WORKSHOP Geodatasamverkan 17 februari 2012 Sammanställning av frågor och ämnen som diskuterades under Bikuporna

WORKSHOP Geodatasamverkan 17 februari 2012 Sammanställning av frågor och ämnen som diskuterades under Bikuporna 1

Geodatasamverkan I samband med Föreningen Geografisk Informationssamverkan i Stockholms län (GISS) årsmöte, seminarier och workshop den 17 februari 2012 inbjöds deltagarna till Bikupediskussioner om geodatasamverkan. Kommuner, regionalt verksamma myndigheter och företag diskuterade olika frågor rörande geodatasamverkan. Inför diskussionerna hade ett antal frågor tagits fram, se nedan. Metoden för bikupediskussionerna; Ett antal grupper bildades med så blandad bakgrund som möjligt d v s från både kommunal, regional samt privat verksamhet. Varje styrelseledamot (bikupa) fick en fråga att diskutera tillsammans med deltagarna i resp. grupp. Varje grupp vandrade mellan bikuporna vilket resulterade i att respektive grupp diskuterade de förberedda frågorna. Efter bikuporna summerade diskussionsledarna vad och hur man hade resonerat i de olika grupperna. Resultatet är dokumenterat nedan. I flera fall kom diskussionerna i bikuporna att omfatta mer än den ställda frågan, vilket märks i svaren. Resultat av workshopen kommer att överlämnas till Geodatasekretariatet vid Lantmäteriet, som ett inlägg i deras arbete att utveckla geodatasamverkan. Workshop i form av Bikupediskussion Fråga A-G A. Vad har din organisation för nytta av och vad blir effekterna av Geodatasamverkan? (rationaliseringseffekter, aktuell data, prova geodata friare, hitta nya data) Egen enhet/avdelning motsvarande Förvaltning eller motsvarande Hela organisationen (t.ex. kommun) B. Vilka krav ställer geodatatjänster på er organisation? (till exempel kompetens, teknik, distribution, administration) C. Hur kommer Geodatasamverkan att påverka användandet av geodata inom din organisation? D. Hur produceras, distribueras och används geodata år 2020? E. Samverkansavtalet (kommuner och andra myndigheter), har du synpunkter på avgifter, avtalsmodell eller annat i avtalet? F. Hur kan konsulter via medverkansavtalet delta i geodatasamverkan? (diskuterades ej) G. Har din organisation intresse av att regionalt gå samman kring regionala geodata? 2

Sammanfattning Fråga A: Vad har din organisation för nytta av och vad blir effekterna av Geodatasamverkan? (rationaliseringseffekter, aktuell data, prova geodata friare, hitta nya data) Egen enhet/avdelning motsvarande Förvaltning eller motsvarande Hela organisationen (t.ex. kommun) 1. Tillgång till data: Mer data, billigare (gäller inte alla kommuner) Oftare uppdateringar, aktuella data Tillgång till data för kringliggande kommuner eller län För konsulter underlättar det att kunderna har tillgång till enhetliga data, särskilt om man arbetar med projekt som sträcker sig över flera kommuner, t ex projektering. Bra med tillgång till ortofoton och andra WMS-bakgrunder. Mycket data som finns används inte än, även GIS-ansvarig kan hitta nya data Enklare att hitta data/söka efter data, alla kan själva gå in och söka data som finns, man måste inte veta vilken myndighet som levererar. Men det kan vara svårt för förvaltningar som har liten kunskap om geodata att söka själva 2. Rationaliseringseffekter: Ett avtal, istället för flera olika avtal med olika leverantörer Inte ny finansiering för nya data (räcker att äska pengar en gång) 3. Effekter på sikt: Ökad och breddad användning På sikt effektivare handläggning, integrering i handläggarsystemen, så långt har vi inte kommit än Medverkansavtal möjlighet att tillgängliggöra egna data Metadata ställer krav på data och organisationer som levererar data, kräver nya arbetsmetoder. På sikt kan det leda till standarder för data. 4. Risker med geodatasamverkan: Finns det en risk med tillgång till för mycket data? Hur vet man vad som är relevant att använda. (Varningsruta/tipsruta för lämplig användning) Inte säkert att producenten ser alla användningsområden. Fråga B: Vilka krav ställer geodatatjänster på er organisation? (till exempel kompetens, teknik, distribution, administration) 1. Leverantör av data: Man måste ha ordning och reda på det man levererar! Hur kvalitetssäkrar man sin egen data? Exempelvis primärkartan? Vad händer om en konsult tar hem en WMS- tjänst med primärkarta där ett helt bostadsområde saknas på grund av att relationshandlingarna inte nått kartenheten? Bra med klara önskemål från en organisation om vad de vill ha. Lantmäteriet skickar med ett Excel-ark där man ska fylla i det som krävs. Detta ark kan användas som mall även vid nästa beställning. Borde vara något som alla i Geodatasamverkan har. Kanske en blankett på hemsidan som man ska fylla i för att slippa göra om detta? 3

2. Beställare: Kommunen måste ha kompetens nog att vara beställare. 3. Rutiner på hemmaplan: Marknadsföra att ex kommunen har bättre kartunderlag än google maps Mycket av den data som finns är inte tillgänglig online, den måste laddas ner lokalt. Här måste den hanteras; lagras, tillgängliggöras, marknadsföras, kopplas etc. Man måste ha fungerande rutiner för att ta emot data och veta vad man ska göra av den. 4. Problem med hantering av filer: Det finns strul på grund av olika versioner av programvaror. Trots att standarder finns så är det olika i olika versioner av program. Här krävs kompetens för att förstå olika format. Det är ett problem att förstå vad det är man får när man tar emot ex en dwg-fil, lagernamn är inte alltid enkla, skulle vara bra med standardnamn så det blev tydligt. Även WFS är svårt att förstå kartografiskt. Ett problem är att data levereras i annat format än det man har själv. Om man har otur så tappas en del attributdata vid transformation mellan olika filformat. Organisationen måste veta vad man har får något- vilken metadata som finns. Fråga C: Hur kommer Geodatasamverkan att påverka användandet av geodata inom din organisation? Fråga D: Hur produceras, distribueras och används geodata år 2020? Flera sensorer för insamling av data. Laserskanning, bildanalys, mobiltelefoner, kamrer med GPS. Möjlighet till att data trackas i backgrunden i olika mobil app:ar. Fler aktörer som samlar in data, allmänheten i olika nätverk t.ex. OpenStreetMap. Detta kommer att leda till minskade kostnader för vissa geodata och mer tillgängligt data. Data kommer att vara tillgängligt i molnet via olika tjänster. Vi kommer att se standarder inom fler områden vilket kommer att göra det lättare att utbyta data. Och att använda data från olika tjänster samtidigt. Användandet, produktionen och distributionen kommer till större del styras av konsumenterna och de tjänster som efterfrågas. Det kommer efterfrågas nya produkter. Fråga E: Samverkansavtalet (kommuner och andra myndigheter), har du synpunkter på avgifter, avtalsmodell eller annat i avtalet? Positiv syn på samverkansidéen/konceptet Avgiftsmodellen behöver ses över (nu är det vinnare och förlorar bland kommunerna). Något högre avgift är OK. Olika förslag på andra modeller nämndes. Mer geodata tas hem och sprids i organisationen (viss hamstring/onödig nedladdning förekommer) Detaljerad SCB-statistik önskas, även befolkningsdata från Skatteverket. Avgiften för landstingen behöver ses över med anledning av att deras verksamhet kan skiljas sig avsevärt (dvs. vård, kollektivtrafik inkl./exkl. färdtjänst, ambulanssjukvård, kultur ingår inte för alla landsting) Viktigt att vara med/vara part för att kunna påverka geodatasamverkan 4

Fråga G: Har din organisation intresse av att regionalt gå samman kring regionala geodata? Diskussionerna handlade inte bara om frågan varför sammanfattningen blir mer generell. De som arbetar med GIS-frågor har intresse av att regionalt samarbeta då de ofta har behov av information som är utanför egna området t.ex. kommungränsen. Information som man skulle kunna gå samman om är regionala data som CG-nät, sammanhängande kartinformation, finns idag tätortskarta Stockholm. En gemensam plattform skulle kunna vara av intresse både för information och program. Om informationen hade enhetligt utseende, åtkomlig via ett ställe samt via enhetligt överföringsformat skulle mycket arbete sparas för de som arbetar med regionala data. Som alternativ till geodataportalen skulle kommersiella aktörer göra samma sak för regionen och då även kunna tillhandahålla vissa tjänster. De nya MBK-avtalen kan bli vägledande för standardisering av viss information samt enhetligt överföringsformat. Fråga G: Har din organisation intresse av att regionalt gå samman kring regionala geodata? 5

APPENDIX Här redovisas gruppdiskussionerna från några av frågorna. Fråga A: Vad har din organisation för nytta av och vad blir effekterna av Geodatasamverkan? (rationaliseringseffekter, aktuell data, prova geodata friare, hitta nya data) Egen enhet/avdelning motsvarande Förvaltning eller motsvarande Hela organisationen (t.ex. kommun) Grupp 1: Mer data, billigare Tillgång till data för kringliggande kommuner/län Möjlighet att tillgängliggöra egna data via medverkansavtal För vissa kommuner blir det dyrare att gå med i geodata, än den kostnad man har för geodata idag Möjlighet att på sikt påverka tjänster och data som tillgängliggörs. Idag fungerar WMS-tjänster inte i MapInfo Grupp 5: Billigare, tillgång till mer info Enklare att hitta data Ett avtal Ingen ny finansiering för nya data Oftare uppdateringar/aktuell data Önskemål från verksamheten om information Alla kan själva gå in och söka data som finns. Man måste inte veta vilken myndighet som levererar data Förvaltningar som inte vet vad geodata är kan inte söka själva Ökad och breddad användning Effektivare handläggning på sikt. Så långt har vi inte kommit än. Kommunens egna geodata behöver tillgängliggöras för alla förvaltningar Mycket data finns men används inte idag. AHA-upplevelse även för GIS-ansvarig Ny data från olika myndigheter t ex SMHI Finns det risker med tillgång till för mycket data? Bra sökfunktioner gör det enkelt att hitta mycket data, men det kan samtidigt vara svårt att veta vilka data som är relevanta. Det skulle vara bra med en varningsruta/tipsruta så här bör detta dataset användas/inte användas. Ett problem kan vara att det inte är säkert att producenten ser alla användningsområden. Grupp 7: För konsulter är det en fördel att kunderna lättare har tillgång till data. Om man arbetar med projekt som sträcker sig över flera kommuner är det en fördel att data är enhetliga. Det kommer dock att ta tid innan alla kommuner har gått med. WMS:er t ex ortofoton är bra att kunna använda t ex vid projektering Effektivare arbetsverktyg: via geodataportalen kan man hitta nya data och kan göra nya analyser etc. Man kan se vad andra presenterar (plan och exploatering) Ekonomiska fördelar för kommuner 6

Metadata ställer krav på data och organisation, leder till nya arbetsmetoder, tydliggöra krav/standard Stora nyttan kommer när geodata integreras i handläggarsystemen Fråga B: Vilka krav ställer geodatatjänster på er organisation? (till exempel kompetens, teknik, distribution, administration) Grupp 1: SL har redan krav och rutin för att leverera i ett visst format, motsvarar kraven som Geodataportalen har Man måste ta fram rutiner för hur leveransen ska se ut. Utskicket ska göras i specifika format om man är med och leverera, metadata ska finnas på ett specifikt sätt Rutiner för att ta emot data Beställarkompetensen är viktig, en konsult kan hjälpa till att läsa in dock. Organisationen måste veta vad man har får något - vilken metadata som finns. Det finns strul på grund av olika versioner av programvaror. Trots att standarder finns så är det olika i olika versioner av program. Här krävs kompetens för att förstå olika format Grupp 2: Svårt att vara en bra beställare; svårt att veta hur man beställer från Lantmäteriet, svårt att veta vad det är man får. Om man beställer geodata från Lantmäteriet så behövs mer info om hur man beställer Webbtjänster, kravet ökar på att det ska finnas tillgängligt och automatiskt för alla WMS och WSF kan vara framtiden Utbildning av de som behöver hantera ex WSF Kommunen måste ha kompetens nog att vara beställare men kanske inte att utföra något Marknadsföra att exempelvis kommunen har bättre kartunderlag än Google maps Grupp 5: Tolkning av frågan: Vad är kraven på oss för att vi ska kunna nyttja geodatatjänster som hämtas hem från exempelvis Lantmäteriet, SMHI, SGU etc VI måste ha teknik för att ta emot (och ta igenom en brandvägg) Kompetens; om det är endast en person som har kunskap, vad händer om denne är borta? Sårbart Det är inte alltid data som tas emot är i ett format som går att läsa. Hur får man leverantören att hålla sig till senaste versionen av gällande standard? Krav på nya program att de ska vara webbaserade och inte klientbaserade. Ska dessutom klara av flera olika webbläsare WMS-tjänster från dataleverantörer är för sega och inte tillförlitliga. Svårt att kombinera med egen data med ex symboler. Svårt lägga ovan egen data då det inte är transparant. Grupp 7: Bra med klara önskemål från en organisation om vad de vill ha. Lantmäteriet skickar med ett Excel-ark där man ska fylla i det som krävs. Detta ark kan användas som mall även vid nästa beställning. Borde vara något som alla i Geodatasamverkan har. Kanske en blankett på hemsidan som man ska fylla i för att slippa göra om detta? Mycket av den data som finns är inte tillgänglig online, den måste laddas ner lokalt. Här måste den hanteras; lagras, tillgängliggöras, marknadsföras, kopplas etc. Användingen kommer förenklas när datan finns online som ex WFS. 7

Det är ett problem att förstå vad det är man får när man tar emot ex en dwg-fil, lagernamn är inte alltid enkla, skulle vara bra med standardnamn så det blev tydligt. Även WFS är svårt att förstå kartografiskt. Ett problem är att data levereras i annat format än det man har själv. Om man har otur så tappas en del attributdata vid transformation mellan olika filformat. Kanske kan man ha krav på vilket format som geodata levereras i? Beställaren borde kunna sätta upp rav på hur data ska levereras; namn på skikt, vilka attribut som finns, etc. Interna rutiner i en kommun behöver ses över- hur får kartenheten del av relationshandlingar t ex? Håll in en del av ersättningen till konsulten/entreprenören tills alla info är inlämnad. Man måste ha ordning och reda! Hur kvalitetssäkrar man sin egen data? Exempelvis primärkartan? Vad händer om en konsult tar hem en WMS- tjänst med primärkarta där ett helt bostadsområde saknas p g a att relationshandlingarna inte nått kartenheten? Fråga E: Samverkansavtalet (kommuner och andra myndigheter), har du synpunkter på avgifter, avtalsmodell eller annat i avtalet? Grupp 2: För kommuner med stor befolkning blir det stora merkostnader som inte motsvarar nyttan i verksamheten. Samma avgift som i dagsläget för LM-geodata vore bättre + deltagaravgift Något högre avgift för geodata kan vara motiverat med anledning av att man får tillgång till mer geodata på ett förenklat sätt Det har uppstått en hamstringseffekt åtminstone inledningsvis Grupp 3: För landstinget i Stockholm är det en viktig faktor att beakta att vara med för att i och med det kunna påverka avtal/avgift osv. i geodatasamverkan Inte alla landsting har samma verksamheter vilket gör att avgiftsmodellen bör ses över. Deltagarna tyckte att de behöver sätta sig in i detta mer innan de kan uttala sig om avtalsmodell, villkor, avgifter osv. Grupp 4: Avgiftsmodellen för kommunerna behöver ses över. En del kommuner förlorar 70-200 tkr och då är man inte benägen att gå med. En hel del geodata är ju gratis redan En vinnarkommun kan få ca 300 tkr i minskade avgifter Markvärden kan tänkas vara en parameter i beräkningsmodellen SCB s NYO-statistik bör ingå Befolkningsdata från Skatteverket önskvärt Samverkansprincipen är bra! Grupp 5: En del kommuner ser att det blir dyrare än i dagsläget Det är bra att man får tillgång till mer data Positivt med geodatasamverkan; enklare o ch mer data De åtaganden somär förknippade med avtalet är inte så kända Det råder en viss osäkerhet om avgifterna kommer att öka Antalet deltagare vid partsammanträde kan bli sort och därmed svårthanterligt 8

Fråga G: Har din organisation intresse av att regionalt gå samman kring regionala geodata? Grupp 3: GC-nät är av gemensamt intresse. Idag används data via geodataportalen för sydvästlänken av Svenska kraftnät. Då man har behov av lokala data kontaktar man respektive kommun. Tar ca 70 % av en persons arbete. Grupp 4: Tätortskartan är idag ett exempel på regionalt samarbete. Intressant framöver är aktiviteter som går över kommungräns tex ruttplanering av cykelvägnätet, samma för NVDB-data. Nya MBK-avtalen kommer att standardisera informationsinnehållet och överföringssättet vilket underlättar samarbetet och möjligheten att samverka. Finns intresse från kommersiella aktörer att använda kartmaterial över regionen. Alternativ till geodataportalen vore att en kommersiell aktör gjorde samma sak för regionen. Skulle kunna gå samman om webbkartor, sammanhängande karta, gemensam drift. Grupp 5: Intressant information är vägdata samt t.ex. hur planerarman i grannkommunen. Får idag ringa runt och fråga om information, vore mycket lättare om den var samlad. Om alla levererade information via geodataportalen så vore det lättare för konsulter att bygga applikationer som många har nytta av. Behöver inte vara geodataportalen, skulle kunna vara en intresserad aktör som samlar ihop information för flera. Blir en nackdel om det är många aktörer som gör en lösning var och en för sig. Ger de andra konsulter tillgång till informationen? Grupp 7: Finns intresse på GIS-sidan att samarbeta med andra kommuner speciellt de angränsande. Skulle kunna ha en gemensam plattform. Finns intresse för samarbete inom t ex gång- och cykelvägar, övergripande analyser (olika regionala stråk) Enhetliga data och tjänster skulle ge möjligheter att tjäna mera pengar. De som behöver regionala data, vattenfall t ex, är i behov av enhetliga data. 9