Svenska HemBryggareFöreningens Öltypsdefinition 2002

Svenska HemBryggareFöreningens Öltypsdefinition 2002 1. Ljus Lager (sid 2-3) A. Modern Svensk Lager B. Internationell Lager C. Tjeckisk/Böhmisk pilsner D. Tysk Pilsner E. Dortmunder Export F. Münchener Helles G. Amerikansk Lager 2. Mörk Lager (sid 4-5) A. Wiener B. Märzen(Trad Oktoberfest) C. Münchener Dunkel D. Mörk Tjeckisk Lager E. Schwartz Bier F. Amerikansk Dark Lager 3. Pale Ale (sid 6-8) A. English Ordinary Bitter B. English (Best) Special Bitter C. English Strong (Extra Special) Bitter D. English Pale Ale E. India Pale Ale F. Amerikansk Pale Ale G. California Common/Steam beer H. Kölsch I. Belgisk Pale Ale 4. Brown Ale (sid 9-10) A. Brittisk Brown Ale B. Amerikansk Brown Ale C. English Light Mild D. English Dark Mild E. Altbier F. Scottish Light Ale G. Scottish Heavy Ale H. Scottish Export Ale 5. Veteöl (sid 11) A. Weizen/Weissbier Sydtysk typ B. Dunkel Weissen C. Belgisk Wit D. Amerikansk Veteöl 6. Stout/Porter (sid 12-13) A. Classic Irish Dry Stout B. American Stout C. Foreign Stout D. Sweet Stout E. Oatmeal Stout F. Porter 7. Starka Special (sid 14-16) A. Barley Wine B. English Old/Strong Ale C. Dubbel D. Trippel E. Helles Bock/Maibock F. Traditionell Bock G. Dubbelbock H. Weizenbock I. Ljus Belgisk Stark Ale J. Mörk Belgisk Stark Ale K. Scottish Strong Ale L. Imperial Stout 8. Övriga Special (sid 17-18) A. Frukt/Grönsaksöl B. Kryddöl C. Rököl typ Bamberg D. Gotlandsdricka E. Övriga F. Övriga Klassiska Öltyper

1. LJUS LAGER A. Modern Svensk Lager: OG FG vol%alkohol IBU Färg (EBC) 1.044-56 1.010-17 4,5-5,6 35-45 6-14 Ett ljust helmaltsöl med mycket karaktär och stora humlegivor, ofta från moderna amerikanska sorter. Bouquet /Arom: Humlingen skall vara klart tydlig till kraftig. Alla humlesorter tillåtna. Smörkola/Diacetyl ok. Ingen DMS/grönsakston är tillåtet. Färgen kan vara ljust halmgul till gyllengul. Kraftigt och tjockt skum. Ingen köldgrumling. Välhumlad med hög humlebeska och maltig smak. Den kan vara väl utjäst eller ha en tydlig maltighet. Inga fruktestrar. Diacetyl är tillåtet. Ingen DMS/grönsakston bör finnas. Medium kropp Hell 5,1%, Lundgrens Lager 4,9%, 1828 5%, NO3. B. Internationell Lager: OG FG vol%alkohol IBU Färg (EBC) 1.044-50 1.010-16 4,5-5,3 20-30 6-12 Internationell lager är en avlägsen släkting till den tjeckiska pilsnern. I syfte att få en bredare publik så minskade man på beskan och av besparingsskäl så tillsatte man ofta råfrukt i form av majs eller ris vid bryggningen. Många gånger använder man humleextrakt för att ge ölet beska. Det är också vanligt att man jäser vid några graders högre temperatur än vid traditionell lagerjäsning. Bouquet /Arom: Saknar i princip humlearom, DMS/grönsakstoner är ok, dock ej smörkola/diacetyl. Färgen skall vara ljus till gyllene. Ingen köldgrumling. Söt/fet maltsmak. Högt kolsyreinnehåll. Låg beska och humlesmak. Inga estrar eller diacetyl bör finnas. Grönsakstoner får finnas. Majs ris och annan råfrukt får användas Liten till medium kropp. Heineken 4,9%, Grolsch 5%, Spendrups Original, Pripps Blå 5%, Stella Artois 5,1% C. Tjeckisk/Böhmisk pilsner: OG FG vol%alkohol IBU Färg (EBC) 1.046-52 1.012-17 4,1-5,0 35-45 7-14 Den tjeckiska pilsnern bryggdes för första gången år 1842 i staden Pilsen. Den bryggs på ljus tjeckisk malt med ett mjukt, mineralfattigt vatten. Den har oftast en lite lägre alkoholhalt beroende på en större restsötma vilket gör att den tål stora humlegivor. Framförallt används den klassiska, tjeckiska humlesorten Saaz. Dekoktionsmäskning är vanligt förekommande. Bouquet /Arom: Högkvalitetshumle i doften. Smörkola/diacetyl är vanligt förekommande. Färgen kan vara såväl mörk som ljust bärnstensfärgad. Ingen köldgrumling. Kraftigt och tjockt skum. Stilen balanseras av en måttlig beska och högkvalitetshumle med en något söt maltighet. Diacetyl bör förekomma i mindre mängd, balanserad av humlesmak och beska. Medium kropp men något större än för tyska pilsnern Pilsner Urquell 4,4%, Budvar, Lobkov 4,4% D. Tysk Pilsner: OG FG vol%alkohol IBU Färg (EBC) 1.046-50 1.006-12 4,5-5,3 30-40 7-10 Den tyska pilsnern är en variant av den tjeckiska, brygd efter de förutsättningar som finns i norra tyskland. Ett hårdare, sulfatrikare vatten används tillsammans med tyska humlesorter. DMS, ett ämne som härstammar från malten och uppstår under koket och påminner om burkmajs eller kokta grönsaker, kan vara en del av karaktären. Bouquet /Arom: Humledoften är måttlig till klart tydlig. Klassisk tysk pilsner är mycket ljust halmgul till gyllengul i färgen. Kraftigt och tjockt skum. Ingen köldgrumling. Kantig och lätt metalliskt hård humlebeska. Välhumlad med hög humlebeska. Humlesmak är måttlig till klart tydlig. Den är väl utjäst med men en viss maltighet. Vare sig fruktestrar eller diacetyl skall märkas.

Medium kropp Bitburger 4,8%, Warsteiner 4,8%, Old Gold 5%, Jever 4,9% E. Dortmunder/Export: OG FG vol%alkohol IBU Färg (EBC) 1.048-56 1.010-14 5,0-5,8 23-29 8-13 Dortmunder export är ett ljust helmaltsöl med en lite högre vörtstyrka än de flesta andra ljusa lageröl. Ölet skall ha en balans mellan en viss maltsötma och en sulfattorr, moderat, beska. Bryggvattnet i Dortmund innehåller en lite högre nivå av sulfatjoner. Bouquet /Arom: Märkbar humledoft, men på låg nivå. Färgen kan vara något mörkare än tysk pilsner. Ingen köldgrumling. Väl utjäst med tämligen torr karaktär. Något högre vörtstyrka och beska än Munchener Helles. Kantig och lätt metalliskt hård humlebeska. Märkbar humlesmak, men på låg nivå. Vare sig fruktestrar eller diacetyl skall märkas. Fylligare kropp, men fortfarande medium. DAB Export 5%, F. Münchener Helles: OG FG vol%alkohol IBU Färg (EBC) 1.044-50 1.008-12 4,8-5,5 18-25 7-14 Münchner helles är ett ljust, mjukt, maltigt, pilsneröl utan störande inslag av humle. Bouquet /Arom: Maltig, kan vara brödig. Halmfärgad till gyllengul i färgen Relativt låg beska med tydlig maltighet. I vissa varianter kan dock en balans mellan beska och maltighet finnas. Ingen karamellsmak. Inga estrar eller smörkola/diacetyl får förekomma. Medium kropp. Weltenburger Barock-Hell 5,1% G. Amerikansk Lager: OG FG vol%alkohol IBU Färg (EBC) 1.040-46 1.006-10 4,0-4,8 5-17 5-10 Amerikansk lager är i stort sett en lättare variant av den internationella lagern och härstammar från den danska pilsnertolkningen. Den bryggs med stora andelar råfrukt såsom majs eller ris. Ofta använder man malt med högt enzyminnehåll från sexradigt korn. Ölet skall vara mycket lättdrucket. Bouquet /Arom: Ingen doft eller smak av humle. Låga nivåer av DMS/grönsakstoner ok. Mycket ljust till färgen, ingen köldgrumling bör finnas. Ren och krispig smak med högt kolsyreinnehåll. Ingen maltsötma. Majs, ris eller annan råfrukt används ofta och kan bidraga till smakbilden. Mycket låg beska. Inga estrar eller smörkola/diacetyl bör finnas. Liten kropp Budweiser. Coors, Millers Genuine Draft 4,6%

2 MÖRK LAGER A. Wiener: OG FG vol%alkohol IBU Färg (EBC) 1.048-56 1.010-16 4,8-5,6 22-28 16-30 Wienerölet är föregångaren till tyska Märzen och Oktoberfestölet. Det bryggdes traditionellt av wienermalt som gav en mjuk maltighet. En wiener balanseras också av en viss nobel humlekaraktär. Bouquet /Arom: Mjuk och balanserad med en tydlig maltig doft, någon maltsötma, och en ren humlearom. Högkvalitetshumle ger liten till medium doft. Både karamell och torrare, mera brödiga och lättrostade komponenter kan ingå Kopparfärgad. Ingen köldgrumling skall märkas Fyllig och maltpräglad. Karamelligt mjukt. Högkvalitetshumle ger liten till medium smak. Vare sig fruktestrar eller diacetyl skall märkas. Lätt till medium i kroppen. B. Märzen(Traditionell Oktoberfestbier): 1.052-60 1.012-20 5,2-6,2 22-28 10-35 Denna kategori har inget att göra med de moderna oktoberfestöl som idag påminner mer om en standard ljus lager. Märzen är en utveckling av wienerölet med en lite högre vörtstyrka som gör den hållbar över sommaren. Bouquet /Arom: Låg men märkbar humledoft Ett brett spektra av färger, från gyllengul till rödbrun. Ingen köldgrumling. Maltsötman skall dominera något över en ren humlebeska. Maltsmaken bör vara lättrostad snarare än stark karamell. Låg men märkbar humle smak. Inga eller mycket små mängder av fruktestrar. Ingen diacetyl Medium kropp. Ayinger Ur-Maerzen C. Münchener Dunkel: 1.052-56 1.014-18 4.8-5,5 16-25 40-80 En Münchner dunkel skall vara mörkt maltig med en del icke brända, rostade toner. En bra münchner är fylligt maltig och mjuk medan en sämre är söt och sliskig. Bouquet /Arom: Doften är maltaromatisk med en hel del rostade toner. Brödlik arom. Högkvalitets humle får användas för att ge en liten men märkbar doft av humle Köldgrumling får finnas En klassisk Dunkel skall vara mjukt fyllig med maltrostad brödlik arom som kommer från Munchener malt. (I en klassiska Munchener Dunkel används endast mörk Munchener malt) Mjuk fyllig smak med riklig maltarom underliggande karamellkaraktär och balanserande humletoner, komplex eftersmak med honungslik vörtighet och kryddig humle. Högkvalitets humle får användas för att ge en liten men märkbar smak av humle. Inga estrar. Diacetyl i mycket små mängder är godkänt. En bra Munchener är fyllig medan en sämre är söt och blaskig. Medium Ayinger Altbairisch Dunkel, Weltenburger Kloster Barock Dunkel D. Mörk Tjeckisk Lager 1044-1052 1012-1016 4,8-5,3 22-30 40-80 Mörk tjeckisk lager är oftast vörtsöta, ibland med en artificiell sötma, och karamelligt chokladiga. Bouquet /Arom: Karamelligt rostad, diacetyl OK Mörkbrun till svart i färgen. Lätt rostad och karamellig med söt maltighet. Kolatoner balanserad med medium humlebeska som inte får dominera. Diacetyl bör finnas. Medium till stor kropp

Purkmistr, Herold, Primator, (Bohemia Regent (mörk)) E. Schwarzbier: 1.044-52 1.08-12 4,6-5,5 22-30 80-100 Schwarzbier är en rostad mörk helmaltslager där olika rostade maltsorter skall bidra till arom, smak och färg. Bouquet /Arom: Humledoft från högkvalitetshumle är OK. Inga fruktestrar, låg diacetyl OK Mörkbrun till svart i färgen. Tydlig smak av rostat malt. Låg sötma, beska låg till medium. Humlesmak från högkvalitetshumle är OK. Inga fruktestrar, låg diacetyl OK. Medium kropp Köstritzer Schwartzbier F. Amerikansk Dark Lager: 1.040-46 1.006-10 4,0-4,8 10-20 20-60 Bouquet /Arom: Lätt rostade toner. Låga nivåer av DMS/grönsakstoner. Liten humledoft Ljuskoppar till mörkbrun Maltigheten är ej speciellt tydlig, med en lätt kropp. Råfrukt används ofta, humlegivorna är små. Liten humlesmak och beska. Kolsyrehalten är hög och mera lik en amerikansk ljus lager än en mörk europeisk lager. Vare sig fruktestrar, köldgrumling eller diacetyl skall märkas. Lätt till medium kropp (Michelob Dark)

3 PALE ALE A. English Ordinary Bitter: 1.033-40 1.006-12 3,0-3,9 20-40 16-30 Bouquet /Arom: Humlearom och små mängder av fruktestrar Gyllene till kopparfärgad. Medium till kraftig humlebeska. Humlekaraktären skall vara tydlig och om diacetylen finns så skall den hållas lågt. Lätt till medium maltkaraktär. Kan vara lätt fruktig Lätt till medium kropp. Boddington s Pub draft, Bomardier, (Thomas Hardy County Bitter) B. English (Best) Special Bitter: 1.040-46 1.006-12 4,0-4,8 20-40 30-35 Bouquet /Arom: Blommig humlearom och små mängder av fruktestrar Gyllene till kopparfärgad. Kraftigare smakhumlad än Ordinary Bitter. Medium i restsötma. Medel till kraftigare beska. Smörkola/diacetylen bör hållas lågt. Kan vara lätt fruktig. Medium kropp. Young s Ramrod, Fullers London Pride 4,7% C. English Strong (Extra Special) Bitter: 1.046-65 1.010-16 4,8-6,0 25-45 30-35 Bouquet /Arom: Blommig humlearom och små mängder av fruktestrar. Tydlig maltighet. Gyllene till kopparfärgad. Medium till kraftig humlebeska. Medium smakhumlad. Restsötman skall vara mera framträdande i Strong Bitter än i Ordinary och Special Bitter. Fruktigheten kan vara medium till stor. Stor kropp karakteriserar denna Bitter. Fullers ESB 5,9%, Youngs Special London Ale D. English Pale Ale: OG FG vol %Alkohol IBU Färg(EBC) 1044-1056 1008-1016 4,4-5,3 20-40 10-25 Bouquet /Arom: Tydlig humlearom av engelska humlesorter, maltig doft med fruktestrar. Gyllene till kopparfärgad. Köldgrumlmg är ok. Medium beska och humlesmak, engelska humlesorter. Låg till medium maltkaraktär. Lite karamellsmak är tillåtet. Estrar i måttliga till stor mängd. Ingen eller mycket lite diacetyl. Medium kropp. Bishops Finger, Bass, Spitfire E. India Pale Ale: OG FG vol %Alkohol IBU Färg(EBC) 1.050-70 1.012-18 5,0-7,5 40-60 16-35 Bouquet /Arom: Stor blommig humledoft. Karamell och fruktestrar bör finnas. Alkoholtoner är ok. Gyllene till mörkt kopparfärgade ale. Köldgrumling OK. IPA karakteriseras av en kraftig beska och hög alkoholhalt. Kraftigt smakhumlad och hög mineralhalt i vattnet ger ett krispigt torrt öl. Karamell och maltighet på låga till medium nivåer. Fruktestrar i måttliga till höga halter. Amerikanska och Engelska humlesorter är båda ok. Medium kropp. Ushers IPA, Goose Island IPA, Sea Dog IPA, The Shipyard Fuggle IPA 5,7% F. Amerikansk Pale Ale: OG FG %Alkohol IBU Färg (EBC)

1.044-56 1.008-16 4,4-5,9 20-40 10-25 Bouquet /Arom: Kraftigtaromhumlad med amerikanska humlesorter. Färgen är gyllene till ljust kopparfärgad. Köldgrumling OK Amerikanska humlesorter används för att ge hög beska, smak. Liten till medium maltighet. Lite karamellsmak är tillåtet. Fruktestrar bör förekomma i måttliga till höga nivåer. Ingen eller mycket liten diacetyl. Medium kropp. Anchor Liberty Ale 5,9%, Sierra Nevada Pale Ale G. California common/steam beer: 1.044-55 1.011-14 4,0-5,5 30-40 16-40 Amerikansk öltyp men bör ej bryggas med citruaktiga amerikanska humlesorter. Humledoft och smak bör vara kryddigt träiga tex av humlesorten Nothern Brewer. Bouquet /Arom: Lättrostad eller karamellaktigt fruktig doft. Låg humle doft Ljus bärnsten till kopparfärgad Lättrostad eller karamellaktigt fruktig maltighet i smak. Medium till hög humlebeska. Medium humlesmak Fruktestrar i små mängder. Låg nivå av diacetyl OK. Jäses med lagerjäst vid rumstemperatur, men lagras vid låg temperatur. Medium kropp. Anchor Steam Beer FG1013 H. Kölsch: 1.042-46 1.006-10 4,8-5,1 20-30 8-14 Kölsch är överjäst och långlagras vid låg temperatur. En öl i klassisk torr tysk stil med elegant ljus maltkaraktär. Vete används ofta i små mängder (upp till ca 15%). Bouquet /Arom: Mycket liten humledoft. Lätt söt vinös med pilsnermalttoner. Mycket låg nivå av grönsakstoner/dms är önskvärt. Ingen eller låg nivå av estrar Färgen är gyllengul. Ingen köldgrumling. Kraftigt stabilt skum. Torr, lätt, elegant, vinös och subtilt söt. Mild vinlik syra bör gärna förekomma. Ingen karamellsmak bör framträda. Låg till medelbeska, liten humlesmak. Ingen eller låg nivå av estrar. Grönsakstoner/DMS tillhör typen dock i mycket låga nivåer. Väl utjäst. Lätt kropp. Hög CO2 Gaffel Kölsch 4,8%, Dom Kölsch 4,8%, Früh Kölsch4,8%, Gilden Kölsch 4,8%, I. Belgisk Pale Ale: 1.044-54 1.008-14 4,8-6,1 20-30 7-30 Bouquet /Arom: Maltig med karamelliga toner. Syrligt fenoliska belgiska jästtoner. Färgen är gyllene till mörk bärnsten. Köldgrumling vid låga temperaturer är tillåtet. Belgisk Pale Ale karakteriseras av en låg men märkbar beska, smak och doft av humle. Belgisk jäst bidrar oftast med syrligt kryddigt fenoliska toner. Låg nivå av maltsmak. Högkvalitetshumle används genomgående. Fruktestrar får finnas i låga till måttliga nivåer. Lite karamell eller lättrostad malt smak är OK. Ingen diacetyl. Jästen bidrar ofta med en kryddig syrlighet. Lätt till medium kropp. De Koninck 1833, De Konink Antoon

4. BROWN ALE A. Brittisk Brown Ale: 1.040-50 1.008-14 4,1-5,2 15-25 35-60 Bouquet /Arom: Lätt humledoft är OK. Fruktestrar ok. Mörk koppar till brun i färgen. Köldgrumling tillåtet. Maltsötma dominerar smaken, med låg beska och låg humlesmak. Mjuk med lätt tvålig avslutningmycket låg nivå av diacetyl är godtagbart. Fruktestrar är helt OK. Medium kropp. New Castle Brown Ale 4,7%, Crakshot B. Amerikansk Brown Ale: 1.050-56 1.010-16 5,0-5,6 25-50 40-90 Bouquet /Arom: Tydlig humlearom, gärna Cascade. Ingen smörkola/diacetyl bör finnas. Mörk koppar till brun i färgen. Köldgrumling tillåtet. Med tydlig humlebeska, gärna med Cascadehumle. Ingen diacetyl. Fruktesternivån bör inte vara hög. Medium kropp. Pete s Wicked Ale OG1052 29BU, (Golden Gate Original Ale), Brooklyn Brown Ale OG1055 5,2% 33BU. C. English Light Mild (Engelsk ljus Mild): >1.040 1.006-10 3,0-4,0 10-20 16-40 Bouquet /Arom: Maltigt fruktig. Låga nivåer av smörkola/diacetyl. Lätt humledoft är OK. Ljus bärnsten till ljusbrun i färgen. Köldgrumling tillåtet Maltsötma dominerar smaken, med låg beska och låg humlesmak. Mycket låg nivå av diacetyl är godtagbart. Låg nivå av fruktestrar. Låg alkoholstyrka. Lätt till medium. D. English Dark Mild (Engelsk mörk Mild): >1.040 1.006-10 3,0-4,0 10-24 40-90 Lätt med uttalad maltsötma och diskret beska Bouquet /Arom: Lätt humledoft är OK. Maltigt fruktig med rostade chokladtoner. Lätt humle arom. Mörkt koppar till mörkbrun i färgen. Köldgrumling tillåtet. Maltsötma, karamell, lakrits och rostad malt dominerar smaken, med låg beska och låg humlesmak. Mycket låg nivå av diacetyl är godtagbart. Låg nivå av fruktestrar. Låg alkoholstyrka. Medium kropp. E. Altbier: 1.044-48 1.008-14 4,5-5,0 25-50 25-65 Bouquet /Arom: Viss brödighet med lätt rostade/chokladiga toner. Kan vara kraftigt humlad. Ingen smörkola/diacetyl bör finnas. Koppar till brun i färgen. Ingen köldgrumling. Kan vara kraftigt humlad. (dock ligger det normalt mellan 30-35 IBU) Medium maltsmak. Diverse olika maltsorter kan användas, även vete. Humlesmaken kan vara tydlig. ölet ska ge ett rent, krispigt och smakfullt intryck. Låga nivåer av estrar. Ingen diacetyl bör märkas. Medium kropp.

Bolten Ur-Alt, Bolten Alt, Diebels Alt 4,8% 32IBU, Hannen Alt, Uerige Alt 4,6% 50IBU, Schlüssel Alt F. Scottish light ale, 60-/: 1.030-35 1.006-12 2.8-3,5 9-20 16-40 Den mildaste formen av skotsk ale. Bouquet /Arom: Låg humledoft, viss maltighet. Bärnstensfärgad. Köldgrumling OK Låg smak och beska. Tydligt maltig.. Lätt kropp. Caledonian 60-/ 3,2% G. Scottish heavy ale, 70-/: 1.035-40 1.010-14 3,5-4,0 12-20 30-75 Bouquet /Arom: Låg humledoft, viss maltighet. En lätt rökig ton kan förekomma i doften. Lite fruktestrar. Köldgrumling OK Domineras av en mjuk maltsötma, balanseras med en låg men tydlig humlebeska. Låga halter av fruktestrar.. Medium kropp. Broughton Ales Green Mantle Ale 3,9% 24BU 34EBC H. Scottish export ale, 80-/: 1.040-50 1.010-18 4,0-4,5 15-25 30-75 Bouquet /Arom: Tydligt maltig och med rökigatoner. Humlearom och choklad. Köldgrumling OK Söt, vinös, karamellig och maltig kännetecknar detta öl. Beskan upplevs som låg till måttligt. Tydliga fruktestrar. Viss diacetyl/smörkola. Medium kropp. Caledonian 80-/ OG1043 4,1%, Caledonian Merman OG1052

5 VETEÖL A: Weizen/Weissbier (sydtysk typ): 1.046-52 1.008-14 4,9-5,6 10-15 8-16 Ölet bryggs med minst 50% mältat vete, med små humlegivor Bouquet /Arom: Aromen är helt klart fruktig och fenolisk. Bananestrar är ofta förekommande. Den fenoliska karaktären beskrivs ofta som kryddnejlika, muskot, kokt skinka och plåt. Kan vara rökig eller till och med vaniljlik. Ingen diacetyl/smörkola. Halmgul. Kan vara blank eller disig av jäst. Den är väl utjäst. Bananestrar förekommer ofta. Om jäst finns kvar får ölet en tydlig jästsmak och ett mäktigare intryck. Vetemalten ger en tydligt mjuk och jordig maltkaraktär. Ingen diacetyl. Den relativt höga vörtstyrkan och alkoholhalten ett öl med medium till stor kropp. Kraftigt kolsyrad Söldenauer, Erdinger Kristallklar 5,3%, Erdinger Hefe Weisse OG1050 FG1010 5,3%, Weinstephaner Hefe 5,4% B: Dunkelweizen: 1.046-52 1.008-14 4,9-5,6 10-15 35-95 Ölet bryggs med minst 50% mältat vete, med små humlegivor. Chokladmalt och rostad vetemalt ger en mjukt chokladig karaktär. Bouquet /Arom: Aromatiskt fenolisk och fruktig med chokladtoner. Färgen kan vara mellan kopparbrun till mörkbrun. Viss maltsötma, med rostad och chokladig karaktär. Fenoliska och estriga smaker finns på låga nivåer. Normalt används mörkt malt tillsammans med mörk karamell eller färgmalt. Vetemalten ger en tydligt mjuk maltkaraktär, Ingen diacetyl/smörkola. Medium. Kraftigt kolsyrad Erdinger Dunkelweissen OG1052 FG1010 5,6%, Franziskaner HefeDunkel Weissen 5%. C: Belgisk Wit: 1.044-50 1.006-10 4,8-5,3 15-25 5-10 Bryggs med stora delar mältat eller omältat vete. Kryddad med koriander och apelsinskal (curacao). Bouquet /Arom: Lätt citrusaktig ton. Koriander och apelsinskal (curacao). Ingen diacetyl/smörkola samt endast låga halter av fruktestrar. Mycket ljusa och oftast grumliga. Högkvalitetshumle används för att ge en låg till medel beska och humlesmak. Ölet skall vara torrt och friskt. Tydlig smak av koriander och apelsinskal (curacao). Ingen diacetyl samt endast låga halter av fruktestrar. Liten till medium kropp Hoegaarden Wit, Dentergems, Blanche de Namur D: Amerikansk veteöl (American wheat beer): 1.030-46 1.006-14 3,5-4,5 5-17 4-16 Kan jäsas på amerikansk under eller överjäst, oftast överjäst. Bryggs med 30% - 50% vete.amerikansk veteöl bryggs med liknande recept som en sydtysk weissen. Bouquet /Arom: Fruktestrar i smak och doft är typiska, men inte dominerande, dock skall inte fenoliska eller nejlikaktiga dofter märkas. Ingen eller mycket lite diacetyl Färgen är ofta gyllene till ljust bärnstensfärgad Låg till medium humlesmak. Fruktestrar i smak och doft är typiska, men inte dominerande, dock skall inte fenoliska eller nejlikaktiga dofter märkas. Ingen eller mycket lite diacetyl. Kroppen är lätt till medium. Kolsyran lägre än tyska veteöl Anchor Wheat Beer

6 STOUT/PORTER A. Classic Irish Style Stout: 1.038-1044 1.008-14 3,7-4,4 30-50 150+ Bouquet /Arom: Torr, lätt bränd/rostad.tämligen neutral. Inslag av humle. Djupt mörkt rödsvart. Kraftigt skum är viktigt. Klassisk torr Stout har initialt en malt och rostadsmak, med en tydlig torr beska i avslutningen. Torrheten kommer från rostat korn. En viss syrlighet kan anas, men är inte nödvändig. En låg karamellighet balanserar och ger ett mjukt öl. Fruktestrar överskuggas av malt, beska och brändhet. Ingen eller lite diacetyl Medium kropp Guinnes Draught OG1039 4,2% 45BU 130EBC, Murphy s Stout 4%, Beamish Stout OG1038 4,2 B. Amerikansk Stout: 1.048-1065 1.012-18 4,4-5,3 30-40 150+ Bouquet /Arom: Torr, lätt bränd/rostad. Tämligen neutral. Inslag av humle. Djupt mörkt rödsvart. Kraftigt skum är viktigt. Initialt en malt och karamellsmak, med en tydlig torrostad beska i avslutningen. Torrheten kommer från rostat korn. En viss syrlighet kan anas, men är inte nödvändig. Fruktestrar överskuggas av malt, beska och brändhet. Ingen eller lite diacetyl. Den Amerikanska stouten har framträdande humlekaraktär av typiska amerikanska humlesorter. Medium kropp Sierra Nevada Stout OG1064 FG1018 5,8%, North Coast Old #38 Stout OG1056 C. Foreign Stout: 1.052-62 1.010-20 5,5-6,5 30-60 150+ Bouquet /Arom: Alkohol, bränd, vinös, syrligatoner, rostad malt, karamell och frukt. Djupt mörkt rödsvart. Kraftigt och hållbart skum. Foreign Stout har initialt en malt och karamellsmak, med en tydlig torrrostad beska i avslutningen. Viss syrlighet är tillåtet. Låga halter av fruktestrar. Ingen diacetyl. Vid längre lagring utvecklas ofta toner av torkad frukt. En medium till stor kropp skall märkas Guinness Foreign Extra Stout OG1052 5,5% 50BU 130EBC D. Sweet Stout: 1.045-56 1.012-20 4,0-5,5 15-25 150+ Bouquet /Arom: Humlebeska ska balansera sötma utan att ge bidrag till smak eller doft Djupt mörkt rödsvart. Kraftigt och hållbart skum Söt Stout, även kallad gräddstout/milk Stout, har en mindre rostad karaktär än klassisk Irländsk Stout. Mjölksocker kan användas vid buteljering för att ge en sötare smak. Maltsötma, choklad och karamellsmak skall dominera. Humlebeska ska balansera sötma utan att ge bidrag till smak eller doft. Kraftigare kropp än en Dry Stout Samuel Adams Cream Stout OG1056 FG1018 4,7% E. Oatmeal stout: 1.040-52 1.008-18 4,0-5,5 20-40 80+ Bouquet /Arom: Humle doft får förekomma men inte dominera mot det rostade och chokladiga. Få eller inga estrar. Färgen ska vara mörk koppar till kolsvart

I Oatmeal stout används havre. Detta ger en mjuk och full smak utan att ha en sädeskaraktär. Rostad malt, karamell och choklad smak ska ge ett mjuk öl som balanseras av en medium till hög beska. Humlesmak och doft får förekomma men inte dominera mot övrig smak. Fruktestrar på låg till medium nivå. Medium till stor kropp. Young s Oatmeal Stout 5%, Broughton Ales Scottish Oatmeal Stout 4,2%, Samuel Smith Oatmeal Stout OG1050 5% F. Porter: 1.046-60 1.008-16 5,0-6,5 20-40 80+ Inom denna underkategori kan både Brown och Robust Porter förekomma samt över och underjästa exemplar. Brown Porter är oftast ljusare och liknar mera rostad Brown Ale. Med denna definition är det den svenska portern vi avser. Bouquet /Arom: Humledoft från försumbar till medium. Malt, choklad och lätt fruktig och rostad. Brun till mörktbrun, med dragning åt rött Smaken är mjukt maltigt chokladig med söt dock ej kladdig karamellighet. Rostad maltsmak skall finnas, och kan variera mellan tydlig till märkbart mjölkchokladmild. Fruktestrar bör finnas, och vara i balans med den rostade karaktären samt humlebeskan. Humlesmak från försumbar till medium. Kropp medium Carnegie Porter 5,5%. Svart Övriga Ushers Dark Horse Porter, King & Barnes Old Porter, KOFF porter, A le Coqe Porter, Jämtlands Porter.

7 STARKA SPECIALÖL A. Barley Wine: >1.075 1.018-32 7,4-12,0 50-100 35-90 Bouquet /Arom: Tydlig karaktär av fruktestrar och tydligt alkoholig, humlearom kan vara låg till mycket hög. Karamell och vinös arom. Långlagrade har ofta aromer av torkad frukt. Gulbrun, gyllenbrun koppar till mörkbrun färg. Köldgrumling är tillåten vid låga temperaturer. Liten skumkrona ok. Hög restsötma. Tydlig karaktär av fruktestrar och tydligt alkoholig. Balanseras av en låg till bestämd beska. Humlesmaken kan vara låg till mycket hög. Diacetylnivån skall vara mycket låg (om någon) Karamell och vinös smak är en del av karaktären. Kraftig kropp. Låg CO2 Tomas Hardy s Ale OG1120, Anchor Old Foghorn OG1100 BU65, Big Foot OG1106 BU80 B. Engelsk Old/Strong Ale: 1.060-1080 1.008-20 6,0-8,0 30-50 20-35 Största skillnaden mellan Old Ale och Barley Wine är beskan och förhållandet mellan stamvörtstyrka och beska. Bouquet /Arom: Fruktestrar och karamellmalt bör bidra till doft. Humlearom bör hållas låg. Bärnsten till koppar i färgen. Köldgrumling OK Maltigt söt men kan även vara lättare som en strong ale. Fruktestrar bör bidra till smak. En tydlig malt och karamellsötma skall balanseras av en medium humlebeska. Kroppen är medium till stor Marstons Owd Roger OG1080 C. Dubbel: 1.056-70 1.010-16 5,9-7,4 18-25 20-35 Bouquet /Arom: En aning humlearom är tillåtet. Maltsötma, nötig, chokladig, rostad maltarom med fenoliska inslag. Färg från mörk bärnsten till brun. Kraftigt och mousse-likande skum är viktigt Maltsötma, nötig, chokladig, rostad malt. Låg beska och ingen humlesmak. Låg diacetylhalt, fruktiga estrar (speciellt banan) är tillämpliga vid låga nivåer. Medium till stor kropp. Hög CO2 Röd Chimay OG1063 7%, La Trappe Dubbel, Westmalle Dubbel OG1063 6,5% D. Trippel: 1.060-90 1.006-1.012 6,9-9,9 20-35 7-20 Bouquet /Arom: Tripplar karakteriseras ofta av en kryddig, fenolisk nejlikdoft med inslag av mandelmassa och aprikos. Kryddigt tung parfymig blommighet korianderlik doft. och bananestrar förekommer vanligtvis. Oftast ljus färg. Kraftigt och mousse-likande skum är viktigt Tydlig smak av alkohol. Kryddig blommig fruktighet med aprikoser och mandelmassa. Lätt maltig med medium beska. Låg nivå av humlearom. Kroppen ska vara medium+. Väl utjäst. Hög CO2 Westmale Trippel OG1080 9% 35-38IBU 13EBC, Vit Chimay, Bruggse Trippel, Steinbrugge Trippel, La Trappe Tripel E. Helles Bock/Majbock: 1.066-68 1.012-20 6,3-7,5 20-35 10-20 Bouquet /Arom: Maltkaraktären ska märkas doften. Högkvalitetshumle ger en arom som kan variera mellan låg till medium

Gyllengul till ljust bärnstensfärgad. Ingen köldgrumling Maltkartären ska märkas i smaken. Högkvalitetshumle ger en låg humlebeska, medan humlesmak kan variera mellan låg till medium. Beskan bör öka med ökat OG. Helst inga fruktestrar, och ingen eller mycket liten mängd diacetyl. Underjäst. Medium till stor kropp Ayinger Maibock, Einbecker Ur-bock Hell F. Traditionell Bock: 1.066-74 1.018-24 6,3-7,5 20-30 30-60 De traditionella bockarna är underjästa Bouquet /Arom: Mycket liten humledoft. En mindre mängd fruktestrar kan anas. Maltig doft viktigt. Bocköl kan variera i färg mellan mörk koppar till mörkt brun Maltigt rensmak med tydliga alkoholinslag. Måttlig beska som bör öka proportionellt med ökande OG. Liten humlesmak. En mindre mängd fruktestrar kan anas. Medium till stor kropp Weltenburger Asam Bock 6,5% G. Dubbelbock: 1.074-80 1.020-28 6,5-7,8 17-27 30-120 Bouquet /Arom: Ingen humledoft. Fruktestrar är vanligt förekommande men på låga till måttliga nivåer. Vinös med inslag av torkad frukt och choklad. Mörkt bärnsten till mörkt brun i färgen Vinös med inslag av torkad frukt och choklad. Maltsötman med choklad inslag dominerar, men ölen får inte vara sliskig. Hög alkoholhalt, med humlegivor ökande med vörtstyrkan. Låg humlebeska och smak, ingen humledoft. Fruktestrar är vanligt förekommande men på låga till måttliga nivåer. Kärvhet från rostad malt skall inte. Underjäst. Stor kropp Paulaner Salvator 7,5%, Lunator 7,9%, Samuel Adams Dubbel Bock, H. Weizenbock: 1.066-80 1.016-28 6,9-9,4 10-15 14-120 Har en hög vörtstyrka och alkoholhalt i jämförelse med sydtysk ljus och mörk weissen. Bouquet /Arom: Om den är mörk bör en ton av rostad malt till viss del komma fram i doften. Fenoliskt kryddig med inslag av estrar. Ingen diacetyl Färgen är från gyllene till svart. Jästgrumling ok. Maltsötman balanseras av det fenoliska, nejliklika och bananestriga smakerna. Små humlegivor. Om den är mörk bör en ton av rostad malt komma fram i smaken. Ingen diacetyl. Medium till stor kropp. Hög kolsyrehalt. Erdinger Pikantus Dunkel Weissenbock OG1068 FG1013 7,3%, Graminger Weissenbock OG1068 FG1017 6,8% I. Ljus Stark Belgisk Ale: >1.064-96 1.012-24 6,6-10,8 20-50 7-30 Äldre exemplar blir ofta maderiserade och kan då upplevas som milt fruktigt chokladiga. Bouquet /Arom: Vinöst fruktig, lätt syrlig och maltig. Bryggs ofta med kandisocker. Köldgrumlingen tillåten. Ofta vinösa, kandisocker bidrar till smaken. Domineras av maltsötma och krydiga jästtoner av belgisk jäst. Humlebeska är allt mellan låg till hög. Kraftigt utjästa med tydlig alkohol-karaktär som ibland kan upplevas som spritig. Ofta en mintig ton troligtvis härrörande från humlen. Lite eller ingen diacetyl.

Medium kropp. Hög CO2. Moussiga. Kwak 8vol%, De Verboten Vrucht 8,8vol%, Bush Blond 10,5vol%, Moinette Blond 8,5vol%, Grimbergen Blond 7%, Leffe Blond 6,6% J. Mörk Stark Belgisk Ale: >1.064 (-96) 1.012-24 6,9-10,8 20-50 30-60 Bouquet /Arom: Vinöst fruktig, syrlig och maltig..bryggs ofta med mörkt kandisocker vilket bidrar till doft och smak. Köldgrumlingen tillåten. Vinös sötma, mörkt kandisocker bidrar ofta till smaken. Maltsötma och belgisk jäst tillsammans med mjuk choklad från av rostat korn och kandisocker ger ett öl som upplevs som mycket lena tack vare balansen mellan choklad, malt och humle. Humlebeska är allt mellan låg till hög men ökar med ökande maltsötma. Kraftigt utjästa med tydlig alkohol-karaktär som ger en värmande fruktighet mer än spritsmak. Mintiga toner, troligtvis härrörande från humlen, finns ofta. Lite eller ingen diacetyl. Medium kropp och CO2. Moussiga. Blå Chimay OG1081 9%, Golden Caroulus D Or 8vol%, Ciney, Moinette Brune 8,5vol% K. Skotsk Strong Ale, 90-/: 1.065-85 1.012-24 6,5-8,4 25-35 40-100 Skotish strong kokas ofta länge upp till 4-6h över öppen eld, där av rökkaraktären i många exempel. Jäses vid ca 16C och lagras svalt. Ölen tappas om innan primärjäsningen avstannat för att avbryta jäsningen för att få en hög restsötma. Bouquet /Arom: Vinösa, maltiga och fruktiga. Obetydlig doft från humle. En liten rökig karaktär förekommer ofta. Färgen går från mörk koppar till brun, Köldgrumling är OK Kraftigt maltiga. Obetydlig humlesmak och beska. Den rika dominerande maltsötman balanseras av en ren alkoholkaraktär. En karamellig karaktär hör ofta till. Fruktestrar finns i måttliga mängder. En liten rökig karaktär förekommer ofta. Låg diacetylhalt är OK. Stor kropp Broughton Ales Old Jock OG1066 FG1016 6,7%, Traquair House OG1075 FG1012 8,3%, Old Izaak L. Imperial Stout: 1.075-90 1.014-24 6,9-8,8 50-80 80+ Bouquet /Arom: Rostade kaffelika toner. Humlearomen kan vara subtil till tydligt blommig. Vinösa fruktiga toner förekommer ofta, vanligt med drag mot konserverade körsbär. Ingen eller endast lite diacetyl. Färgen ska vara mörk koppar till kolsvart. Liten skumkrona ok. En extremt rostad maltig smak och arom balanseras med en bestämd humling. Rostade maltsorter bidrar med smaker så som kaffe, cappuchino, lakrits, krut, bitter choklad. Beskan kan vara från måttlig och balanserad till mycket hög i mörkare varianter. Den rostade maltens syrlighet och bitterhet bör vara måttligt och skall inte dominera. Fruktestrar hör även till smakbilden. I lagrade exemplar övergår fruktestrarna mer och mer i konserverade körsbär. Ingen eller endast lite diacetyl Stor.Låg CO2 ok. (Courage Imperial Russian Stout), Samuel Smith Imperial Stout, Nils Oscar Imperial Stout 7%, Guinness Foreign Extra Stout (Strong Bottled) OG1073 7,5% 50B

8 ÖVRIGA SPECIALÖL A. Frukt/grönsaksöl: 1.030-110 1.006-30 2,5-11,9 5-70 14-200 Ett öl där man tillsatt frukt eller grönsaker i antingen primär eller sekundärjäsningen, som ger en tydlig och balanserad, frukt eller grönsakskaraktär. Dessa ska inte domineras av humle. Om frukten r kryddig till sin karaktär bör ölet placeras i kryddölskategorin. B. Kryddöl: 1.030-110 1.006-30 2,5-11,9 5-70 14-200 Ett öl där man använder kryddor och/eller öter istället för humle, för att få en tydligt kryddig/örtig karaktär på ölet. Om humle används tillsammans med övriga kryddor ska inte humlet få dominera. C. Rököl typ Bamberg: 1.048-52 1.012-16 4,5-6,0 20-30 20-80 Rököl ska ha en tydligt rökig karaktär i smak och doft. Maltsötman är ofta lätt rostad med stor kropp och medelbeska. Högkvalitetshumle ger en liten men märkbar smak, liten eller ingen doft av humle. Doften skall vara balanserad av malt, humle och rökiget. Ingen fruktestrighet, diacetyl eller köldgrumling. Aecht Schankerla Rauchbier 5,1% D. Gotlandsdricka 1.048-70 1.020-30 5,0-7,5 20-30 20-80 Görs på malt rökt på alved. Söt, låg humle, beska från ene. Tydlig rökighet. Ofta är rörsocker tillsatt i relativt stor mängd (20-40 %) Vanlig pressjäst används oftast. E. Övriga. Modifierade öltyper som ej kan plcseras in under någon av de övriga huvud- eller del-kategorierna. F. Övriga Klassiska öltyper Klassiska öltyper som ej finns upptagna under annan huvud- eller del-kategori. Exempelvis nedanstående. Andra typer kan förekomma. Specificera på bryggprotokollet vilken typ som avses samt gärna referens till litteraturen och/eller till komersiellt exempel. Oud bruin/flanders Brown: 1.044-56 1.008-16 4,5-5,5 15-25 30-70 Bouquet /Arom: Djup koppar till brun i färgen. Karakteriseras av en lätt ättik eller mjölksyre surhet och kryddighet. Fruktigt men ingen humle smak eller doft. Medium beska. Mycket lite eller ingen diacetyl. Liten smak och doft av rostad malt tillåts. Lätt till medium kropp. Liefmans Oudbruin, Rodenbach OG1052 5,2% Belgian Style Lambic: 1.040-56 1.000-10 5,1-6,0 11-23 15-33 Oblandad, spontanjäst lambic är mycket estrig, syrlig och sur i smaken. Låg kolsyrehalt och disigt, bryggt på omältat vete och kornmalt. Mycket låg beska. Köldgrumling är acceptabel. ölet är ganska torrt, med liten kropp. Cantillion Lambic

Belgian Style Geuze Lambic: 1.044-56 1.000-10 4,1-6,0 11-23 15-33 Dessa icke smaksatta, blandade och sekundärjästa lambiska öl kan vara mycket torra eller lätt söta. De karakteriseras av en intensiv estrighet och en syrlig och sur smak. Färgen är blek (pale) och bryggs på omältat vete, korn-malt och gammal unken humle (urrk, det låter inget vidare). Mycket låg beska. Tillåtet med disighet. Ganska torra med lätt kropp. Lindemans Geuze 5%, Cantillion Geueze, Trois Fountainen Geueze, Hansen Geuze Belgian Style Fruit Lambic: 1.040-72 1.008-16 4,2-7,0 15-21 -- Dessa öl kallas även Framboise, Kriek, Peche mm. och karakteriseras av smak och doft av frukt. Den kraftiga färgen visar valet av frukt. Syrligheten dominerar dock smaken. Dessa smaksatta lambics kan vara antingen mycket torra eller lätt söta. Lindemans Kriek, Cantillion Kriek 5%, Mort Subite Kriek, Lindemans Framboise, Rose de Gambrinus 5% Svagdricka: 1.020-30 1.010-16 max 2,3? 70+ Mörk sötaktig, ganska låg halt av kolsyra. Måttlig beska, ingen eller låg humledoft, smak Biere de Garde: 1.060-80 1012-16 4,4-6,3 25-30 16-30 Bouquet /Arom: Lätt till medium humlearom. Djupt gyllengul till mörk koppar/ljust brun i färgen Medium till hög maltighet. Medium beska. Lätt till medium humlesmak. Kan ha lätt till medium fruktighet, estrig. Lagerjäst kan användas.jordiga, källarlika, mustiga aromer är OK. Traditionellt ett franskt öl som vinner på lagring. Jenlain, Septante 5, Castlein Saison: 1.050-96 1.012-24 5,0 9,0 20-50 7-40 Saisons bryggdes från början i fyra olika styrkor, barn, familj, dubbel och kunglig (Regal).Numera bryggs endast den starkare Regal. Hög mäsktemperatur används för att öka mängden icke förjäsbara sockerarter. En del tillåter vörten att angripas av lactobcillus före eller efter vörtkoket för att ge en syrlighet. Ursprungtrakten för Saisons, västra delen av Belgien, har hårt vatten. Bouquet /Arom: Kryddigt aromatisk med tydliga toner av koriander som kommer från jästen skall finnas. Maltig. Vissta syrligt inslag a inslag kan förekomma hos lagrade exemplar Djupt gyllene gul-orange med kraftigt skum. Koriandertoner från jästen bör finnas. Lätt syrlig med balanserande sötma som ger ett fräscht intryck. Äldre exemplar drar gärna åt Oude Bruin. Beska ofta är tydlig balanseras av maltighet. Ofta maltigt vinösa. Väl utjästa vilket ger en mjukt fruktig men torr avslutning. Ingen diacetyl/smörkola bör förekomma. Medium kropp. Hög CO2. Moussig. Silly Saison 5vol%, Saison Regal 5,4vol%, Saison DuPont 6,5vol%, LaChouffe OG1070 8,4vol% Berliner Weisse: 1.028-32 1.004-06 2,8-3,4 3-6 5-10

Den lättaste/ljusaste av tyska veteöl. Den unika kombinationen av jäst och mjölksyrebakterier ger ett öl som är syrligt, kraftigt utjäst och en mycket liten kropp. Mycket hög kolsyrehalt, med små humlegivor. Varken smak eller doft av humle skall märkas. Tydligt inslag av fruktestrar. Ingen diacetyl.

I definitionerna används några olika fackuttryck som nedan förklaras. OG eng. original gravity. Vörtens densitet innan jästen tillsätts. OG anges här i gram/liter. FG eng. final gravity. Ölets densitet efter fullbordad jäsning och lagring vilket speglar dess skenbara restextrakt. FG anges här i gram/liter. IBU, International Bitter Units ett sätt att mäta beskan i ölet. IBU tar inte hänsyn till ölets sötma, alkoholstyrka eller fyllighet vilket gör att två olika öl med samma beska kan upplevas olika beskt. EBC, European Brewing Convention en skala för att bestämma färgen på malt och öl. Infusionsmäskning är den enklaste formen av mäskning där malten mäskas in med varmt vatten och sedan får vila under 60-90 minuter vid en och samma temperatur. Dekoktionsmäskning en klassisk mäskningsmetod där mäskens temperatur höjs en eller flera gånger genom att en del av mäsken tas ut, kokas under omrörning och återförs. Dekoktionsmäskning praktiseras främst i Tyskland och Tjeckien. Köldgrumling betyder att ölet blir grumligt av proteiner när det kyls ner. Grumlingen försvinner när temperaturen i ölet höjs igen. Acetaldehyd - arom av gröna äpplen (jäsbiprodukt) Alkohol - allmän effekt av etanol och andra högre alkoholer. Värmande smak. Arom av humleoljor. Aromatiskt. Ej beskt och kärvt. Astringent/Skalkärvhet - känsla av ihopdragning/rynkning av munnen, som att bita i ett druvskal. Ofta association till surhet. Tanniner. Kommer oftast från kok av dravrester, för lång mäskning, lakning med för mycket vatten, för varmt el hårt vatten. Bittert-beskt - kommer från humle, brunjäst eller skalrester. Smaken känns på tungroten. Diacetyl/smörigt - smör/margarin eller smörkola. Orsakas av för tidigt avbruten jäsning eller av bakterier. DMS - söt, majsliknande arom/smak. Kan bero på malten eller för kort kok el för låg rörlighet i koket, långsam vörtkylning eller i extrema fall bakteriell infektion. Fenoliskt - arom och smak av en el flera av följande i kombination: medicin, plast, sprakande elledning, gasbinda, rök, nejlika. Orsakas ofta av vildjäst el bakterier. Kan bero på maltet. Rester av rengöringsmedel kan bidra. Fruktigt/estrigt - påminner om banan, hallon, päron, äpple, jordgubbe eller andra estriga/fruktiga smaker. Accentueras med högre jästemperaturer och vissa jäststammar. Jästig. Antingen jäst i lösning (som ej sedimenterat) eller öl som mognat med bottensats av jäst för länge utan omtappning. Klorofenolisk - uppkommer av en kemisk kombination av klor och mikroorganismer. Undvik klorerat vatten. Kokta grönsaker / kålliknande - aromen och smaken beror ofta på att jäsningen kommit igång för sent och bakterier i vörten tagit över. Köldgrumling - slöjor av protein-tanninsamman-sättningar vid låga temperaturer. Påverkar inte smaken. Minskning av proteiner eller tanniner i bryggning eller jäsning minskar effekten. Ljusskadat. Doft av skunk/katt pga exponering av dagsljus. Vissa humlesorter kan ge liknande karaktär. Lösningsmedel - smak och arom som kommer från vissa alkoholer ofta beroende på höga jäsningstemperaturer. Som aceton el thinner. Metalliskt - orsakas av exponering mot metall. Kan även beskrivas som tenn, mynt el blod. Kolla utrustningen. Oxiderat - unken, instängd, gammal. Utvecklas i kontakt med syre allt eftersom ölet åldras. Påskyndas av höga lagringstemperaturer. Smaken kan bli vinös, som blöt wellpapp, ruttna grönsaker, sherrylik, barnblöjor. Undvik syreexponering vid all pumpning, dekantering, tappning mm och fyll flaskorna väl. Undvik värme! Salt - grundsmaken salt påminner om bordssalt och uppfattas på sidan av tungan. Kan bero på överdriven vattenbehandling med natriumklorid (koksalt), kalciumklorid eller magnesiumsulfat (Epsomsalt) mm. Spannmålsaktigt - smak av ren säd/spannmål. Viss karaktär är OK i vissa öltyper. Sur/syrlig - skarp, bitter arom, skarp smak. Grundsmak som upplevs på sidan av tungan. Påminner om vinäger el citron. Associationer till mjölksyra el. ättiksyra Svavel - ruttna ägg, tända tändstickor. Biprodukt från vissa jäststammar. Beroende av jäsningstemperatur. Minskar med ålder. Mest uppenbart i flaskjäst öl. Söt. Grundsmak - upplevs på spetsen av tungan.

Domarkommittén i Svenska Hembryggareföreningen har förutom genom egna provningar tagit hjälp av nedanstående litteratur i utvecklingen av dessa öltypsdefinitioner: Amerikanska hembryggarföreningens öltypsdefinitioner (AHA guide to beerstyles) http://www.beertown.org/ CAMRAs öltypsdefinition ang Mild, Brown Ale, Ale, Old Ale, Barley Wine Classic Beer Style Series no 1-15 Stora boken om öl Michael Jackson. ISBN 91-0-056900-3. Stora ölboken Michael Jackson. ISBN 91-518-2875-8. Ölkunskap Jan-Erik Svensson. ISBN 91-634-1462-7.

ÄNDRINGAR från SHBFs öltypsdefinition 2001 Kontrollerat & ändrat OG/FG vol% BU EBC osv klass 1-8 Ny/ändrade definitioner för ljus och mörk stark belgisk ale samt Saison Lagt in vol% etc för arketyperna där tillförlitliga fakta funnits tillgängliga Ny Kölschdeff