Strategi för energieffektivisering

2014-05-28 Strategi för energieffektivisering Uppföljning 2009-2013

Strategi för energieffektivisering; Uppföljning 2009 2013, Höörs kommun Sida 2 av 35

Innehåll Inledning... 5 Begreppsförklaring... 5 Energianvändning i byggnader... 6 Kommunägda fastigheter... 6 Höörs Fastighets AB... 7 Höörs Byggnads AB... 9 Höörs Industribyggnads AB... 11 Bränslemix fjärrvärme... 11 Energianvändning transporter... 12 Höörs kommuns fordonspark... 12 Totalt inköpt drivmedel Höörs kommun... 12 Fordon och transporter HFAB-koncernen... 13 Uppföljning av bränsleförbrukning... 13 Resor i tjänsten med egen bil... 13 Med kollektivtrafiken inom Skåne... 14 Med fjärrtåg och flyg... 14 Övrig dieselanvändning fiskebåt Ringsjön... 14 Övrig energianvändning... 16 VA-verksamhet... 16 Gatubelysning... 16 100 % Fossilbränslefri kommun 2020... 17 Uppföljning mot angivna mål... 19 Projektmål Strategisk energieffektivisering i Höörs kommun... 19 Kommunala mål för Höörs kommun... 20 Lokala miljömål... 20 Mål enligt Energimyndighetens föreskrifter... 22 Effektmål för byggnader... 22 HFAB-koncernen... 22 Kommunägda byggnader... 23 Effektmål för fordon och transporter... 23 Höörs kommun... 23 Status 2013 mål för fordon och transporter Höörs kommun... 23 HFAB-koncernen... 25 Effektmål för övrig energianvändning... 26 Gatubelysning... 26 Strategi för energieffektivisering; Uppföljning 2009 2013, Höörs kommun Sida 3 av 35

VA-verksamhet... 26 Åtgärdsarbetet... 27 Status åtgärd 2 och 4... 27 Handlingsplanens åtgärder status 2013... 28 Strategi för energieffektivisering; Uppföljning 2009 2013, Höörs kommun Sida 4 av 35

Inledning Detta dokument är en uppföljning av arbetet med energieffektivisering i Höörs kommun till och med år 2013. Arbetet har sin utgångspunkt i Strategi för energieffektivisering, Höörs kommun 2010 2014 och denna uppföljning är ett komplement till strategin och en redovisning av arbetet som kommer att uppdateras årligen. Denna version av uppföljningen som gäller åren 2009-2013 innehåller: En sammanställning av kommunens energianvändning 2009-2013 Uppföljning mot angivna mål Redovisning av åtgärdsarbetet 2013 Begreppsförklaring Normalårskorrigering Korrigering av byggnadens uppmätta klimatberoende energianvändning utifrån skillnaden mellan klimatet på orten under ett normalår och det verkliga klimatet under den period då byggnadens energianvändning verifieras. Atemp Byggnadens uppvärmda area, över 10 C, exklusive garageutrymmet. BRA BOA LOA Bruksarea är byggnadens area räknat från byggnadsdelarnas insida. Atemp = BRA Boarean avser den yta som är användningsbar för boende. Atemp = 1,25 * (BOA+LOA) för flerbostadshus med uppvärmd källare över 10 C Atemp = 1,15 * (BOA+LOA) för flerbostadshus med uppvärmd källare som är garage eller som saknar källare. Lokalarea avser bruksarea för lokalutrymmen Energienheter 1 Gigawattimme [GWh] = 1 000 Megawattimmar [MWh] = 1 000 000 kilowattimmar [kwh] Strategi för energieffektivisering; Uppföljning 2009 2013, Höörs kommun Sida 5 av 35

Energianvändning i byggnader Höörs kommun äger 100 % av Höörs fastighets AB (HFAB) som i sin tur framtill 2014-01-30 ägde 100 % av Höörs Bostads AB (HBAB) och Höörs industribyggnads AB (HIBAB). Efter första februari 2014 har koncernen fusionerats och består idag enbart av ett bolag, Höörs Fastighets AB som kommunen fortsatt äger till 100 %. Den schematiska bilden nedan beskriver fördelningen av fastighetsytor för hur det såg ut under 2013, enligt den gamla modellen där det fanns tre olika kommunala bolag. Kommunen har också ett mindre fastighetsbestånd i eget ägande. Ägarstrukturen och storleken på fastighetsbestånden framgår av figuren nedan. Utöver de ägda byggnaderna finns ett litet antal förhyrda lokaler för kommunal verksamhet hos externa fastighetsägare. Höörs Kommun Höörs Fastighets AB Eget ägande Hyrda lokaler Höörs byggnads AB Höörs Industribyggnads AB Bostäder 35 247 m 2 BOA + LOA Lokaler 54 848 m 2 BRA Lokaler 5 751 m 2 LOA Lokaler 6 330 m 2 BRA?? m 2 Figur 1, Fastigheter Höörs kommun Ytorna gäller för 2013 och är exklusive ytor som hyrs ut med kallhyra eller ytor där ingen energianvändning finns, t.ex. ouppvärmda ytor. Kommunägda fastigheter Det kommunalt ägda beståndet av fastigheter är relativt litet sedan mitten av 2009 då de flesta kommunala byggnaderna övergick i Höörs Fastighets AB:s ägo. I byggnadsbeståndet finns bland annat idrottsplatser och badplatser. I tabellen nedan visas total energianvändning och total yta (ytor utan energianvändning är exkluderade). Värdena är inte normalårskorrigerade vilket innebär att vissa skillnader kan bero på skillnader i väderlek mellan olika år. En förändring i årets statistikinsamling är att det upptäckts att olja används till uppvärmning i en av kommunens fastigheter (Förrådet 4), vilket inte har varit känt i föregående års uppföljningar. Det har även för åren 2009-2012 förekommit användning av olja som därmed inte har ingått i den årliga uppföljningen. Arbete genomförs nu för att komplettera oljeanvändningen för dessa år. Tabell 1, Energianvändning kommunägda fastigheter 2009-2013 2009 2010 2011 2012 2013 Yta [m 2 BRA] 6 498 6498 6498 6 498 6 330 El [kwh] 528 340 522 295 570 683 589 953 548 826 Olja [kwh] - - - - 109 450 Energi per yta [kwh/m 2 ] 81,3 80,4 87,8 90,8 103,9 Strategi för energieffektivisering; Uppföljning 2009 2013, Höörs kommun Sida 6 av 35

Höörs Fastighets AB Höörs Fastighets AB (HFAB) äger och förvaltar lokaler för kommunal verksamhet, bland annat skolor och förskolor. Den totala energianvändningen uppgick 2013 till drygt 8,5 miljoner kwh och energianvändningen per kvadratmeter bruksarea (m 2 BRA) har minskat kraftigt under 2013. Under 2011 gjordes en omförhandling av hyresavtalen mellan kommunen och HFAB till (uthyrning med) varmhyra, vilket är en viktig förutsättning för att HFAB ska kunna göra långsiktiga investeringar för energieffektivisering. Tabell 2, Energianvändning HFAB 2010-2013 HFAB 2010 2011 2012 2013 Total yta [m2 BRA] 55 186 55 186 55 186 54 848 Olja [kwh] 642 673 505 131 322 354 51 296 Fjärrvärme [kwh] 3 579 874 3 868 331 3 813 377 3 496 104 Pellets [kwh] 922 207 966 296 1 090 693 1 257 701 Elvärme [kwh] 16 664 97 749 72 501 69 093 El övrigt [kwh] 4 080 398 3 878 285 3 750 978 3 583 880 Summa energi [kwh] 9 241 816 9 315 792 9 049 903 8 458 074 Energi per yta [kwh/m2 BRA] 167,5 168,8 164,0 154,2 Oljeanvändningen minskade drastiskt under 2013. Genomförda åtgärder under året har bl.a. bestått i att Backa förskola har fått sin olja helt ersatt med pellets och el som reserv. I Munkarp Skola har en värmepump ersatt oljan sedan hösten 2012. En annan del i förklaringen är att 2013 var ett milt år med få köldtoppar vilket gjort att de fastigheter med oljepanna som reserv inte haft så stor användning. Den minskade oljeanvändningen är den främsta förklaringen till att energianvändningen per yta har minskat så kraftigt under 2013. HFAB har långtgående planer på att inom närmsta tiden investera i solceller på ett par fastigheter, i dagsläget äger man en solfångare som under 2013 producerade 6 640 kwh värme. [kwh/m2 BRA] 180,0 Energianvändning 2010-2013 HFAB 160,0 140,0 120,0 100,0 80,0 60,0 40,0 El övrigt [kwh/m2] Elvärme [kwh/m2] Pellets [kwh/m2] Fjärrvärme [kwh/m2] Olja [kwh/m2] 20,0 0,0 2010 2011 2012 2013 Diagram 1, Energianvändning per kvadratmeter 2010-2013, HFAB Diagrammet på nästa sida visar energianvändningen per kvadratmeter för varje fastighet i HFAB:s bestånd. Strategi för energieffektivisering; Uppföljning 2009 2013, Höörs kommun Sida 7 av 35

350,0 Energianvändning per kvadratmeter 2012-2013 HFAB 300,0 250,0 200,0 150,0 100,0 50,0 0,0 Olja 2012 [kwh/m2] Fjärrvärme 2012 [kwh/m2] Pellets 2012 [kwh/m2] Elvärme 2012 [kwh/m2] El övrig 2012 [kwh/m2] Olja 2013 [kwh/m2] Fjärrvärme 2013 [kwh/m2] Pellets 2013 [kwh/m2] Elvärme 2013 [kwh/m2] El övrig 2013 [kwh/m2] Diagram 2, Energianvändning per kvadratmeter 2012-2013 HFAB

Höörs Byggnads AB Höörs Byggnads AB (HBAB) äger och förvaltar flerbostadshus i kommunen, med en total yta av ca 35 000 kvadratmeter bostadsyta plus lokalyta. Den normalårskorrigerade energianvändningen har minskat under 2013 till ca 5,5 miljoner kwh vilket är en minskning med 8 % jämfört med år 2012. Tabell 3, Energianvändning 2010-2012, HBAB HBAB 2010 2011 2012 2013 Total yta [m 2 BOA+LOA] 35 576 35 247 35 247 35 247 Fjärrvärme [kwh] 4 701 488 4 833 632 4 830 497 4 467 748 Elvärme [kwh] 367 406 394 025 383 365 354 331 El övrigt [kwh] 731 471 735 992 752 737 712 380 Summa energi [kwh] 5 800 365 5 963 649 5 966 599 5 534 459 Energi per yta [kwh/m 2 BOA+LOA] 163,0 169,2 169,3 157 [kwh/m2 BRA] 180,0 Energianvändning 2010-2013 HBAB 160,0 140,0 120,0 100,0 El övrigt [kwh/m2] 80,0 Elvärme [kwh/m2] 60,0 Fjärrvärme [kwh/m2] 40,0 20,0 0,0 2010 2011 2012 2013 Diagram 3, Energianvändning per kvadratmeter 2010-2013, HBAB Diagrammet nedan visar normalårskorrigerad energianvändning per kvadratmeter för varje fastighet i HBAB:s byggnadsbestånd. Energieffektivisering i Höörs kommun; Uppföljning 2009 2013 Sida 9 av 35

350,0 Energianvändning per kvadratmeter 2012-2013 HBAB 300,0 250,0 200,0 150,0 100,0 50,0 0,0 Fjärrvärme 2012 [kwh/m2] Fjärrvärme 2013 [kwh/m2] Elvärme 2012 [kwh/m2] Elvärme 2013 [kwh/m2] El övrig 2012 [kwh/m2] El övrig 2013 [kwh/m2] Diagram 4, Energianvändning per kvadratmeter 2012-2013 HBAB Energieffektivisering i Höörs kommun; Uppföljning 2009 2013 Sida 10 av 35

Höörs Industribyggnads AB Höörs Industribyggnads AB (HIBAB) äger ett antal lokalfastigheter med en total yta av 11 089 kvadratmeter lokalarea. För två av fastigheterna står HIBAB för energikostnaderna och i övriga är det hyresgästen som betalar energikostnaderna. I tabellen nedan visas energianvändning och ytor för de två byggnader där HIBAB står för energikostnaderna. Energianvändningen per kvadratmeter har i dessa fastigheter minskat med 12 % mellan år 2010 och 2013. Tabell 4, Energianvändning 2010-2013 HIBAB HIBAB 2010 2011 2012 2013 Total yta [m 2 BOA+LOA] 5 751 5 751 5 751 5 751 Fjärrvärme [kwh] 477 179 461 702 429 905 424 665 El [kwh] 405 729 375 213 352 858 354 252 Summa energi [kwh] 882 908 836 915 782 763 778 917 Energi per yta [kwh/m 2 BOA+LOA] 153,5 145,5 136,1 135,4 Bränslemix fjärrvärme Fjärrvärmeproduktionen i Höörs kommun ägs och drivs av Rindi Energi AB. I produktionen används till största delen träflis med gasol som spetsvärme. Ingående bränslen i produktionen för år 2008-2013 visas i diagrammet nedan. Andelen förnybart bränsle har framtill 2012 ökat varje år till 96 % från 84 % år 2009. Under 2013 ökade andelen gasol till 16 % och flisen stod för 84 % av den totala bränslemixen. [MWh/år] Bränslemix fjärrvärmeproduktion 2008-2013 40000 35000 30000 25000 20000 15000 10000 5000 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Gasol [MWh] Flis [MWh] Diagram 5, Bränslemix fjärrvärme Höörs kommun 2008-2013 Energieffektivisering i Höörs kommun; Uppföljning 2009 2013 Sida 11 av 35

Energianvändning transporter Höörs kommuns fordonspark Höörs kommuns ägda och leasade fordon år 2009-2013 framgår av tabellen nedan. Antal personbilar och lätta lastbilar (<3,5 ton), samt dessa fordons körsträckor och drivmedelförbrukning skall årligen rapporteras till Energimyndigheten. De kommunägda bolagens bilar ingår ej i denna tabell. Den 1 januari 2013 trädde en ny miljöbilsdefinition ikraft vilken innebär att personbilar, lätta lastbilar och lätta bussar, som tas i bruk från och med 1 januari 2013 klassas som miljöbil om bilens koldioxidutsläpp inte överstiger ett beräknat högsta koldioxidutsläpp i förhållande till fordonets tjänstevikt. Det innebär alltså att gränsen för miljöbil är flytande; tyngre bilar får släppa ut mer än lättare bilar. Av de 41 miljöbilar som kommunen hade under 2013 så var 36 st miljöbilsklassade enligt 2007 års definition och 5 st. klassade enligt 2013 års definition. Tabell 5, Fordon och miljöbilar 2009-2013 2009 2010 2011 2012 2013 Personbilar 57 57 52 49 49 Lätta lastbilar 24 20 21 22 23 Totalt 81 77 73 71 72 - varav miljöbilar 2007 och 2013 def. [st] 4 4 2 37 41 Total andel miljöbilar (2007 och 2013 års definition) [%] 5% 5% 3% 52% 57% Totalt inköpt drivmedel Höörs kommun Höörs kommun köpte under åren 2009 till 2013 in följande mängder drivmedel för lätta fordon. Tabell 6, Totalt inköpt drivmedel 2009-2013 för lätta fordon, personbilar och lätta lastbilar, Höörs kommun 2009 2010 2011 2012 2013 Bensin [liter] 60 210 53 857 53 198 22 664 11 794 Diesel [liter] 38 332 46 727 39 094 57 168 59 636 - varav Evolution Diesel [liter] 23 909 Etanol [liter] 2 347 3 046 1 934 1 906 2 403 Energi totalt [kwh] 928 033 957 794 870 110 773 537 711 595 kwh/km 0,74 0,73 1,26 0,67 0,64 Körsträcka [km] 1 259 461* 1 311 584* 690 221 1 154 810 1 104 820 *Uppskattade utifrån bedömda snittförbrukningar (l/mil) Totalt körda sträckor under 2013 innebar en liten minskning jämfört med 2012 samtidigt som även energianvändningen per körd sträcka minskade något. Totala körsträckor för kommunens personbilar och lätta lastbilar för år 2011 bygger på faktiska mätaravläsningar men anmärkningsvärt liten jämfört med övriga år, vilket indikerar att underlaget varit bristfälligt eller att det missats att läsa av mätarställningar under detta år. Till övriga fordon tankandes följande mängder drivmedel. Tabell 7, Drivmedel till övriga fordon och arbetsmaskiner 2009-2013, Höörs kommun Övriga fordon och arbetsmaskiner 2009 2010 2011 2012 2013 Bensin [liter] 125 0 192 194 201 Diesel [liter] 18 087 23 059 31 368 31 765 30 577 Energi totalt [kwh] 177 832 225 283 308 182 312 078 303 893 Energieffektivisering i Höörs kommun; Uppföljning 2009 2013 Sida 12 av 35

Fordon och transporter HFAB-koncernen HFAB-koncernen hade under 2013 femton fordon som sammanlagt rullade 142 590 kilometer. I tabellen nedan anges total bränsleförbrukning och energieffektivitet i HFAB:s fordon. Tabell 8, Fordon, bränsleförbrukning och körsträcka 11-12 2011 2012 2013 Antal fordon [st] 14 15 15 Bensin [liter] 10 329 7 303 7 187 Diesel [liter] 3 470 6 589 4 471 Energianvändning [kwh] 126 243 129 663 110 091 CO2 från drivmedel [kg] 26 609 22 950 20 572 Körsträcka [km] 133 580 137 530 142 590 Energieffektivitet [kwh/km] 0,95 0,94 0,77 Utsläpp [g CO2/km] 199 167 144 Uppföljning av bränsleförbrukning I kommunen används ett system för tankning av bilar där varje bil har ett eget tankkort avsett att används endast för denna bil. Tack vare denna lösning finns det en bra översikt över den årliga bränsleförbrukningen per fordon. En förutsättning för detta är givetvis att det finns bra rutiner för att efterleva detta system så att rätt bil tankas med rätt kort. Från och med år 2011 ingår även HFABkoncernens fordon i detta system för tankning. Resor i tjänsten med egen bil Körning i tjänsten med privat bil år 2013 uppgår till ca 90 000 kilometer. Detta kan jämföras med den totala körsträckan för ägda och leasade bilar som 2013 var ca 1 100 000 km. Uppgifterna om körning med privat bil i tjänsten för 2009 och 2010 bygger på uppgifter för en av årets månader som sedan skalats upp för att motsvara ett helt år. För 2011, 2012 och 2013 gäller uppgifterna för hela året. Uppgifterna gäller för kommunen exklusive bolagen. Tabell 9, Körsträcka privatbilar Körsträcka [km] 2009 97 310 2010 82 012 2011 82 454 2012 81 274 2013 89 955 Nedan visas körsträcka med privatbil per förvaltning för kommunens anställda. Det körs mest privatbil i tjänst inom sociala sektorn och barn- och utbildningssektorn. Tabell 10 Körsträcka privatbilar per förvaltning. Förvaltning 2012 2013 Barn- o utbildningssektor 40 678 37 660 Kommunledningskansli 3 684 12 853 Kultur o Fritid 7 314 7 475 Miljö- o byggmyndighet 962 1 241 Räddningstjänst 1 628 9 163 Samhällsbyggnadssektor 1 979 1 303 Social sektor 25 029 20 260 Förtroendevalda - 19 483 Totalt 81 274 109 438 Energieffektivisering i Höörs kommun; Uppföljning 2009 2013 Sida 13 av 35

Med kollektivtrafiken inom Skåne Höörs kommun tillhandahåller ett antal kollektivtrafikkort som anställda får använda för resor i tjänsten inom Skåne. I tabellen visas användandet av dessa kort och en kalkyl för vilka effekter det medfört i sänkta kostnader och minskad miljöpåverkan. Antaganden för kalkylen är att en genomsnittlig resa går till Lund, tur och retur. Kalkylkostnad för motsvarande bilresor bygger på att alternativet till resande med kollektivtrafikkort är att resa i privat bil. Uppgifter för 2013 års kollektivresande saknas i denna uppföljning. Tabell 11, Kollektivtrafikresor i tjänsten 2009-2013 Kalkyl resor med kollektivtrafik 2009 2010 2011 2012 Kort utlånat [antal dagar] 765 882 928 951 Kostnad kollektivtrafikkort [kr] 40 650 38 000 41 230 51 830 Kalkylkostnad motsv. bilresor [kr] 189 053 217 967 229 257 234 939 CO 2-utsläpp tågresor [kg CO 2] 0,010 0,012 0,012 0,013 CO 2-utsläpp motsv. bilresor [kg CO 2] 11 084 12 779 13 445 13 778 Besparing [kr] 148 403 179 967 188 027 183 109 Minskade utsläpp [kg CO 2] 11 084 12 779 13 445 13 778 Att använda kollektivtrafikkorten istället för att köra bil har enligt denna kalkyl inte bara varit en bra ekonomisk affär utan också inneburit en besparing av ca 13,8 ton CO 2. Med fjärrtåg och flyg Resor med flyg har ökat kraftigt under 2013 efter att under flera år ha minskat stadigt. Även tågresorna ökade under 2013. Mellan 2009 och 2012 har förändringen från flyg till tåg inneburit en besparing av ca 12,5 ton CO 2. Under 2013 ökade de totala utsläppen från flygresor med nästan 7 ton CO 2. Tabell 12 och Tabell 13 nedan visar att flyg är både mer energikrävande och en större orsak till utsläpp av koldioxid än tåg. Genom att ersätta flygresor med tåg när det är praktiskt möjligt finns det goda möjligheter att minska både energianvändning och koldioxidutsläpp. Tabell 12, Resor med flyg Höörs kommun 2009-2013 Flygresor 2009 2010 2011 2012 2013 Personresor [st] 77 142 46 20 94 Sträcka [km] 131 316 223 560 33 065 10 058 61 615 Energi [kwh] 52 610 86 188 21 492 6 538 40 051 CO2 [kg] 13 941 22 856 5 654 1 565 8 464 Tabell 13, Resor med fjärrtåg Höörs kommun 2009-2013 Tågresor 2009 2010 2011 2012 2013 Personresor [st] 153 155 177 322 427 Sträcka [km] 54 438 61 335 71 195 91 283 96 921 Energi [kwh] 5 444 6 134 7 120 9 128 9 692 CO2 [kg] <0,01 <0,01 0,01 0,01 0,4 Informationen om kommunens resor har erhållits från den resebyrå kommunen använder. Övrig dieselanvändning fiskebåt Ringsjön För att försöka återställa balansen mellan rovfisk och bytesfisk s.k. vitfisk utför Ringsjöns vattenråd uttrålning av vitfisk vilket finansieras av vattenrådets huvudmän (sydvatten AB, Höörs-, Hörbys- samt Eslövs kommun). Dieselanvändningen för detta fiske för 2009 till 2013 framgår av tabellen nedan. Ökningen år 2012 beror till viss del på att fiske detta år även bedrevs i Vallentunasjön i Täby kommun dieselförbrukning för detta bedöms till ca 2 000 liter. Under 2013 har nya trålare införskaffats till Energieffektivisering i Höörs kommun; Uppföljning 2009 2013 Sida 14 av 35

verksamheten. I upphandlingen av dessa båtar har stor vikt lagts vid låg miljöpåverkan och bränsleförbrukning. Tabell 14, Dieselanvändning fiskebåt Ringsjön 2009-2012 Fiske Ringsjön Diesel [liter] 2009 6 211 2010 7 834 2011 9 408 2012 14 490 2013 9 055 Energieffektivisering i Höörs kommun; Uppföljning 2009 2013 Sida 15 av 35

Övrig energianvändning VA-verksamhet Tabellen nedan visar den totala energianvändningen i VA-verksamheten 2009-2013. Totalt användes 3,3 miljoner kwh energi under 2013 där 73 % av energin bestod av el, 24 % av gas och 3 % av olja. Energianvändningen har ökat stadigt sedan 2009. I tidigare års uppföljningar har användningen av olja och gas olyckligt bytt plats vilket har lett till att oljeanvändningen har sett större ut än vad den egentligen har varit. Tabellen nedan har justerat detta för tidigare års statistik. Oljan och gasen används dels till uppvärmning av reningsverkets lokaler och dels till uppvärmning av rötkammaren. Tabell 15, Energianvändning VA-verksamhet 2009-2013 VA-verksamhet El [kwh] Gas [kwh] Olja [kwh] 2009 2 163 000 344 000 139 300 2010 2 323 000 330 000 139 300 2011 2 334 000 420 000 89 550 2012 2 503 000 542 000 105 470 2013 2 445 092 789 000 111 440 Gatubelysning Tabellen nedan visar den totala elanvändningen till gatubelysningen i kommunen. Det har påbörjats ett arbete med att dokumentera kommunens 3 200 belysningspunkter. När detta arbete är färdigställt kan man gå vidare med att utreda möjligheterna till energieffektivisering. Bland annat finns 300 kvicksilverarmaturer kvar som behöver bytas ut senast år 2015. Under året bytte kommunen elleverantör vilket dessvärre har lett till att inga uppgifter för elanvändningen kan fås för 2013. Vid en sammanställning av fakturor för perioden maj 2013 maj 2014 ges en totalkostnad på 1 022 911 kr för inköpt el till gatubelysning. Tabell 16, Elanvändning gatubelysning 2009-2013 Gatubelysning El [kwh] 2009 1 477 000 2010 1 622 000 2011 1 550 000 2012 1 670 000 2013 1 227 493* * Elanvändningen har räknats fram utirån totala elkostnaden med ett antaget elpris på 1,2 kr/kwh. Energieffektivisering i Höörs kommun; Uppföljning 2009 2013 Sida 16 av 35

100 % Fossilbränslefri kommun 2020 Klimatsamverkan Skåne driver satsningen 100 % fossilbränslefritt Skåne 2020 i syfte att kommuner, organisationer, företag och privatpersoner i Skåne ska minska sin klimatpåverkan. De som ansluter sig ska aktivt arbeta för att: Ingen fossil energianvändning i byggnader Inget fossilt bränsle i transporter Ingen användning av fossil el Kommunstyrelsen i Höör antog den 16 maj 2013 utmaningen att bli fossilbränslefri till 2020 (KSF 2013/59). Det finns flera beröringspunkter med övriga mål inom klimat- och energiområdet i kommunen, bl.a. arbetet med energieffektiviseringsstrategin. Status 2013 Detta är inte en heltäckande bild av kommunens miljöpåverkan utan ett första steg att visa hur situationen ser ut, ambitionen är att utveckla uppföljningen och inkludera fler aspekter allt eftersom. Diagrammet nedan visar andel fossil respektive fossilfri energi använd till uppvärmning exkl. el för Höörs kommunägda fastigheter och Höörs fastighets AB (HFAB) samt oljeanvändning till VAverksamheten under 2013. VA-verksamhetens gasanvändning har inte inkluderats då det är oklart hur mycket som används till uppvärmning av fastigheter respektive uppvärmning av rötgaskammare. Uppvärmning - andel fossil energianvändning i byggnader (exklusive el) 15% Fossilbränslefritt Fossilt 85% Diagram 6, andel fossil energianvändning (exkl. el) till uppvärmning för Höörs kommunägda fastigheter och Höörs fastighets AB (HFAB) samt VA-verksamheten 2013. Diagrammet nedan visar andel fossil respektive fossilfri el som används av Höörs kommunägda fastigheter, Höörs fastighets AB och VA-verksamheten. Sedan 2014 köps det enbart in miljömärkt el i kommunen och HFAB. Elanvändning 100% Fossilbränslefritt Fossilt Diagram 7, andel fossil/ fossilfri el i Höörs kommunägda fastigheter, Höörs fastighets AB och VA-verksamheten. Energieffektivisering i Höörs kommun; Uppföljning 2009 2013 Sida 17 av 35

Diagrammet nedan visar hur stor andel av fordonsbränslet till Höörs kommuns personbilar och lätta lastbilar som 2013 var fossilt (89 %) respektive fossilbränslefritt (11 %). År 2012 var den fossilfria andelen 17,3% vilket främst berodde av att det tankades mycket mer Preem Evolution Diesel vilket innehåller ca 20 % inblandad biodiesel som är fossilfri Personbilar och lätta lastbilar som tankas med diesel tankas med antingen konventionell diesel eller Preem Evolution Diesel. År 2013 var 60 % av all tankad diesel konventionell diesel och 40 % Preem Evolution Diesel. Det finns även ett par elbilar i kommunen men dessa ingår dock inte i statistiken då det inte varit möjligt att följa upp deras elanvändning under 2013. Övriga fordon och arbetsmaskiner tankas med bensin eller diesel. Andel fossilfritt fordonsbränsle köpta bränslen till personbilar och lätta lastbilar 11% 89% Fossilbränslefritt Fossilt Diagram 8, Andel fossilt och fossilfritt fordonsbränsle baserat på energiinnehåll som användes till Höörs kommuns personbilar och lätta lastbilar 2013. Energieffektivisering i Höörs kommun; Uppföljning 2009 2013 Sida 18 av 35

Uppföljning mot angivna mål Inom ramen för arbetet med strategisk energieffektivisering har ett antal målsättningar angetts som följs upp i denna årliga rapport. Dessutom redovisas viss uppföljning av andra relevanta mål som satts för kommunen. Projektmål Strategisk energieffektivisering i Höörs kommun Kommunens projektmål är att under perioden 2010-2014 åstadkomma en större förståelse för energieffektiviseringens nytta och väsen på alla nivåer inom kommunen och i dess bolag. Målet är även att en långsiktig energieffektivisering och därmed minskande kostnader åstadkoms. Målen är bland annat att: 1. Åstadkomma en bättre redovisning och uppföljning när det gäller energianvändning och effektivitet 2. Starta processen med att få alla verksamheter och bolag inom kommunen delaktiga i effektivisering, redovisning och uppföljning 3. Att delta i projektet MILOU 2 med målet att införa energieffektivitetsaspekter m.m. i upphandling- och anskaffningsprocesserna 4. Att delta i Energikontorets utvecklingsprojekt och länsstyrelsens nätverksträffar inom projektet 5. Att 2011 till Energimyndigheten redovisa kommunens mål i MWh och procent för år 2014 samt 2020. 6. Att årligen till Energimyndigheten redovisa efterfrågade uppgifter om kommunens totala mängd köpt energi i MWh 7. Att arbeta för ett tankställe för biogas inom kommunen 8. Info och utbildning av beslutsfattare i kommunens administration och bolag. Uppföljning Projektmålen följs upp vid projekttidens slut 2015. Energieffektivisering i Höörs kommun; Uppföljning 2009 2013 Sida 19 av 35

Kommunala mål för Höörs kommun Vision 2025 Höörs kommun är en mötesplats som tar vara på och utvecklar individens kreativitet, där idén om en hållbar utveckling drivits långt och där naturens möjligheter tas tillvara för boende, fritid och företagande. Kommunfullmäktige har arbetat fram en vision för Höörs kommun år 2025, där hållbar utveckling har en framskjuten position. För att konkretisera visionen har fullmäktige också antagit sex strategier (KF 4, 2012-01-25). En av strategierna handlar om hållbar utveckling, vilket formuleras på följande sätt: Hållbar utveckling innebär att vi tänker på miljö, ekonomi och det sociala ansvaret och agerar långsiktigt. Inriktningsmål För att ytterligare konkretisera visionen finns 13 långsiktiga inriktningsmål. (KF 57, 2012-06-13). Av dem är det framförallt två mål som är relevanta för arbetet med energieffektivisering: Mål 9: Vi ska arbeta systematisk för att minska den kommunala verksamhetens negativa miljöpåverkan och medverka till att hela samhället minskar sin negativa miljöpåverkan Mål 13: Höörs kommun ska ha en god ekonomisk hushållning Effektmål De olika nämnderna har brutit ner de långsiktiga målen och formulerat mer kortsiktiga så kallade effektmål för den egna verksamheten. Det finns också sex kommunövergripande effektmål som formulerats av ledningsgruppen. De av kommunens effektmål som anknyter till energianvändning är framförallt följande: Effektmål 6.1: Att busstrafiksystemet 2015 når samtliga handelscentra i tätorten och dess ytterområden Effektmål 6.2: Cykeltrafiken ska öka med 1 % under 2013. Effektmål 11.2: Att effektivisera energianvändningen så att den relativa kostnadsandelen minskar. Effektmålen är antagna i och med antagande av 2013 års budget och uppföljning sker i samband med årsredovisningen. Lokala miljömål Kommunens Lokala miljömål är antagna av kommunfullmäktige i januari 2008. Fem av de lokala miljömålen är relevanta för ämnet energieffektivisering: Mål 1A. Andelen miljöfordon enligt Vägverkets miljöfordonsdefinition vid inköp av fordon till kommunens personbilpark skall för 2009 vara 50 % samt från 2010 100 %. Energieffektivisering i Höörs kommun; Uppföljning 2009 2013 Sida 20 av 35

Mål 1B. Utsläpp av koldioxid/invånare i Höörs kommun ska till 2015, som medelvärde, ha minskat jämfört med basåret 1990. Mål 1C. Minska energiåtgången per m2 i kommunalt ägda och de kommunala bolagens fastighetsbestånd. Mål 1D. Snarast värms samtliga fastigheter som ägs av kommunen och de kommunala fastighetsbolagen upp med förnyelsebar energi. Mål 15E. En ökad del av den använda energin ska baseras på förnyelsebar energi och miljöpåverkan från uppvärmning skall begränsas. Gröna nyckeltal Höörs kommun följer 20 gröna nyckeltal för att mäta miljötillstånd och miljöpåverkan. Nyckeltal 1-16 mäter miljötillståndet i kommunen som geografiskt område, medan nyckeltal 17-20 mäter miljöpåverkan från kommunens egna verksamheter. Nyckeltalen reviderades år 2009. Mer information finns på www.hoor.se. Uppföljning av lokala miljömål Mål 1A kunde inte nås, då vissa fordon och fordonstyper som behövs i verksamheten inte varit möjliga att få som miljöklassade fordon. Ett nytt mål för miljöfordon har angetts i Energieffektiviseringsstrategin. I kommunens gröna nyckeltal mäts andel miljöfordon som en andel av den totala personbilsparken. Mål 1B: Utsläpp av koldioxid/invånare följs inte upp inom ramen för denna uppföljningsrapport, men bör anses vara en övergripande ambition med arbetet. Det gröna nyckeltal som tidigare följde utsläpp av koldioxid/invånare har utgått, eftersom det inte går att få fram tillförlitlig statistik över koldioxidutsläpp per invånare på kommunnivå. Mål 1C, 1D och 15E: Arbete mot målen pågår. I Energieffektiviseringsstrategin har målformuleringarna kring energianvändning i byggnader preciserats och stramats upp. De lokala miljömålen är i behov av revidering. Energieffektivisering i Höörs kommun; Uppföljning 2009 2013 Sida 21 av 35

Mål enligt Energimyndighetens föreskrifter Enligt Energimyndighetens föreskrifter för det statliga stödet för energieffektivisering krävs att kommunen anger målsättningar för kommunens totala verksamhet i totalt använd energi till byggnader och transporter jämfört med basåret 2009. Med hänsyn till detta sätter kommunen följande mål: Tabell 17, Målsättning för köpt energi i byggnader och transporter enligt Energimyndighetens föreskrifter Målsättning för total tillförd energi (basår 2009) Minskning till år 2014 Byggnader 3 % 5 % Transporter 3 % 5 % Minskning till år 2020 Uppföljning av målen sker i samband med den årliga inrapporteringen till Energimyndigheten. Effektmål för byggnader HFAB-koncernen HFAB-koncernen följer målsättningen som satts inom ramen för Sveriges allmännyttiga bostadsföretags (SABO) energiutmaning Skåneinitiativet. Målet som satts inom Skåneinitiativet är: 1. Att minska energianvändningen med 20 % till utgången av år 2016, jämfört med energianvändning år 2007 Målet mäts som normalårskorrigerad energianvändning per kvadratmeter och följs upp i den årliga uppföljningen av detta dokument och genom rapportering till SABO. Målet är ursprungligen tänkt att gälla enbart för bostäder, men HFAB har beslutat att målet skall gälla alla koncernens byggnader. HFAB-koncernen har också som målsättning att fasa ut användning av olja för uppvärmning. Målet är: 2. Senast vid slutet av år 2016 skall alla byggnader som använder olja som primär uppvärmning vara konverterade till förnybart bränsle. 3. Senast vid slutet av år 2020 skall all användning av olja för uppvärmning även för spetsvärme och/eller reservändamål vara ersatt med förnybart bränsle. Status HFAB-koncernens mål år 2013 Mål 1: För HFAB har den normalårskorrigerade energianvändningen per kvadratmeter minskat från 167,5 kwh/m 2 år 2010 till 154 kwh/m 2 år 2013, vilket är en minskning på 8,1 % mellan dessa år. För HBAB har den normalårskorrigerade energianvändningen per kvadratmeter minskat från 163 kwh/m 2 år 2010 till 157 kwh/m 2 år 2012, vilket är en minskning på 3,7 % mellan dessa år. För HIBAB har den normalårskorrigerade energianvändningen per kvadratmeter minskat från 153,5 kwh/m 2 år 2010 till 135,4 kwh/m 2 år 2012, vilket är en minskning på 11,8 % mellan dessa år. Dessa förändringar mellan år 2010 och 2013 får ses som indikationer på utvecklingen mot målet. Enligt målformuleringen ska energianvändningen jämföras med år basåret 2007. Uppgifter om energianvändningen per kvadratmeter år 2007 saknas i denna uppföljningsrapport och därför kan målet för närvarande inte följas upp helt enligt målskrivningen. Mål 2 och 3: HFAB har inga byggnader kvar med olja som huvudsaklig uppvärmningskälla, vilket under 2013 visade sig tydligt i uppföljningen av energianvändningen. Dock finns ett fåtal oljepannor kvar för tillskottvärme vid effekttoppar och/eller som reservaggregat. Energieffektivisering i Höörs kommun; Uppföljning 2009 2013 Sida 22 av 35

Kommunägda byggnader För de kommunägda byggnaderna gäller samma målsättning för energieffektivisering som för HFAB, alltså Skåneinitiativets mål, som är: 1. Att minska energianvändningen med 20 % till utgången av år 2016, jämfört med energianvändning år 2007 Målet mäts som normalårskorrigerad energianvändning per kvadratmeter och följs upp i den årliga uppföljningen av detta dokument. Status, målsättning de kommunägda byggnaderna Mål 1: Energianvändningen per kvadratmeter i de kommunägda byggnaderna har ökat från 81,3 kwh/m 2 år 2009 till 86,7 kwh/m 2 2013, vilket är en ökning på 6,1 %. Under 2013 minskade dock energianvändning per kvadratmeter med 4,5 % jämfört med 2012. Däremot är energianvändningen inte normalårskorrigerad vilket ger att en viss del av förändringen kan bero på skillnader i medeltemperaturer mellan olika år. Effektmål för fordon och transporter Höörs kommun För Höörs kommun är målen att 1. Alla personbilar som köps in eller leasas av kommunen skall vara miljöbilar och andelen bilar som drivs med förnybara drivmedel eller el ska öka. 2. Energieffektiviteten i kommunens fordon ska kontinuerligt förbättras genom inköp eller leasing av bränslesnåla fordon. 3. Andelen förnybara drivmedel och/eller el som drivmedel till personbilar och lätta lastbilar skall öka i den kommunala fordonsparken och utgöra minst 15 % vid utgången av år 2015 och 100 % vid utgången av år 2020. 4. Andelen resor i tjänsten med bil skall minska till förmån för resor med kollektivtrafik i tjänsten. Mål 1; mäts som andel av nyanskaffade bilar som är miljöbilar enligt regeringens definition och bilar som drivs med förnybara bränslen eller el. Mål 2; kan mätas som bränsleförbrukning l/mil, kwh/km alternativt g CO2/km. Mål 3; mäts som andel energi i köpt drivmedel som är förnybart. Mål 4; mäts genom uppföljning av körda kilometer med bil och resor med kollektivtrafik. Målen följs upp i den årliga uppföljningen. Status 2013 mål för fordon och transporter Höörs kommun Mål 1: Alla nya personbilar som köptes in eller leasades till den kommunala fordonsparken år 2013 var miljöbilar. Energieffektivisering i Höörs kommun; Uppföljning 2009 2013 Sida 23 av 35

Mål 2: Tabellen nedan visar den genomsnittliga energieffektiviteten (beräknad förbrukning, blandad körning) i Höörs kommuns personbilar 2009 till 2012. Trenden är särskilt positiv både för personbilarna de lätta lastbilarna. Den stora förändringen för energieffektiviteten för de lätta lastbilarna berodde till stor del av att tre stycken nya elbilar införskaffats vilka sänker totalvärdet väldigt mycket. Tabell 18, Energieffektivitet personbilar 2009-2013 Personbilar Antal (st) CO2-Energi (CO2- utsläpp/km) Energieffektivitet (kwh/100 km) Energieffektivitet, omräknat till liter bensin/100 km 2009 65 173,4 66,0 66,3 2010 65 166,6 63,0 63,7 2011 61 151,7 57,8 58,0 2012 66 133,6 50,6 51,1 2013 66 130,8 48,5 49,9 Källa: Miljöfordonsdiagnos Tabell 19, Energieffektivitet lätta lastbilar, 2009-2013 Lätta lastbilar Källa: Miljöfordonsdiagnos Antal (st) CO2-Energi (CO2- utsläpp/km) Energieffektivitet (kwh/100 km) Energieffektivitet, omräknat till liter bensin/100 km 2009 26 208,2 79,6 78,0 2010 20 199,9 76,4 75,0 2011 21 213,0 81,4 80,7 2012 30 198,6 75,9 74,9 2013 30 169,6 64,8 64,8 Mål 3: År 2013 tankades 2 403 liter E85 vilket motsvarar 1,8 % av energiinnehållet i allt bränsle som använts i personbilar och lätta lastbilar. Andelen E85 har minskat något jämfört med år 2009 då andelen var 2,7 %. Tas hänsyn till låginblandning av förnybart bränsle i de bränslen som tankats blir den totala volymandelen förnybart bränsle 12,3% år 2013. Det är en minskning från 17,3 % för år 2012 vilket framförallt beror av att det har tankats mindre Evolution Diesel under 2013 som består av 20 % förnybart bränsle. Tabell 20, Andel förnybart bränsle 2013 2013 Liter bränsle Förnybar andel [%] Bensin [liter] 11 795 5 % Evolution Diesel* [liter] 23 909 20 % Diesel [liter] 35 727 5 % Etanol [liter] 2 403 82 % Bränsle totalt [liter] 73 834 12,3 % *Preem Evolution Diesel med 20 % förnybart innehåll (10 % vinter, 35 % sommar) Mål 4: Det har inte varit möjligt att följa upp kollektivtrafikresor under 2013. Användningen av kollektivtrafik för resor i tjänsten hade ökat under perioden 2009 till 2012. Körning i tjänsten med privat bil har under 2013 ökat jämfört med 2012. Energieffektivisering i Höörs kommun; Uppföljning 2009 2013 Sida 24 av 35

HFAB-koncernen För HFAB-koncernen gäller följande antagna policy som rör fordon och transporter. Fordonspolicy med användarinstruktioner Antagen av styrelsen i HFAB, HBAB och HIBAB den 2011-09-15 Rese- och representationspolicy Antagen i styrelsen för HFAB, HBAB och HIBAB 2012-02-23 I dessa policydokument anges riktlinjer med fokus på bland annat miljöpåverkan, ekonomi och säkerhet vid resor och transporter. Dessutom finns riktlinjer om vilka fordon som skall köpas eller leasas. Fordonspolicy med användarinstruktioner Enligt fordonspolicyn ska anskaffning av nya fordon föregås av en behovsanalys som visar vilken typ av fordon som bäst möter behovet. Om behovsanalysen visas på behov av (nya) fordon så gäller följande riktlinjer för vilken typ av fordon som ska väljas: I första hand ska miljöbil väljas, i annat fall ska det nya fordonet ha en bränsleförbrukning som är 10 % lägre än det fordon som ersätts. Med miljöbil menas fordon som klarar kraven i regeringens definition. I första hand ska fordon som drivs med förnybara bränslen väljas, biogas, etanol eller elhybrid. I andra hand väljs etanol (E85) och diesel med partikelfilter och i sista hand bensin, under förutsättning att tankstation finns där verksamheten bedrivs. Fordonspolicyn beskriver också följande prioritering av transportmedel vid resor i arbetet. I första hand ska bilpoolen användas eller bolagets cykel om resan understiger fem kilometer. Tjänsteresa med egen bil ska godkännas i förväg av närmsta chef och ersättningen följer kollektivavtalet. Rese- och representationspolicy I policyn för resor och representation finns bland annat följande formulering om prioritering av färdsätt vid resor i arbetet. Vid tjänsteresa ska det färdsätt väljas som med hänsyn till restid, miljö och total kostnad är mest effektivt. Ett av de övergripande målen i HFAB är att minska miljöpåverkan därför ska hänsyn till miljön prägla valet av resealternativ. Energieffektivisering i Höörs kommun; Uppföljning 2009 2013 Sida 25 av 35

Effektmål för övrig energianvändning Gatubelysning För energianvändning (el) i gatubelysning är målet att: 1. Den totala årliga elanvändningen i gatubelysning minskar under perioden från och med år 2009 till och med år 2014. Målet kan om möjligt med fördel mätas som elanvändning (kwh) till gatubelysning per totalt antal ljuskällor per år. Alternativt kan målet mätas enbart som total årlig elanvändning till gatubelysning. Målet följs upp inom ramen för den årliga uppföljningen av denna strategi. Status 2013: Då kommunen under året har bytt leverantör har det inte varit möjligt att få ut uppgifter för energianvändningen för 2013. Uträkningen utifrån totalkostnaden för inköpt el var för perioden maj 2013- maj 2014 1 022 991 kr, det är dock svårt att utifrån denna uppgift räkna ut elanvändningen. Den årliga elanvändningen till gatubelysning hade ökat med ca 13 % från 2009 till 2012. VA-verksamhet 1. Den totala årliga elanvändningen i VA-verksamheten minskar under perioden från och med 2009 till och med 2014. Målet kan, om möjligt, med fördel mätas i förhållande till verksamhetens omfattning t.ex. som total årlig elanvändning per årlig mängd levererat dricksvatten och årlig mängd behandlat avloppsvatten. Alternativt kan målet mätas enbart som total årlig elanvändning i VA-verksamheten. Status 2013: Den årliga elanvändningen i VA-verksamheten har ökat med ca 13, % från 2009 till 2013. Under 2013 minskade dock elanvändningen jämfört med 2012. Energieffektivisering i Höörs kommun; Uppföljning 2009 2013 Sida 26 av 35

Åtgärdsarbetet Åtgärder enligt förordning (2009:893) Enligt Energimyndighetens föreskrifter för statligt stöd till energieffektivisering skall kommunen åta sig att genomföra minst två av de åtgärder som finns beskrivna i förordning (2009:893) om energieffektiva åtgärder för myndigheter. Energieffektiva åtgärder för myndigheter enligt (2009:893) är: 1. utnyttja finansieringsinstrument för energibesparingar, däribland avtal om energiprestanda, där mätbara och förutbestämda energibesparingar ställs som krav, 2. köpa in utrustning på grundval av förteckningar som Statens energimyndighet tillhandahåller och som innehåller energieffektiva produktspecifikationer för olika kategorier av utrustning, 3. köpa in utrustning med effektiv energianvändning i alla lägen, även i viloläge, 4. byta ut eller modifiera befintlig utrustning med den utrustning som avses i 2 och 3, 5. utnyttja energibesiktningar och genomföra rekommendationerna i dessa, eller 6. köpa in eller hyra energieffektiva byggnader eller delar av dessa, eller vidta åtgärder för att göra byggnader som myndigheten redan äger eller hyr mer energieffektiva. Höörs kommun har valt att genomföra åtgärd 2 och 4 under stödperioden. Status åtgärd 2 och 4 I Höörs kommun finns en inköpsgrupp med representanter från varje sektor. Gruppen samordnas av kommunens inköpssamordnare. Många av de större upphandlingarna görs i samverkan med en grupp av sex kommuner i närområdet. Under 2013 gick kommunen med i projektet MILOU 2 som ett led i arbetet kring miljöanpassad upphandling. För upphandling av fordon har kommunen tillsammans med de andra kommunerna i samverkansgruppen utarbetat en särskild upphandlingsmodell. Modellen bygger på att man har tecknat ett flerårigt ramavtal med fem fordonsleverantörer. En årlig avropsförfrågan går till dessa leverantörer som har att möta krav på fordonsstorlekar, energieffektivitet och drivmedel. Detta gynnar möjligheterna att för kommunen att kunna anskaffa miljövänliga och energieffektiva fordon på en marknad i snabb förändring. Konkurrensutsättningen under 2012 har gett möjlighet att köpa fyra elbilar. Energieffektivisering i Höörs kommun; Uppföljning 2009 2013 Sida 27 av 35

Handlingsplanens åtgärder status 2013 1.1 Samverkan Att i tillämpliga delar av arbetet samverka med andra kommuner och/eller organisationer för att utbyta erfarenheter, lära av varandras styrkor och jämföra arbetssätt och resultat i arbetet med energieffektivisering. 2011-2014 Arbetsgruppen Kunskapsutbyte och synergieffekter av aktiva samarbeten. Deltagande i nätverksträffar, kommunövergripande samarbetsprojekt, eller liknande. Antal (och beskrivning av de) samverkansformer som kommunen är aktiv inom. Status: pågående Exempel på former för samverkan EE-nätverket (Nätverket för energieffektivisering i skånska kommuner och landsting) som är ett nätverk där de flesta skånska kommuner och Region Skåne ingår. EE-nätverket drivs av Länsstyrelsen i Skåne och Energikontoret Skåne i samverkan. Höörs kommun deltar i nätverkets aktiviteter, såsom nätverksträffar, workshops och utbildningar. HBAB deltar i Skåneinitiativet som är en ambitiös energieffektiviseringssatsning och ett nätverk inom SABO. Genom Kommunförbundet Skåne bedrivs ett antal nätverk för kommunala fastighetschefer, tekniska chefer och VA-chefer där kommunen deltar. Kommunen deltar i arbetet med Skånes färdplan för biogas och kommer under de närmaste åren bidra med insatser för att underlätta kunskap om biogaspotentialen i kommunen samt etablering av tankställen i kommunen. Syftet är att bl.a. att minska fossilenergiberoendet. Många av de större upphandlingarna görs i samverkan med en grupp av sex kommuner i närområdet. 2.1 Energiuppföljning byggnader Åstadkomma en bättre uppföljning av energianvändning i kommunens och de kommunala bolagens byggnader, med en detaljering som tillåter att visa den specifika energianvändningen för varje byggnad årsvis. Start 2011 HFAB, teknisk sektor samt kommunens fastighetsstrateg var för sig Bättre uppföljning av energianvändningen i byggnaderna. Identifiering av vilka byggnader som har högst specifik energianvändning samt högre medvetenhet kring förändringar i byggnaderna över tid. Redovisning av specifik energianvändning per byggnad årsvis. Status: Genomförd HFAB-koncernen har bra tekniska system för energiuppföljning av sina byggnader. Energieffektivisering i Höörs kommun; Uppföljning 2009 2013 Sida 28 av 35

2.2 Fossilbränslefri uppvärmning Utreda möjligheten att konvertera kommunala byggnader som värms med fossila bränslen till uppvärmning från förnybara energikällor. Start 2011 HFAB samt teknisk sektor var för sig Minskad miljöpåverkan från uppvärmning samt ökad energieffektivitet i kommunala byggnader. Redovisningen av tidplan för konvertering av de byggnader som i dagsläget värms med fossila bränslen samt uppföljning av genomförda konverteringar. Status: pågående Inga byggnader i HFABs fastighetsbestånd har längre olja som huvudsaklig uppvärmning, vilket för första gången visade sig tydligt i den årliga energiuppföljningen. För kommunens fastigheter har det dock upptäckts att fastigheten Förrådet 4 använder olja till uppvärmning, något som inte varit känt vid tidigare uppföljningar. 2.3 Kommunikation och information till verksamheter I de kommunala verksamhetslokalerna kommunicera uppgifter om aktuell energianvändning till byggnadernas verksamheter. Informationen om byggnadens energianvändning bör utformas på ett lättförståeligt och informativt sätt och gärna kompletteras med energispartips. Kan kombineras med åtgärd 4.2. Tidplan Start 2012 Ansvarig för Kommunförvaltni ngen genom kommunens fastighetsstrateg Förväntat resultat Bättre ömsesidig förståelse mellan fastighetsägare och hyresgäst. Bättre kunskap hos hyresgäster om byggnadernas energianvändning och den egna möjligheten att påverka. Status: pågående Åtgärden kommer bland annat att genomföras i samband med HFAB:s kundmöten med sina hyresgäster. Redovisning av genomförda informationsinsatser, samt eventuell utvärdering och andra noterade följdeffekter. 2.4 Tekniska effektiviseringsåtgärder Genomföra besiktningar av de kommunala byggnaderna för att identifiera möjliga tekniska energieffektiviseringsåtgärd er. Besiktningarna bör genomföras i en prioritetsordning där byggnader med högst specifik och faktisk energianvändning utförs först. Möjliga tekniska åtgärder att genomföra kan vara uppvärmnings- och ventilationsåtgärder, åtgärder inom belysning samt lokal tillförsel av energi exempelvis solenergi. 2011-2014 HFAB samt teknisk sektor var för sig Identifiering av energieffektiviserings åtgärder som kan minska energianvändningen och ge lönsamhet enligt LCCberäkning. Resultat av energibesiktigningar samt utvärdering av specifik energianvändning före och efter åtgärd, samt övriga erfarenheter från energibesiktningar och genomförda åtgärder. Energieffektivisering i Höörs kommun; Uppföljning 2009 2013 Sida 29 av 35

Status: pågående HFAB arbetar kontinuerligt med energieffektiviseringsåtgärder, under 2012 gjordes en prioriteringsordning för av energieffektiviseringsåtgärder HBABs samtliga fastigheter utifrån den kartläggning som tidigare genomförts. Under 2013 har det projekterats för solcellsanläggningar på tre av HFABs fastigheter och anläggningarna planeras att komma på plats under 2014. 2.5 Utbildning av driftpersonal Genomföra utbildning för personalen som ansvarar för driften av de kommunala byggnaderna. 2011-2014 HFAB samt teknisk sektor Bättre drift av byggnaderna och förbättrad arbetsmiljö för personalen. Utvärdering efter genomförda utbildningsinsatser, samt eventuella följdeffekter i form av identifierade energibesparingar. Status: pågående HFAB har genomfört förändringar i organisationen för att förbättra sitt energiarbete, med bland annat tillsättning av en ny energiansvarig och en vaktmästare som blivit drifttekniker som utbildats inom bland annat styr- och reglerteknik. 2.6 Kommunen som aktiv hyresgäst I de lokaler eller byggnader som kommunen hyr av externa fastighetsägare (ej HFAB) samverka med fastighetsägaren för att verka för att byggnaden är så energieffektiv som möjligt. Start 2012 Kommunförvaltni ngen genom kommunens fastighetsstrateg Tydliggöra kommunens roll som hyresgäst i syfte att både veta vad man betalar för, och om möjligt bidra till sänkt energianvändning. Redovisning av genomgång av kommunalt hyrda lokaler, samt beskrivning av upprättad dialog. Status: Ej påbörjad under 2013. 2.7 IT-åtgärder Utreda möjligheten att minska elanvändningen i ITutrustningen och därtill tillhörande installationer såsom kylning av datorrum och serverhallar. Utredningen bör fokusera på både tekniska åtgärder såväl som beteenderelaterade åtgärder. Start 2012 Kommunförvaltni ngen i samverkan med arbetsgruppen Höjd medvetenhet om energianvändning i IT-utrustning, samt i förlängningen sänkt energianvändning. Redovisning av genomförd utredning samt plan för av åtgärder. Status: Ej påbörjad under 2013. Energieffektivisering i Höörs kommun; Uppföljning 2009 2013 Sida 30 av 35

3.1 Samordnad fordonshantering Arbeta för att uppnå en bättre och mer samordnad uppföljning av de kommunala fordonens bränsleförbrukning och körda kilometer, med en detaljering som tillåter att visa antal körda kilometer och bränsleförbrukning och bränsletyp per fordon, årsvis. 2011-2014 Bilansvarig samt HFAB Bättre uppföljning av vilka fordon som finns, samt körsträckor och bränsleförbrukning Redovisning av körsträckor och bränsleförbrukning per fordon, årsvis. Övriga effekter i form av eventuella identifierade effektiviseringsåtgärder. Status: pågående Ett kontinuerligt förbättringsarbete pågår för att förbättra rutiner för uppföljning av bränsleförbrukningar och körsträckor. Sedan 2011 ingår HFAB-koncernens fordon i kommunens tankkort-system vilket ytterligare förenklar och förbättrar uppföljningen. 3.2 Rese- och mötespolicy Upprätta en rese- och mötespolicy för kommunen (och de kommunala bolagen), i syfte att minska energianvändning och negativ miljöpåverkan från resor, samt att i möjlig mån ersätta eller komplettera fysiska möten med telefon-/videomöten. Därefter arbeta för ett brett av policyn. Start under 2011 Personalkontoret och HFAB var för sig Minskad miljöpåverkan och minskade kostnader för resor och möten. Redovisning av antagen policy samt uppföljning av hur den förankras och efterlevs i hela kommunorganisationen. Antal telefon- och videomöten, samt förändrade resmönster. Status: Genomförd Under 2013 togs en nya rese- och mötespolicy fram för kommunen. Arbetet skedde i samverkan med ett antal andra kommuner inom ramen för ett projekt som samordnas av Hållbar Mobilitet Skåne. En workshop anordnades av Energikontoret Skåne och Hållbar Mobilitet Skåne under hösten 2013 för kommunens ledningsgrupp där material till den nya policyn diskuterades. Den nya policyn antogs i kommunstyrelsen 14 november 2013. HFAB-koncernen har antagit en rese- och representationspolicy som anger tydliga riktlinjer för företagets resor. Se beskrivning av HFAB:s policydokument i målkapitlet i denna rapport. Energieffektivisering i Höörs kommun; Uppföljning 2009 2013 Sida 31 av 35