Fakta om åkerinäringen

Fakta om åkerinäringen

Fakta om Åkerinäringen 2013 I den här broschyren presenterar vi statistik om åkerinäringen. Sveriges Åkeriföretag är åkerinäringens branschorganisation. Organisationen representerar cirka 7 800 medlemsföretag som tillsammans har cirka 30 000 fordon. Regionalt representeras medlemmarna av organisationens regionkontor. Regionalt finns också 12 åkeriföreningar. Sveriges Åkeriföretag arbetar för att förbättra villkoren för medlemsföretagen och den svenska åkerinäringen i stort. Sveriges Åkeriföretag är anslutet till den internationella vägtransportunionen, IRU. Vår vision är: Stolta och lönsamma åkeriföretag på en sund och attraktiv marknad Källor för broschyrens statistik är huvudsakligen Trafikanalys och SCB. Alla trycksaker är statiska. När du läser denna statistiksamling finns det säkert nytt material. Besök gärna vår webbplats: www.akeri.se för att hålla dig informerad om näringens utveckling. 2

Inrikes transporterad godsmängd, miljoner ton 2011 transporterades 405 miljoner ton gods i inrikes trafik, varav 325 miljoner ton med lastbil. 80 procent av allt inrikes gods transporterades således med lastbil. Lastbilen har en ledande ställning på transportmarknaden. 1970 nådde mängden transporterat gods i inrikes trafik 617,5 miljoner ton. En ökad industriproduktion och en omfattande byggverksamhet låg bakom, bl. a. 60-talets miljonprogram. Mot slutet av 70-talet bromsades den ekonomiska aktiviteten i Sverige. Byggoch anläggningsverksamheten minskade liksom industrins efterfrågan på transporter. Den här statistiken omfattar endast svenskregistrerade lastbilar. Utländska lastbilars transportarbete på svensk mark ingår inte. Järnvägens siffror inkluderar även utlandstrafik och transporterat gods på malmbanan. Transporter med lastbil kan ske på cirka 570 000 kilometer vägar och gator. (Varav 98500 km statliga vägar, 41600 km kommunala gator och vägar samt 74500 km enskilda vägar med statsbidrag och 360000 km enskilda vägar utan statsbidrag.) Transporter med järnväg är begränsade till cirka 11 206 kilometer järnvägsspår. På järnväg transporteras främst skrymmande och tunga godsvolymer över långa avstånd. Cirka 7 miljoner ton transporteras i kombinerad lastbils- och järnvägstrafik. 3

Inrikes godstransportarbete, miljarder tonkm Det sammanlagda inrikes transportarbetet för de tre transportslagen sjöfart, järnväg och lastbil uppgick år 2011 till 63,6 miljarder tonkm. Mer än hälften av det inrikes transportarbetet, uttryckt i tonkm (antalet km x mängden gods), utförs med lastbil. Sedan 1970 har lastbilarnas och järnvägens inrikes transportarbete ökat medan sjöfartens har minskat. Hänsyn har inte tagits till den del av sjötransporterna som sker på svenskt vatten till och från utlandet. I den här statistiken ingår transporter med svenskregistrerade lastbilar över 3,5 ton totalvikt. Utöver dessa transporter utförs inrikes transportarbete i Sverige i viss mån med utländska lastbilar, s.k. cabotagetrafik. Järnvägens siffror inkluderar även utlandstrafik och transporterat gods på malmbanan. 4

Transporterade inrikes godsmängder 2011, miljoner ton 2011 transporterades 405 miljoner ton gods i inrikes trafik, varav 325 miljoner ton med lastbil. 80 procent av allt inrikes gods transporterades således med lastbil. Lastbils- och järnvägstransporter kompletterar varandra i hög utsträckning. Det finns visserligen konkurrens mellan vissa typer av transporter, men den gemensamma konkurrensytan är liten. Lastbilstransporterna omfattar svenskregistrerade lastbilar enligt den officiella statistiken. Utländska lastbilars transportarbete på svensk mark ingår inte. Enligt Trafikanalys transporterade utländska lastbilar 27 miljoner ton i Sverige år 2010. 5

Inrikes godstransporter efter varukategori fördelade på transportavstånd år 2011 Lastbilar används främst på korta avstånd, inte minst för transport av material som jord, sten och sand. Långa sträckor färdas livsmedel och styckegods. Ju längre den mörka stapeln är desto kortare sträcka färdas godset. Av allt gods som transporteras inrikes på svenska lastbilar körs endast 9,8 procent på avstånd över 300 km. Det handlar om 31,7 miljoner ton som teoretiskt är den godsmängd som är utsatt för konkurrens av andra transportslag. Inom denna mängd finns förstås gods till och från orter som saknar såväl järnvägsspår som hamnar, exempelvis transport av livsmedel, distribution av olja med mera och upphämtning av mjölk längs långa stråk i inlandet. Räknas dessa godsvolymer bort, minskar den konkurrensutsatta delen betydligt. 6

Yrkesmässig trafik och firmabilar 2011 Yrkestrafik Firmabilstrafik 1990 2011 1990 2011 Antal lastbilar (rs) 43700 59 838 266 000 488 434 Antal lastbilar över 3,5 ton totalvikt (rs) 36 342 46 419 44 209 34 320 Lastvikt i ton, medelvärde (us) 18 18 7 10 Presterade tonkm/lastbil (us) 627 000 696 400 105 000 157 800 Medeltransportlängd i km (us) 75 107 43 72 rs = registerstatistik us = undersökning Transporter med lastbil utförs antingen som yrkesmässig trafik (åkeribilar) eller av företag som har egna transportbilar i så kallad firmabilstrafik. 2011 fanns sammanlagt 548 272 lastbilar i trafik. Av dessa tillhörde 488 434 firmabilstrafiken medan 59 838 gick i yrkesmässig trafik. Bland de större lastbilarna är yrkesbilarna betydligt fler än firmabilarna. Antalet tyngre firmabilar över 3,5 tons totalvikt har minskat sedan 1990 medan antalet i den yrkesmässiga trafiken har ökat. Yrkesbilarna lastar mer och kör betydligt längre än firmabilarna. Bilar i yrkesmässig trafik används med andra ord mer effektivt. Statistiken omfattar endast svenskregistrerade lastbilar. Utländska lastbilars transportarbete på svensk mark ingår inte. 7

Åkerinäringens struktur Antalet åkerier Procent 1990 1997 2001 2007 2011 1990 1997 2001 2007 2011 1 8 381 6 814 5 937 5 326 4 841 58,1 55,3 51,3 48,9 48,3 2-5 4 780 4 292 4 233 3 932 3 578 33,1 34,9 36,6 36,1 35,7 6-10 764 743 834 933 891 5,3 6 7,2 8,6 8,9 11-15 224 224 248 309 292 1,5 1,8 2,2 2,8 2,9 16-285 250 315 380 424 2 2 2,7 3,5 4,2 Totalt 14 434 12 323 11 567 10 880 10 026 100 100 100 100 100,0 Antal lastbilar i yrkesmässig trafik Procent 1990 1997 2001 2007 2011 1990 1997 2001 2007 2011 1 8 381 6 814 5 937 5 326 4 841 21,5 19,2 15,9 13,3 12,1 2-5 13 109 11 963 12 004 11 274 10 335 33,6 33,7 32,2 28,1 25,9 6-10 5 647 5 554 6 176 6 985 6 775 14,5 15,6 16,5 17,4 17,0 11-15 2 831 2 817 3 117 3 928 3 731 7,2 7,9 8,4 9,8 9,4 16-9 068 8 379 10 092 12 584 14 188 23,2 23,6 27 31,4 35,6 Totalt 39 036 35 527 37 326 40 097 39 870 100 100 100 100 100,0 1990 fanns det 14 434 åkeriföretag i Sverige. 2011 hade antalet minskat till 10 026. Samtidigt som företagen inom åkerinäringen blir färre blir de större. Andelen enbilsåkerier minskar. Enbilsåkeriernas andel av det totala antalet åkerier var 1990 58 procent och 2011 48 procent De större företagen med 16 bilar eller fler har under samma tid fördubblat sin andel, från 2 till 4 procent. Antalet fordon (över 3,5 ton) minskade inom åkerinäringen från 39 036 bilar 1990 till 35 527 bilar 1997. Sedan 1997 har dock antalet bilar ökat och var 2011 39 870. De största åkerierna, med 16 bilar eller fler, innehar 35 procent av fordonsflottan. 45 procent av fordonsflottan tillhör åkerier som har 11 fordon eller fler. 8

Större åkeriföretag Gemensamt ägda företag, lastbilscentraler 10 000 åkerier Transportförmedlingsföretag, speditionsföretag Specialtransportföretag Alla åkeriföretag säljer inte sina tjänster direkt till slutkund. Många av åkerinäringens företag samverkar inom gemensamt ägda transportföretag såsom åkerieller lastbilscentraler som ombesörjer marknadsföring, kundkontakt, transportplanering och administration. Det finns också specialföretag som samlar åkerier som kör en viss typ av transporter, tex skogstransporter. VSV Frakt och Skogsåkarna är exempel på sådana företag. Därutöver finns större självrådande åkeriföretag som själva har kontakt med kund, egen marknadsföring, transportplanering osv. Många åkerier har avtal med transportförmedlingsföretag/speditionsföretag och får sina uppdrag genom dessa. Schenker och DHL är de två dominerande företagen för transportförmedling i Sverige vilka även ingår i stora internationella koncerner. De har till viss del skaffat sig egna fordonsflottor genom köp av åkerier. Schenker bedriver på så sätt det egna åkeriet Schenker Åkeri AB. 9

Antal lastbilscentraler En stor andel, särskilt av de mindre åkerierna är anslutna till en lastbilscentral. Dessa arbetar i huvudsak med lastbilstransporter och maskinverksamhet. Utöver detta förekommer också en betydande affärsverksamhet i form av till exempel varuförsäljning, grusförsäljning och betongtillverkning. Antalet lastbilscentraler har stadigt minskat sedan 1970-talet. Den främsta förklaringen till minskningen är sammanslagningar. 10

Åkerinäringens omsättning Omsättningen i åkerinäringen har stadigt ökat. 1995 omsatte näringen 51,3 miljarder kronor. 2010 103,8 miljarder. De huvudsakliga intäkterna för åkeriföretagen är ersättning för utförda transporttjänster. En mindre del av omsättningen utgörs av intäkter från en del företags sidoverksamheter som försäljning av maskintjänster och varuförsäljning av jord, sten, grus och sand. 1995 års siffra är hämtad från åkeriföretagens momsdeklarationer, SCB. Övriga års tal är hämtade från SCBs statistikdatabas: Basfakta för industri-, bygg- och tjänstesektorn 2000- enl. näringsgren SNI 2007 11

Sysselsättningen Mellan åren 1990 och 1995 minskade antalet sysselsatta från nästan 76 000 till drygt 67 000 för att sedan stadigt öka igen. År 2011 sysselsatte åkerinäringen 86 091 personer varav 10 776 var kvinnor, 12,5 procent. Allt fler kvinnor utbildar sig till lastbilschaufförer samtidigt som fler också intar rollen som företagsledare i åkeriföretag. År 1990 var andelen kvinnor som högst, 13 procent. Därefter har andelen kvinnor sjunkit även om antalet ökat. 12

Kostnadernas fördelning De största kostnaderna i åkeriföretagen är kopplade till personal och drivmedel. Övriga stora kostnader är administration och avskrivningar. Kostnaderna för fordonen varierar. Här redovisas exempel på hur kostnadsfördelningen kan se ut för tre olika typer av fordon. Källa: Sveriges Åkeriföretag. 13

Miljöpåverkan De skärpta avgasreglerna inom EU för tunga fordon gör att utsläppen från nya fordon har minskat kraftigt. Skillnaden i utsläpp enligt standarden Euro 0 (1990) och Euro 6 (2014) är för koloxid 87 procent, för kolväte 82 procent, kväveoxid 97 procent och partiklar 97 procent. Även bullernivån har minskat betydligt sedan 1970-talet. Specialisolering, introduktionen av däck med lågt rullmotstånd och andra ljudkontrollerande tekniker göra att 24 lastbilar tillsammans idag bullrar mindre än en enda lastbil från 1970-talet. Mellan 1990 och 2010 har utsläppen av koldioxid (CO2) från vägtrafiken ökat med 6 procent. Orsakerna till ökningen är bland annat att trafikarbetet med lastbilar har ökat. De totala utsläppen av koldioxid 2010 var 66232 tusen ton varav vägtrafiken (inklusive arbetsmaskiner) svarade för 24590 tusen ton. (Handbok för vägtrafikens luftföroreningar, Trafikverket 2012) Vägtrafiken (exklusive arbetsmaskiner) släppte ut 18960 tusen ton koldioxid varav tunga lastbilar svarade för 4520 tusen ton och personbilar för 12000 tusen ton samt lätta lastbilar för 1560 tusen ton. (Trafikverket PM 2012-05-09) 14

Åkeriföretagens verksamhet Sveriges Åkeriföretag har cirka 7 800 åkeriföretag och lastbilscentraler som medlemmar. Deras verksamhet är av skiftande slag och kan delas upp i olika typer av transporter. Figuren bygger på uppgifter som medlemsföretagen rapporterat om sin verksamhet. Eftersom många åkeriföretag ägnar sig åt flera verksamheter överstiger procenttalen i figuren 100 procent. Bygg- och anläggningstransporter dominerar. Många företag ägnar sig åt fjärrtransporter som omfattar inrikes linjetrafik och internationella transporter. Närdistribution som omfattar styckegodstransporter, budförsändelser, post- och småpaket, är också en vanlig verksamhet. Bland övriga transporter hittar vi transporter av bilar, bilbärgning, maskin- och tungtransporter samt bohags- och kontorsflyttningar. 15

Sveriges Åkeriföretag Huvudkontor: Sveriges Åkeriföretag Box 7248, 103 89 Stockholm Tel: 08-753 54 00, Fax: 08-755 60 01 E-post: info@akeri.se Besök: Kungsgatan 24 Regionkontor: Falun Box 1958, 791 19 Falun Tel: 023-454 90 Besök: Ölandsgatan 6 Gävle Beckasinvägen 16 803 09 Gävle Tel: 026-18 82 95 Göteborg Importgatan 2A 422 46 Hisings Backa Tel: 031-58 51 00 Halmstad Fräsaregatan 1 302 62 Halmstad Tel: 035-15 09 50 Härnösand Nattviksgatan 6 871 45 Härnösand Tel. 0771-16 10 00 Jönköping Trädgårdsgatan 5 553 16 Jönköping Tel: 0470-71 81 81 Karlstad Box 2043, 650 02 Karlstad Tel: 054-13 66 10 Besök: Säterivägen 3 Luleå Storgatan 11, 972 38 Luleå Tel: 0920-149 74 Malmö Box 405, 201 24 Malmö Tel: 040-664 25 30 Besök: Jörgen Kocksgatan 1 B Skövde Norregårdsvägen 2 541 34 Skövde Tel: 0500-47 17 40 Stockholm Fagerstagatan 6 163 53 Spånga Tel: 08-687 44 50 Umeå Storgatan 28F 903 21 Umeå Tel: 0771-16 10 00 Uppsala Berlingsgatan 3 754 50 Uppsala Tel: 018-13 91 95 Visby Box 1163 621 22 Visby Tel: 0498-28 45 05 Besök: Skarphällsgatan 20 Växjö Kungsvägen 115 352 44 Växjö Tel: 0470-71 81 80 Örebro Box 1203 701 12 Örebro Tel: 019-27 86 80 Besök: Transportgatan 4 Östersund Pedagogens väg 2 831 40 Östersund Tel: 0771-16 10 00