DIGITAL INKLUSION I FINLAND rapport inom Inkludera Flera Nordplus, version 2 Arbetsversion ändringar kan ännu tillkomma Av Sven Söderholm, Bildningsalliansen 1.1 Inledning Projektet Inkludera Flera strävar efter att presentera och problematisera hur de olika nordiska länderna ser på digitaliseringen av vardagen. Varje landsrapport är en ögonblicksbild som visar något av hur man just då rapporten skrivs ser i landet på utmaningarna och möjligheterna. I programmen som presenteras nedan finns det utöver det som använts i texten mycket som berör den finländska konkurrenskraften, näringslivet och ekonomiska aspekter samt arbetskraftspolitiska åtgärder. Denna rapport försöker koncentrera sig på frågor som berör den enskilde medborgaren. En del av materialet finns endast tillgängligt på finska, eller på svenska i annan form än det färdiga materialet. Delvis finns material tillgängligt på svenska också. Ur statlig synvinkel är det, förståeligt nog, viktigt att kunna erbjuda medborgarna digitala tjänster som fungerar. Man har konstaterat att det saknas standardiserade lösningar och att det finns många olika grupper av människor med skilda behov. Detta har resulterat i handlingsprogram som kommer med rekommendationer, och övergripande projekt har initierats för att utarbeta lösningar. Rent generellt kan man konstatera att statens ambition är att involvera alla samhällssektorer i arbetet med digital inklusion. Såväl organisationer inom den tredje sektorn som inom den privata uppmanas engagera sig i frågorna. Man efterlyser även att ansvariga enheter/ministerier som arbetar med frågorna aktiverar sig när det kommer till slutanvändarnas (medborgarnas) åsikter. Trafik- och kommunikationsministeriet har försetts med ansvaret att samla de stora linjerna. Därtill har flera olika ministerier givits i uppgift att arbeta med olika frågor gällande tekniska lösningar och utbildning etc. Perioden för flera av de statliga åtgärdsprogrammen som nämns i texten håller på att gå mot sitt slut, då de avslutas under år 2015. 1.2 Regeringsprogrammet I det senaste regeringsprogrammet, för regeringen Stubb, finns det inget exklusivt utskrivet gällande digital inklusion. Däremot fokuserar man på produktivitet och framtida digitala tjänster (ett återkommande tema i den digitala agenden för Finland 2011-2020). Vidare önskar man även främja utvecklandet av molntjänster för utbildningens vidkommande.
Digitaliseringen är ett avgörande tillfälle för Finland att öka produktiviteten, och det måste utnyttjas fullt ut. Den industriella omvälvning som digitaliseringen innebär kräver ökad kompetens när det gäller telekommunikationsinfrastruktur och framtida digitala tjänster. För undervisningens och lärandets del kommer regeringen starkt att främja den digitala omvälvningen bland annat genom att utveckla och införa molntjänster för utbildningen. Länk till fullständigt regeringsprogram: http://valtioneuvosto.fi/hallitus/hallitusohjelma/pdf- stubb/sv.pdf 2. Åtgärdsprogram på statlig nivå Nedan presenteras mer allmänna, nationella strategier vars syfte varit att minska på de digitala klyftorna. Dessa strategier och handlingsprogram har fungerat som rättesnören när Finland valt sin väg inom det här området. Ansvarsfördelningen gällande olika saker som ska ske är uppspjälkat mellan olika myndigheter och nivåer. 2.1 Trafik- och kommunikationsministeriet: Digitaalinen agenda 2011-2020 http://www.lvm.fi/c/document_library/get_file?folderid=964902&name=dlfe- 11408.pdf&title=Selonteko.+Tuottava+ja+uudistuva+Suomi+%E2%80%93+Digitaalinen+agen da+vuosille+2011-2020 Det skrivs väldigt mycket om hastigheter och att skapa användarvänliga lösningar för slutanvändaren, men detta verkar till stor del vara kopplat till statliga digitala tjänster. Elektronisk underskrift, företagstjänster. Allt berör till del eller annat temat att inkludera medborgarna i den digitala världen, men här kanske det som mer direkt berör. För att effektivt kunna utnyttja informations- och kommunikationsteknologi måste det finnas förutsättningar. Kommunikationstjänsterna ska vara högkvalitativa, förmånliga och tillgängliga för alla även då kommersiella tjänster lyser med sin frånvaro. Kärnan i detta är medborgarnas jämlikhet och livskvalitet. IKT är inte ett självändamål, utan ett verktyg för att upprätthålla och utöka välstånd/välfärd. (4 & 5) Man konstaterar även att livslångt lärande, högklassig utbildning och kunnande är grundstenar i den finländska konkurrenskraften. För att kunna utnyttja IKT bör dessa saker vara naturliga redan i och med grundskolan. Det bör säkerställas att läroanstalterna besitter tidsenliga teknologiska förutsättningar redan i grundskolan, samt att personalen har ändamålsenlig utbildning inom IKT och på så sätt kan utnyttja nya pedagogiska metoder. Eftersom IKT, ur medborgarperspektiv, möjliggör utökat deltagande i beslutsprocesser och mer mångsidig tillgång till information. Man bör inom ramarna för informationssamhället stärka medborgarnas möjligheter att påverka och vara delaktiga i samhället. (12 & 13)
Det konstateras även att befolkningen i Finland kommer att åldras snabbt under de kommande åren och effekterna av detta sträcker sig till alla samhällssektorer. När man utvecklar informationssamhället så bör man specifikt uppmärksamma att även den äldre befolkningens kunskapskapital kan nyttjas fullt ut. När nya elektroniska tjänster tas i bruk så bör man se till att information om fördelarna och en tillräckligt täckande användarutbildning når medborgarna. (14) 40 Arjen tietoyhteiskunnan neuvottelukunta julkaisi 24.1.2008 kansallisen tietoyhteiskuntapolitiikan toimintaohjelman, joka pitää sisällään kaikki keskeisimmät hallituskauden aikana toteutettavat julkishallinnon toimenpiteet ja hankkeet. Toimintasuunnitelmaa toteutetaan maaliskuuhun 2011 asti. Programmet efterlyser kontinuerlig utvärdering av servicenivåerna för att följa med utvecklingen i framtiden, gällande speciellt krav från medborgarhåll och kostnader. Ett samarbete mellan stat, kommun och företag behövs för att garantera en god överföringshastighet. I programmet påpekar man att det är en central fråga för det finländska samhällets konkurrenskraft. (67,68) Man poängterar vidare att det är av yttersta vikt att garantera alla tillgång till mångsidig IKT samt digitala samhällstjänster oberoende av personernas talang/förmågor, begränsningar, ålder eller boplats. (113) Internet har blivit en samhällelig nödvändighet, vilket innebär att det är en del av de s.k. kritiska infrastrukturerna. Näringslivets och medborgerliga tjänster som förmedlas via internet är livsviktiga. Delarna av internet och de tjänster som finns i Finland är en del av samhällsstrukturen. (183) 114 Viestintäpalveluiden esteettömyyttä on pyritty parantamaan muun muassa vuonna 2005 julkaistulla Kohti esteetöntä viestintää - toimenpideohjelmalla. Ohjelman avulla on edistetty viranomaisten, palvelun tarjoajien sekä käyttäjien vuorovaikutusta sekä kiinnitetty huomiota esimerkiksi televisiosisältöjen esteettömyyteen. 115 Uutta esteettömän tietoyhteiskunnan toimenpideohjelmaa ollaan valmistelemassa. Siinä painotetaan entistä enemmän sähköistyvien palvelujen esteettömyyden ja asioinnin monikanavaisuuden merkitystä. Ohjelma tulee kattamaan vuodet 2011-2015. Digital strategi Tuottava ja uudistuva tietoyhteiskunta Digitaalisen Suomen strategia 2011-2020 http://www.lvm.fi/c/document_library/get_file?folderid=1551286&name=dlfe- 11771.pdf&title=Tuottava%20ja%20uudistuva%20Suomi.%20Digitaalinen%20agenda%20201 1-2020 http://www.lvm.fi/docs/sv/913424_dlfe- 11385.pdf Arjen tietoyhteiskunnan neuvottelukuntas arbete resulterade i en strategi för informationssamhället i Finland. Det var frågan om en arbetsgrupp som tillsattes för att
utveckla en så bred digital strategi som möjligt. Denna grupp utarbetade en strategi för framtidens digitala Finland, Tuottava ja uudistuva tietoyhteiskunta Digitaalisen Suomen strategia 2011-2020 ( fritt översatt Det produktiva och förnyande informationssamhället Det digitala Finlands strategi 2011-2020 ), som utkom i december 2011. I dokumentet lades extra vikt på ökad produktivitet genom att digitalisera tjänster, hur man genom ett brett utnyttjande av informationsteknologi kan påverka klimatförändringen, de förändringar globalisering för med sig gällande användningen av digitala tjänster och gällande de expanderande marknaderna. Den digitala agendan följde den nationella strategin för informationssamhället 2007-2015. (publicerad 2006, länken fungerar inte längre: http://www.tietoyhteiskuntaohjelma.fi/esittely/fi_fi/1142405427272/index.html) De centrala målsättningarna för informationssamhället, samt medlen för att nå fram till målen, som strategin strävar till att redogöra för är resultatet av expertarbete och medborgardiskussioner. Förutom den privata och den offentliga sektorn betonar man även den tredje sektorns roll inom arbetet med informationssamhället. Offentlig förvaltning, näringslivet, tredje sektorn, forskning och medborgare måste alla agera transparent och i nära samarbete. På så sätt ska man kunna förnya produktions- och verksamhetskultur, samtidigt som man beaktar grundläggande och mänskliga rättigheter. I strategin påpekade man att de omvälvande samhälleliga och ekonomiska utmaningarna måste besvaras genom att tillhandahålla öppen offentlig information, effektivare använda sig av information, tydligare än förr uppmärksamma att tjänsterna bör skapas utgående från användarperspektivet samt utveckla ledarskap och kunnande inom alla samhällssektorer. Strategin redogör för utmaningar och de målsättningar som sätts upp för att överkomma dessa. Strategidokumentet innehåller även en vision om det digitala Finland år 2020. Allmänna lösningar (följande hittas i den Digitala agendan) Alla människor bör ha samma möjlighet till att dela information och använda digitala tjänster i samhället. Tillgängligheten möjliggörs av snabba bredbandsanslutningar, som bör byggas ut över hela Finland. Läroanstalterna (skolorna) bör alla ha en tryggad uppkoppling och tillgången till terminaler utanför hemmet, som är fria att använda, bör även vara tryggad. Vidare konstateras det i den digitala agendan att 82 procent av medborgarna använder internet, men två tredjedelar av personer över 65 och en tredjedel av personer med låg grundutbildning (endast grundskola) eller ingen grundutbildning alls (avgångsbetyg?) har inte haft möjlighet att använda internet. (Siffrorna något förlegade, rapporten publicerades 2011) Medborgarna måste få möjligheten att utveckla sitt eget kunnande enligt principerna för det livslånga lärandet. IKT bör vara en naturlig del av undervisningen redan från grundskolan. Förutom fungerande uppkopplingar och arbetsredskap så behöver man också utarbeta innehåll (material) och förändra hela verksamhetskulturen inom utbildningen. Distansundervisningen måste ännu utvecklas för att bidra till ett mångsidigare utbud av läroämnen. Det är en rättighet för alla att få tillgång till tidsenlig utrustning inom IKT för att kunna staka sin egen individuella utbildningsstig. Det livslånga lärandet förutsätter att lärmiljöer och
utlärningsmetoder ständigt utvecklas. Väl planerat innehåll kan ha en motiverande effekt. Elektroniskt material kan även användas i integrationsundervisningen för invandrare. Meromvärdesskatten är för tillfället högre (24%) för elektroniskt material än för traditionella böcker (9%). Detta behöver åtgärdas. Den nationella bredbandsstrategin (2007) förutsätter att så gott som alla hushåll, företag och huvudsakliga verksamhetspunkter inom den offentliga förvaltningen ska befinna sig högst två km från en 100 mb/s snabb uppkoppling, vid utgången av år 2015. Varje abonnent kan själv bedöma om han eller hon vill betala för de sista två kilometrarna av en fiberanslutning eller om det räcker med en billigare och långsammare trådlös förbindelse. Enligt kommunikationsministeriet (14.11.2014) täcker man inom ramarna för projektet Bredband åt alla cirka 40 000 hushåll, det vill säga cirka 33 procent av det uppställda målet. (http://www.lvm.fi/pressmeddelande/4425606/mer- fart- ot- projektet- bredband- for- alla) Förslag på åtgärder som berör temat Tillgången till tjänster och användarnas kunnande förbättras : IKT blir en naturlig del av undervisningen redan från början, lärarna fortbildas och medborgar- och mediakunskaper för informationssamhället integreras i det finska utbildningssystemet I utbildning på hög nivå fokuseras i högre grad på IKT och hur man anpassar detta till läroplanerna Alla människor ska erbjudas samma möjlighet att använda sig av elektroniska tjänster, och detta möjliggörs genom att man erbjuder undervisning och terminaler utanför hemmets väggar, samt försäkrar sig om att rådgivningstjänster är tillgängliga i hela landet Särskilda åtgärder för att garantera snabb uppkoppling vid läroanstalter, bibliotek och offentliga servicepunkter Beslutsfattare och tjänstemän ska uppmuntras till nya innovativa initiativ och en aktiv dialog med medborgarna, arbetsbilden ska genomgå en förändring, man sporrar till initiativtagande och en vilja att experimentera inom t.ex. sociala medier Skapa incentiv för att få människorna att delta i beslutsfattande som rör dem själva, stöda utvecklingen av kollektiva webbtjänster eller webbmiljöer Resurser styrs till universiteten, högskolorna och Finlands Akademi för akademisk grundforskning och tillämpad forskning som utvecklar service- och informationsekonomin, informations- och kommunikationstekniken och det digitala samhället. Starkare internationell verksamhet som bedrivs inom Tekes och Finlands Akademis program och vid de strategiska centren för vetenskap, teknologi och innovation (SHOK) genom att slå ihop projekt. Behandlingen av digitala läromedel i mervärdesbeskattningen jämlik med behandlingen av tryckta läromedel för att bredda och öka användningen av digitala läromedel Övriga åtgärder för att lyckas
I agendan konstaterar man att det är av yttersta vikt att slutanvändarna (medborgarna) deltar redan i planeringsskedet för framtida digitala tjänster. Olika grupper har olika behov, och vill man exempelvis att tonåringar ska använda sig av en viss tjänst så bör de aktiveras i planeringsfasen. Medborgarna vet bäst själva vad det är de behöver och vill få ut av en specifik tjänst. Redan i inledningen av planeringen så bör man beakta Design for All - principen och sätta fokus på användarvänlighet och så hindersfria lösningar som möjligt. Detta leder även till mer kostnadseffektiva lösningar. Öppna gränssnitt betonas också starkt, så att man på botten av dessa kan skapa nya tjänster. Bland de åtgärdspunkter som agendan nämner kan man välja ut följande: - Fånga upp kunnandet från framgångsrika sektorer som t.ex. spelindustrin och UI- design för att kunna framställa kreativa och tilltalande lösningar - Den offentliga förvaltningen bör ta med medborgarna (speciellt barn och unga) i planeringen, och engagera dem via sociala medier eller konsumentpaneler - Beskriva olika användargruppers behov klart och tydligt och uppmärksamma dem i planeringen av offentliga tjänster 2.2 För ett tillgängligt informationssamhälle - Åtgärdsprogram 2011-2015 (http://www.lvm.fi/c/document_library/get_file?folderid=1551287&name=dlfe- 11896.pdf&title=Ohjelmia%20ja%20startegioita%202-2011_Informationssamh%C3%A4lle) Programmet är starkt sammankopplat till andra åtgärdsprogram på statlig nivå, som t.ex. den digitala agenden (som styr den statliga synen på det digitala samhället), SADe- programmet och Finlands handikappspolitiska program. Därtill är tar det avstamp i den juridiska världen t.ex. kommunikationslagar och naturligtvis grundlagen. Tematiskt befinner det sig väldigt nära den digitala agendan. Programmet innehåller riktlinjer för åren 2011-15. Riktlinjerna tar sikte bland annat på att: klarlägga hur insatserna för bättre e- tillgänglighet ska samordnas, ge medborgarna bättre färdigheter för informationssamhället och skapa bättre offentliga tjänster, öka antalet tillgängliga kanaler för kommunikation och e- tjänster förbättra användaregenskaperna hos maskinvara, programvara och hjälpmedel, bidra till bättre webbtillgänglighet och begripligare webbinnehåll, stötta forskning och utveckling för större e- tillgänglighet, samt förbättra e- tillgängligheten vid offentlig upphandling.
Man understryker att det är viktigt att den digitala utvecklingen sker ur ett välfärdsperspektiv. I programmet konstateras följande: Informationssamhället måste utvecklas på ett sätt som tryggar tillgång till informations- och kommunikationsteknik och e- tjänster på lika villkor för alla människor. Det är viktigt att alla har möjligheter att leva och verka på lika villkor i informationssamhället. Diskriminering kan inte heller i informationssamhället tillåtas under några som helst förevändningar...det är viktigt att informationssamhället utvecklas ur ett välfärdsperspektiv, som förutom delaktighet för alla omfattar lika möjligheter för alla oavsett social och regional tillhörighet Programmet redogör för problematiken som existerar i samhället där grupper av medborgare, exempelvis hörsel- eller synskadade, befinner sig i en obekväm sits. Utrustningen för att man ska kunna klara sig i det digitala samhället, vara e- delaktig, kan vara mycket dyr. Den tekniska utvecklingen sker på yngre generationers villkor och de äldre kan ha svårt att hänga med i utvecklingen. Det finns en bred kunskap gällande IKT i Finland, men mycket som ännu kunde förbättras gällande användbarhet och användarvänlighet. Programmet föreslår även en rad åtgärder som med fördel skulle kunna vidtas för att man även inom ramarna för det digitala samhället kunde säkerställa en utveckling som beaktar jämlikhet och människors lika värde. Bland dessa exempel kan nämnas: Stöda medborgarnas beredskap för informationssamhället genom att ge spridning åt välbeprövade tillvägagångssätt. Stärka verksamhetsvillkoren för Design for All - nätverket i Finland. Nätverket bidrar till effektivare information på bred bas om tillgänglighets- och användbarhetsfrågor. Intensivare samarbete mellan maskinvaru-, programvaru- och hjälpmedelstillverkare samt företrädare för olika användarkategorier. Utveckling av öppna innovationsmodeller av typ Living lab Främja utveckling och införande av standarder för bättre tillgänglighet. Uppmuntra leverantörer att ge behövligt användarstöd och inskolning i anslutning till maskinvara, programvara och hjälpmedel. Genomföra tillgänglighetsinventeringar av offentliga förvaltningens webbplatser. Genomföra regelbundna offentliga inventeringar och ingripa mot missförhållanden. Göra den offentliga förvaltningen mer medveten om metoder för tillgängligare webbinnehåll (standarder och rekommendationer). Stöd till användardriven forskning för att undanröja hinder och skapa större tillgänglighet i informationssamhället. Ta reda på olika användarkategoriers behov av IT- utrustning samt e- tjänster. Uppföljning av e- tillgängligheten med hjälp av konkreta indikatorer. Satsa på rådgivningstjänster för offentlig upphandling, så att äventillgänglighetsaspekterna blir beaktade i upphandlingsförfarandet. 2.3 Framtidsredogörelsen (statsrådets kansli, 2013) http://vnk.fi/julkaisukansio/2013/j18- vn- tuse- fi- 19- sv- 20- en/pdf/sv.pdf
Hösten 2013 publicerades en rapport vid namn Kestävän kasvun malli. Redaktör för publikationen var professor Pekka Himanen, som delgivits uppgiften att skapa en framtidsrapport för statsrådets räkning. Beredningen av redogörelsen inleddes med en framsynsfas, vars resultat offentliggjordes i februari 2013 på adressen http://www.2030.fi/sv/. Framsynsfasen gav också material för utvecklingen av en ny finländsk modell för framsyn. Utöver framsynsarbetet stöder sig redogörelsen på färsk forskning och många riktlinjer och strategier som statsrådet redan har fastställt. Vid beredningen av redogörelsen har man också utnyttjat resultaten från det självständiga internationella forskningsprojektet om modellen för hållbar utveckling "Kestävän kasvun malli", som genomfördes parallellt med redogörelsen. (http://vnk.fi/julkaisut/listaus/julkaisu/fi.jsp?oid=398204) Framtidsredogörelsen fokuserar till stor del på arbetskraftspolitiska och ekonomiska frågor samt frågor som berör företagande och näringslivet. Statsrådet godkände onsdagen den 30 oktober 2013 framtidsredogörelsen om hållbar tillväxt och välfärd. I sin redogörelse fastställer regeringen förutsättningarna för att skapa hållbar tillväxt i syfte att trygga välfärden i framtiden. (http://vnk.fi/hankkeet/tulevaisuusselonteko/sv.jsp) Man betonar både fördelar och möjligheter med den nya digitala eran. Den virtuella verkligheten och socialiserande på nätet anser man inte kunna ersätta mänsklig kontakt, och det finns risk för ensamhet bland befolkningen. Det civila samhället flyttar i allt större grad ut på nätet. Det är svårare att gestalta de stora samhälleliga förändringarna. Även om man uppmärksammar riskerna, så är man likväl medveten om att gemenskap och tillhörighet skapas med hjälp av digitala tjänster. Den offentliga sektorn kan således koncentrera sig på att skapa möjligheter. En gemensam digital infrastruktur är en nödvändighet. Mer öppen informationsdelning, beredning och gemensam dialog behövs. Det är en förutsättning och ett av den digitala ekonomins krav. Sätten att delta kommer att bli fler, då det civila samhället i större grad fungerar i de virtuella gemenskaperna. Den tredje sektorns roll kommer att växa sig större. Alla kanaler som skapar påverkningsmöjligheter bör utnyttjas, och man understryker även öppenhet och transparens. I rapporten föreställer man sig en framtid där förvaltningen är förenklad och starkt sammankopplad med det civila samhället. Medborgarna får tillgång till lättanvända tjänster, och all information existerar i elektroniskt format. Målet är att nå ett status av handlingssamhälle, där man utan fördomar vågar testa nya metoder för att stöda medborgarna och företagen. Experimenten genomförs i samråd med den privata sektorn och aktörer inom tredje sektorn, för att hitta de bästa lösningarna. (Stark samverkan över generationerna, inkludera de äldre, inkludera alla - - - > men inget specifikt om digital inklusion)
2.4 2030.fi ( sprunget ur framtidsredogörelsen) Framtidsredogörelsen och rapporten om hållbar tillväxt resulterade i projektet Framtid 2030 I beredningen av regeringens framtidsredogörelse ingick för första gången en särskild framsynsfas vars syfte var att hitta nya riktningar för Finland. I temagrupperna, som sammanträdde under hösten 2012, ingick en lång rad experter. Dessutom fördes en bred medborgardebatt på webbplatsen www.2030.fi och på lokala diskussionmöten. om underlag användes en webbenkät som gjordes på våren, en materialanalys och workshopar där man gallrade fram de sex temana för framsynsarbetet. (http://tulevaisuus.2030.fi/sv/hur- gick- framsynsarbetet- till/) Oberoende representanter för den akademiska världen, näringslivet och medborgarorganisationerna kallades in för att utföra arbetet. Ministeriernas och intresseorganisationernas insatser tas med i själva redogörelsen. Experternas arbete i workshoparna gick ut på att ta fram fräscha och djärva idéer och önskade framtidsvisioner för år 2030. Fokus för hela arbetet låg på människan och alla hennes behov. Avsikten var att identifiera sådana källor till hållbar tillväxt och välfärd som hittills har fått för lite uppmärksamhet. Målet var däremot inte att presentera lösningar, åtgärdsförslag eller en övergripande vision om framtiden. Själva framsynsarbetet genomfördes med hjälp av interaktiva workshopar. För varje innehållstema utsågs två ordföranden som ansvarade för ledningen av workshoparna och rapporteringen. Den ena av ordförandena företrädde företagsvärlden och den andra universitets- och högskolevärlden. Därtill hade de genomgående horisontella perspektiven den globala aspekten, IKT, kompetens och resiliens egna ansvariga experter. De mångkunnigas land Förslag på åtgärder som riktar sig till den grundläggande utbildningen: - Utbildning i informationssökning - Framgång och misslyckanden genom försök - Utbildning i medieläskunnighet - Betydande extra satsningar på IT- baserad undervisning, under devisen en bärbar åt alla 2.5 KESU (Utvecklingsplan för bildningsområdet) http://www.minedu.fi/export/sites/default/opm/koulutus/koulutuspolitiikka/asiakirjat/ kesu_2011_2016_sv.pdf Utvecklingsplanen som godkänns av regeringen och gäller för en fyraårig period åt gången har väldigt lite att säga om digital inklusion. Främst beskrivs informations- och kommunikationsteknik i väldigt allmänna termer, exempelvis som så att man ska kunna utnyttja IKT inom undervisningen för att utveckla undervisningen och tids nog för att avlägga en examen. Konkreta åtgärder tenderar att lysa med sin frånvaro. 2.6 ICT2015
I mars 2012 tillsattes en arbetsgrupp av dåvarande näringslivsminister Häkämies, arbetsgruppen för ICT 2015. Arbetsgruppen skulle utarbeta en strategi för att lindra effekterna av plötsliga strukturomvandlingar, förnya den finländska IKT- branschen samt påskynda en ny tillväxt. Arbetsgruppens arbete resulterade i rapporten 21 vägar till ett friktionsfritt Finland, som utkom 17.1.2013. De olika stigarna är uppdelade i fyra kategorier: infrastruktur, kompetens, finansiering och tillvägagångssätt. I likhet med mycket av de andra programmen i Finland fokuserar ICT 2015 slutrapporten samt de projekt den gett upphov till på produktutveckling, effektivering och företagsamhet. Några konkreta projekt som rapporten gett upphov till och som genomförs på olika nivåer (ansvaret är fördelat mellan skolor, kommuner, ministerier etc.) är en gemensam, nationell digital arkitektur och mer lättanvända digitala tjänster. Mer information om Ict2015 finns tillgänglig här (på finska): http://ict2015.fi/toimenpiteet/polku- 6- digitaaliset- palvelut- ja- sisallot/ 3. Staten och medborgarna Förutom de allmänna åtgärdsprogrammen har staten initierat program som avser att utveckla användarvänliga tjänster. Eftersom allt fler tjänster flyttar ut på nätet kan man tänka sig att lättbegripliga och lättöverskådliga statliga tjänster är något medborgarna är i behov av, i takt med att de lokala myndighetsbyråerna och servicepunkterna försvinner. 3.1 KIDE älystrategia (OKM- KIDE) / Undervisnings- och kulturministeriets strategi (http://www.minedu.fi/export/sites/default/opm/koulutus/artikkelit/koulutuksen_ja_tutki muksen_tietoyhteiskunta/verkko- opetuksen_sopimusmallit/alystrategia2013_okm.pdf) Meningen med undervisnings- och kulturministeriets intelligenta strategi (älystrategia) (OKM- KIDE) är att samla alla behövliga åtgärder som behöver vidtas inom informationssamhället för att under perioden 2013-16 främja kompetens, tillgång till digitalt innehåll, användarvänliga tjänster och system samt verksamhetsmodeller. Undervisnings- och kulturministeriets uppgift är att koppla samman de allmänna linjedragningarna inom områdena för forskning, utbildning och kultur inom offentlig och statlig förvaltning, för att på så sätt redogöra för de åtgärder som behöver vidtas inom respektive områden. Detta ska resultera i att man kan skapa och upprätthålla en helhetsarkitektur. Målsättningar med programmet: - Främja livslångt lärande och rådgivning i de digitala miljöerna
- Bevara tillgången till kunnig arbetskraft genom utbildning - Förstärka grundläggande kompetens genom att utnyttja digital media, elektroniska nätverk samt utveckla pedagogisk kompetens - Vässa utbildnings-, forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet och stadfästa förutsättningar för nya tillväxtområden i en digital miljö - utnyttja digitala tjänster och digitalt innehåll mångsidigt samt se till att det finns förutsättningar för kompetens inom dessa områden - förbättrade (medborgerlig/samhällelig) kunskaper i medie- och informationsläsning - inkludera användarna i beslutsprocesserna vid ministeriet och generera mer öppenhet genom nya tjänster - Främja medborgarnas välbefinnande, rörlighet, delaktighet och (samhälleliga) gemenskapskänsla samt motarbeta utanförskap gällande information, motverka social exklusion och ojämlikhet genom utbildnings-, kultur-, biblioteks- och ungdomssektorernas verksamhet Följande åtgärder är plockade ur kategorierna Kunskap om informationssamhället (Tietoyhteiskuntaosaaminen samt Delaktighet i informationssamhället (Tietoyhteiskuntaosallisuus) Åtgärder under planering: Främja medborgarnas digitala kompetens (vardag, arbetsliv) inom ramarna för all utbildning Förberedelser för att övergå till elektroniska studentskrivningar (på gång i hela Finland!) Bättre tillgång till informations- och rådgivningstjänster, integrera dessa i vardagliga tjänster Åtgärder delvis under planering, delvis i implementeringsstadiet: Se till att lärarna på alla utbildningsnivåer besitter färdigheter i att använda IKT inom sin undervisning Ständigt förbättra skolornas och läroanstalternas beredskap inför informationssamhället, utveckla utbildningsarrangörernas beredskap på att ta i bruk nya elektroniska tjänster samt utnyttja nya digitala miljöer i samband med utbildningsarrangemang Utnyttja nätundervisningens möjligheter för att få till stånd jämlikt och mångsidigt utbildningsutbud i gymnasierna Digitala miljöer utnyttjas inom yrkesutbildningen för att uppnå nya nivåer av professionalitet och samarbete inom arbetslivet Utveckla digitalt innehåll rörande mediefostran och demokratifostran samt förbättra medborgarnas kunskap i medie- och informationsläsning Bättre metoder för att samla in och använda sig av feedback från medborgarhåll Utveckla nya tjänster inom utbildnings-, kultur-, biblioteks- och ungdomssektorernas verksamhet samt rikta dessa speciellt till grupper som står utanför
Skapa bättre förutsättningar för barn och unga att delta och påverka, samt utveckla tjänster som riktar sig specifikt till dem Ytterligare i programmet omnämns inkluderande aspekter gällande digitalt innehåll som bör utvecklas: Man vill stöda utvecklandet av elektroniska informations- och rådgivningstjänster riktade till barn och unga, och vara mån om att rättigheterna för barn tillhörande språkliga och kulturella minoriteter förverkligas Utveckla elektroniska informations-, rådgivnings-, och vägledningstjänster för invandrare i enlighet med principerna för livslångt lärande 3.2 SADE- programmet (svenskspråkiga sidor på adressen: http://www.vm.fi/vm/sv/05_projekt/04_sade/index.jsp) God service, effektiv förvaltning Det statliga, riksomfattande programmet för påskyndande av elektronisk ärendehantering och demokrati, SADe- programmet, har som uppgift att producera kundvänliga och interoperabla digitala servicehelheter avsedda för medborgare, företag och myndigheter. Tanken är att kunna förstärka den offentliga sektorns kostnadseffektivitet och kvalitet. SADe- programmet har enligt webbsidorna starka kopplingar till utvecklingsprojekt inom stats- och kommunalförvaltningen. Exempelvis omnämns, utan att direkt precisera vilka, kommunala produktivitets- och effektivitetsprogram och kundstrategiprojekt samt projekt som strävar till att utveckla den offentliga kundservicen. Programmet koordineras av finansministeriet och förverkligas i samarbete med olika aktörer, exempelvis statliga myndigheter, kommuner och samkommuner, aktörer inom tredje sektorn samt företag. Ledningsgruppen består av representanter från de ansvariga ministerierna, Finlands kommunförbund, kommunerna och finansministeriet. Målet med utvecklingsprogrammet är att skapa ändamålsenliga tjänster för kunder med olika behov, vilka befinner sig i olika skeden av livet. Tjänsterna ska inte begränsas av förvaltningsområden eller organisationsgränser. SADe- programmet avslutas 2015. Följande punkter omnämns i SADe- programmet: Smidig ärendehantering för medborgare, företag och samfund snabb och enkel ärendehantering ärendet styrs till rätt ställe och rätta experter servicen görs ännu lättillgängligare än förr ärenden kan uträttas oberoende av tid och plats
nya verktyg för deltagande och interaktion Produktivitet och besparingar inom den offentliga förvaltningen ännu snabbare och felfriare informationsförmedling och handläggning av ärenden utnyttjande av gemensamt förverkligade lösningar i stället för egna investeringar skapar kostnadsbesparingar i form av effektivare processer SADe- programmet har resulterat i följande webbtjänster: Bostadshyror.fi Tjänsten tillhandahåller uppgifter om pris och standard för nya fritt finansierade hyreskontrakt i Helsingfors, Esbo, Vanda, Tammerfors, Uleåborg, Åbo, Jyväskylä och Lahtis. Dinasikt.fi (otakantaa.fi) en öppen mötesplats för medborgare och förvaltning. I projektdatabasen kan man leta efter olika pågående projekt på kommunal och statlig nivå och initiera egna projekt, som kan handla om allt från att kommunal information bör tryckas på tunnare tidningspapper för att spara pengar samt nationella språkstrategier och miljöprojekt. Medborgarna har via databasen möjlighet att delta i chattar (tidsbundna) och påverka projektarbetets gång. Mitt Företags- Finland (Oma Yritys- Suomi), verktyg och innehåll i tjänsten för att bland annat bedöma sin affärsidés lönsamhet (när man tänker på att starta ett företag), ortsspecifik och riksomfattande branschinformation, verktyg för utarbetandet av planer och kalkyler för en affärsverksamhet, information om de tillstånd och anmälningar som krävs inom den specifika branschen samt om företagstjänsterna på din ort. Lupapiste.fi, en tjänst som samlar alla tillstånd som behövs av olika myndigheter (alla nivåer) när man bygger eller renoverar sitt hus eller liknande Studieinfo.fi (Opintopolku.fi), en tjänst som samlar information om kurser, examina vid läroanstalter på alla nivåer samt annan nyttig information som ansökningstider och berättelser från fältet Invånarinitiativ.fi (kuntalaisaloite.fi), ett verktyg för kommuninvånare som vill skapa initiativ för de kommuner som finns med i tjänsten, man kan också bekanta sig med andra initiativ som lagts fram Eharava.fi ett enkätsverktyg (kartbaserad förfrågnings- och undersökningstjänst) vars syfte är att förstärka medborgarnas påverkningsmöjligheter. Kommunen kan exempelvis fråga invånarna var en rondell ska läggas, hur stadscentrum ska utvecklas etc. Medborgarradgivning.fi stödtjänst för digital ärendehandledning, guidning till de rätta tjänsterna och svar på frågor gällande de offentliga tjänsterna. Medborgarrådgivningen kan inte sköta myndighetsärenden, men kan guida personer till rätt instans. 4. Seniorerna i Finland
Finland har en raskt växande äldre befolkning, och dessa har specifikt uppmärksammats i både lokala/regionala samt nationella sammanhang. Nedan följer en redogörelse för några av de fall där man valt att fokusera mer på de äldres möjligheter till digital inklusion. 4.1 Digitala agendan vad säger den om seniorerna? Den tidigare nämnda Digitala agendan fokuserar delvis på Finlands åldrande befolkning och deras delaktighet i det digitala samhället. I takt med att befolkningen åldras och de äldres andel av befolkningsunderlaget blir allt större, ökar pressen på att skapa kostnadseffektiva och kvalitativa vård- och hälsotjänster. Samtidigt måste man tillgodose de produktivitets- och tillgänglighetsbehov som även de ökar. De digitala tjänsterna och möjligheterna anser man vara ett svar på behovet. I dokumentet nämns att 33 procent av finländare över 65 använder internet, medan motsvarande siffra för hela befolkningen (alla åldrar som mätts) är 82 procent*. Om den äldre befolkningen som resurs, en utmaning. Målsättningen är att garantera de äldres roll som aktiva medborgare. De äldre förutsätts använda internet i allt större utsträckning i sin vardag, för att förebygga marginalisering och skapa en starkare självständighetskänsla. Ökad aktivitet innebär att seniorer motiveras till att använda och lära sig mer om IT. Man efterlyser en nationell modell som bygger på beprövade metoder och god praxis som visat sig fungera, bland annat att de äldre lär sig av sina likar. Lokala insatser och det faktum att äldre allt oftare är aktiva inom frivilligorganisationer och inte endast dessa organisationers målgrupp omnämns också. En nationell modell skulle koppla samman all verksamhet och sprida metoder till alla delar av landet. Strategin efterlyser tjänster för seniorer som exempelvis: - Följer riktlinjer som användarvänlighet och hinderslöshet - Tillräckliga tjänster för att guida de äldre, stödtjänster - Intelligenta lösningar (exempel som nämns är distanshälsovård för hemmaboende, blodtrycksmätare, smarta skärmar vid äldreboenden) - IT som stöder de äldre att bo hemma längre, då man kan sköta ärenden på distans Strategin ser också möjligheter för att skapa en framgångsrik industri kring IT- tjänster för äldre. Åtgärder
För att kunna nå upp till målsättningarna med att inkludera de äldre i det digitala Finland ställer den digitala agendan upp följande åtgärdspunkter: 1. Leta efter innovativa lösningar genom tematiska tävlingar och sökningar. Samtidigt ska man stöda företagsamhet och utveckla nätverk på basis av nuvarande programresultat. En grund för att informationen om framgångsrika projekt ska spridas på såväl nationell som internationell nivå bör skapas. 2. En ansvarig part i form av aktör, nätverk eller åtgärdsprogram får i uppdrag att finna exempel där teknologi bidrar med mest nytta när det gäller att besvara åldrandets behov, exempelvis inom frivillig hälsovård. Därtill sprids god praxis. 3. Stöd- och rådgivningstjänster för seniorer. Praktisk forskning understöds (exempelvis funktionella utrymmen och användbarhetslaboratorier ) 4. Effektivt nyttjande av offentliga tjänster (bibliotek, postkontor, nätverk för gemensamma tjänster, läroanstalter), medborgarorganisationer och frivilligarbete för att erbjuda IKT- tjänster åt seniorer. Nödvändiga resurser lösgörs för småskalig projektverksamhet. Storskaligt samarbete i form av Länge leve kontakten: starta datorn seniorprojektet ska initieras och utmynna i en nationell verksamhetsmodell. 5. God praxis sammanställs och konceptualiseras som internationellt gångbara tjänsteprodukter och sociala innovationer (t.ex. pensionspaket ) 6. Utveckla elektroniska fullmakter så att seniorer på ett säkert sätt kan överlåta myndighets- och bankärenden t.ex. åt sina barn. * Denna siffra har ändrat en smula sedan slutet av år 2011 då denna strategi trycktes, de senaste siffrorna (publicerade 31.7.2014 på Trafik- och kommunikationsministeriets hemsida http://www.lvm.fi/uutinen/4416623/nettiyhteys- jo- 89- prosentilla- suomalaisista) visar att 89 procent av finländarna har tillgång till internet. Potentiellt nyttiga länkar/seniorer: Magma- rapporten: http://magma.fi/uploads/media/study/0001/01/c6aab05d6c9b2b72966a80a7a44bd0906e1714f7.pd f (kapitlet om IKT!) http://www.ikateknologia.fi/se/
Tiekes publikation om seniorer som användare av IKT: http://www.tieke.fi/display/julkaisut/julkaisut Allmänna personliga reflektioner (underlag för rekommendationer?): Eftersom det i Finland råder allmän hysteri gällande det ekonomiska läget, den dystra arbetslöshetsstatistiken och en mörk, oviss framtid så ter det sig rätt naturligt att de finländska strategierna i en närmast blind desperation strävar efter samma mål: få ekonomin i skick. Digitalisering kan ge inbesparingar, och därför är det också viktigt att skapa tjänster som medborgarna kan använda utan problem. MEN medborgar- och demokratiperspektiven är till synes helt övergivna.