Bildningsnämndens verksamhet och åtaganden inför övergripande plan med budget

Transkript

1 Dnr 2011:64, (14) Ert datum Er beteckning Bilaga 1 Bildningsnämndens verksamhet och åtaganden inför övergripande plan med budget A. Verksamhetsbeskrivning 1. Syfte och ansvarsområden enligt reglemente Bildningsnämnden Bildningsnämnden ansvarar för och fullgör kommunens uppgifter inom det offentliga skolväsendet för barn och ungdomar. Det offentliga skolväsendet omfattar förskola, förskoleklass, grundskola, obligatorisk särskola, gymnasieskola samt gymnasiesärskola. Nämndens ansvar omfattar även förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg. Utöver de lagstadgade verksamheterna ovan ansvarar bildningsnämnden för den kommunala kulturskolan samt fritidsgårdsverksamheten på landsbygden. Bildningsnämndens olika verksamheter regleras i följande styrdokument; Det nationella uppdraget formuleras i skollag, förordningar för grundskola, gymnasieskola, obligatorisk särskola, gymnasiesärskola samt läroplaner. Det kommunala uppdraget och bildningsnämndens ekonomiska förutsättningar formuleras i kommunfullmäktiges dokument för övergripande planering med budget. 2. Verksamhetsförändringar Bildningsnämndens huvudinriktning under perioden är att öka barns förutsättningar och möjligheter till lärande i förskolan och förbättra elevernas måluppfyllelse i grundskola och gymnasium. Införandet av ny skollag, nya läroplaner för grundskolan och gymnasieskolan, med tillhörande nytt betygssystem och införandet av lärarlegitimation, kommer att innebära stora förändringar på såväl nationellt plan, som lokalt i Katrineholms kommun. Därtill kommer beslutet om en ny lärarutbildning. I Katrineholms kommun har elevunderlaget de senaste åren varit vikande. Den stora inflyttningen av nyinvandrade elever har delvis vägt upp detta men på landsbygden har G:\FVK\Arbetsyta\EK\Egna\Agneta\Nämnd\Bildningsnämnden\2011\BIN \ senaste versionen.doc KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Trädgårdsgatan 1 Org.nummer Telefon: Katrineholm Telefa: E-post: sari.nilsson@katrineholm.se

2 2 (14) elevunderlaget i kommunens grundskolor stadigt minskat. Till detta bidrar även etableringen av friskolor. Även gymnasieskolan är inne i en period av kraftig elevminskning. Införandet av lärarlegitimation kommer att medföra att endast lärare med legitimation i ett visst ämne får sätta betyg från och med Eakt hur detta kommer att påverka de enskilda skolenheterna i kommunen har ännu inte kunnat utredas. En omfattande kartläggning av personalens behörighet har påbörjats och konsekvensen av den nya lagstiftningen kommer med stor sannolikhet bli omflyttning av personal. Vi kommer troligen även att få fler lärartjänster som är delade mellan flera enheter. Mot bakgrund ovanstående och i syfte att öka måluppfyllelsen för barn och elever i Katrineholms kommun föreslår bildningsförvaltningen att bildningsnämnden ger förvaltningen i uppdrag (arbetet påbörjas redan hösten 2011) att utreda vilka förutsättningar Katrineholms samtliga kommunala skolor i dagsläget har för att kunna leva upp till kraven i lagstiftningen 2015, föreslå nödvändiga åtgärder i form av kompetensutveckling för att säkerställa att kommunen lever upp till nya krav i lagstiftningen utreda förutsättningarna för mindre skolenheter med etra fokus på år7-9, att på kort och lång sikt, klara av att hålla personal med behörighet i alla ämnen föreslå åtgärder för att samtliga elever skall kunna få likvärdiga villkor för att nå målen i läroplanen. Under läsåret 2011/2012 träder den nya gymnasiereformen i kraft vilket innebär en tydligare skillnad mellan studieförberedande program och yrkesprogram. Det individuella programmet kommer att ersättas av 5 olika introduktionsprogram. I Katrineholm startar en ny skola, Katrineholms Tekniska College, i nära samarbete med näringslivet. I samarbete med landstinget, arbetsförmedling, arbetsliv, högskola och utbildningsanordnare i Sörmland har ett Regionalt Vård- och omsorgscollege startat. Utveckling av lokalt Vård- och omsorgscollege pågår och ansökan om certifiering kommer att göras under läsåret 2011/2012. Samarbete mellan vuenutbildningen och gymnasieskolan fortsätter att utvecklas. Framförallt inom informationsansvaret samt kring SFI-undervisningen. Det stora antalet nyanlända elever ställer ökade krav på utbildning i svenska som andraspråk, modersmål, modersmålsstöd i förskolan samt studiehandledning på modersmålet i grundskola och gymnasieskola. Bland de nyanlända eleverna är studiebakgrunden mycket varierande. Vissa elever är analfabeter medan andra har studerat många år i sitt hemland. Beslutet om ny skollag kommer att få konsekvenser även för särskolan. Den obligatoriska särskolan byter namn till grundsärskola och blir 9-årig. Grundsärskolan innefattar två olika utbildningar, grundsärskola och träningsskola. En reformerad gymnasiesärskola träder i kraft höstterminen En annan viktig förändring inom särskolan gäller elever med diagnosen

3 3 (14) autism. Enligt tidigare lagstiftning hade dessa elever rätt att mottas i särskolan. Denna möjlighet finns inte längre utan endast elever med funktionshindret autism och diagnosen utvecklingsstörning har rätt att mottas i särskolan. För närvarande finns ingen stor nyinvandring till Katrineholm. De flesta elever som kommer är asylsökande och avvisas efter några månader. I Katrineholm bor emellertid i dagsläget föräldrar, som sammantaget har ca 300 barn på annan ort, varav de flesta befinner sig i olika flyktingläger i Afrika. Eftersom det råder stor osäkerhet om vad regering och riksdag kommer att besluta gällande deras rätt till återförening med sina föräldrar har bildningsförvaltningen valt att behålla organisationen med en mottagningsenhet under 2011, Personalen fördelades ut till skolor med många nyanlända för att arbeta med svenska som andraspråk alternativt studiestöd på modersmålet. På så sätt har förvaltningen säkerställt en god beredskap och kan med kort varsel ta emot en större nyinvandring av barn och ungdomar. Förvaltningen kommer att ta fram en plan för eventuell avveckling av Interkulturella enheten inför I det fall de ekonomiska förutsättningarna så medger under perioden, kommer barngruppernas storlek att minskas inom förskoleverksamheten. Satsningar på en ökad samverkan med högskolor och universitet kommer att ske under planperioden. Framförallt med fokus på forskning i skolvardagen. Då Kulturskolans verksamhet kvarstår i de gamla lokalerna på Malmgatan, finns ett stort behov av allmän lokalupprustning och möbelinköp. I takt med att verksamheten utvecklas med nya inriktningar och nya förväntningar från elever, krävs en förnyelse av scenteknik och musikinstrument. Bildundervisningen är fortfarande under uppbyggnad, vilket gör att investeringar måste göras i salarna. B. Nämndens resultatmål, produktionsmål och åtaganden Skola Barn och unga står för mycket av lusten, livsglädjen och ambitionerna i ett samhälle. Skolan har en viktig roll i att värna den energin. Skolan ska också stödja barns inneboende lust till lärande. Katrineholms vision 2025 visar vilket slags samhälle som vi vill skapa för våra barn och unga. Resultatmål Genom att erbjuda en god och trygg miljö inom de pedagogiska verksamheterna läggs grunden för ett livslångt lärande och göra det möjligt för alla barn och ungdomar att nå kunskapsmålen.

4 4 (14) Förskola Verksamheten ska utgå från barnens behov och barns och föräldrars önskemål. Kommunens ska fortsätta erbjuda barnomsorg på annan tid än dagtid vardagar. Kvaliteten ska öka genom fortsatt kompetensutveckling av personalen. Andelen elever och föräldrar som känner sig trygga i de pedagogiska verksamheterna ska öka Bildningsnämndens åtagande Månad Delår Årlig Lång sikt Andelen föräldrar som kan rekommendera Katrineholms kommuns pedagogiska 1-5 års verksamheter till andra ska öka. Resultat senaste mätningen: 3,5 (högsta värde 4,0) Källa: bildningsförvaltningens brukarundersökning 2011 Personaltätheten i förskolan ska under planperioden öka Antal inskrivna barn per årsarbetare omräknat till heltidstjänster. 2010; 5,5 barn/personal (riket; 5,4 barn/personal) Källa Skolverkets statistik. Andelen nöjda föräldrar som upplever att förskolan stimulerar barnens lust att lära ska vara fortsatt hög och gärna öka ytterligare. Källa BiNs egen mätning med start 2012 Skolbarnsomsorgen Fritidshemmen ska bedriva pedagogisk verksamhet, erbjuda en meningsfull fritid och stöd i utvecklingen samt ge en god omsorg.

5 5 (14) Fritidshemmen ska bidra till förbättrade kunskapsnivåer och måluppfyllelse i skolan. Nämndernas åtaganden Andelen nöjda föräldrar som upplever att fritidshemmen stimulerar barnens lust att lära ska vara fortsatt hög och gärna öka ytterligare. Månad Delår Årlig Lång sikt Resultat senaste mätningen 3,13 (högsta värde 4.0) Källa: bildningsförvaltningens brukarundersökning 2011 Grundskolan Skolan ska organiseras så att olikheter möts och integration främjas. En god arbetsmiljö med ordning och reda, frånvaro av mobbning och diskriminering i klassrummet. Fortsatt kompetensutveckling av personalen genom bland annat Lärarlyftet. Andelen behöriga lärare ska öka. Resurserna ska styras så att alla elever kan nå kunskapsmålen. Tidiga insatser. En särskild satsning för att förbättra kunskaperna i matematik ska genomföras. Det ska finnas en nära samverkan mellan föräldrarna och skolan. Nämndernas åtaganden Andel elever som klarar de nationella proven i årskurs 3 och 6 ska öka Månad Delår Årlig Lång sikt Lå 2009/10 År 3 Matematik 71% varav flickor = 70%, pojkar 73% Svenska 78% varav flickor = 88%, pojkar 67% Lå 2009/10 År 5 Engelska 73% varav flickor = 87%, pojkar 76% Matematik 76% varav flickor = 82%, pojkar 70% Svenska 75% varav flickor = 71%, pojkar 66%

6 6 (14) Nämndernas åtaganden Månad Delår Årlig Lång sikt Källa: Skolverkets statistik Andelen elever med gymnasiebehörighet ska öka Katrineholm: 81 % Riket: 88,2% Källa:Skolverkets statistik 2010 Andelen elever och föräldrar som upplever att barn som så behöver, får det stöd för sitt lärande ska vara fortsatt hög och öka ytterligare. Frågan ställd; Jag upplever att mitt barn får det stöd och den hjälp som behövs från sina lärare Föräldrar År 3, 3,17 År6; 3,13 År 8; 2,83 Frågan ställd; Lärarna i min skola hjälper mig i skolarbetet om jag behöver det Elever År 3 3,72 År 4; 3,78 År 5; 3,61 År 6; 3,65 År 7; 3,27 År 8; 3,4 Källa: bildningsförvaltningens brukarundersökning 2011 en ska uppvisa könsrelaterad statistik fr om 2012 Andelen nöjda föräldrar som upplever att skolan stimulerar deras barns lust att lära ska vara fortsatt hög och gärna öka ytterligare. År 3; 3,24 År 6; 3,13 År 8;2,83 Källa: bildningsförvaltningens brukarundersökning 2011 en ska uppvisa könsrelaterad statistik fr o m 2012

7 7 (14) Gymnasieskolan Gymnasieskolan i Katrineholm ska hålla hög kvalitet och erbjuda ett brett utbud av högskoleförberedande program och yrkesprogram. Ett Teknikcollege och ett Vårdcollege ska skapas. Inrättande av lektorat kan vara ett sätt att öka attraktionskraften och ge starkare kontakt med forskarvärlden. Elevernas engagemang i föreningsliv och organisationer ska uppmuntras och underlättas. Nämndernas åtaganden Andel elever (folkbokförda i kommunen) som fullföljer gymnasieprogram inom 4 år inkl. IV-program). Månad Delår Årlig Lång sikt Resultat senaste mätning (2010): Katrineholm: 76,5 % Riket; 75,9 % Källa SKL: Öppna jämförelser 2010 en ska uppvisa könsrelaterad statistik fr o m 2012 Andelen ungdomar som under planperioden går vidare till högre studier inom tre år efter avslutad utbildnings ska öka. Resultat senaste mätning Katrineholm: 35,7 % Riket; 40,8 % Källa SKL: Öppna jämförelser 2010 en ska uppvisa könsrelaterad statistik fr o m 2012

8 8 (14) Nämndernas åtaganden Andelen ungdomar som under planperioden går vidare till arbeten inom två år efter avslutad gymnasieutbildning ska öka. Månad Delår Årlig Lång sikt Resultat senaste mätning Katrineholm: 30,7 % Riket; 32 % Källa SKL: Öppna jämförelser 2010 en ska uppvisa könsrelaterad statistik fr o m 2012 Andelen elever som erhållit högskolebehörighet inom fyra år ska öka. X Katrineholm; 86,5 % Riket; 90,3 % Källa SKL: Öppna jämförelser 2010 en ska uppvisa könsrelaterad statistik fr o m 2012 Särskolan Utbildningen ska i så stor utsträckning som möjligt motsvara den som finns i grundskolan och gymnasieskolan. Bildningsnämnden Andelen nöjda föräldrar som upplever att särskolan stimulerar deras barns lust att lära ska vara fortsatt hög och gärna öka ytterligare. Månad Delår Årlig Lång sikt BiNs egen mätning fr o m 2012

9 9 (14) Kulturskolan Kulturskolan ska vara tillgänglig för alla barn och ungdomar och vara ett viktigt stöd i lärprocessen. Kulturskolan ska fortsätta samarbeta med kulturföreningen Drag utan drog (DuD) och andra kulturföreningar. Ortsutveckling Visionen för Katrineholm 2025 är ett samhälle präglat av liv, företagsamhet och tillvät.det är läge för förändring nu, för att tillvarata och utveckla de möjligheter som vårt geografiska läge och våra vackra miljöer erbjuder. Resultatmål Genom utveckling av näringslivet. Stärkt handel och besöksnäring samt goda möjligheter till vidareutbildning för vuna skapas tillvät och fler jobb. En attraktiv kommun, fortsatt bostadsbyggande, god miljö, levnadsstandard, kransorter och landsbygd är också vikatiga förutsättningar för ortsutveckling. Samarbetet med lokalt näringsliv ska utvecklas Utveckling av rektorsområdenas webbsidor ska ske. Bildningsnämnden Andelen ungdomar som startar UF-företag (Ung Företagsamhet) ska öka under planperioden. Månad Delår Årlig Egen mätning; uppföljningen ska uppvisa könsrelaterad statistik Resultat senaste mätningen: upgifter insamlas och presenteras vid nämndsammanträdet

10 10 (14) Kultur och fritid Visionen för Katrineholm 2025 tar fasta på kulturlivet som en viktig arena för skaparlust och kreativitet; en viktig grund för samhällets utveckling. I Katrineholm, Sveriges Lustgård, finns fantastiska möjligheter till en innehållsrik fritid för människor i alla åldrar. Resultatmål Ett rikt kultur- och fritidsliv, där särskilt barn och ungdomar prioriteras. Kulturskolan är aktiv i det regionala samarbetet och bidrar till att nya kontaktytor skapas mellan regional och lokala kulturinstitutioner/utövare- Kulturskolan breddar sin kontaktyta mot Viadidakt och andra institutioner som arbetar för integrering i samhället. Folkhälsa, jämlikhet, jämställdhet och tillgänglighet Katrineholms vision 2025 visar vägen mot ett samhälle där alla är lika viktiga och har lika möjligheter. Ett tolerant och öppet förhållningssätt är grunden för jämlikhet och jämställdhet. Resultatmål Genom ökad tillgänglighet och ett kontinuerligt arbete för att främja jämställdhet, jämlikhet och integration ska kommunen verka för allas lika möjligheter och en god folkhälsa. Alla bildningsnämndens verksamheter ska ta fram könsuppdelad statistik och göra jämställdhetsanalys.

11 11 (14) I samverkan med Service och teknikförvaltningen, medverka till att fler förskolor och skolor arbetar målmedvetet kring mat och skollunch under planperioden (Sapere-metoden). Bildningsnämnden Månad Delår Årlig Långsikt Andelen barn och unga som mår bra ska må bara enligt Liv &Hälsa ung. I Katrineholms kommun anger 80% av flickorna och 90% av pojkarna att de mår bra (2011).Resultatet är en sammanslagning av elever i årskurs 7,9 och andra året på gymnasiet. X Nästa mätning görs 2014 Omsorg och Trygghet Vår vision är att alla i Katrineholm, oavsett vilket läge i livet vi befinner oss i, ska kunna känna livslust. Kommunen kan bidra genom att skapa förutsättningar för trygghet, självständighet, upplevelser och gemenskap. Alla ärenden i Bildningsnämnden ska redovisas utifrån ett barnperspektiv Ekonomi och organisation Vision 2025 handlar mer om vad vi vill uppnå än om vägen dit. Ekonom i balans och effektiva processer hör till den jordnära vardag som steg för steg kan bidra till att mål uppfylls. Samtidigt behöver visionen vara en del av vårt arbetsgivarmärke; genom att leva visionen får vi engagerade medarbetare som alla kan bidra till att visionen förverkligas.

12 12 (14) Åtgärder och aktiviteter ska genomföras för att öka kommunens och förvaltningens NMI (Nöjd medarebetar inde). C. Bildningsnämndens behov av investeringar under planperioden I bilagor redovisas sammanställning över bildningsnämndens investeringsbehov för kommande år.. Arbetet kring framtagande av investeringsbehoven har skett i nära samarbete med kommunens lokalsamordnare Kategori 1; - medel inom bildningsnämndens investeringsram Inköp/utbyte av verksamhetsutrustning påkallade av skyldigheter och åläggande av myndigheter (tkr) Objekt Årligt utbyte, anskaffning av utrustning pga lagstiftning; Se bilagd sammanställning (3a) över utrustning för bildningsnämndens verksamheter Kategori 2 Investeringsmedel hos annan part (KFAB) Investeringar hos annan part; åtgärder inom bildningsnämndens fastigheter/utemiljöer (vissa ombyggnationer löper under flera år under planperioden) Objekt Åtgärder utemiljö se bilaga Lokalanpassningar förskolor se bilaga Utbyggnad förskola tätorten I det fall Trollestrandsområdet byggs ut kan behov av ytterligare utbyggnad av en avdelning behövas under perioden Akustikåtgärder se bilaga Solskydd/markiser se bilaga Trafikåtgärder se bilaga uppgift saknas Lokalanpassningar skolor/fritidshem *Södra skolan, andra etappen

13 13 (14) *Utbyggnad teknikcollege, andra etappen *Övriga lokalanpassningar se bilaga Summa Kommentar; Bildningsnämnden har inför kommande planperiod gett förvaltningschefen att utreda; och inför flerårsplanearbetet inkomma med förslag om möjligheter till lokalsamordning för skolorna inom Nyhemsområdet, inför flerårsplanearbete redovisa Kulturskolans lokalbehov av dramasal på kort sikt, samt kulturskolans framtida lokalbehov på lång sikt, Kategori 4 - Övriga verksamhetsknutna investeringar (utrustning) - Investeringsmedel inom bildningsnämndens ram Avser medel för reinvestering av befintlig utrustning/möbler samt utrustning i samband med utbyggnad och nybyggnation. Områdenas reinvesteringsplanen justerass årligen. Se bilagor 3A och 3B Objekt 2012 Reinvestering 1-16.årsverksamheten Reinvestering gymnasieskolorna Reinvestering IT-utrustning -specialanpassad ITutrustning elever med särskilda behov Kulturskolan, anpassning till ny scenteknik, instrument, inredning entré/café/bildsal Möbler ny förskoleavdelning Summa

14 14 (14) D. Bildningsnämndens behov av nya upphandlingsavtal under planperioden 2012 Nytt skolskjutsavtal 2012 Verksamhetsbaserat IT-stöd inom skola/förskola