar. Det ges också en beskrivning av den sökta förändringen av tillståndet. Kapitel 3 innehåller själva konsekvensanalysen och beskriver konsekvenserna för miljön och människors hälsa och säkerhet av en ändring av totalhöjden för vindkraftutbyggnad vid Ängersjökölen. 1.4 Om samrådsprocessen Här kommer det i det färdiga MKB-dokumentet att göras en kort beskrivning av samrådet. En utförlig samrådsredogörelse kommer att följa med MKB som en bilaga till ansökan. 6

7 1.5 Vindkraft bakgrund och nationella målsättningar Den planerade vindkraftanläggningen vid Ängersjökölen kommer att ge ett tillskott till Sveriges behov av förnybar energi. Vindkraften ger inte några utsläpp, kräver inte några miljöfarliga bränsletransporter och är en långsiktigt hållbar energikälla. Vindkraften efterlämnar inte heller, till skillnad mot i stort sett all annan energi produktion, någon väsentlig miljöskuld som framtida generationer måste överta. 1 Beräkningar visar att ett vindkraftverk redan efter ca åtta månader i drift har tjänat in den energiförbrukning som är nödvändig för att producera och uppföra vindkraftverket (Vindkraftshandboken, Boverket 2009). Vindkraften har av dessa skäl en god förankring i landets energi- och miljöpolitik. Det framstår idag som klart att produktionen av el från vindkraft kommer att få en viktig roll i landets framtida energiförsörjning. Vindkraften blir ett allt viktigare komplement till exempelvis vattenkraft och kärnkraft. Sveriges energipolitik syftar till att underlätta omställningen till ett ekologiskt uthålligt samhälle genom att effektivisera elanvändningen, underlätta övergången till förnybara energislag och se till att den elproduktionsteknik som används är miljömässigt acceptabel. I början av 2009 antogs ett nytt EUdirektiv om främjande av användningen av förnybar energi. I direktivet fastställs ett mål om att Sverige 2020 ska ha 49% förnybar energi. Riksdagen beslutade emellertid i juni 2009 om en ambitionshöjning till minst 50% i enlighet med propositionen om En sammanhållen klimat- och energipolitik. I ovan nämnda proposition föreslog regeringen i mars 2009 en planeringsram för vindkraft på 30 TWh, varav 20 TWh på land och 10 TWh till havs. Riksdagen beslutade i juni 2009 i enlighet med regeringens förslag. Syftet med en planeringsram är att synliggöra vindkraftsintresset i den fysiska planeringen. Ramen anger således de nationella anspråk som vindintresset har på tillgång till mark- och vattenområden. Elcertifikatsystemet är ett marknadsbaserat stödsystem för utbyggnad av elproduktion från förnybara energikällor i Sverige och det ska bidra till ett mer ekologiskt hållbart energisystem. Målet med systemet är att öka elproduktionen från förnybara energikällor med 25 TWh från 2002 års nivå fram till år Tillsammans med Norge ska ytterligare 13,2 TWh förnybar el produceras mellan åren 2012 och Den förnybara elproduktion som främst kommer att byggas ut inom ramen för systemet är vindkraft och biobränslebaserad kraftvärme. Övriga förnybara energislag kommer endast att bidra med någon TWh. 7

8 2 Lokalisering och beskrivning av anläggningen Kapitlet kommer att beskriva hur den tillståndsgivna verksamheten planeras förändras, dess lokalisering och tekniska förutsättningar. Inledningsvis beskrivs också hur projektet ser ut och vilka tillstånd som finns idag. 2.1 Beskrivning av projekt Ängersjökölen NV erhöll 2012 tillstånd enligt 9 kap. miljöbalken att uppföra och driva en vindkraftanläggning vid Ängersjökölen i Härjedalen kommun, Jämtlands län (Länsstyrelsen i Västernorrland 2012) Projektområdet omfattar fastigheterna Ängersjö 10:11 och 5:1 i Härjedalens kommun. Tillståndet omfattar en etablering av upp till 5 vindkraftverk med en maximal totalhöjd av 175 m. Projektets konsekvenser för miljön finns närmare beskrivna i den MKB som bilagts ansökan (NV 2010). Projektområdet utgörs av Ängersjökölen, ca 3,5 km söder om byn Ängersjö i sydöstra delen av Härjedalens kommun, Jämtlands län. Ängersjökölen når som högst 620 m.ö.h. De lägsta delarna inom den planerade anläggningen ligger ca 450 m.ö.h. Projektområdet är ca 260 ha och utgörs av ett starkt kuperat skogslandskap med berg och höjdryggar, sjöar och myrmarker. Anledningar till att denna lokalisering valts ut är enligt den tidigare MKB:n bl.a. goda vindförhållandena, närheten till nödvändig infrastruktur och långa avstånd till bebyggelse. Projektområdet berörs av relativt få motstående intressen och ingår inte i någon samebys ordinarie betesområde. Det är dessutom i Härjedalens kommuns tilläggsplan för vindkraft angivet som ett område där enstaka verk eller mindre grupper upp till fem verk kan prövas utifrån riktlinjer för bygglovprövningen (vita omarkerade områden). De tekniska och planmässiga förutsättningar får därför anses som mycket goda (NV 2010). De inventeringar och samråd som genomförts inför färdigställandet av den tidigare MKB:n har visat på naturvärden i form av skogsmark och hyggen medan lägre delar utgörs av våtmark och en mindre del naturskogsartad skog. Inom projektområdet finns inga områden med lagstadgat skydd. Vindkraftsanläggningen har kunnat anpassas så att den inte gör intrång i dessa naturvärden. Sammantaget har anläggningen utformats på ett sätt som gjort att Länsstyrelsen Västernorrland beslutat att lämna tillstånd enligt miljöbalken. Projektområdets avgränsning finns presenterad i figur 1. 8

9 2 Projektområde km 1 Projektområdet för vindkraft vid Ängersjökölen 9

10 2Beskrivning av den förändring som avses göras Vind är en form av naturtillgång. Platserna där vinden finns i en sådan omfattning att den är möjlig att nyttja för vindkraft är dock begränsade. Miljöbalken anger i sin portalparagraf bl.a. att mark, vatten och fysisk miljö i övrigt ska användas så att en från ekologisk, social, kulturell och samhällsekonomisk synpunkt långsiktig god hushållning tryggas. I gällande tillstånd har NV tillstånd för fem vindkraftverk med en totalhöjd på 175m. Teknikutvecklingen går snabbt framåt när det gäller vindkraftverk och det finns idag betydligt mer effektiva vindkraftverk än vad som var tillgängligt vid projektets tillståndsansökan NV planerar därför att ansöka om en ändring av detta tillstånd avseende totalhöjden och yrkar nu på en maximal totalhöjd på 230 m, d.v.s. en höjning med 55 m. Med totalhöjd menas vindkraftverkets höjd när ett rotorblad pekar rakt upp. En höjning av totalhöjden ger möjlighet att på samma yta utvinna mer energi. Den högre totalhöjden ställer krav på större avstånd mellan vindkraftverken, för att undvika inbördes påverkan genom turbulens. Pågående utredningar tyder på att den troligaste parkstorleken med 230 meter totalhöjd är fyra vindkraftverk. Skulle det visa sig att turbinmodellen som slutligen väljs har en lägre totalhöjd kan projektområdet istället ge möjlighet till fem vindkraftverk. Antal verk som slutligen uppförs är därav beroende av totalhöjden på den vindkraftverksmodell som väljs. Vilken typ av vindkraftverk som kommer att användas är idag inte bestämt men en totalhöjd på 230 m ger ett bra urval av modeller för att optimera energiutbytet. NV gör gällande att en produktionsökning kommer att ske. Eftersom NV endast avser ansöka om ändring av tillstånd avseende totalhöjden bygger konsekvensbedömningen i detta MKB-utkast på samma antal verk som i det gällande tillståndet, men att totalhöjden höjts till 230 m. Konsekvensbedömningarna bygger också på att varje vindkraftverk har 140 m rotordiameter. En del av materialet som visas upp i samrådet är på fyra vindkraftverk med 230 meters totalhöjd, eftersom det enligt NV är det mest troliga maximala antalet räknat på de största vindkraftverken. NV planerar också att yrka på följande villkorsändringar: att villkor 6 i tillståndet ändras till att flexzonen kring respektive vindkraftsposition blir 100 m (minimum 80m) istället för de tillståndsgivna 60m. Detta för att minska markpåverkan vid respektive verk. att villkor 10 i tillståndet ändras till att Vindkraftverken ska förses med sådan utmärkning, till exempel hinderbelysning, som föreskrivs i vid uppförandetidpunkten gällande regler (föreskrifter). Vindkraftverken kommer att placeras inom de flexzoner som är framgår av ändringsyrkandet ovan. I figur 2 ses en jämförelse mellan markanspråket med 5 vindkraftverk och markanspråket med 4 vindkraftverk. Med 4 vindkraftverk minskar markanspråket med ca 2,4 ha. 10

11 Ängersjökölen Markanspråk med 5 vindkraftverk Ängersjökölen Markanspråk med 4 vindkraftverk 2 2 Jämförelse av markanspråk mellan en anläggning med 5 vindkraftverk och 4 vindkraftverk, som är det mest troliga maximala antalet räknat på de största vindkraftverken, vid Ängersjökölen (uppgifter från NV) 11

12 2.2 Alternativ Lokaliseringen är given och prövad. Platsen har funnits lämplig för etablering av vindkraft. Med anledning av detta redovisas inga ytterligare lokaliseringsalternativ. Däremot är ett anläggande av högre vindkraftverk, enligt gällande tillstånd, ett genomförbart utformningsalternativ. Detta är därmed att betrakta som ett nollalternativet och redovisas under avsnitt Nollalternativ Alternativet till att öka storleken på vindkraftverken vid Ängersjökölen är att en vindkraftsanläggning med upp till 5 verk och en maximal totalhöjd på 175 m byggs enligt det tillstånd som redan finns (Länsstyrelsen Västernorrland, 2012). Det innebär att man går miste om en möjlig produktionsökning och därmed svårare att uppnå EU:s och Sveriges uppsatta mål för förnybar energi, se även avsnitt 1.4. För att nå målen om utbyggnaden av vindkraft innebär nollalternativet att motsvarande mängd energi utvinns på någon annan plats eftersom man inte utnyttjar Ängersjökölens potential för energiproduktion fullt ut. I första hand är då alternativet att ytterligare mark måste tas i anspråk när vindkraftverk anläggs på annan plats. Nollalternativet kan också innebära att det tillskott av el-energi som skulle produceras vid Ängersjökölen istället måste ersättas med el-energi som producerats på annat sätt, företrädesvis såsom en blandning av svensk kärnkraft, kolkondenskraft och annan vindkraft. En variant på nollalternativet är att den uteblivna energiproduktionen från vindkraftanläggningen ersätts på marknaden med motsvarande mängd importerad el-energi från kolkondenskraftverk i andra delar av Europa. Den el-energi som kan produceras i den planerade vindkraftanläggningen skulle således i nollalternativet ersättas med miljömässigt sämre alternativ, med bl.a. ökad klimatpåverkan som följd. 12

13 3 Kapitlet kommer att beskriva förutsättningarna samt konsekvenserna för miljön och människors 3 Bedömda konsekvenser hälsa och säkerhet vid en ändring av tillståndet för vindkraftsutbyggnad vid Ängersjökölen. Konsekvenserna är de som bedöms kvarstå efter åtaganden om skadeförebyggande åtgärder. 3.1 Metodik Kapitel 3 beskriver konsekvenserna av en vindkraftanläggning vid Ängersjökölen. För varje temaavsnitt om landskapsbild, naturmiljö etc. beskrivs påverkan, effekter och konsekvenser som bedöms uppstå till följd av den ändring av tillståndet för vindkraftanläggningen som beskrivits ovan (kapitel 2). De redovisade konsekvenserna är de som kvarstår efter att föreslagna skadeförebyggande åtgärder vidtagits. Struktur i respektive temaavsnitt För varje temaavsnitt som beskrivs i kapitlet (landskapsbild, naturmiljö, kulturmiljö, naturresurser etc.) redogörs inledningsvis för vilka bedömningsgrunder som har varit vägledande i arbetet. Därefter behandlas de skadeförebyggande åtgärder som är aktuella att genomföra och som utgör åtaganden som NV kommer att använda i den fortsatta planeringen. Slutligen görs en samlad bedömning av konsekvenserna samt en redovisning av de osäkerheter som präglar analysen. För vart och ett av de teman som beskrivs i kapitlet görs en redogörelse för i vilken mån och hur konsekvensanalysen kommer att utvecklas i det fortsatta arbetet med MKB-dokumentet. Bedömningsgrunder och stegvis konsekvensanalys Bedömning av påverkan och konsekvenser som uppstår på hälsa, miljö och naturresurser till följd av en ändrad totalhöjd för den tänkta vindkraftanläggningen analyseras och redovisas med utgångspunkt från bedömningsgrunder. Konsekvenserna bedöms i regel i en femgradig skala (se tabell 1). Bedömningsgrunderna för temaavsnitten preciseras i en tabell. Analysen av konsekvenser sker i flera steg, även om den inte alltid redovisas med alla steg i själva handlingen: Påverkan Påverkan är det fysiska intrång som verksamhetsutövaren orsakar, t.ex. att vindkraftverken inverkar på mängden tillgängligt livsrum för olika fågelarter. Effekt Effekt är den förändring av miljökvalitet som uppstår där vindkraftverken placeras, t.ex. ett försämrade möjligheter till nyttjande av området för vissa fågelarter. 13

14 3Konsekvens Konsekvens är en värdering av effekten med hänsyn till vad konsekvensen betyder för olika intressen, t.ex. minskade jaktmarker för fåglar innebär populationsminskningar. Om inget annat anges redovisas en negativ konsekvens. Säkerhet i bedömningarna Redovisningen av konsekvenser är bedömningar av vilka nya konsekvenser som kan förväntas uppstå till följd av den nya utformningen av vindkraftanläggningen. Det är viktigt att betona att bedömningarna är förknippade med osäkerheter. För var och en av de aspekter som belyses i miljökonsekvensbeskrivningen görs avslutningsvis ett försök att redovisa vilka osäkerheter som präglar analysen. Säkerheten i bedömningen redovisas som stor, måttlig eller liten. Tabell 1. Konsekvensbedömningen för respektive temaavsnitt (landskapsbild, naturmiljö, kulturmiljö, naturresurser etc.) är preciserad i en skala där grunderna för bedömningen redovisas. Rennäringen redovisas dock inte på detta sätt. Stora Måttliga Små Obetydliga Positiva 14

15 3 Detta avsnitt kommer att utvecklas under det fortsatta arbetet med MKB-dokumentet. Konsekvenserna 3.2 Konsekvenser för landskapsbilden kommer att beskrivas med utgångspunkt från fotomontage från olika platser i vindkraftanläggningens omgivning. Landskapsbild och konsekvenserna för denna är subjektiva begrepp som utgår från människans upplevelse av landskapet och sina omgivningar. Av denna anledning väljer vi att inte lägga in värderingarna positiv eller negativ när det gäller konsekvenserna för landskapsbilden. I stället redogör vi för hur stor förändringen av landskapsbilden bedöms bli jämfört med det ursprungliga, redan tillståndsgivna, utformningsalternativet med 175 m totalhöjd. Projektområdet ligger på ett höjdområde i en tämligen glesbefolkad del av Sverige. Eftersom projektområdet ligger på en höjd kommer vindkraftverken att vara väl synliga på långt håll. De närmaste byarna är Heden och Ängersjö (2,1 respektive 3,4 km nordost om projektområdet). Fritidsbebyggelse finns vid fäbodvallen Öjingsvallen och Sandtjärnbergsvallen och längs med sjöarna Sangen och Målingens stränder. Längre från den planerade anläggningen i norr och nordost ligger byarna Remmen, Kolsätter, Rismyr, Älvros och Vänsjö. Det närmaste riksintresseområdet för kulturmiljövården, Älvros, ligger ca 15 km nordväst om utredningsområdet och är utpekat som en kyrkby med kontinuitet från medeltiden med stora utmarker. Från Aspåsen, östra delen av Heden och östra delen av Ängersjö on Vänsjö kommer hela vindkraftanläggningen att synas. Från Öjingsvallen kommer ett par av de planerade vindkraftverken att synas. Vindkraftverken kommer att kunna ses från Kolsätter och troligtvis inte heller från Remmen eftersom sikten skyms av Suaberget. Sikten från Rismyr och Älvros kommer att vara skymd av Suaberget. Ändrad storlek För att göra det möjligt att få en uppfattning om hur förändringen av vindkraftanläggningen kommer att upplevas bifogas ett antal fotomontage från samma platser som i tidigare MKB (bilaga 3-7), avstånd till projektområdet inom parentes: Kolsätter (10,9 km) Ängersjö kyrka (3,4 km) Vänsjö (7,0 km) - kumulativt med näraliggande projekt Sandtjärnberget och Garpkölen Öjingsvallen (1,3 km) Heden (2,1 km) Heden panorama (2,1 km) - kumulativt med näraliggande projekt Sandtjärnberget och Garpkölen 15

16 3 3 Vy mot Ängersjökölen vindkraftpark från Vänsjö. Överst med den ursprungliga layouten med 5 st 175 m höga vindkraftverk och nederst en layout med 5 st 230 m höga vindkraftverk. I montagen syns på avstånd den planerade vindkraftparken Garpkölen till vänster i bild och den planerade vindkraftparken Sandtjärnberget till höger i bild. 16

17 3 Fotomontagen visar den planerade vindkraftanläggningen med 230 m höga vindkraftverk med 140 meters rotordiameter, de högsta som kan bli aktuella att anlägga vid Ängersjökölen. Från byarna Ängersjö, Heden och Aspåsen kommer vindkraftverken på Ängersjökölen att ses. En högre totalhöjd innebär att varje vindkraftverk får en större påverkan på landskapsbilden. Om antalet verk minskar (vilket är det troliga med maximal totalhöjd) bedöms förändringen vara liten trots att höjden på vindkraftverken ökar. Kumulativa effekter Sandtjärnberget är nu parallellt med Ängersjökölen på samråd för en ändringsansökan för ökad totalhöjd till 230 meter och därför redovisas den anläggningen med denna totalhöjd och detta antal vindkraftverk i fotomontagen. Sammantaget visar fotomontagen att det kommer att ske en ökad förändring av landskapsbilden till följd av större vindkraftverk jämfört med befintligt tillstånd. Samlad bedömning av konsekvenserna Bedömningen är att en ökning av totalhöjden ger en liten förändring av synupplevelsen av vindkraftanläggningen. Konsekvenserna bedöms sammantaget vara små med en ökad synbarhet från omkringliggande bebyggelse med sikt mot parken. Säkerhet i bedömningen Bedömningen av påverkan på landskapsbilden bygger på studier av fotomontage. Den metod som används för utformning av fotomontage är väl beprövad. Modellen utgår från programvaran WindPro som används inför de flesta vindkraftetableringar i Sverige. Fotomontage har begränsningar, bl.a. genom att de inte uppnår samma skärpa som i verkligheten, där ögat har en mycket god förmåga att fokusera på avlägsna objekt. Vindkraftverkens rotation kan heller inte visas på ett tryckt montage. Fotomontagen är också ett begränsat urval av möjliga utblickar mot vindkraftanläggningen. Bedömningen är ändå att det antal som redovisas här är tillräckligt för de bedömningar som krävs inför tillståndsprövningen. Av ovanstående skäl kan bedömningen av förändringen av landskapsbilden göras med stor säkerhet 17

18 3.3 Konsekvenser för naturmiljöer, fåglar och övrig fauna Skogliga naturvärden och våtmarker I samband med den naturvärdesinventering som låg till grund för den ursprungliga MKB:n identifierades ett antal områden som bedömdes hysa höga naturvärden och/eller vara känsliga för ingrepp. Det rör sig om våtmarker och partier med äldre gran- och tallskog. Den hänsyn som tagits till dessa objekt i den ursprungliga tillståndsansökan kommer fortsatt att gälla (NV 2010). Sedan naturvärdesinventeringen har en ny nyckelbiotop registrerats. Området som motsvarar nyckelbiotopen uppmärksammades dock under naturvärdesinventeringen och har undvikits vid layouten. Vid tillfället för tillstånd fanns nyckelbiotopen registrerad. Den kommande ökningen av turbinernas totalhöjd kommer inte att påverka markbundna naturvärden. Antalet turbiner kommer däremot att minska från fem till fyra vilket medför att något mindre yta behöver tas i anspråk för vägar och turbinplaceringar. Sjöar och vattendrag Två små vattendrag (bäckar) finns inom projektområdet, i dess södra respektive nordöstra del, vid foten av berget. Bäcken i öster ansluter via Kvarnsjön nordost om berget till Ängerån. Bäcken sydost om berget mynnar i sjön Öjingen och ansluter även den till Ängerån, via Järvån. De hänsynsåtgärder som angivits i den ursprungliga MKB:n kommer fortsatt att gälla. Inga konsekvenser bedöms uppstå för sjöar och vattendrag till följd av en högre totalhöjd på vindkraftverken. Fåglar En studie av påverkan från ett generationsskifte till större vindkraftverk på fågellivet har genomförts vid Näsudden på Gotland. Erfarenheter därifrån visar att en övergång till en större modell av vindkraftverk ger en ökad dödlighet av fåglar per verk. En ökning av rotordiametern från 112 m till de 140 m som redovisas i fotomontagen innebär en ökning av sveparean med 57% per vindkraftverk. Om man utgår från att kollisionsrisken är kopplad till sveparean, vilket är den rimligaste slutsatsen man kan dra från tillgängliga uppgifter även om höjden kan spela en roll, så ökar kollisionsrisken. Däremot uppvägs denna ökning till viss del av att antalet verk troligen minskar. Ängersjökölen är inte ett särskilt fågelrikt område och antalet kollisioner mellan vindkraftverk och fåglar antas därmed bli få även om det sker en ökning till följd av höjningen av verken. Kungsörnen bör särskilt belysas och resultaten från inventeringar av kungsörn i mars 2010 visar att kungsörn med all sannolikhet inte häckar på Ängersjökölen eller i dess närhet, inom en 3 km radie. Berget är inte känt som häckplats för berguv, jaktfalk eller pilgrimsfalk och varken fältinventeringarna 2008 och 2010 eller kontakter med bybor i Ängersjö har gett några indikationer på sådana förekomster. Inga nya uppgifter om dessa arter har heller framkommit genom kontakt med den lokala kungsörnsgruppen (Stig Norell muntligen 2015). Ängersjökölen bedöms således inte vara ett område med hög aktivitet av kungsörn. Riskerna för kollisioner bedöms sammantaget öka men från låga värden. 18

19 Markanspråket kommer att vara likvärdigt mellan de två alternativen och konsekvenserna för fåglar till följd av ianspråktagande av mark bedöms därmed vara oförändrade. Arterna ängspiplärka (NT), sävsparv (VU), spillkråka (NT) och kungsfågel (VU) som kan finnas inom utredningsområdet har tillkommit i den nya rödlistan (2015). Gemensamt för arterna är dock att de fortfarande är relativt vanliga och inte bedöms vara speciellt känsliga för vindkraft. Däggdjur Den svenska rödlistan tas fram av Artdatabanken enligt internationella kriterier och revideras Bland däggdjuren är det främst fladdermöss som löper risk att påverkas negativt av regelbundet. vindkraftetableringar då de kan kollidera med Den senaste rödlistan publicerades vindkraftverken. För Ängersjökölen vindkraftanläggning har risken för fladdermuskollisioner bedömts som liten och konsekvenserna som obetydliga (NV 2010). Av de stora rovdjuren är det möjligen björn och lodjur som kan påverkas av störning men stora rovdjur har mycket vidsträckta hemområden och i relation till detta utgör utredningsområdets areal endast en mycket liten andel. Bedömningen är att en höjning av vindkraftverken kan komma att innebära en viss ökad kollisionsrisk för fladdermöss kopplat till den större sveparean. Ökningen utgår dock från bedömt mycket låga antal. Samlad bedömning Bedömningen är att riskerna för fågel- och fladdermuskollisioner ökar i begränsad omfattning till följd av en ökad sveparea. Påverkan på den landbundna naturmiljön bedöms bli obetydligt i och med att lika stor areal mark tas i anspråk med större men färre vindkraftverk. Den preliminära bedömningen är därför att konsekvenserna av den sökta förändringen för naturmiljöer, fåglar och övrig fauna kommer att vara obetydliga. Säkerhet i bedömningen Säkerheten i bedömningen av konsekvenserna är måttlig. Områdets förutsättningar är väl kända genom den naturinventering och den kunskap om kungsörn som finns. Då det finns mycket få studier av vindkraftens påverkan på fågelliv och fladdermöss i skogslandskapet kan bedömningen av påverkan på dessa endast göras med måttlig säkerhet. Det gäller särskilt den minskande risken för kollisioner som är svårbedömd och där det saknas vetenskapligt stöd. Rödlistan Rödlistan är en redovisning av arters relativa risk att dö ut från det område som rödlistan avser, i vårt fall Sverige. Även vanliga arter kan bli rödlistade om deras populationer befinner sig i kraftig minskning. Rödlistan är uppdelad i sex olika kategorier, var och en med sin ofta använda förkortning: kunskapsbrist (DD), nationellt utdöd (RE), nära hotad (NT), sårbar (VU), starkt hotad (EN) och akut hotad (CR). Arter i de tre sistnämnda kategorierna kallas med en gemensam term för hotade arter. I denna rapport redovisas arter i dessa tre kategorier samt arter som är nära hotade (NT). 3 19

20 3.4 Konsekvenser för friluftslivet I området runt projektområdet bor få människor och ingen organiserad turismverksamhet äger rum i projektområdet. Riksintresset Voxnans dalgång (Härjedalens kommun, 2010) ligger på ca 13 km avstånd från projektområdet. I landskapet mellan projektområdet och Voxnans dalgång finns höjder som Voxhallan och Målingsberget vilka gör att vindkraftverkens synlighet minskar. Bedömningen är att påverkan på riksintresseområdet är liten. I vindkraftprojektets tidigare MKB (NV 2010) görs bedömningen att konsekvenserna för friluftslivet blir små. Besöksfrekvensen i projektområdet och närmast kringliggande platser är förhållandevis låg och Voxnan är belägen relativt långt från den planerade anläggningen med mellanliggande kuperad terräng. En ändring av totalhöjden för vindkraftverken bedöms preliminärt medföra obetydliga konsekvenser för friluftslivet. Säkerhet i bedömningen Säkerheten i konsekvensbedömningen får anses vara stor, eftersom det är relativt lätt att förutse vilka konsekvenserna blir. Samråd kommer även att hållas med allmänheten. 20

21 3 I projektets ursprungliga MKB konstaterades att de utpekade kulturmiljöerna Halla och Ängersjö kyrka 3.5 Konsekvenser för kulturmiljön kommer att påverkas visuellt genom att vindkraftverken kommer att synas i söder. Dock blir påverkan begränsad genom att vindkraftverken enbart kommer att synas i ett vädersträck. Upplevelsen av fäbodarna Öjingsvallen kommer att påverkas under den tid som vindkraftverken står uppställda, främst genom effekter på landskapsbilden. Ingen aktiv fäboddrift kommer dock att upphöra i och med etableringen av vindkraftverk vid Ängersjökölen Bedömningen är att den visuella påverkan sammantaget kommer att vara likvärdig med fyra större vindkraftverk istället för fem mindre vindkraftverk på Ängersjökölen. De hänsynsåtgärder som angivits i den ursprungliga MKB:n kommer fortsatt att gälla (NV 2010). En ändring av totalhöjden för vindkraftverken bedöms medföra obetydliga konsekvenser för kulturmiljön. Säkerhet i bedömningen Säkerheten i konsekvensbedömningen är stor, eftersom det är lätt att förutse vilka konsekvenserna blir. 21

22 3.6 Konsekvenser för rennäringen Projektområdet på Ängersjökölen ligger inte inom någon samebys ordinarie betesområde utan i ett område som är klassat som ett reservbetesområde. Tre samebyar; Tåssåsen, Handölsdalen och Mittådalen, har sina vinterbetesland nordväst om projektområdet, norr om Ljusnan. Avståndet från den planerade vindkraftanläggningen till Tåssåsens vinterbetesland är som närmast ca 10 km. I Härjedalen pågår sedan lång tid tillbaka förhandlingar mellan markägare och samebyar om rätten att nyttja mark samt markarrenden inom de s.k. Härjedalsförhandlingarna. Gränser för samebyarnas betesmarker kan i framtiden komma att ändras beroende på hur det slutliga avtalet kommer att se ut. Se vidare i kapitel 7.11 i projektets tidigare MKB (NV 2010) om konsekvenser för rennäringen. Det råder viss osäkerhet kring hur renar påverkas av störning från roterande vindkraftverk. Oavsett de störs bedöms den sökta ändringen inte medföra att störningsavstånden ökar. Ljudvillkoret gör att ingen större ökning av ljudnivån kommer att vara aktuell. Synbarheten av vindkraftverken i skogen bedöms heller inte öka i och med en höjning av vindkraftverken med 55 meter samtidigt som två verk tas bort. Ingen ny mark kommer att tas i anspråk med anledning av ändringen, tvärtom blir markanspråket något mindre med färre vindkraftverk (i scenariot med maximal totalhöjd). Därtill förväntas inte anläggningsarbetenas omfattning öka, vare sig i intensitet eller tidsutdräkt. Den preliminära bedömningen av konsekvenserna för rennäringen av höjningen av vindkraftverken är att de är obetydliga. Säkerhet i bedömningen Säkerheten i bedömningen får anses som måttlig då det saknas entydiga studier och svar på hur renskötseln påverkas av större vindkraftanläggningar. 22

23 3 Pågående markanvändning inom projektområdet för vindkraft utgörs av skogsbruk och rennäring. 3.7 Konsekvenser för användningen av naturresurser Konsekvenser för rennäringen behandlas i avsnitt 3.6. Den planerade vindkraftanläggningen kommer inte att påverka skogen som naturresurs mer än marginellt genom det bortfall av produktionsareal (5-8 % av projektområdets areal) som sker till följd av anläggningsytor, vägar och ledningar. Inga konsekvenser bedöms uppstå för skogsbruket till följd av en högre totalhöjd och ett färre vindkraftverk (i scenariot med maximal totalhöjd). Tvärtom kommer en mindre yta skogsmark tas i anspråk. Resursen vind kommer dock att kunna utnyttjas på ett mer effektivt sätt med större och mer effektiva verk. Den sammanvägda bedömningen är att konsekvenserna blir positiva med högre vindkraftverk. Säkerhet i bedömningen Säkerheten i konsekvensbedömningen är stor, eftersom det är lätt att förutse vilka konsekvenserna blir. 23

24 3.8 Konsekvenser för luftfartens intressen När ett flygplan ska starta eller landa måste det följa på förhand bestämda rutiner, så kallade procedurer. Procedurerna har utarbetats för att garantera hinderfrihet och därmed flygsäkerhet. Procedurerna är unika för varje flygplats, ser olika ut beroende på typ av navigeringshjälpmedel och sträcker sig över ett större område än de höjdbegränsade områdena i flygplatsens närhet. Detta innebär att byggnadsverk långt från flygplatsen kan påverka hinderytan, kallad MSA-yta (Minimum Sector Altitude), för procedurerna. MSA-ytan utgår från flygplatsen och har en radie på 55 km. Den planerade vindkraftanläggningen ligger inom MSA-ytan för Härjedalen Sveg Airport (ca 25 km från flygplatsen) men under den tillåtna höjden för MSA-ytan. För flygplanens navigering i luftrummet krävs olika typer av navigeringshjälpmedel som t.ex. radar. Dessa hjälpmedel kan också störas av höga byggnadsverk. Vindkraftanläggningen ligger inte inom några skyddsområden för luftfartens navigations- och kommunikationsutrustning. Därför kommer inte utrustningen på Härjedalen Sveg airport att påverkas. Ingen påverkan sker heller på inflygningsproceduren till flygplatsen. För att säkerställa att Ängersjökölen eller andra planerade vindkraftanläggningar i området inte heller i framtiden kommer att påverka flygplatsen, t.ex. vid en eventuell utvidgning av flygplatsen, beställde Nordisk Vindkraft (i samarbete med O2 och Härjedalen Sveg airport) 2011 en utredning kring nya inflygningsprocedurer från Luftfartsverket. Utredningens resultat visade att vindkraft och luftfart kan samexistera i området. NV genomför nu en uppdaterad flyghinderanalys. Den preliminär bedömningen är att Härjedalen Sveg Airport flygplats och vindkraftsanläggningen kan samexistera även med den höjning av totalhöjden som föreslås. Konsekvenserna bedöms därmed som obetydliga. Säkerhet i bedömningen Bedömningen grundar sig på Luftfartsverkets tidigare flyghinderanalys och tidigare kontakter med flygplatserna. Säkerheten i bedömningen får därmed anses som god. 24

25 3.9 Konsekvenser genom ljudutbredning 3 Avsnittet kommer att utvecklas under det fortsatta arbetet med MKB:n. NV kommer att genomföra en särskild analys av ljudutbredningen. Utredningen kommer att bifogas MKB:n och slutsatserna av analysen kommer att inarbetas i detta avsnitt. I det befintliga tillståndet för vindkraftanläggningen (Länsstyrelsen i Västernorrland, 2012) finns reglerat att ljudnivån från verksamheten, efter det att verksamheten tagits i drift, ska begränsas så att den inte ger upphov till en högre ekvivalentnivå än 40 db(a) utomhus vid bostads- eller fritidshus. Ekvivalentnivåer som överskrider 35 db(a) vid bostad får endast förekomma med samtycke från berörd fastighetsägare samt efter samråd med tillsynsmyndigheten. Villkoret kommer att efterlevas även med ökad storlek på rotor och höjd på vindkraftverken. En visualisering av beräkningarna av ljudutbredningen kommer att finnas i den MKB som följer med ansökan om ändring av tillstånd. 25

26 3.10 Konsekvenser genom skuggutbredning Avsnittet kommer att utvecklas under det fortsatta arbetet med MKB:n. NV kommer att genomföra en särskild analys av skuggutbredning enligt gällande svenska rekommendationer. Utredningen kommer att bifogas MKB:n och slutsatserna av analysen kommer att inarbetas i detta avsnitt. Skuggutbredningen till följd av en ökad totalhöjd kommer, baserat på analyserna i tidigare MKB inte att överskrida Boverkets rekommendationer. En visualisering av beräkningarna av skuggutbredningen kommer att finnas i den MKB som följer med ansökan om ändring av tillstånd.. 26

27 3 Den mest påtagliga säkerhetsrisken under drifttiden bedöms vara nedisning och risk för isras och iskast Säkerhet När is och snö ansamlats på vindkraftverken finns risk att det lossnar och faller ned. I och med att totalhöjden förändras kommer riskområden för iskast att förändras. Det teoretiska riskområdet för iskast anges som vara (navhöjd + rotordiameter) x 1,5 (Elforsk 2004). Med den modell av vindkraftverk som använts i ljudberäkning ger det ett avstånd på 450 m, d.v.s. (160 m m) x 1,5. Det har förekommit incidenter där delar av eller hela rotorblad lossnat från vindkraftverk och slungats iväg. Det längsta rapporterade kastavståndet för bladdelar som lossnat rapporteras till 500 m (Boverket, 2009). När det gäller nedfallande delar från vindkraftverken är risken som störst de dagar då det är som mest ogästvänligt, d.v.s. vid dagar med mycket hård vind. Då befinner sig troligen mycket få människor i vindkraftverkens närhet. Risken för haveri av ett vindkraftverk bedöms som så liten att det normalt inte finns några avspärrningar runt en vindkraftanläggning (Miljödomstolen, 2010). Risken för att delar lossnar från vindkraftverk är inte relaterat till storleken av vindkraftverken. Därmed påverkas riskbilden i det fallet inte av ändringen. Vid bedömningen av riskerna ska det tas i beaktande att större delen av projektområdena för vindkraft vid Ängersjökölen har en låg besöksfrekvens. De åtgärder för att minmera risker som angivits i den ursprungliga MKB kommer även fortsatt att gälla för uppförande och drift av anläggningen (NV 2010). Bedömning Det är svårt att kvantifiera risker. Sannolikheterna är mycket små medan konsekvenserna, om det osannolika ändå inträffar, kan vara stora. Risken för påverkan på säkerhet för allmänheten genom iskast eller andra fallande föremål bedöms vara mycket liten och inte öka med anledning av den planerade ändringen av totalhöjd. En höjning av vindkraftverken bedöms inte medföra ytterligare risker eller större sannolikhet att de inträffar och höjningen bedöms därför medföra obetydliga konsekvenser vad gäller risker. Säkerhet i bedömningen Säkerheten i bedömningen av risker får betraktas som måttlig. Underlaget vad gäller olycksstatistik i samband med vindkraft är bristfälligt, framför allt vad gäller olyckor under drifttiden. Detta beror dock till stor del på att det förekommer så få olyckor. 27

28 Källor Personliga kontakter Norell, S. Muntl Ornitolog med stor kunskap om kungsörn i det aktuella området. Webbsidor Elforsk Svenska erfarenheter av vindkraft i kallt klimat nedisning, iskast och avisning. Elforsk rapport 04:13 Skogens pärlor, Skogsstyrelsens information om kända naturvärden: se/skogensparlor/ ( ) Litteratur Boverket Vindkraftshandboken - Planering och prövning av vindkraftverk på land och i kustnära vattenområden. Härjedalens kommun, Vindkraft i Härjedalens kommun- östra delen. Tillägg till Översiktsplan. Antagandehandling Länssstyrelsen Västernorrland, Beslut i ärende Tillstånd enligt 9 kap miljöbalken för uppförande och drift av vindkraftsanläggning vid Ängersjökölen, Härjedalens kommun Miljödomstolen, Vänersborgs tingsrätt, dom i mål nr Nordisk Vindkraft, Gruppstation för vindkraft vid Ängersjökölen i Härjedalens kommun, Jämtlands län, Miljökonsekvensbeskrivning

29 Bilagor I den MKB som lämnas in med bolagets ansökan om ändring av tillstånd kommer ett antal bilagor att ingå, preliminärt enligt förteckningen nedan: Bilaga 1. Samrådsredogörelse Bilaga 2. Minnesanteckningar och yttranden Bilaga 3. Karta över punkter för fotomontage Bilaga 4. Fotomontage med 230 m höga vindkraftverk Bilaga 5. Fotomontage med 175 m höga vindkraftverk Bilaga 6. Fotomontage kumulativt med Sandtjärnberget och Garpkölen med 230 m höga vindkraftverk Bilaga 7. Fotomontage kumulativt med Sandtjärnberget och Garpkölen med 175 m höga vindkraftverk Bilaga 8. Analys av skuggutbredning 230 m höga vindkraftverk Bilaga 9. Analys av skuggutbredning 175 m höga vindkraftverk Bilaga 10. Analys av ljudutbredning 230 m höga vindkraftverk Bilaga 11. Analys av ljudutbredning 175 m höga vindkraftverk Utkast av bilagorna 3-7 kommer under samrådstiden att finnas tillgängliga på projektets hemsida: 29

30 På uppdrag av