En social modell För att förstå och förklara psykiska problems uppkomst Utveckling och återhämtningsprocess Genom att se individen i hens sociala sammanhang Och livshistoria En social modell En omfattande praktik där personal inom socialt arbete och även psykiatrin möter personer i deras sociala sammanhang Brukarnas erfarenhetsbaserade kunskaper Forskning om sociala faktorer och relationer En social psykiatri En a-social psykiatri 1
En social modell En social psykiatri ett socialt arbete Inte diagnosbaserat Ofta på personens hemmaplan eller på vardagliga offentliga arenor Inte behandla utan hjälpa till Inga fasta metoder, utan relationer Motsatsen till en a-social psykiatri En social modell Psykiska sjukdomar är inga sjukdomar En diagnos är ingen objektiv bedömning Sociala faktorer spelar en avgörande roll för hur folk mår Relationer och resurser är ofta avgörande för problemens utveckling Personen i centrum för återhämtningsprocessen 2
Från patient till person Den studie som de fyra följande inläggen bygger på utgår från långa återkommande intervjuer med människor som hade fått en psykosdiagnos. Fokus var deras vardag, det som de själva ansåg var till hjälp för dem. En bok kommer ut idag Från patient till person på Studentlitteratur Från patient till person Studien är en del av en 10 års uppföljning av 1501 personer som fått en psykosdiagnos Finansierad av FORTE Syftet var att se hur det gick för dem? 3
Pengar Statens Offentliga utredningar visade att personer med allvarliga psykiska problem hade sämre ekonomiska förutsättningar än andra (1995) SoS visade att med tiden fick de det ännu sämre (2006) Beskrivning av ekonomiska levnadsförhållanden Socialstyrelsen (2006) Lägesrapporter 2006. Handikappomsorg. Personer med betydande psykiska funktionshinder har fortfarande inte bara klart sämre ekonomiskt utgångsläge, inkomsten har dessutom i princip stått stilla under en tioårsperiod. Eftersom den övriga befolkningens inkomst har ökat innebär det att den ovan nämnda gruppens ekonomiska resurser faktiskt försämrats. Vilka effekter får detta för den enskilde? 4
Fattigdom och psykos Brottas med allvarliga psykiska problem och bestraffas med en dålig ekonomi Trots att de sägs sakna realitetsankytning, förmåga att fatta beslut så lämnas de att både hantera sina problem och sin fattigdom En stress som i sig skapar psykiska problem Pengar Samma hantering som andra fattiga Leta efter billiga varor Avstå (sociala aktiviteter, sjukvård, kläder) Beroende av anhöriga för att vidga ramarna Svart jobb Guldkant att överleva eller leva 5
En vacker dag Det är ju så löjligt det där med mina postorderskulder, jag okynneshandlar för att man tröstar sig själv och det händer aldrig något roligt, och så tänker man ja, men en vacker dag kanske jag ska gå på fest eller bara gå ut på krogen och vara lite finklädd... Men samtidigt känner jag att jag har inte råd, men det är så här hela tiden, år ut och år in, ingenting har man råd med, och om man då tar sig råd så känner man dåligt samvete. Den bio medicinska bilden personerna tenderar att försjunka i sig själva, leva i sin egen värld och te sig inaktiva med nedsatt drivkraft och förändrat känsloliv. Andra förekommande symtom är oförmåga att fatta beslut och tankestörningar. [ ] hallucinationer och vanföreställningar. Socialstyrelsen (2010) 6
Ett moment 22 Lever man efter det man har råd med riskerar man att blir socialt isolerad, tillbakadragen, inaktiv, försjunken i sig själv och bli diagnostiserad. Lever man ibland över ens dåliga ekonomiska förutsättningar, så riskerar man att anses ha en dålig realitetsförankring, ingen impulskontroll, störd planeringsförmåga och bli diagnostiserad Handlingar i ett socialt sammanhang Beteenden som kan verka irrationella behöver inte vara symptom på psykiatriska problem Irrationella beteenden kan vara högst rationella i sitt sociala sammanhang 7
Ett sammanträffande? Terms used in descriptions of the poor, including apathy, resignation, low self-esteem. alienation, and distrust of others, are also commonly used to describe chronic mental patients. Cohen (1993) Pengar Pengar är inte lyckan. Inte hälsan eller. Men vad skulle hända om personer med psykiska problem fick en bättre ekonomi? Ett litet experiment i Blekinge 8
Ett litet experiment 100 personer 500 kronor/månad rent i casch I 9 månader 38 personer 450 kronor Sammanlagt på 9 månader Ett litet experiment Mindre symptom på depression och ångest Högre självkänsla Flera sociala kontakter Högre livskvalitet Minskning av sluten psykiatrisk vårdskonsumtion med drygt 30% 9
Att hantera vård och stöd 10
Utsatthet och hanteringssätt utsatthet en del i mötet med vård och stöd utsatthet hanteras av brukaren utsatthet kan förstärkas eller försvagas i mötet med de professionella Brukaren är även aktör Utsatthet behöver inte innebära hjälplöshet. Brukare gör bedömningar och avvägningar: Hur stor är risken för en ny akut kris? Vilka möjligheter finns hos vård och omsorg att minska risken? Vilka möjligheter finns att påverka bedömningar i vård och omsorg? 11
Aktör (tidigare studier) Brukare gör en bedömning av de professionella och väljer vem de vill prata med och om vad En sådan bedömning kan leda till att personen väljer att undvika fortsatt kontakt eller att stanna kvar i kontakt. För dem som stannar kvar i kontakt fann de tre olika sätt att förhålla sig till den professionelle: att inte dela med sig av sina erfarenheter att vara försiktig med vilken information som ges att vara öppen och tillitsfull (Denhov, 1999;Topor & Di Girolamo, 2010, Priebe et al., 2005, Eriksen et al., 2014) ) Tre hanteringstyper förlita sig på expertisen protestera agera vårdsmart 12
OBS! Typerna är inte personbundna olika typer av hanteringssätt beroende på relation situation vad saken gäller Dessutom kan delar från de olika typerna mixas Att förlita sig på expertisen Jag är ingen professor i mediciner. Jag tycker inte dom ska lyssna på vad jag vill ha utan dom ska se vad jag behöver. 13
Att protestera Och sedan så försökte dom flytta över mig då sade jag det att jag ville inte dit. Så jag ställde till ett jäkla liv, kan jag säga, jag skrek, och jag vägrade, så då slapp jag. Vårdsmart tre exempel Undanhålla information Ge vilseledande information Spela normal 14
Att undanhålla information Jag har ju så jättemycket att göra men det sa jag inte till doktorn. Jag sa att jag inte orkar jobba. Att ge vilseledande information Jag sade till psykologen jodå, det har funkat. Det var väl ett par gånger, ett halvår eller 15
Att spela normal Jag blev hämtad med polis, och jag inte fick komma därifrån, man sitter och pratar med läkaren och tänker nu måste jag uppträda normalt för annars tror dom inte att jag är frisk nog man var tvungen att spela att man är normal Förändring Jag har smartare taktik nu, jag låter mig bli inlagd men sedan så försöker jag ta mig därifrån så fort som möjligt. Man kanske inte riktigt uttrycker hur dåligt man mår. 16
Alla tre typerna kan medföra risk De tre typsätten har det gemensamt att de syftar till att hjälpa de professionella att fatta beslut som brukaren anser vara bäst. Men alla tre innefattar risk. T.ex.: Att förlita expertisen -brist på tilltro till de egna förmågorna och resurserna Att protestera -att ilskan tolkas som symtom på svåra psykiska problem istället för en i verkligheten grundad och befogad vrede Att agera vårdsmart -att de professionella inte får den information de behöver för att kunna fatta välgrundade beslut 17
Läkemedel och vardagsliv Läkemedel har blivit en självklarhet i behandling av personer med allvarliga psykiska problem. Compliance (Följsam) Non-compliance (Icke-följsam) Livslång behandling Intervjuare: Om du inte skulle ta medicinen alls då, hur skulle det bli då? Pia: Alltså, min läkare sa att du får absolut inte liksom börja hoppa över din medicin, för då kan du bli så sjuk så att du aldrig blir frisk igen. Intervjuare: Okej, vad menade dom skulle hända då? Pia: Alltså att jag skulle få en sådan psykos som jag aldrig skulle kunna ta mig ur. Intervjuare: Och hur känner man när man får det beskedet liksom? Pia: Det kändes inte så roligt. 18
Analogt med diabetes Nej, det enda man har är Du får nog äta dina antidepressiva resten av ditt liv, se det som en diabetesmedicin. Om det är det enda man har om sin framtid Justera dosen Intervjuare: Mm. Blir du trött av medicinerna? Pia: Jag har inte tagit den. Intervjuare: Har du slarvat? Pia: Ja, alltså jag slarvade i går kväll, jag orkade inte, och så slarvade jag i morse också, så det är nog inte det som gör mig trött. 19
Anpassning till vardagens aktiviteter Jag får jätteångest och känner mig orolig, och vet inte var jag ska ta vägen. Så jag var tvungen att fixa det på något sätt, så då tänkte jag att jag kan börja ta dom mitt i natten, så jag tar min kvällsmedicin när jag går och lägger mig, ungefär klockan tio, och sedan ställer jag min klocka på klockan tre, och så går jag upp klockan tre på natten och tar min medicin, och så går jag och lägger mig igen, för då sover jag mig igenom det här jobbiga. Medicinens praktik Den medicinska praktiken poängterar vikten av att minska symptom genom följsamhet med ordinerade läkemedel. Biverkningar är sekundära i relation till målet att minska psykiska symptom. Dålig följsamhet ses som ett resultat av bristande sjukdomsinsikt och det är av största vikt att övertyga patienten att följa behandlingen 20
Patienterna praktik Patienternas praktik poängterar flexibilitet i behandlingen på ett sätt som ökar möjligheten att delta i ett socialt liv och så att man kan hantera vardagens alla problem. Denna flexibilitet uppnår man genom att justera doser upp och ner, göra uppehåll eller helt avsluta behandlingen. Patienternas praktik innebär ett förtroende för sin egen förmåga att tolka symptom, planera vardagen och göra val och balansera mellan grad av symptom och biverkningar. 21
Vänskap kärlek ensamhet: vardagslivets sociala processer Att välja bort Aldrig haft Att vilja ha men inte få Solitären 22
Saknas sociala sammanhang saknas också förutsättningar att skapa sociala relationer Solitären 23
Social förmåga kan beskrivas som att känna sig själv som en person som kan göra val, ta initiativ och genomföra saker i en värld som delas med andra (Davidson 2011). Faktum är att det tycks nödvändigt att se sig själv som en socialt handlande individ för att bli det (Davidson 1997, 2002; Davidson & Strauss 1992; Davidson 2011). 24
Människor med allvarliga psykiska problem är inte passiva betraktare av sina liv, utan medskapare av sina liv. De formar sina levnadsbanor samtidigt som dessa levnadsbanor blir formade av både vardagsnära och mer samhällsövergripande livsvillkor. Livsvillkor som avspeglar politiska beslut, samhälleliga normer och professioners ställningstaganden för vad som ska gälla för människor med allvarliga psykiska problem i 2000-talets Sverige. 25