Bio. Social. Psyko PROCEDURSMÄRTA SMÄRTSKATTNING SMÄRTSKATTNING SMÄRTSKATTNING SMÄRTSKATTNING

Relevanta dokument
Bio. Social. Psyko. Smärtskattning vid procedursmärta. barn och ungdom Not everything that can be measured counts, SMÄRTSKATTNING

SMÄRTSKATTNING OCH ICKE-FARMAKOLOGISKA BEHANDLINGSSTRATEGIER UNDER PEDIATRISK POSTOPERATIV VÅRD

FLACC. Stefan Nilsson Smärtsjuksköterska. Varför smärtskatta? Ett barn kan skatta sin egen smärta från ca 5 års ålder

FLACC och INRS att bedöma postoperativ smärta hos barn med kommunikationssvårigheter och flerfunktionsnedsättning

Akut smärta hos barn. Gäller för: Region Kronoberg. Faktaägare: Johan Jonsson, specialistläkare, barn- och ungdomskliniken

Texten berör läkare, sjuksköterskor, undersköterskor, sjukgymnaster och arbetsterapeuter på Länssjukhuset Ryhov.

Innehåll. Barns smärta hur ser vi den och vad gör vi? Olika former av smärta. Smärtfysiologiska skillnader Ökat antal aktiva nociceptorer

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med RUTIN Smärta - Skattning och bedömning

Physiotherapeutic perspectives on balance control after stroke: exercises, experiences and measures

AVLEDNING. Britt-Marie Käck Leg. Barnsjuksköterska Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus Göteborg Sverige

varför, när och vad? Beteendeinterventioner för barn med autism Lars Klintwall leg psykolog, PhD, lektor Stockholms Universitet & Inside Team

Smärta och obehag. leg. sjuksköterska. Ingeli Simmross Palliativt kunskapscentrum i Stockholms län. pkc.sll.se

Smärtskattning av nyfödda barn

Kropp själ eller mittemellan?

Långvarig huvudvärk efter hjärnskakning - vad kan vi göra?

Kognitiva utmaningar i vardagen för barn med ryggmärgsbråck FBH-dagen Marie Peny-Dahlstrand Med dr, leg arbetsterapeut. Regionhabiliteringen

Resultat Smärtkliniken

TMR en social investering. Ht Katarina Laundy Frisenstam, leg psykolog, doktorand i medicin, Projektledare TMR

Smärta hos äldre vad kan undersköterskan göra?

Behandling av långvarig smärta

Botulinumtoxin som smärtlindring vid spasticitet

Teambehandling för barn och ungdomar med långvarig smärta

Fertilitet efter cancer. Gabriela Armuand, ssk, med dr Postdoktor Linköpings universitet

De 3 S:en vid demenssjukdom. Symtomskattning Symtomlindring Symtomprevention

Hjälp att lära känna och förstå ditt för tidigt födda barn. Information till föräldrar

BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE I DALARNA

Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta

SAHLGRENSKA AKADEMIN. Avancerad nivå/second Cycle

Du kan stötta ditt barn

Hur gick det sen? En uppföljningsstudie av mammor och spädbarn med psykologiska problem. Stockholm Majlis Winberg Salomonsson

Skattning av postoperativ smärta och illamående och påverkan på återhämtning

Hälsofrämjande vårdmiljö

Muskuloskeletal smärtrehabilitering

Effekt och upplevelse av Basal Kroppskännedom hos personer med stroke

Barn och smärta. Vi är på rätt väg. KBT baserat påp. exponering och acceptans Acceptance and Commitment Therapy

Gunilla Preisler, professor emerita Maria Midbøe, leg. psykolog

Smärta och obehag. pkc.sll.se

Patienters erfarenheter av strålbehandling. Kristina Olausson

AVLEDNINGSMETODER FÖR BARN OCH UNGDOMAR VID PROCEDURSMÄRTA INOM BARNSJUKVÅRD OCH DESS EFFEKT VID SMÄRTA, ORO OCH ÅNGEST

Coacha till fysisk aktivitet vid RA

Smärta och rädsla vid röntgenundersökningar

Sjukdomsspecifika PROM i kvalitetsregister

Så händer det! Om skador och olyckstillbud med barn och unga

Institutionen för klinisk neurovetenskap. Sektionen för försäkringsmedicin

Bedöma och intervenera för att möta partners behov. Susanna Ågren

Mätning av barns oro vid undersökning eller behandling på sjukhus- en pilotstudie, om short-stai är

Hjälp ditt barn att lära sig ett språk. Guide för föräldrar och vårdnadshavare

ITB Dosering, uppföljning

Vad händer när barn får bestämma mål för intervention? Kristina Vroland Nordstrand CPUP-dagarna Stockholm 2015

Palliativ vård av barn när, var, hur och vilka vårdar barnet och familjen?

Falls and dizziness in frail older people

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi

Barn och unga i palliativ vård

Multimodal rehabilitering för patienter med långvarig smärta i behov av språktolk. Karin Uhlin specialistläkare Rehabiliteringsmedicin och doktorand

Keele StarT Back Screening Tool

Vinster med ett palliativt förhållningssätt tidigt

Smärta hos barn och ungdomar (AH)

Bakgrund. Anna är en äldre dam som bor på äldreboende i kommunen. 80 år, Alzheimers sjukdom och med besvär med cirkulationen i benen

Effekter av ultraljudsbehandling och/eller bindvävsmassage vid uppkomst av noduli vid apomorfin-behandling

Utmanande beteende och avledningsmetoder

Konsten att vårda ligger i våra händer. Se den Du vårdar och gå patienten till mötes!

Taktil beröring/massage

Konsultsjuksköterska inom barncancervård. Ulrika Larsson Barncancercentrum Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus Göteborg

BARNS SMÄRTMINNE HUR SKA MAN VACCINERA BARN? EVIDENSBASERADE METODER KAN MINSKA SMÄRTA OCH STRESS AUTONOMA NERVSYSTEMET

Prevention of Hip Dislocation in Children with Cerebral Palsy MARIA HERMANSON, CLINICAL SCIENCES LUND UNIVERSITY 2017

Hur påverkas familjen runt den överviktsopererade patienten? Mikaela Willmer, leg dietist, med dr

Fatigue trötthet vid cancer och dess behandling

Cancersmärta ett folkhälsoproblem?

Smärta. Palliativa rådet

ATT LINDRA PROCEDURSMÄRTA HOS BARN GENOM DISTRAKTION

Ole Hultmann, specialistpsykolog, psykoterapeut, doktorand vid Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet

Kommunikativ effektivitet (West Birmingham Speech & Language Therapy Service)

Personcentrerad psykosvård. Forskningsresultat från implementeringsprojekt vid Psykiatri psykos, SU

Smärta vid tandbehandling stort problem Smärtlindring i barn- och ungdomstandvården best practice

Metoden och teorin som ligger till grund för den beskrivs utförligt. Urval, bortfall och analys redovisas. Godkänd

Patientens upplevelse av vården på intensivvårdsavdelning. PROM i Svenska Intensivvårdsregistret

Närståendes sorg före och efter ett förväntat dödsfall Maja Holm, Leg SSK, Med dr. Post doc, Sophiahemmet högskola

Barnens Bok. Aktuellt informationsdokument För vårdgivare inom sjukvård, kommun m.fl.

Att stimulera växande och utveckling genom metoden Köra för att Lära i elrullstol

Intervention med ortos för barn med misstänkt unilateral spastisk cerebral pares som har inslagen tumme

Beteenderelaterade interventioner vid ADHD: en meta-analys av RCT med olika utfallsmått

En arbetsplats för både kropp och knopp Kontorsmiljöns betydelse för prestation och hälsa

Maria Bäck, Göteborg. Rörelserädsla. Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering?

Behandling av barn i samband med smärtsamma procedurer i hälso- och sjukvård bakgrundsdokumentation

KomHIT kommunikationsstöd i vårdsituationer. En resurs i arbetet med barn med funktionsnedsättning, människor på flykt och med alla!

IT stödd rapportering av symtom i palliativ vård i livets slutskede

Fingertoppskänsla och fingerfärdighet

Preliminära resultat Tolkprojektet Smärtrehabiliteringen DS/Huddinge

Checklista för systematiska litteraturstudier*

Integrering av den fysiska och psykosociala miljön betydelsen av organisation och ledarskap

IRRITATION OCH ILSKA TRÄFF 3 VISA VÄGEN

Multidisciplinära konferenser i cancervården: funktioner och erfarenheter

KOGNITION HJÄRNTRÖTTHET

Sinnenas samspel. Eva Staffans

ATT MÄTA FRAMGÅNG I MATEMATIKPROJEKT MARTIN GRANDER MALMÖ HÖGSKOLA

Vardagsteknik i hem och samhälle. en möjlighet eller hinder för personer med kognitiva nedsättningar?

Stamning. hos förskolebarn

STUDIEHANDLEDNING. Kursansvarig: Tony Falk Telefon:

Smärta vid demens. Peter Strang. Professor, överläkare. Karolinska Institutet, Stockholms sjukhem, och PKC Palliativt Kunskapscentrum i Stockholms län

Långvarig smärta hos ungdomar med neuromuskulär sjukdom - en utvärdering av habiliteringsinsatsen Smärtskola

Transkript:

Aktivitet/Delaktighet PROCEDURSMÄRTA Lära sig att bemästra proceduren Hantera smärtreaktionen Hantera Omgivningsfaktorer Serious games och musikmedicin Miljö som är designad för barnet Förändring av omgivningen smärtstimuli Procedur Strukturen på nociceptorer Strukturen på nervsystemet Strukturen på hjärnan Kroppsstrukturer Stefan Nilsson Kognition Smärtsjuksköterska, fil dok, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Sahlgrenska universitetssjukhuset, Göteborg åänsla av smärta Ofrivillig reaktion på smärtstimuli och smärtuttryck Kroppsfunktioner Not everything that can be measured counts, and not everything that counts can be measured. (Albert Einstein) Social Bio Procedursmärta, Postoperativ smärta CHEOPS (Children s Hospital of Eastern Ontario Pain Scale) McGrath et al., 1985 FLACC (Face, Legs, Activity, Cry, Consolability) Merkel et al., 1997 Postoperativ smärta TPPPS (Toddler-Preschooler Postoperative Pain Scale) Tarbell et al., 1992 Postoperativ smärta i hemmet PPPM (Parents Postoperative Pain Measure) Chambers et al., 2003 Psyko Intensivvård COMFORT Scale Ambuel et al., 1992 (McGrath et al., 2008) 1

FLACC 0 1 2 Ansikte Neutralt ansiktsuttryck eller ler Bister uppsyn, rynkar pannan av och till, tillbakadragen, ointresserad Frekvent eller konstant rynkad panna, darrande haka, hopbitna käkar Självskattningsskalor smärtintensitet Ben Aktivitet Normal ställning eller avslappnad Ligger lugnt, normal position, rör sig obehindrat Oroliga, rastlösa eller spända ben Skruvar sig, ändrar ofta ställning, spänd Gråt Ingen gråt (vaken eller sover) Gnäller eller jämrar sig, klagar av o till Sparkar eller uppdragna ben Sprättbåge, rycker till eller stel Gråter ihållande, skriker eller snyftar, klagar ofta Pieces of Hurt Tool Beyer et al., 1986 Faces Pain Scale Hicks et al., 2001 Oucher Hester et al., 1990 Visuella Analoga Skalor (CAS) McGrath et al., 1996 Tröstbarhet Nöjd, avslappnad Kan lugnas med beröring, kramar eller prat. Avledbar Svår att trösta eller lugna (Huguet et al., 2010) Concurrent validity CAS r = 0.59, p < 0.05 FAS r = 0.35, p < 0.05 Construct validity FLACC (0-1-0) p < 0.001 Interrater reliability κ 0.85, p < 0.001 Nilsson S, Finnström B, Kokinsky E. The FLACC behavioral scale for procedural pain assessment in children aged 5-16 years. Paediatr Anaesth 2008;18(8):767-74. Inte alls Ganska lite Ganska mycket Mycket 1. Jag känner mig lugn 1 2 3 4 2. Jag är spänd 1 2 3 4 3. Jag känner mig upprörd 1 2 3 4 4. Jag känner mig avspänd 1 2 3 4 5. Jag känner mig nöjd 1 2 3 4 6. Jag är bekymrad 1 2 3 4 2

STAIC-S Short STAI Korrelation (Spearman) Före 29 (20-48) 10.5 (8-21) 0.877 Efter 25 (20-33) 9 (6-12) 0.754 Apell J, Paradi R, Kokinsky E, Nilsson S. Mätning av barns oro vid undersökning eller behandling på sjukhus - en studie som utvärderar short STAI. Vård i Norden 2011;31(1):45-47. (Uman 2006) Kognitiv distraktion skiftar fokus från procedur-relaterad smärta Kognitiva interventioner inkluderar de som främst angriper tankar och känslor Beteende distraktion skiftar fokus från procedur-relaterad smärta Beteendemässiga interventioner bygger på beteendevetenskap såväl som inlärning genom att fokusera på beteendet Miljö Fysisk Kognitiv-beteende distraktion är vanligt förekommande Teman Comfort theory Karakteristiskt för temat MUSIK Klinisk kompetens Fysisk Klinisk kompetens var viktigt eftersom dessa barn ville lita på att sjuksköterskan gjorde rätt Musikterapi Distraktion Delaktighet Miljö Distraktion hjälpte dessa barn att hantera smärtan Barnen ville delta i beslut när de behärskade området, t.ex. distraktion Personalen/Föräldrar sjunger och spelar för eller tillsammans med barnet Musikterapeut sjunger och spelar för eller tillsammans med barnet Musik medicin Trygghet Miljö Dessa barn kände sig trygga på sjukhus, även om det ibland var obehagligt Inspelad musik Nilsson S, Hallqvist C, Sidenvall B, Enskär K. Children s experiences of procedural pain management in conjunction with trauma wound dressings. Journal of Advanced Nursing 2011 in press. 3

Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus Dagkirurgiska ingrepp 80 barn och ungdomar i åldersgruppen 7 16 år Randomiserades till musik eller kontrollgrupp Maysound högtalare MusiCure spelades under 45 minuter efter att barnen och ungdomarna kom ut till uppvakningsavdelningen (UVA) Signifikant färre barn i musikmedicingruppen(1/40) jämfört med kontrollgruppen (9/40) behövde morfin på UVA (p < 0.05) FAS poängen sjönk mer med musik (0,47 0,37) jämfört med kontrollgruppen (0,37 0,47) Ett tema Postoperativ musik är en distraktion som är lugn och avslappnande Nilsson S, Kokinsky E, Nilsson U, Sidenvall B, Enskär K. School-aged children s experiences of postoperative music medicine on pain, distress and anxiety. Paediatr Anaesth 2009; 19:1184-1190. Hanoi, Vietnam 40 barn med leukemi Lumbalpunktioner Randomiserades till musik eller kontrollgrupp Hörlurar Valbar musik i MP3 spelare (Ipod) Självskattning (short STAI, NRS) och intervjuer SERIOUS GAMES Full immersiv teknik, d.v.s. en hjälm som omsluter barnets huvud och hörlurar som utestänger annat ljud än den virtuella världen Icke immersiv teknik, d.v.s. en skärm igenom vilken barnet kan nå den virtuella världen. Barnet hör genom högtalare och kan kommunicera och se omvärlden Thanh Nhan N, Nilsson S, Hellstrom A L, Bengtson A. Music therapy to reduce pain and anxiety in children with cancer undergoing lumbar puncture: a randomized clinical trial. J Pediatr Oncol Nurs, 2010 27(3), 146-155 4

Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus 10 CAS in the intervention group, dissatisfied participants 10 CAS in the intervention group, satisfied participants Barn med cancer 8 8 Venpunktion/Venportsnål 6 6 42 barn och ungdomar i åldersgruppen 5 18 år 4 4 Virtual Reality eller kontrollgrupp 3D-display/Diamantjakten Kvalitativa intervjuer och kvantitativa data 2 0 Before During After Median 25%-75% Min-Max 2 0 Before During After Median 25%-75% Min-Max Nilsson S, Finnström B, Kokinsky E, Enskär K. The use of Virtual Reality for needle-related procedural pain and distress in children and adolescents in a paediatric oncology unit. Eur J Oncol Nurs 2009;13(2):102-109. 5

Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus Barn med traumasår 60 barn i åldersgruppen 5 12 år Dataspel, godisklubba eller kontrollgrupp Kvalitativa intervjuer och kvantitativa data Godis Serious games Kontroll Godis/ Kontroll Serious games/ Kontroll Serious games/ Godis FLACC 4 2 4 0.783 0.007* 0.006* FAS 0.75 0.59 0.59 0.521 0.307 0.022* c-fibrer TAKTIL STIMULERING grindeffekt på ryggmärgsnivå förbättra integrering av kroppsupplevelse oxytocinfrisättning endorfinfrisättning Massage Pojke Flicka 8 år 16 år Pojke 14 år Vila Flicka 13 år Pojke 10 år Pojke 3 år TAKTIL STIMULERING Pulsfrekvens Före 109 69 100 99 106 133 Efter 102 73 104 90.5 104 128 Efter sjukgymnastik 108 72 99 99 109 133 Nilsson S, Johansson G, Enskär K, Himmelmann K. Massage therapy in postoperative rehabilitation of children and adolescents with cerebral palsy a pilot study. Complementary Therapies in Clinical Practice in press. Avsaknaden av en skillnad i hjärtfrekvens i samband med massage i denna studie kan tyda på ökad känslighet för beröring. Massageterapeuter bör använda metoden med försiktighet hos barn med CP Massage är en vanligt förekommande och uppskattad metod Det är viktigt med ytterligare forskning för att utvärdera hur och när massage är bra för barn med CP 6