e Regeringsbeslut Il l REGERINGEN 2016-09 -0 1 N20 16/05490/TS Näringsdepartementet Trafikanalys Trsgatan 30 113 21 Stckhlm Uppdrag att se över transprtplitiska preciseringar ch lämna förslag till indikatrer för att följa upp de transprtplitiska målen l bilaga Regeringens beslut Regeringen uppdrar åt Trafikanalys att se över ch vid behv lämna förslag till nya eller mdifierade transprtplitiska preciseringar. Vidare ska Trafikanalys lämna förslag till indikatrer sm gör det möjligt att följa upp de transprtplitiska målen sm helhet. Trafikanalys ska beskriva hur styrning ch uppföljning, kpplat till de transprtplitiska målen, sker ch vid behv lämna förslag till förändringar avseende styrning ch uppföljning. Trafikverket, Transprtstyrelsen, Naturvårdsverket ch andra berörda myndigheter ska bistå Trafikanalys med underlag ch annat stöd sm Trafikanalys behöver för att genmföra uppdraget. I arbetet ska Trafikanalys beakta berörda myndigheters redvisning av uppdrag till statliga myndigheter att bidra med underlag för Sveriges genmförande av Agenda 2030 (Fi2016/01355/SFÖ [delvis]). Vid genmförandet av uppdraget ska Trafikanalys föra en dialg med berörda aktörer, detta innefattar bl.a. att inför framtagandet av förslag fånga en bred bild av hur aktörerna ser på frågan. Uppdraget ska redvisas senast den 10 mars 20 17 till Regeringskansliet (Närings departementet). Skälen för regeringens beslut Inledning De transprtplitiska målen, sm anges nedan, beslutades av riksdagen 2009 i ch med behandlingen av regeringens prpsitin Mål för Pstadress 103 33 Slackhlm Bes6ksadress Mäster Samuelsgatan 70 Telefnväxel 08-405 10 00 Telefax 08-411 36 16 E-pst: n.registratr@regeringskansl i et. se
2 framtidens resr ch transprter (prp. 2008/09:93, bet. 2008/09:TU14, rskr. 2008/09:257). Det övergripande transprtplitiska målet har dck haft samma frmulering sedan 1998 (se prp. 1997/98:56, 1997/98:TU10, rskr. 1997/98:266), medan funktinsmålet ch hänsynsmålet, sm är sinsemellan jämbördiga, beslutades 2009. Övergripande mål: Att säkerställa en samhällseknmiskt effektiv ch långsiktigt hållbar transprtförsörjning för medbrgarna ch näringslivet i hela landet. Funktinsmål: Transprtsystemets utfrmning, funktin ch användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med gd kvalitet ch användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Transprtsystemet ska vara jämställt, det vill säga likvärdigt svara mt kvinnrs respektive mäns transprtbehv. Hänsynsmål: Transprtsystemets utfrmning, funktin ch användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt, bidra till att det övergripande generatinsmålet för miljö ch miljökvalitetsmålen nås samt bidra till ökad hälsa. Regeringen har därutöver tagit fram knkretiseringar för funktinsmålet respektive hänsynsmålet i frm av preciseringar inm ett antal pririterade mråden. Vissa preciseringar är tidssatta ch benämns "etappmål". Hänsynsmålet reviderades i ch med riksdagens beslut m statsbudgeten för 2013 (prp. 2012/13:1, utg.mr. 22, bet. 2012/13:TU1, rskr. 2012/13: 118). Samtidigt justerade regeringen en av preciseringarna. I prp. 2008/09:93 anger regeringen bl.a. följande. Resr ch transprter är nödvändiga för att samhället ska fungera ch de transprtplitiska målen ch målstrukturen uttrycker den plitiska inriktningen ch pririteringarna för att nå detta. Målen ch preciseringarna ska tillsammans med de transprtplitiska principerna vara utgångspunkt för samtliga styrmedel i den statliga transprtplitiken. Målen ska vara användbara vid ch underlätta regeringens styrning av myndigheternas verksamhet, eknmi ch planering. I prpsitinen anges även följande "för att uppfylla transprtplitikens övergripande mål måste tillgängligheten på sikt utvecklas inm ramen dels att ingen ska dödas eller skadas allvarligt till följd av trafiklyckr, dels på ett sätt sm bidrar till att miljökvalitetsmålen nås ch till ökad hälsa". Målen, preciseringarna ch principerna framgår av bilagan. Sm utgångspunkt för arbetet med att uppnå de transprtplitiska målen har riksdagen beslutat m fem vägledande principer (prp. 2005/06:160 bet. 2005/06:TU5, rskr. 2005/06:308). I den transprtplitiska prpsitinen 2008/09:93 gjrde regeringen bedömningen att de
3 transprtplitiska målen ch de transprtplitiska principerna även i framtiden kmmer att vara de viktigaste utgångspunkterna för regeringens åtgärder ch val av styrmedel inm transprtmrådet. Vidare angavs i prpsitinen att de viktigaste medlen är infrastrukturplanering, rganisering ch styrning av myndigheter, lagstiftning ch regelgivning samt eknmiska styrmedel. Utmaning För att på sikt kunna uppfylla målen behövs underlag av gd kvalitet sm grund för förslag ch priritering av insatser. För att beskriva utvecklingen av transprtsystemet redvisas måluppfyllelsen i regeringens budgetprpsitiner. Regeringen har uppdragit åt Trafikanalys att årligen följa upp de transprtplitiska målen. Trafikverket, Transprtstyrelsen, m.fl. myndigheter ch vissa statliga blag sm verkar inm transprtmrådet har uppdraget att inm ramen för sin respektive verksamhet verka för att målen uppnås ch redvisa sina respektive bidrag till detta. Preciseringarna nämns i vissa fall i t.ex. uppdrag men är inte reglerade i någn författning. I samband med de årliga uppföljningarna, har det knstaterats att det med nuvarande preciseringar, indikatrer ch mått, är svårt att få en tillräckligt gd bild av utvecklingen vad gäller de transprtplitiska målen. Anledningarna är flera, bl.a. att vissa preciseringar är precisa ch därigenm svåra att styra mt ch följa upp. Vidare saknas för vissa preciseringar i viss mån lämpliga indikatrer ch mått. Berende på t.ex. hur preciseringarna är frmulerade får de lika styrningseffekt. Generellt kan sägas att ju tydligare målsättning, dest bättre styrningseffekt ch enklare att följa upp. Det finns till exempel behv av att se över uppföljningen av miljökvalitetsmålen. Inget av de transprtplitiska målen följs i nuläget upp sm helhet utan de följs upp genm sina preciseringar. Det övergripande målet saknar preciseringar. Inriktning Den övergripande bedömningen är att de riksdagsbundna transprtplitiska målen är allmängiltiga ch frtsatt bör gälla men att preciseringar ch indikatrer bör ses över ch vid behv revideras för en förbättrad uppföljning. Kpplat till eventuella justeringar avseende preciseringar ch indikatrer behövs även en beskrivning av hur styrning ch uppföljning, kpplat till de transprtplitiska målen bör ske. För att kunna göra rätt insatser behöver uppföljningen visa tillstånd, riktning ch takt. Genm en bättre uppföljning fås underlag av högre kvalitet, vilket underlättar vid förslag ch priritering av insatser för ökad måluppfyllelse. Vidare ökar prcessen kunskapen m de transprtplitiska målen.
4 Avgränsningar Uppföljningen av de transprtplitiska målen ska följa en struktur sm utgår från övergripande mål, funktinsmål ch hänsynsmål Preciseringarna ska frtsatt vara knkretiseringar av de transprtplitiska målen ch ska ha ptential att ge en styrningseffekt. Preciseringarna ska vara uppföljningsbara, ett begränsat antal ch, i den mån det är lämpligt, vara tidssatta ch trafikslagsövergripande. Val av preciseringar bör göras med insikten att styrningen då kan kmma att riktas från de övergripande målen mt mer avgränsade frågr. A v den anledningen är det viktigt att systemet för uppföljning både redvisar utvecklingen av den ttala målbilden ch av specifika preciseringar. Indikatrerna bör vara väl mtiverade ur ett helhetsperspektiv, begränsade till antalet, uppföljningsbara ch i den mån det är lämpligt vara trafikslagsövergripande. Trafikanalys behöver ta hänsyn till de prcesser sm pågår parallellt ch kpplar till transprtsektrns målsättningar. Det innefattar bl.a. uppdrag till ett antal myndigheter m Agenda 2030 samt regeringens strategiska satsnmgar. I dagsläget lyder en av hänsynsmålets preciseringar Transprtsektrn bidrar till att det övergripande generatinsmålet för miljö ch övriga miljökvalitetsmål nås samt till ökad håisa. Priritet ges till de miljöplitiska mål då"r transprtsystemets utveckling å"r av str betydelse för möjligheterna att nå uppsatta mål. Trafikanalys bör överväga att se huruvida det är lämpligt att utveckla frmuleringar kring detta så det blir mer precist. Trafikanalys ska beakta Miljömålsberedningens betänkande En klimatch luftvårdsstrategi för Sverige (SOU 2016:47). Regeringen har uppdragit åt Trafikanalys att se över transprtplitiska preciseringar avseende trafiksäkerhet (N20 16/05492/TS), varför dessa frågr inte bör ingå i det nu aktuella uppdraget. Ki(? Kajsa Lindström
5 Kpia till Statsråds beredningen/sam Scialdepartementet/ JÄM ch FS Finansdepartementet/BA ch SFÖ Miljö- ch energidepartementet/ee, ME ch MM Näringsdepartementet/BÄ, EUI, KLS, MRT, PUB, RTS, SB, SUBT, SUN ch TIF Arbetsmarknadsdepartementet/ AA Naturvårdsverket Havs- ch vattenmyndigheten Trafikverket Transprtstyrelsen Sjöfartsverket Luftfartsverket Statens väg- ch transprtfrskningsinstitut Regin Skåne Västra Götalandsreginen Regin Halland Reginförbundet Kalmar Regin Jönköping Regin Blekinge Regin Södermanland Länsstyrelsen i Västmanland Regin Uppsala Regin Örebr Regin Östergötland Regin Dalarna Regin Gävlebrg Regin Jämtland/Härjedalen Länsstyrelsen i Västernrrland Regin Västerbtten Länsstyrelsen i Nrrbtten Länsstyrelsen i Stckhlm Regin Krnberg Regin Värmland Regin Gtland Swedavia AB
l Bilaga till beslut Il 1 vid regeringssammanträde den 1 september 2016, N/2016/05490/TS Transprtplitiska mål, preciseringar ch principer Transprtplitiska mål (ur prp. 2015/16: l utgiftsmråde 22) Transprtplitikens övergripande mål Att säkerställa en samhällseknmiskt effektiv ch långsiktigt hållbar transprtförsörjning för medbrgarna ch näringslivet i hela landet. Funktinsmål Transprtsystemets utfrmning, funktin ch användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med gd kvalitet ch användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Transprtsystemet ska vara jämställt, det vill säga likvärdigt svara mt kvinnrs respektive mäns transprtbehv. Funktinsmålet har knkretiserats i följande preciseringar: -Medbrgarnas resr förbättras genm ökad tillförlitlighet, trygghet ch bekvämlighet. -Kvaliteten för näringslivets transprter förbättras ch stärker den internatinella knkurrenskraften. -Tillgängligheten förbättras inm ch mellan reginer samt mellan Sverige ch andra länder. -Arbetsfrmerna, genmförandet ch resultaten av transprtplitiken medverkar till ett jämställt samhälle. -Transprtsystemet utfrmas så att det är användbart för persner med funktinsnedsättning. -Barns möjligheter att själva på ett säkert sätt använda transprtsystemet ch vistas i trafikmiljöer ökar. -Förutsättningarna för att välja kllektivtrafik, gång ch cykel förbättras. Hänsynsmål Transprtsystemets utfrmning, funktin ch användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt, bidra till att det övergripande generatinsmålet för miljö ch miljökvalitetsmålen nås samt bidra till ökad hälsa. Hänsynsmålet har knkretiserats i följande preciseringar. -Antalet mkmna inm vägtransprtmrådet halveras ch antalet allvarligt skadade minskas med en fjärdedel mellan 2007 ch 2020. -Antalet mkmna inm yrkessjöfarten ch fritidsbåtstrafiken minskar frtlöpande ch antalet allvarligt skadade halveras mellan 2007 ch 2020. -Antalet mkmna ch allvarligt skadade inm järnvägstransprtmrådet minskar frtlöpande. -Antalet mkmna ch allvarligt skadade inm luftfartsmrådet minskar frtlöpande. -Transprtsektrn bidrar till att miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan nås genm en stegvis ökad energieffektivitet i transprtsystemet ch ett brutet fssilberende. År 2030 bör Sverige ha en frdnsfltta sm är berende av fssila bränslen. -Transprtsektrn bidrar till att det övergripande generatinsmålet för miljö ch övriga miljökvalitetsmål nås samt till ökad hälsa. Priritet ges till de miljöplitiska mål där transprtsystemets utveckling är av str betydelse för möjligheterna att nå uppsatta mål.
2 Transprtplitiska principer (ur prp. 2005/06: 160) Kunderna skall ges str valfrihet att bestämma hur de vill resa ch hur en transprt skall utföras, Beslut m transprtprduktin bör ske i decentraliserade frmer, Samverkan inm ch mellan lika trafikslag skall främjas, Knkurrensen mellan lika trafikutövare ch transprtalternativ skall främjas, Trafikens samhällseknmiska kstnader skall vara en utgångspunkt när transprtplitiska styrmedel utfrmas.