Delårsrapport 2013 Bildningsförvaltningen 2013
Innehållsförteckning 1 Katrineholms kommun... 3 1.1 Ansvarsområden och verksamhetsfakta... 3 2 Förvaltningsberättelse... 4 2.1 God ekonomisk hushållning... 4 2.1.1 Kommentarer till periodens utfall inkl. prognos 2013... 4 2.2 Personal... 5 2.2.1 Förvaltningens verksamhet... 5 2.2.2 Personalförändringar inom förvaltningen under året... 5 2.2.3 Personal- och chefsförsörjning under året... 6 2.2.4 Chef- och ledarskap... 6 2.2.5 Kompetenshöjande åtgärder... 6 2.2.6 Utvecklande av nya arbetssätt och metoder under året... 7 2.2.7 Arbetsmiljö och hälsa... 8 2.3 Framtiden... 8 3 Uppföljning av resultatmål och åtaganden... 11 3.1 Ortsutveckling... 11 3.1.1 Resultatmål... 11 3.1.2 Väsentliga händelser... 11 3.2 Skola... 11 3.2.1 Resultatmål... 11 3.2.2 Väsentliga händelser... 11 3.2.3 Åtaganden... 12 3.3 Folkhälsa, jämlikhet, jämställdhet och tillgänglighet... 12 3.3.1 Resultatmål... 13 3.3.2 Väsentliga händelser... 13 3.4 Ekonomi och organisation... 13 3.4.1 Resultatmål... 13 3.4.2 Väsentliga händelser... 14 4 Uppdrag... 15 4.1 Uppdrag från Övergripande plan med budget 2013-2015... 15 2
1 Katrineholms kommun 1.1 Ansvarsområden och verksamhetsfakta Bildningsnämnden ansvarar för och fullgör kommunens uppgifter inom det offentliga skolväsendet för barn och ungdomar. Det offentliga skolväsendet omfattar förskola, förskoleklass, fritidshem, grundskola, obligatorisk särskola, gymnasieskola samt gymnasiesärskola. Nämndens ansvar omfattar även pedagogisk omsorg. Nämnden har även tillsynsansvar för fristående förskoleverksamheter, samt rätt till insyn i fristående skolverksamheter inom kommunen. Utöver de lagstadgade verksamheterna ovan ansvarar bildningsnämnden för den kommunala kulturskolan samt viss fritidsgårdsverksamheten på landsbygden. Bildningsnämndens verksamhet regleras av både stat och kommun. Det nationella uppdraget formuleras i skollag, förordningar och läroplaner. Det kommunala uppdraget och bildningsnämndens ekonomiska förutsättningar formuleras i övergripande plan med budget som fastställs av kommunfullmäktige. Verksamhetsmått Aktuell nivå 2012 Prognos 2013 Vår Höst Snitt Vår Höst Snitt Antal barn i förskola Antal barn i pedagogisk omsorg Antal elever i grundsärskola Antal elever i grundskola Antal barn i fritidshem Antal elever i gymnasieskolan Antal elever i gymnasiesärskolan Antal barn i kulturskolans verksamhet (i ämneskurs) 1 541 1 432 1 487 1 550 1 519 1 535 42 27 35 15 15 15 77 68 73 88 88 88 3 504 3 486 3 495 3 474 3 474 3 474 1 144 1 245 1 195 1 144 1 245 1 195 1 356 1 223 1 290 1 305 1 225 1 265 37 42 40 43 43 43 760 766 763 780 800 790 3
2 Förvaltningsberättelse 2.1 God ekonomisk hushållning 2.1.1 Kommentarer till periodens utfall inkl. prognos 2013 Bildningsförvaltningens mål är att vid årets slut ha en budget i balans men för att detta ska bli verklighet krävs ytterligare åtgärder inom verksamheterna motsvarande 2 mnkr. I prognosen för året finns en hel del åtgärder vidtagna men det finns viss osäkerhet kring vilken effekt vissa av åtgärderna kommer att hinna få under året. Antalet elever i Katrineholms kommunala skolor och förskolor har minskat till höstterminen då ett större antal elever än under våren finns i fristående skolor (694 i januari resp. 773 i augusti). Denna omställning medför svårigheter för vissa enheter att klara sin tilldelning då organisationen inte är fullt anpassad till det nya elevantalet. Ytterligare analysarbete kommer att genomföras på berörda enheter och ytterligare åtgärder kommer att vidtas för att få en budget i balans. Viss osäkerhet i prognoserna finns då de ekonomiansvariga på enheterna inte känner fullt förtroende för de nya delarna i ekonomisystemet och att det fortfarande finns svårigheter att följa upp sin verksamhet där. Inom grundskolan är det främst skolorna på landsbygden som har problem samt 7-9 skolorna, totalt sett redovisas här en prognos på -5,4 mnkr. På både Nyhem 7-9 och Södra skolan prognostiseras större underskott. På Nyhem 7-9 uppskattades sent i våras en elevminskning på 45 elever till hösten men tappet blev istället 52 elever. Södra skolan har också ett minskat antal elever till höstterminen jämfört med vårterminen, detta beror både på att antalet nya elever är färre än de elever som gick ut nian men även på tapp till friskolorna. Den främsta orsaken till att 7-9 skolorna har ekonomiska svårigheter är dock att det har fattats ett beslut om ett högre antal timmar i år 7-9 i timplanen läsåret 13/14. Detta har resulterat i att antalet lärare är uppskattningsvis 8-9 fler än de var innan justeringen i timplanen. Problembilden för övriga enheter som beräknar underskott handlar många gånger om att dessa skolor har ökade kostnader för barn med särskilda behov och att enheterna har svårigheter att själva lösa detta då enheterna är små och handlingsutrymmet begränsat. Rektorernas bedömning är att antalet barn med särskilda behov har ökat eller att problemen eskalerat med barnens ålder. Flera av barnen kräver en elevassistent på heltid samt enskild undervisning av lärare då de inte kan vistas i samma rum eller i vissa fall i samma byggnad som andra elever. Skolorna får tilläggsbelopp för dessa elever men behoven är så stora att de inte täcks av tilldelade belopp. Även inom grundsärskolan prognostiseras ett underskott. Inom gymnasieskolan finns svårigheter att anpassa verksamheten i befintlig organisation i takt med den demografiska elevminskningen. Minskningen av elever gör att det finns fler platser än elever vilket gör att klasser/grupper inte blir fulla och programmen blir då dyra att driva. Nedläggning av program och inriktningar har gjorts och kommer att göras, dock innebär det omställningskostnader då eleverna fasas ut. Besparingar har gjorts nu till höstterminen, exempelvis maximera samläsning och gruppstorlekar ytterligare, skolsköterskor, bibliotekarie och kurator. Tydligt är att det blir svårt att inom befintlig struktur och organisation göra ytterligare besparingar i takt med elevminskningen och samtidigt uppehålla kvalitet. Gymnasieskolorna ligger totalt sett på en prognos på - 2,8 mnkr. På två av enheterna, Lindengymnasiet och KTC, är antalet elever i höst betydligt färre än vad som budgeterats, vilket resulterar i prognostiserade underskott då det är svårt att anpassa organisationen ytterligare och få full ekonomisk effekt under höstterminen. På KTC beror det på några avhopp på yrkesprogrammen men främsta anledningen är att det är färre nya elever på naturvetenskapliga programmet och tekniska programmet än planerat. På Lindengymnasiet är det 4
Handelsprogrammet som tappat många elever. På Introduktionsprogrammet ökar antalet elever jämfört med budget i och med anhörighetsinvandringen. På Duveholmsgymnasiet finns omställningskostnader på programmen Barn och fritid samt Estet med inriktning bild som håller på att fasas ut. Gymnasiesärskolan har kunnat anställa färre personal än tänkt pga bättre lokalanpassning samt att de satsat på kompetensutveckling för personalen. På de interkommunala ersättningarna prognostiseras en positiv avvikelse på 1,2 mnkr. Enheternas negativa prognoser vägs upp av centrala poster som sammantaget bidrar till en positiv prognos på 5 mnkr. Detta handlar bland annat om en buffert som ännu ej använts men även om att förvaltningen inte fråntas medel vid ett lägre elevantal än budgeterat. Den nya modell med elevpengstilldelning tillsammans med den nya kodplan som infördes för 2013 gör att bildningsförvaltningen under året genomfört ett stort utvecklingsarbete och de inre ekonomiska strukturer är inte fullt utvecklade ännu utan detta är ett arbete som pågår. I den prognos som är ställd för året förutsätter bildningsförvaltningen att de får full kompensation för de delar av bidraget till friskolor som inte finns i bildningsförvaltningens ram (lokaler, lokalvård, måltider och vaktmästeri). 2.2 Personal 2.2.1 Förvaltningens verksamhet Bildningsförvaltningen ansvarar för utbildning i förskola, pedagogisk omsorg (familjedaghem), omsorg på tider utanför ordinarie för 1-5-åringar, grundskola, fritidshem, obligatorisk grundsärskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola, kulturskola, Kom Tek, elevhälsa samt ett antal fritidsgårdar på landsbygden. 2.2.2 Personalförändringar inom förvaltningen under året Från och med första augusti 2013 har bildningsförvaltningen en ny ledningsorganisation där det utöver förvaltningschefen finns två verksamhetschefer. Verksamhetschef 1, tillika biträdande förvaltningschef har ansvar för förvaltningskontorets verksamhet och viss myndighetsutövning. Fokus ska vara på kommunens samtliga barn och ungdomar oavsett skolform. Verksamhetschef 2 har ansvar för den verksamhet som bedrivs i kommunens egen regi - Katrineholms skolor 1-19 år. Syftet med den nya organisationen är att skapa en framgångsrik organisation för att möta framtida utmaningar där alla barn och elever når sina mål, utvecklas och känner sig trygga. Alla kommunala skolenheter är indelade i samordningsområden och samordningsområdena ger möjlighet till: samordning av administrativa resurser samordning av kompetensutveckling samordning av personal och kompetenser i syfte att öka likvärdigheten mellan rektorsområdena och för att kunna hantera förändringarna i skollagen rörande lärarlegitimation. samordning av studie- och yrkesvägledning samordning av specialpedagogresurser samordning av tilläggsbelopp Antalet personal i egenregin har ökat med 29 personer vilket omräknat till heltidstjänster 5
motsvarar 26,2 tjänster från sista december 2012 till 31 augusti 2013. Detta kan förklaras av den ökning av nyanlända elever som har lett till att antalet lärartjänster har ökat då nyanlända elever kräver högre lärartäthet. En annan bidragande orsak är att bildningsnämnden i budgeten för 2013 tillförde extra medel motsvarande sju miljoner till förskolan och detta bland annat har använts till att öka antalet personal. Antalet förskolechefer/rektorer/enhetschefer motsvarar 27,7 tjänster. På enheterna varierar antalet medarbetare mellan 30-60 anställda. 2.2.3 Personal- och chefsförsörjning under året I samband med den omorganisation som bildningsförvaltningen genomfört under året har en ny verksamhetschef rekryterats för egen regi verksamheten - Katrineholms skolor 1-19 år. Nio rektorer har rekryterats inför hösten på grund av att flera cheftjänster inte tillsatts under tiden arbetet med organisationsförändringen pågick. Kravprofiler för chefer arbetas fram utifrån kommunens ledarskapsprofil samt utifrån de krav som skollagen föreskriver för rektorer. Inom några yrkeskategorier finns svårigheter att rekrytera behörig lärarpersonal, exempelvis förskollärare, fritidspedagoger, musiklärare, yrkeslärare, lärare inom vissa språk samt speciallärare med inriktning utvecklingsstörning. Pensionsavgångar Inom ålderspannet 65-67 år finns idag 12 personal (motsvarande 9,5 tjänst). Inom åldersspannet 61-64 finns idag 115 personal (motsvarande 107,3 tjänst). 2.2.4 Chef- och ledarskap Chef- och ledarskap inom bildningsförvaltningen är en prioriterad fråga då detta har stor betydelse för verksamhetens kunskaps- och utvecklingsresultat. Bildningsförvaltningen satsar därför på rektorsmöten en dag/vecka. Mötena innehåller olika teman kopplade till verksamheten där vissa teman är verksamhetsfrågor i ett 1-19 års perspektiv medan andra möten är utifrån olika samordningsområden. Mötena planeras terminsvis enligt ett konferensschema. Sju av förvaltningens rektorer går från och med augusti den nya Statliga rektorsutbildningen (RUT). Vid medarbetarsamtalet följs medarbetarenkätens resultat upp och dessutom följs förvaltningens samlade resultat upp vid rektorsträffar. Bildningsförvaltningen har eftersom man anställt så många nya chefer vid samma tillfälle en särskild introduktionsutbildning. Dessutom deltar nya chefer i kommunens introduktionsutbildning. Under året har också mentorskap används som metod för introduktion av ny chef. Avgångssamtal genomförs och är till nytta för organisationen. 2.2.5 Kompetenshöjande åtgärder Bildningsförvaltningen har ett tätt samarbete med Viadidakt och träffas tillsammans med deras representanter, representant för Vingåkers kommuns skolor, Kulturskolan samt representanter för de olika så kallade spåren (numera samordningsområdena) inom förvaltningen minst tre gånger per termin. Utifrån behovsinventering planeras såväl kompetenshöjande riktade kurser till olika grupper som breda föreläsningar för hela för- grund- sär- och gymnasieskolan. 6
Specifikt för 2013 kan nämnas utbildningar i samarbete med förvaltningens matematikutvecklare och språkutvecklare samt Kulturskolan. Vidare kan nämnas den omfattande utbildningssatsning som bedrivits i förskolan i samarbete med Reggio Emilia institutet kring "pedagogisk dokumentation". I medarbetarsamtalen tas frågor om behov av kompetensutveckling upp, med utgångspunkt i förändrade uppdrag till exempel på grund av ny lagstiftning eller forskning. Detta resulterar i att medarbetaren och arbetsgivaren har ett gemensamt ansvar för att bevaka att de kompetensgap som uppstått kompenseras. Förvaltningen har haft tillgång till en processledare som också ingått i Kompetensplaneringsprojektets arbetsgrupp, som nu är avslutad. Under 2013 har implementeringen av kompetensportalen fortsatt i hela verksamheten. För att få kunskap om anställda lärares behörighet inom för-/grund- och gymnasieskolans ämnesområden finns nu en möjlighet att lägga in varje anställds lärarlegitimation i Kompetensportalen. Detta gör det möjligt att med en sökfunktion få fram vilka kompetenser som finns att tillgå vid rekryteringsbehov. Utifrån ovanstående kan skattning ske inom alla verksamheter. Kompetensportalen behöver utifrån bildningsförvaltningens behov utvecklas för att bättre synliggöra kompetensbrister i förhållande till det statliga uppdraget. En ny statlig satsning, "Mattelyftet", på matematik påbörjas från och med augusti 2013. Under tre läsår framåt ska samtliga undervisande lärare i matematik i såväl grund- som gymnasieskola genomgå utbildning. Under hösten 2013 startar lärare i samordningsområde nord (Västra, Östra, Bie, Julita) samt år 7-9. Kommunen deltar också i SKL s (Sveriges kommuner och landsting) matematiksatsning PISA 2015. En satsning där varje kommun som deltar åtar sig att förbättra matematikundervisningen i alla sina grundskolor. 2.2.6 Utvecklande av nya arbetssätt och metoder under året Samtliga förskolor har haft i uppdrag att genomföra utvecklingsinsatser kring barns lärande och insatsernas genomförande och resultaten redovisades mellan förskolorna. Arbetet fortskrider nu men inriktning mot "pedagogisk dokumentation" i samarbete med Reggio Emilia-institutet. På Duveholmsgymnasiet arbetar personalen med Learning study som är en arbetsmetod där lärare tillsammans, utifrån elevernas förförståelse, arbetar för att förbättra elevernas lärande. Learning study som arbetssätt stämmer bl.a. väl in på flera av de faktorer John Hattie (Visible learning) har identifierat som viktiga för att elever ska uppnå goda studieresultat. Samarbete sker i projektet med forskare från Högskolan Dalarna. Liknande metodutveckling sker även på Nyhemsskolan. Hela förvaltningen har från och med 2013 ett gemensamt kvalitetssystem, Qualis. Tidigare har gymnasisskolan haft detta system under två år. Syftet är att tydliggöra kvalitetsarbetet och lyfta fram såväl framgångsrika processer samt att identifiera utvecklingsområden i varje skolenhet. Systemet delar in arbetet i huvud- och stödprocesser, där läroplanens mål utgör huvudprocesserna detta tydliggör skolans statliga uppdrag. Under 2013 har också lärplattformen Lärknuten implementerats i hela förvaltningen från förskola till gymnasieskola. Lärknuten är en kommunikationsplattform mellan elever och lärare samt mellan lärare och mellan hem och skola. Genom utvecklingen av digitalt stöd hoppas bildningsförvaltningen kunna öka resultat- och måluppfyllelsen. En framgångsfaktor för elevernas inlärning är en lärande organisation där personalen och eleverna lär av varandra. Bildningsförvaltningen ökar genom lärplattformen samarbetet mellan lärare och elever, arbetar för ett öppnare klimat där personal och elever i 7
högre utsträckning tar del av varandras kunskaper samt stimulerar till nytänkande och användande av digitala verktyg. Kommunen har även våren 2013 fått medel från Skolverket för att utveckla matematiken i grundskolan. På Nyhemsskolan bedrivs ett arbete med så kallade Lesson Studies som går ut på att noga observera och filma verksamheten i klassrummet för att göra noggranna analyser och synliggöra hur lärprocesser utvecklas. Projekten avslutades i augusti 2013. 2.2.7 Arbetsmiljö och hälsa Den totala sjukfrånvaron i procent av arbetad tid har varit 4,86 %, att jämföras med 2012 som var 4,99 %. 2013 har kvinnorna 5,19 % (5,38%) sjukfrånvaro och männen 3,62% (3,49%). Sjukfrånvaron kan variera stort mellan områden och mellan olika tidsperioder. Vad gäller större skolenheter finns det ingen enhet som sticker ut med anmärkningsvärt hög sjukfrånvaro i förhållande till genomsnittet. På mindre enheter kan enstaka långtidssjukskrivningar slå hårt statistiskt. Under våren har arbetsmiljön för de flesta inom bildningsförvaltningen påverkats av det stora omställningsarbetet som genomförts med varsel, uppsägningar och personalomflyttningar vilket har inneburit en stor oro för många anställda. Stora organisationsförändringar har genomförts på kort tid som ytterligare har inneburit en stor påverkan på arbetsmiljön för personalen vid de enheter som flyttat eller lagts ned. Varje område har arbetat med att ta fram planer och åtgärder för att mildra påfrestningarna bland annat genom olika hälsofrämjande åtgärder. Bildningsförvaltningen kommer nogsamt att följa sjukfrånvaron och följa upp arbetsmiljökonsekvenserna av omställningsarbetet under 2013. På förvaltningskontoret har en större kartläggning av arbetssituationen, förväntningar och uppdrag skett. Slutsatser från denna kartläggning tillsammans med medarbetarenkäten har lett till att bland annat arbetslag bildats, reception startats upp och dialog kring uppdrag och förväntningar genomförs. Under våren har en partgemensam grupp tagit fram en handlingsplan för lärare på 6-9 skolor för att förbättra arbetsmiljön och minska risker för ohälsa. 2.3 Framtiden Målsättningen under planperioden är att öka barns förutsättningar och möjligheter till lärande i förskolan och fritidshemmen samt att förbättra elevernas måluppfyllelse i grundskola och gymnasieskola. I kommunplanen anges att förskolan ska byggas ut, fler förskollärare ska anställas och kommunen ska sträva efter mindre barngrupper vid mandatperiodens slut. Utvecklingen under senaste åren visar på en ökning av antalet barn inom förskolan och personaltätheten inom förskolan har snarare minskat än ökat. För att uppnå mindre barngrupper, utifrån kommunplanens ambition (mindre än 18 barn/avdelning) skulle en utbyggnad motsvarande ca 15 avdelningar behöva göras och bildningsförvaltningen behöver tillföras medel för drift av dessa. En plan för detta arbete bör tas fram snarast möjligt. Ett omfattande utvecklingsarbete med "pedagogisk dokumentation" genomförs för närvarande och kommer att följas av en satsning på att höja kvaliteten på utvecklingssamtalen. Ökad profilering i förskolan är ytterligare ett utvecklingsområde och inför 2014 önskar 8
bildningsförvaltningen avsätta medel för ex.v. utveckling av reggio emilia pedagogik, bland annat genom studiebesök. För att finansiera detta önskar bildningsförvaltningen behålla och omfördela de medel (500 tkr) som under tre år tilldelats förvaltningen för att kunna göra extra satsningar på matematik. Bildningsförvaltningen anser att detta är möjligt då extra satsningar på matematik genomförs via Matematiklyftet och SKL:s (Sveriges kommuner och landsting) matematiksatsning PISA 2015. För alla elever i år 7-9 finns dessutom Matte-coach på nätet som stöd. Den nya skollagen kräver att huvudmannen senast 2015 har behöriga lärare med lärarlegitimation i samtliga de ämnen, som finns i kursplanerna. I undantagsfall får en lärare utan lärarlegitimation undervisa i ämnet men får då inte sätta betyget. Det måste en legitimerad lärare göra. Detta kräver en bedömning av den legitimerade läraren. Exakt hur detta kommer att påverka kommunens skolenheter har ännu inte kunnat utredas eftersom regeringen aviserat förändringar i lagstiftningen kring lärarlegitimation. En omfattande registrering av personalens behörighet pågår i takt med att legitimationerna utfärdas av Skolverket och konsekvensen av den nya lagstiftningen kommer med stor sannolikhet bli omflyttning av personal samt att lärare får tjänstgöra på fler än en skolenhet. För att uppfylla skollagens krav kommer hela ansvaret och budget för simundervisningen att föras över från service- och tekniknämnden till bildningsnämnden från och med 2014. Bildningsförvaltningen behåller och tillsätter behöriga, legitimerade lärare i ämnet idrott och hälsa, vilka ansvarar för undervisningen och bedömer om kunskapskraven uppnåtts även i delmomenten simning och livräddning. Lektorat kommer att inrättas under 2014. I samarbete med landstinget Sörmland, arbetsförmedling, arbetsliv, högskola och utbildningsanordnare i Sörmland har ett Regionalt Vård- och omsorgscollege startat. Under 2013 certifierades ett lokalt Vård- och omsorgscollege. Lokalt vård- och omsorgscollege är en samverkan mellan Ellwynska skolan, Vård- och omsorgsförvaltningen i Katrineholm och socialförvaltningen i Flen och Vingåker samt Landstinget. Gymnasieskolan står inför strukturförändring utifrån ett sjunkande elevantal precis som i övriga landet. Under hösten 2013 genomförs ett beredningsarbete för att gymnasieskolan läsåret 2014/15 i Katrineholm ska vara ett attraktivt utbildningsalternativ och anpassas till antalet ungdomar i regionen och till samhällets behov av kompetens. Forskning visar att föräldrars utbildningsbakgrund har stor betydelse för elevers måluppfyllelse, särskilt tydligt gäller det för pojkarna. I Katrineholm är föräldrarnas utbildningsbakgrund låg i jämförelse med riket och skolan har därför en viktig kompensatorisk uppgift för att ge alla barn samma möjlighet till god kunskapsutveckling. Under 2013 har bildningsförvaltningen satsat på att öka medvetenheten kring genus framförallt i syfte att öka måluppfyllelsen både för pojkar och för flickor eftersom forskning har visat att förväntningarna och föreställningarna om kön är en av de faktorer som påverkar skolresultatet. Bildningsförvaltningen har sedan 2012 haft en genuspedagog anställd på 25 % för att kunna fungera som en processledare i förvaltningen för att säkra arbetet med den genusmedvetna styrningen. Arbetet har medfört att en handlingsplan har skrivits och är igång utifrån målet att öka genusmedvetenheten hos lärare (i alla förvaltningens verksamhetsområden), rektorer, politiker och annan personal samt att öka måluppfyllelsen hos alla elever i år 9). Utbildningsinsatser riktade mot skolornas personal är redan igång och utbildningsinsatser riktade mot elever i år 8 kommer igång i och med starten av höstterminen 2013. Bildningsförvaltningen har ansökt om och fått medel beviljat från det kommunövergripande jämställdhetsprojektet för att utbilda lärarlagen i år 8 i materialet Machofabriken. De senaste åren har flera insatser gjorts för att öka användningen av digitala lärverktyg i kommunens skolor. Samtliga enheter har deltagit i kompetensutvecklingen PIM, praktisk IT och 9
Mediekunskap, som avslutades 2013 och fr.o.m. hösten 2012 fick alla pedagoger i grundskolan tillgång till egen dator. Inom förskolan har varje avdelning fått en lärplatta, och i anslutning till detta har personal fått särskild utbildning i hur den kan utnyttjas i mötet med barnen. Bland grundskolans elever kommer antalet datorer att utökas. En gemensam lärplattform, Lärknuten (tidigare Ping Pong) från förskola till gymnasieskola har införts som kommer att innefatta både dialog mellan lärare, mellan lärare och föräldrar samt lärare och elever dessutom kommer en del myndighetsutövningen att ske via plattformen. Sedan hösten 2011 arbetar alla kommunens gymnasieskolor enligt det så kallade 1-1 konceptet, en dator per elev och lärare. Tidiga insatser är väsentliga för den kommande skolsituationen för svaga eller sent utvecklade elever. Bland de insatser, som görs riktade mot yngre åldrar kan nämnas läs- och skrivutveckling med hjälp av modern teknik Att skriva sig till läsning. Särskilt pojkars resultat förbättras om man får använda datorn som stöd i denna process enligt aktuell forskning. En satsning på skolbiblioteken som resurs i skolan har genomförts under läsåret 2012/2013 med syfte att skapa en likvärdig tillgång oavsett skola. Detta har skett i tätt samarbete med kulturoch turismförvaltningens biblioteksverksamhet. Fokus har satts på att alla elever i år 1 efter det första skolåret ska kunna läsa utifrån vissa definierade kriterier, som tagits fram av förvaltningens språkutvecklare. Förvaltningens språkutvecklare arbetar med kompetenshöjande insatser för pedagoger i ett brett perspektiv. Specialpedagogerna på elevhälsan genomför också utvecklingsarbete inom ramen för läs- och skrivutveckling ute på skolorna. Satsningar på en ökad samverkan med högskolor och universitet kommer att ske under planperioden. Framförallt med fokus på forskning i skolvardagen samt uppföljning och utvärdering. Ett gemensamt kvalitetssäkringssystem, Qualis, har implementeras på samtliga enheter under läsåret 2012/2013. Tillsammans med socialförvaltningen pågår ett utvecklingsarbete för att öka samarbetet gällande elever med hög skolfrånvaro. Detta gäller såväl elever i grundskolan som i gymnasieskolan. Att denna satsning har stort värde, såväl socialt för den enskilde som ur ett samhällsekonomiskt perspektiv, visar den utbildning i Att investera i framtiden som förvaltningarna under 2012-2013 deltagit i tillsammans med andra kommuner samt landstinget Sörmland. Målet är att tidigt uppmärksamma elever i riskzonen och tillsammans utforma lämpligt stöd till elev och föräldrar i syfte att främja elevens närvaro i skolan. För de elever (16-20 år) som faller inom ramen för kommunens informationsansvar pågår ett samarbete med Viadidakts ungdomstorg. Målet är att få elever som hoppat av skolan att återuppta och slutföra sina gymnasiestudier. Särskolan integreras genom ökat samarbete med grundskola och gymnasieskola. 10
3 Uppföljning av resultatmål och åtaganden 3.1 Ortsutveckling Visionen för Katrineholm 2025 är ett samhälle präglat av liv, företagsamhet och tillväxt. Det är läge för förändring nu, för att tillvarata och utveckla de möjligheter som vårt geografiska läge och våra vackra miljöer erbjuder. 3.1.1 Resultatmål Resultatmål/uppdrag Genom utveckling av näringslivet, stärkt handel och besöksnäring samt goda möjligheter till vidareutbildning för vuxna skapas tillväxt och fler jobb. En attraktiv kommun, fortsatt bostadsbyggande, god miljö, levande stad, kransorter och landsbygd är också viktiga förutsättningar för ortsutveckling. 3.1.2 Väsentliga händelser Under våren startades ett utbildningsråd som består av bildningsnämndens presidium, förvaltningsledningen, föräldrar samt elever från år 7 till gymnasiet. Målet med utbildningsrådet är bland annat att genom ömsesidigt informationsutbyte lära känna elevers och föräldrars förväntningar gällande skolverksamheterna i Katrineholm, att lära känna skolverksamheternas styrkor och utmaningar men även att vara en idébank för att öka föräldraengagemanget och bidra till bra studiemiljöer. 3.2 Skola Barn och unga står för mycket av lusten, livsglädjen och ambitionerna i ett samhälle. Skolan har en viktig roll i att värna den energin. Skolan ska också stödja barns inneboende lust till lärande. Katrineholms vision 2025 visar vilket slags samhälle som vi vill skapa för våra barn och unga. 3.2.1 Resultatmål Resultatmål/uppdrag Genom att erbjuda en god och trygg miljö ska förskolan och skolan lägga grunden för ett livslångt lärande och göra det möjligt för alla barn och ungdomar att nå kunskapsmålen. 3.2.2 Väsentliga händelser Under våren delades I-pads ut till samtliga kommunens förskoleavdelningar. Bland pedagogerna på förskolorna var förväntningarna bland annat att lärplattorna skulle kunna bidra till att väcka nyfikenhet hos barnen och att det skulle bli ett komplement till andra pedagogiska verktyg. Under hösten kommer en utvärdering att göras för att få svar på vad lärplattorna verkligen bidragit till. Katrineholms kommun har under året beviljats statsbidrag för att inrätta 13 tjänster som förstelärare och i början av sommaren tillkännagav bildningsförvaltningen vilka personer som fått dessa tjänster. Ett av syftena med förstelärartjänsterna är att skapa karriärtjänster för lärare och därmed göra yrket mer attraktivt. En annan är att höja skolans kunskapsresultat med målet att öka elevernas måluppfyllelse. De förstelärare som utsågs till arbetar redan idag framgångrikt 11
med utveckling i sitt arbete som lärare. Betygsresultaten måste förbättras och ett arbete med en fördjupad analys och åtgärder har påbörjats. Bildningsförvaltningen tillfördes i maj 3 mnkr i extra medel motsvarande i syfte att förbättra betygsresultaten i år 9. Dessa pengar ska bland annat användas till tekniska hjälpmedel, speciallärar-/specialpedagogiskt stöd, lovskolor m.m. Under sommaren har drygt 50 elever i år 8 och 9 deltagit i sommarskola på Nyhem, Tallås och Söder med mål att öka sina möjligheter att nå grundskolans kunskapskrav. I juni certifierades Ellwynska skolan som lokalt vård- och omsorgscollege i samarbete med vård- och omsorgsförvaltningen, socialförvaltningarna i Flen och Vingåker samt landstinget Sörmland. Certifiering som vård- och omsorgscollege innebär att skolan håller en hög kvalitet på sin utbildning och att arbetsplatserna håller hög kvalitet på sina praktikplatser. På ett vårdoch omsorgscollege utformas programmen för att passa arbetsgivarens behov av kompetens genom ett nära samarbete mellan arbetsgivare och utbildare. I början av vårterminen startades Kom Tek, kommunal teknik- och entreprenörskola. Här kan barn och unga gå på fritidsverksamhet, likt den kommunala musiksskolan, fast med teknik i fokus. Målet med Kom Teks verksamhet är bland annat att öka andelen flickor inom tekniken, att väcka intresse för och utveckla kunskap om teknik samt att stärka deltagarnas tekniska självförtroende. Under året görs en satsning på kompetensutveckling för skolbibliotekarier och bibliotekspedagoger där fokus har legat på lära sig mer om hur skolbiblioteken kan bli en modern institution för läsupplevelser och informationssökning och utgöra en resurs i skolans arbete för att öka elevernas måluppfyllelse. Kompetensutvecklingen är en del av projektet Lust att Läsa Läslyftet. Satningar har även gjorts på kompetensutveckling i matematik se avsnitt 2.2.5. Andra väsentliga händelser under året är invigningen av två nya avdelningar på förskolan Guldregnet i maj och skolgården vid Nyhemsskolan som får en uppfräschning. 3.2.3 Åtaganden Åtaganden (Delår) Beskrivning Utfall Kommentar Särskilt följa upp placerade barns resultat i skolan. BIN, SOCN 0% Socialförvaltningen har följt upp alla av kommunen institutionsplacerade barn ( i åldersgruppen 8-16 år) och inga av dessa barn har fullständiga betyg. Ytterligare uppföljning i samverkan med socialförvaltningen kommer under hösten att ske på respektive skolenhet. 3.3 Folkhälsa, jämlikhet, jämställdhet och tillgänglighet Katrineholms vision 2025 visar vägen mot ett samhälle där alla är lika viktiga och har lika möjligheter. Ett tolerant och öppet förhållningssätt är grunden för jämlikhet och jämställdhet. 12
3.3.1 Resultatmål Resultatmål/uppdrag Genom ökad tillgänglighet och ett kontinuerligt arbete för att främja jämställdhet, jämlikhet och integration ska kommunen verka för allas lika möjligheter och en god folkhälsa. 3.3.2 Väsentliga händelser Folkhälsoutskottet samt tillgänglighetsutskottet har inför 2013 prioriterat tre utmaningar: Barn och unga ska ges möjlighet till meningsfull och rik fritid. Lokaler, utemiljöer och information ska bli tillgänglig. Ett samhälle fritt från våld och kränkningar, som är tryggt och där kunskap finns om det stöd som finns att tillgå. Bildningsförvaltningen har tillsammans med KFAB under året gjort en satsning på utemiljön vid Nyhemsskolan. Den nya skolgården ska inspirera till lek och kunskapsupplevelser för både små och större barn såväl inom som efter skoltid. Under året har också en vidareutveckling av Lärknuten skett. Syftet med Lärknuten är att underlätta informations- och kommunikationsutbytet mellan förskola/skola och hem. Andra delar som berör folkhälsoutskottet samt tillgänglighetsutskottet tre prioriterade utmaningar är satsningen på skolbiblioteken som sker i samverkan med kultur- och turismförvaltningen samt fritidsgårdsverksamheten på landsbygden som ska bidra till en meningsfull och rik fritid för våra barn och unga. Projekt Samtid är ett samarbete mellan bildningsförvaltningen och socialförvaltningen. Syftet med projektet är att stötta elever med hög frånvaro i år 6-9. Exempelvis genomförs värdegrundsoch likabehandlingsarbete på Sandbäcksskolan och Västra skolan i samarbete med Örebro universitet respektive Mälardalens högskola. Alla kommunens skolor arbetar med att utveckla trygghetsarbetet och fånga upp elever med svårigheter. Inom projektet genusmedveten styrning har utbildningsinsatser kring genus och jämställdhet genomförts för bildningsnämnden och för år 8 på Södra skolan och Tallåsskolan. En handlingsplan ska tas fram. 3.4 Ekonomi och organisation Vision 2025 handlar mer om vad vi vill uppnå än om vägen dit. Ekonomi i balans och effektiva processer hör till den jordnära vardag som steg för steg kan bidra till att mål uppfylls. Samtidigt behöver visionen vara en del av vårt arbetsgivarmärke; genom att "leva" visionen får vi engagerade medarbetare som alla kan bidra till att visionen förverkligas. 3.4.1 Resultatmål Resultatmål/uppdrag Katrineholms kommun ska vara ett föredöme som attraktiv arbetsgivare. Genom att vara öppen, effektiv och leverera rätt service till medborgare och företag ska kommunen leva upp till kraven på god ekonomisk hushållning. 13
3.4.2 Väsentliga händelser Bildningsförvaltningens nya organisation både för skolenheter och förvaltningskontor har till syfte att vara öppen, effektiv och leverera resultat. Under hösten kommer vårdnadshavarna att via "Lärknuten" följa sina barns kunskapsutveckling. Som ett steg i förbättrad ekonomistyrning och för att kunna arbeta för en likvärdig skola för alla katrineholms barn och elever har bildningsförvaltningen under 2013 infört skolpeng inom merparten av förvaltningens verksamhetsområden. Barn- och skolpengen innebär att förskolorna och skolenheterna varje månad tilldelas medel för det faktiska antalet barn/elever i dess verksamhet. Detta ställer krav på att skolenheterna bättre måste kunna anpassa sig till de snabba förändringar som exv. rörligheten till friskolor innebär. Det ställer också större krav på samarbete inom och mellan bildningsförvaltningens olika samordningsområden. Det arbete med att se över de interna "spelreglerna" mellan främst bildningsförvaltning och service- och teknikförvaltning som påbörjades under 2012 har fortsatt bl.a. inom områdena gymnastikhallar, skolmåltider, städning och vaktmästeri. Alla dessa områden ingår i det bidrag som bildningsförvaltningen utbetalar till extern verksamhet/andra kommuner och det är därför viktigt kostnaden för dessa tydligt framräknade. 14
4 Uppdrag 4.1 Uppdrag från Övergripande plan med budget 2013-2015 Resultatmål/uppdrag Uppdrag till bildningsnämnden att göra en översyn av avgifter inom nämndens verksamhetsområde. Återrapportering till kommunfullmäktige med förslag till eventuella justeringar senast juni 2013 Kommentar Översyn av avgifterna i förskola, fritidshem och annan pedgogisk verksamhet har skett och beslut om reviderade avgifter togs i KF 2013-06-17 113. 15