Politisk filosofi II Distributiv rättvisa (7,5 hp) VT 2013

Relevanta dokument

Hemtentamen politisk teori II.

Kurslitteratur Kurslitteratur: se separat bilaga.

Individer som jämlikar

Inkomstfördelning: En konfliktfråga.

Formell Värdeteori. Andrés G. Garcia. Mailadress: Besöksadress: LUX, våning 5: B532

Rättfärdigar det genuina valet ojämlikhet?

Frihet eller jämlikhet?

tidskrift för politisk filosofi nr årgång 22

tidskrift för politisk filosofi nr årgång 22

Forskningsfråga: En kritisk analys av Nozicks idéer kring rättvisa, äganderätt och huruvida skatt är stöld?

Hemtentamen i politisk teori Författad av: Julia Fredheim, grupp 1

tidskrift för politisk filosofi nr årgång 9

733G23: Internationell politik 2

I kurstillfällen som är förlagda till campus ingår obligatorisk bibliotekskunskap. Obligatoriska moment:

Socialpolitik och välfärd

Vad är rättvisa skatter?

1. En oreglerad marknad involverar frihet. 2. Frihet är ett fundamentalt värde. 3. Därav att en fri marknad är moraliskt nödvändigt 1

Hur kan vi skapa ett jämställt samhälle? Av: Ellen Khan, Grupp A.

Hemtentamen, politisk teori 2

Instuderingsfrågor Modern politisk filosofi HT 2013 Kap I-VII i Kymlickas Modern Politisk Filosofi

Ekonomisk sociologi 6 hp.

Kan globala egalitarianer inte leverera?

NEKB21 Mikroekonomisk analys, 7,5hp

SOCIOLOGISK TEORI (7,5 hp), Sociologi III Kursinformation VT 2017 (Mindre ändringar kan förekomma)

Studiehandledning. Institutionen för pedagogik och didaktik. Kursens syfte

Det är rättvist. Men hur? En granskning om rättvisa utifrån John Rawls & Robert Nozick

Global rättvisa: en introduktion

The cornerstone of Swedish disability policy is the principle that everyone is of equal value and has equal rights.

samhälle Susanna Öhman

Sociologi I och II, Stockholms universitet ht-2010 Komparativ Sociologi (6hp)

Eventuell spänning mellan kapitalism och demokrati? Är det möjligt för ett kapitalistiskt samhälle att uppfylla kriterierna för en ideal demokrati?

Peter Sohlberg Vetenskapsteori i forskningspraktiken

Marxism och Distributiv Rättvisa. Gustaf Arrhenius Department of Philosophy, Stockholm University Collège d études mondiales

Politisk teori Viktoria Stangnes 733G Politisk teori 2 promemoria

intervju med bo lindensjö, professor i statsvetenskap vid stockholms universitet

15SK Prefekt

EXPERT SURVEY OF THE NEWS MEDIA

Studiehandledning, Etik A, Religionsvetenskap/Religionskunskap. Kurskoder: Religionsvetenskap 790G01, 92RE17, 93RE17, 92RE11

Datum Kursens benämning: Fortsättningskurs Krigsvetenskap, Marktaktik tillämpning

Investeringsbedömning

INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI

Rönnström, Niclas (2006) Kommunikativ naturalism. HLS Förlag. Kapitel 7.

Statsvetenskap GR (C), 30 hp

), beskrivs där med följande funktionsform,

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling

ian shapiro: The State of Democratic Theory, Princeton: Princeton University Press, 2003

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och -utveckling i civilsamhället

Nedan följer ett momentschema och anvisningar för delkursen Politisk teori 1. Läs igenom dessa noga! Del I Klassisk politisk teori

Artikelskrivandets konst, 7.5 hp

Kunskapslyftet. Berndt Ericsson. Esbo Utbildning, arbetsliv och välfärd Ministry of Education and Research. Sweden

KAPITEL 5 etiska och sociala aspekter

Kan vi handla omoraliskt mot. Är det rätt eller fel med abort?

Linnea Klang Kap. 9: Elster, "The Market and the Forum." Först tänker jag beskriva lite översiktligt vad artikeln handlar om och diskutera det för

Program- och examensbenämningar

Samhällskunskap AV, Didaktisk inriktning , 30 hp

Master s Programme in Applied Ethics

Undervisningsprogram inom Kandidatprogram i kultur- och samhällsanalys (KOSA) Höstterminen 2015

tidskrift för politisk filosofi nr årgång 22

Hemtentamen: Politisk Teori 2

PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN

Informationsteknologi och etik

Folkhälsoarbetets mål II: Det distributiva målet

Socialt skyddsnät ur ett libertarianskt perspektiv

Från jämlikhet till likvärdighet

Introduction to Ethics

SGGNV, Kandidatprogram i genusvetenskap, 180 högskolepoäng Bachelor of Science Programme in Gender Studies, 180 credits

Filippa Milton, Politisk Teori 2, 733G36 IEI, Linköpings universitet. Hemtentamen Del 1

Kulturgeografi GR (B), Regional utveckling och turism, 15 hp

Prövning i sociologi

Kapitlet är främst en introduktion till följande kapitel. Avsnitt 9-1, 9-2, 9-4 och 9-5 ingår i kursen.

Adding active and blended learning to an introductory mechanics course

Utbildningsplan för Masterprogram i folkhälsovetenskap med hälsoekonomi 120 högskolepoäng

SAWEM, Masterprogram i välfärdspolitik och management, 120 högskolepoäng Master of Science Programme in Welfare Policies and Management, 120 credits

Program- och examensbenämningar

National- och företagsekonomi HT Läsanvisningar till Frank, Microeconomics and Behavior

Anders Hansson. några problem med toleransbegreppet

Schema för kursen Digitala lärandemiljöer, 7,5 hp

Institutionella perspektiv på policyanalys. Rational choice perspektiv

Välkommen till kursen Medicinsk orientering 5 hp

SYSTEMETS UTMANINGAR ETT HÄLSOEKONOMISKT PERSPEKTIV

International Baccalaureate. Rolf Öberg

Beslut Fastställd av institutionsstyrelsen vid institutionen för socialt arbete - Socialhögskolan - vid Stockholms universitet.

Mis/trusting Open Access JUTTA

Akutmedicin som medicinsk specialitet i Sverige, uddannelsesaspekter

UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN. Avancerad nivå/second Cycle

Workfare och motprestationer Hur ser man på det i det svenska välfärdssystemet?

Motivations- och emotionspsykologi Anvisningar och schema

INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI

Etik och bemötande. Konventionen. Løgstrup: Det etiska kravet

SÖ 2000: (SÖ

Beslutsuppgifter. Programbeskrivning. Samhällsvetenskapliga fakulteten

Transkript:

Politisk filosofi II Distributiv rättvisa (7,5 hp) VT 2013 LÄRARE: SAL: HEMSIDA: Niklas Olsson-Yaouzis (niklas.olsson-yaouzis@philosophy.su.se) och Mats Ingelström (mats.ingelstrom@philosophy.su.se) D207 www.philosophy.su.se/distributiv-rattvisa/ DEL I ANALYS AV PRINCIPER OCH BEGREPP TOR 31 JAN 1. Introduktion (även planering) Det ekonomiska ramverket i samhället dess lagar, institutioner, policys, etc kan utformas på olika sätt. Hur dessa utformas påverkar fördelningen av fördelar och svårigheter för alla i samhället. Varje samhällsbeslut är ett val som implicit eller explicit baseras på en idé om vad som är önskvärt. Idag ser vi växande ekonomiska ojämlikheter, samtidigt som färre svälter och genomsnittslivslängden ökar. Är detta tecken på orättvisa eller på rättvisa? I den här kursen använder vi filosofiska verktyg för att beskriva, analysera och förbättra idéer och argument om de bästa grunderna för samhällsbeslut. Distributive Justice (kapitel i Goodin, Pettit, and Pogge 2007, 548 562) The Idea of Equality (Williams 1973) For richer, for poorer the Economist: Special report (The Economist For Richer, for Poorer 2012) TOR 7 FEB 2. Rättvisans valuta Alla existerande samhällen är mer eller mindre ojämlika på något sätt. Vissa har högre lön, andra är gladare, ytterligare andra har fler karriäralternativ öppna. Politiska beslut kan påverka fördelningen av flera olika saker. För att kunna bedöma en policy som rättvisare (effektivare, jämlikare) än en annan, så måste vi först avgöra vilken den relevanta valutan är. Är det lycka, uppfyllda önskningar, pengar, möjligheter, värdet av resurser, eller något annat? Equality of What? (Sen 1980) Equality of What On Welfare Goods and Capabilities (Cohen 1990)

TOR 14 FEB 3. Tre principer: Jämlikhet, frihet & effektivitet Moderna teorier om distributiv rättvisa kan sägas vara teorier om hur olika, kanske till synes inkompatibla, principer om rättvisa ska vägas samman. En attraktiv princip är att alla är värda lika mycket, oavsett social eller biologisk bakgrund. En annan attraktiv princip är att vi själva ska utforma våra liv och att våra val ska påverka vad vi får. Ytterligare en attraktiv princip är att det är bättre om personer åtnjuter fler fördelar än om de åtnjuter färre. Den här gången undersöker vi de två mest inflytelserika teorierna av hur dessa tre principer kan kombineras. Urval ur A Theory of Justice (sektionerna 10-17, särskilt 12 och 17) (Rawls 1971) Urval ur What is Equality, part 1 (Dworkin 1981a) (avsnittet om expensive tastes, sid ) What is Equality? Part 2: Equality of Resources (Dworkin 1981b) övriga avsnitt ur ovanstående texter TOR 21 FEB 4. Tur och ansvar Vi såg förra gången att det går att utforma rättviseteorier som förenar principer om jämlikhet, frihet och effektivitet. Den gemensamma utgångspunkten är att ingen ska missgynnas på grund av ens sociala eller biologiska bakgrund. Fördelar och bördor ska alltså inte fördelas ojämlikt på grund av att vissa haft tur och andra otur. Dessa teorier har på senaste tid börjat kallas tur-egalitarianism. Equality and equal opportunity for welfare (Arneson 1989) Chance, Choice and Justice (Barry, ur Goodin and Pettit 2005, 229 238) Återigen: What is Equality? Part 2: Equality of Resources (Dworkin 1981b) Kritik av Arnesons artikel: Arneson on Equality of Opportunity for Welfare (Lippert-Rasmussen 1999) Arneson besvarar kritiken: Equality of Opportunity for Welfare Defended and Recanted (Arneson 1999) TOR 28 FEB 5. Frihet och självägande En inflytelserik kritik mot de teorier vi hittills studerat baseras på idén om självägandeskap. Enligt dessa former av argument är det respekten av personers frihet och självägande som avgör vilka ekonomiska ramverk som är rättvisa. Ojämlika fördelningar är rättfärdigade så länge allas frihet och självägande respekterats.

Choice and Circumstance (Steiner 1997) Why Left-Libertarianism Is Not Incoherent, Indeterminate (Vallentyne, Steiner, and Otsuka 2005) TOR 7 MAR 6. Respekt och värdighet En annan viktig kritik som på senare år framförts mot tur-egalitarianismen är att den lägger alltför stor vikt vid personligt ansvar, och att för lite vikt ges till respekten för människors värdighet. Enligt denna kritik ska ett rättvist samhälle skydda och hjälpa de som har det sämst ställt, oavsett varför de har det sämst ställt. What is the Point of Equality (Anderson 1999) Fairness, Respect, and the Egalitarian Ethos (Wolff 1998) En tur-egalitarians svar på kritiken från Anderson: Luck egalitarianism interpreted and defended (Arneson 2004) DEL II TILLÄMPNING I denna del tillämpar vi de verktyg, argument och begrepp som vi studerat i DEL I. Varje tillfälle presenteras två områden av studenter. Nedan finns förslag på ämnen och litteratur. Andra ämnen och vidare litteratur kan väljas av studenten i samråd med kurslärare. TOR 14 MAR 7a. Den fria marknaden och rättvisa The Moral Standing of the Market (Sen 1985) Egalitarians and the market: dangerous ideals (Phillips 2008) 7b. Arbetslöshetsersättning och krav på motprestation What s wrong with Workfare? (White 2004) Training, Perfectionism and Fairness (Wolff 2004) Luck Egalitarianism, Permissible Inequalities, and Moral Hazard (Lang 2009) TOR 21 MAR 8a. Välfärdsstaten och skattebaserade omfördelningar Justice, Insurance, and Luck (Dworkin 2002) Fairness, Respect, and the Egalitarian Ethos (Wolff 1998) 8b. Allmän vård och personligt ansvar Lifestyle, responsibility and justice (Feiring 2008) Who do we Treat First when Resources Are Scarce? (Walker 2010)

LITTERATURLISTA Anderson, E. S. 1999. What Is the Point of Equality?*. Ethics 109 (2): 287 337. Arneson, R. J. 1989. Equality and Equal Opportunity for Welfare. Philosophical Studies 56 (1) (May 1): 77 93. doi:10.1007/bf00646210.. 1999. Equality of Opportunity for Welfare Defended and Recanted. Journal of Political Philosophy 7 (4): 488 497. doi:10.1111/1467-9760.00088.. 2004. Luck Egalitarianism Interpreted and Defended. Philosophical Topics 32 (1): 1. Cohen, G. A. 1990. Equality of What? On Welfare, Goods and Capabilities. Recherches Économiques De Louvain / Louvain Economic Review 56 (3/4) (January 1): 357 382. doi:10.2307/40723932. Dworkin, R. 1981a. What Is Equality? Part 1: Equality of Welfare. Philosophy & Public Affairs: 185 246.. 1981b. What Is Equality? Part 2: Equality of Resources. Philosophy & Public Affairs: 283 345.. 2002. Sovereign Virtue: The Theory and Practice of Equality. Harvard University Press. Feiring, E. 2008. Lifestyle, Responsibility and Justice. Journal of Medical Ethics 34 (1) (January 1): 33 36. doi:10.1136/jme.2006.019067. For Richer, for Poorer. 2012. The Economist, October 12. http://www.economist.com/node/21564414. Goodin, Robert E., and Philip Pettit, ed. 2005. Contemporary Political Philosophy: An Anthology. 2nd ed. Wiley-Blackwell. Goodin, Robert E., Philip Pettit, and Thomas W. Pogge, ed. 2007. A Companion to Contemporary Political Philosophy. 2nd ed. Wiley- Blackwell. Lang, Gerald. 2009. Luck Egalitarianism, Permissible Inequalities, and Moral Hazard. Journal of Moral Philosophy 6 (3) (May): 317 338. doi:10.1163/174552409x433418. Lippert-Rasmussen, K. 1999. Arneson on Equality of Opportunity for Welfare. Journal of Political Philosophy 7 (4): 478 487. doi:10.1111/1467-9760.00087. Phillips, Anne. 2008. Egalitarians and the Market: Dangerous Ideals. Social Theory and Practice. http://www.fsu.edu/~philo/stp/. Rawls, John. 1971. A Theory of Justice. Harvard University Press. Sen, A. 1980. Equality of What? Tanner Lectures on Human Values 1: 195 220.. 1985. The Moral Standing of the Market. Social Philosophy and Policy 2 (02): 1 19. doi:10.1017/s0265052500003186. Steiner, Hillel. 1997. Choice and Circumstance. Ratio 10 (3): 296 312. doi:10.1111/1467-9329.00046. Vallentyne, Peter, Hillel Steiner, and Michael Otsuka. 2005. Why Left- Libertarianism Is Not Incoherent, Indeterminate, or Irrelevant: A Reply to Fried. Philosophy & Public Affairs 33 (2): 201 215. doi:10.1111/j.1088-4963.2005.00030.x.

Walker, Tom. 2010. Who Do We Treat First When Resources Are Scarce? Journal of Applied Philosophy 27 (2): 200 211. doi:10.1111/j.1468-5930.2010.00486.x. White, Stuart. 2004. What s Wrong with Workfare? Journal of Applied Philosophy 21 (3): 271 284. doi:10.1111/j.0264-3758.2004.00281.x. Williams, Bernard. 1973. The Idea of Equality. In Problems of the Self. Cambridge University Press. http://dx.doi.org/10.1017/cbo9780511621253. Wolff, Jonathan. 1998. Fairness, Respect, and the Egalitarian Ethos. Philosophy & Public Affairs 27 (2): 97 122. doi:10.1111/j.1088-4963.1998.tb00063.x.. 2004. Training, Perfectionism and Fairness. Journal of Applied Philosophy 21 (3): 285 295. doi:10.1111/j.0264-3758.2004.00282.x. Alla artiklar finns tillgängliga på kurshemsidan.