Psykiatri 2 Samhällsbaserad psykiatri



Relevanta dokument
Studiehandledning till. Psykiatri 2, Sanoma Utbildning. Författare: Inger Andersson Höglund, Britt Hedman Ahlström

Daniel N. Sterns teori om barnets självutveckling

Validand och valideringshandledare

PSYKIATRI. Ämnets syfte

Validand och valideringshandledare

Studiehandledning till Psykiatri av Inger Andersson Höglund, Britt Hedman Ahlström Bonnier Utbildning.

Studiehandledning för kursen Samhällsbaserad psykiatri, 100 poäng. Författare: Inger Andersson Höglund och Britt Hedman Ahlström.

Validand och valideringshandledare

APL-plats: Period: 2014, vecka 3-7. Psykiatri 2, 200 poäng. Den arbetsplatsförlagda utbildningen ska behandla följande centrala innehåll i kursen:

APL (ARBETSPLATSFÖRLAGT LÄRANDE)

Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande.

Vård- och behandlingshem Behandling och rehabilitering av psykiskt sjuka och/eller psykiskt funktionshindrade vid vård- och behandlingshem

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 )

Centralt innehåll i kursen Psykiatri 2

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp. Tentamenskod: Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare

Kurs: Psykiatri 2, 200p Bedömningsunderlag APL

Delmål - Kompetenskrav - Kursförslag (rev ) SOSFS 2015:8 BUP. Delmål SOSFS 2015:8. Kurs. SOSFS 2008:17 14, 16, 17 Den specialistkompetenta

Totalt antal poäng på tentamen: Max: 59p För att få respektive betyg krävs: 70% =G: 41p 85% = VG:50p

Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT

Validering i Sörmland

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd?

Ansvarsfördelning och konsultationer mellan primärvård och specialistpsykiatri. Ulf Svensson, chefläkaravdelningen

Formulär för prestationen kring tvångsvård och tvångsåtgärder

Formulär för prestationen kring tvångsvård och tvångsåtgärder

Motiv för tvångsvård i barn- och ungdomspsykiatrin i Sverige

APL-plats: Kurser: Psykiatri 1 & Vård- och omsorgsarbete 2. Den arbetsplatsförlagda utbildningen ska behandla följande centrala innehåll:

SIP - vad är det som är speciellt inom psykiatrin?

Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk

LANDSTINGET I VÄRMLAND

Lagstiftning rörande missbruksområdet

Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida)

Vad kan psykiatrin göra?

Specialpedagogik 1, 100 poäng

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp. Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida) Kurs: Kod:

Provmoment: TENTAMEN Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: GSJUK16vA samt tidigare kurser.

Behandling vid samsjuklighet

När vänder du dig till vårdcentralen? Vad är uppdraget? Charlotte Barouma Wästerläkarna. Krav och Kvalitetsboken (KoK boken)

Skandinaviens Akademi för Psykoterapiutveckling AB

Familjer med barn och unga med psykisk ohälsa

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Missbruk beroende och psykiatrisk samsjuklighet

Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin

Psykiatrisk tvångsvård

Delmål - Kompetenskrav - Kursförslag ( ) SOSFS 2015:8 BUP. Kompetenskrav. Delmål SOSFS 2015:8. Delmål SOSFS 2008:17

Kursutvärdering / Kursrapport

Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT

Psykiatrisk tvångsvård. Information till dig som vårdas enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård.

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi

Psykiatrisk tvångsvård. Ingrid Thernfrid Chefsöverläkare September 2012

Psykiatrisk tilläggsproblematik hos unga vuxna med autismspektrumtillstånd

Elevens namn:... Kurs/klass:... År: Veckor. Lärare i kursen:... Tel.nr.. Praktikplats:... Handledare:... Tel.nr.

Denna broschyr är till för Dig som är psykiskt långtidssjuk eller psykiskt funktionshindrad och Dina närstående. PERSTORP

Sahlgrenska akademin: Kurs i Psykiatri 21/ / Vecka 47 / Kursvecka 1

Grunden en kompetensutveckling för Dig som arbetar inom den kommunala socialpsykiatrin, inom IFO och inom den vuxenpsykiatriska specialistpsykiatrin

* OBS! Faktablad som inte ingår i denna lista skrivs ut från infotekets webbsida

Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar

Dina rättigheter som patient inom psykiatrisk tvångsvård

Implementering rekommendation. Utredning. nationellasjalvskadeprojektet.se

Hur kan vi arbeta för att skapa en mer sammanhållen vård och omsorg? Stockholm 3 april 2019 Zophia Mellgren

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 3,5 hp. Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida)

Bilaga 1. Ansvar för boende, sociala insatser och hälso- och sjukvård i andra boendeformer än ordinärt boende

Varför bältar vi så mycket?

Akut psykiatri. Maria Holstad. överläkare, specialist i psykiatri. Allmänpsykiatriska kliniken Akademiska sjukhuset Uppsala

Habilitering inom BUP. Maria Unenge Hallerbäck Överläkare, med dr Landstinget i Värmland

Den komplexa patienten inom primärvård och psykiatri

Målbeskrivningen i Rättspsykiatri, Svenska Rättspsykiatriska Föreningens rekommendationer version

uidenpsykiatriguidenp

Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl

Inledning

LPT. Dina rättigheter under tvångsvård. Om barns rättigheter i vården och LPT, lagen om psykiatrisk tvångsvård

* OBS! Faktablad som inte ingår i denna lista skrivs ut från infotekets webbsida

* OBS! Faktablad som inte ingår i denna lista skrivs ut från infotekets webbsida

Akutpsykiatrisk vård. 8 9 februari 2012, Stockholm

PSYK - 3 fall - 30 p - 2 tim. Fall l. lo poäng. 3 delar- lo delfrågor. Man24år. Kod: Klinisk medicin V

Socialpedagog / Behandlingspedagog med interkulturell profil

Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa?

Ett nationellt perspektiv på samverkan vid utskrivning från sjukhus

Vård- och Omsorgsutbildning - Kursbeskrivningar

Samverkansöverenskommelse om personer med psykisk funktionsnedsättning, psykisk ohälsa i Kronobergs län

Kompetensutveckling på Nova Högskolecentrum För personal inom kommunpsykiatrin Hösten 2011

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Masterprogram i vård- och stödsamordning med inriktning kognitiv beteendeterapi

Svar på interpellation 2013:19 av Thomas Eriksson (MP) om vård av barn med svår psykisk ohälsa

Personcentrerad psykiatri i SKL:s handlingsplan

Lever du nära någon med psykisk ohälsa?

Sektorsrådet inom Vuxenpsykiatri. Diagnos-/besvärs-/sjukdoms-/patientgrupper

Missbruk beroende och psykiatrisk samsjuklighet

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård.

Länsgemensam vårdöverenskommelse Primärvård och Psykiatri

Bipolär sjukdom Den suicidnära patienten bemötande & bedömning av suicidrisk. Fördjupad kunskap Behandlingsmetoder Medicinering

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom. 3 högskolepoäng. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student)

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna

Misa Fridhemsplan. Markus, 31 år. När är man redo att arbeta?

KURSPLAN. Skandinaviens Akademi för Psykoterapiutveckling AB

Lagstiftning kring samverkan

Kurser föreläsningar & konferenser

Svenska Rättspsykiatriska Föreningens rekommendationer, version Delmål 1 Metoder för lärande Uppföljning Rekommendationer

Bipolär sjukdom. Läs- och länktips. Böcker. Sjukhusbiblioteket/PIL

1. Syfte och omfattning. 2. Allmänt. Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(5)

Arbets- och ansvarsfördelning mellan primärvården och psykiatrin

Transkript:

Psykiatri 2 Samhällsbaserad psykiatri Studiehandledning:Psykiatri2/Samhällsbaserad KOMVUX, Period 2, VT 2014 Stadsmissionens skola, Stockholm Lärare: Malin Eriksson: eriksonmalin@hotmail.com: malin.urkund.smg@analys.urkund.se mobil: 0708-715861: blogg: maline.moobis.se 1

Planering Psykiatri 2 samt samhällsbaserad psykiatri, Period 2, 2014 (med reservation för förändringar, jag kommer med planering för samhällsbaserd psykiatri lite längre fram) Vi håller till i sal/rum 140 om inte annat uppges. v. 12 tisdag 18/3, kl. 13-16.30. Kursintroduktion föreläsning kap. 1 teorier, modeller, utvecklingspsykologi och förbereder kap. 2 utdelning av uppgift. v. 12 onsdag 19/3 kl. 10.00-13.00. Föreläsning kap. 2 Barn och ungaohälsa. LVU. V.12 ÅNGESTLOPPET! (om ni vill så är vi där ett gäng) Vi ses klockan 13 vid fontänhuset/götgatsbacken. Kl.14.00 springer/går/kryper den som vill loppet. v. 13 måndag 24/3 kl. 12-15. kap. 12. Psykiatrisk behandling Muntlig redovisning i klassrummet. Vi jämför och diskuterar föroch nackdelar, tittar på diagnossystem och skattningar.dsm,icd,had;can,madrs mfl v. 13 tisdag 25 /3 kl. 13-16. kap. 3 fobi/ångest v. 13 Onsdag 26/3 kl. 12-15.00 kap. 7 & 8 Psykos/ personlighetsstörning v. 14 Tisdag 1/4 kl. 12.30-14.30 salsskrivning psykoser. v. 14 Onsdag 2/1 kl. 12.00-15.00, salsskrivning tvång, fobi, personlighetsstörningar. v. 14 torsdag 3 / 4 kl 9-11 OBS! SAL 154. kap 9 & 10 substansberoende/lvm Lärare: Malin Eriksson: eriksonmalin@hotmail.com: malin.urkund.smg@analys.urkund.se mobil: 0708-715861: blogg: maline.moobis.se 2

v. 15 Måndag kl. 09.00-12.00, Sal 120. Kurs motiverande samtal. MI v. 15 Tisdag kl. 09.00-12.00. sal. 120. Kurs motiverande samtal. MI v. 15 stor studiedag i eskilstuna v. 15 ( Fredag kl. 09.00-12.00 sal 120, Eventuellt Kurs motiverande samtal. MI ) examination,muntligt substansberoende/lvm. Kan flyttas till fredagen eventuellt. Återkoppling Mi v. 16 v.16 tisdag den 15e kl. 10.00. Marie Franzén Studiebesök Nacka Trauma kapitel.4. PTSD.- se planeringen Se veckoplaneringen. GLAD påsk!!! v. 17 tisdag kl. 12-15, kl 12-15 Återkoppling mi, vi diskuterar trauma, PTSD samtal och kommunikation, professionalism kapitel 15(psyk 2) kapitel 5 (sam). Kunskapskontroll. v. 17 onsdag kl 9-12,. Lagar (LPT, ÖPT, LRV, LVU, LVM, ) /instuderingsfrågor, v.17 torsdag 9-11 SAL: 154. Redovisning om ADHD, ASPERGER; AUTISM(ppt,rollspel,film etc) ev. suicid och depression kap.5& 6 v. 18 tisdag 29/ 4, kl. 12-15 Salskrivning lagar v. 18 onsdag 30/4, kl. 10-12. avslut psyk 2, genomgång repetition, film? Lärare: Malin Eriksson: eriksonmalin@hotmail.com: malin.urkund.smg@analys.urkund.se mobil: 0708-715861: blogg: maline.moobis.se 3

KURSSTART v. 19 Måndag- samhällsbaserad inleds- Historik, psykiatrireformen, psykiatriutredningen. Kapitel 1. V.19 Tisadag- Stigmatiesering. Kapitel 2. Föreläsning,utdelning av uppgift. V.19 onsdag den 7e- vi drar till Säter. Heldag. v.20 tisdag kapitel 3 (samhällsbok) kapitel 14 (psykiatri 2) rehabillitering och återhämtning (individuell uppgift) v.20 onsdag, kapitel 4 (sam) kapitel 13 (psyk 2) hjälp och stöd, lagar v.21 tisdag, redovisning stigmatisering/inskick individuell uppgift. v.21 onsdag föreläsning.självmord? v.22 tisdag, samverkan, förbättrings arbete kapitel 7 & 8 samt kapitel 16 (psyk 2) vi diskuterar radioprogrammet. v.22 onsdag avslut, genomgång APL/APL Rapport., happy summer!!! Gymnasiearbete? Studiebesök-Eventuellt drar vi till säter Snacka med fountainhouse Så snart veckodag och lektionssal är klara återkommer vi med information om detta. Litteratur: Andersson Höglund, I. & Hedman Ahlström, B. (2014) Psykiatri 2. Samoma utbildning AB. Stockholm. Andersson Höglund, I. & Hedman Ahlström, B. (2012) Samhällsbaserad psykiatri. Sanoma utbildning AB. Stockholm. Bra internetsidor: www.vardguiden.se Lärare: Malin Eriksson: eriksonmalin@hotmail.com: malin.urkund.smg@analys.urkund.se mobil: 0708-715861: blogg: maline.moobis.se 4

www.socialstyrelsen.se www.psykologiguiden.se Lärare: Malin Eriksson: eriksonmalin@hotmail.com: malin.urkund.smg@analys.urkund.se mobil: 0708-715861: blogg: maline.moobis.se 5

Kunskapsmål För psykiatri 2 och samhällsbaserad psykiatri Kunskaper om lagar och andra bestämmelser som styr verksamhetsområdet samt förmåga att arbeta efter dessa i praktisk verksamhet. Kunskaper om olika psykiska funktionsnedsättningar samt förmåga att tillämpa dessa kunskaper i praktisk verksamhet. Kunskaper om omvårdnads- och omsorgsprocessens olika steg och innehåll vid olika psykiska funktionsnedsättningar samt förmåga att tillämpa dessa kunskaper i praktisk verksamhet. Förmåga att möta och kommunicera med patienter, brukare och närstående på ett respektfullt, lyhört och empatiskt sätt samt förmåga att reflektera över sitt eget förhållningssätt i mötet med dem. Förmåga att med kreativitet och initiativförmåga medverka i vårdens, omsorgens och omvårdnadens förbättrings- och kvalitetsarbete utifrån evidensbaserad kunskap. Kunskaper om hur ett väl utvecklat samarbete med olika huvudmän, yrkesgrupper och närstående påverkar patienters och brukares återhämtning positivt. Kunskaper om den samhällsbaserade psykiatrins olika stödåtgärder i arbetet med patienter och brukare som är i behov av återhämtning. Lärare: Malin Eriksson: eriksonmalin@hotmail.com: malin.urkund.smg@analys.urkund.se mobil: 0708-715861: blogg: maline.moobis.se 6

Del 1, vecka 12-18 VECKA 12 Fokusområde: kapitel 1 & 2 Teorier, modeller, utvecklingspsykologi, barn- och ungas häls/ohälsa, LVU. Kapitel 1- teorier, modeller, utvecklingspsykologi 1. Läs om de olika förklaringsmodellerna i boken. Beskriv översiktligt vad begreppen betyder och innebörden av dem: Utvecklingsteorier Psykodynamisk Socialpsykologisk Kognitivt Inlärningspsykologiskt Medicinsk-biologiskt Stress-sårbarhet. Lärare: Malin Eriksson: eriksonmalin@hotmail.com: malin.urkund.smg@analys.urkund.se mobil: 0708-715861: blogg: maline.moobis.se 7

2. Läs fallet nedan om den 18- årig flickan. Fundera över vilken/vilka förklaringsmodeller du anser vara den/de bästa i det här fallet. Motivera varför du inte väljer den/de andra. Anna Anna en 18-årig flicka kommer till psykiatriska kliniken för att hon sedan ett år fått allt svårare av att åka buss samt av att sitta i rum med dörren stängd. Detta har bl. a medfört att hon slutat skolan och att hon fått lov att flytta till en släkting, som bor så att hon kan ta sig till arbetet från bostaden utan att åka buss. Hemförhållandena förefaller bra. Hon har fått psykofarmaka, vilket dock inte har haft någon effekt. Flickan är själv endast inställd på att få bort symtomen och kan inte motiveras att tala om sig själv. Hon tycker att allting är bra, bara symtomen vore borta. Kapitel 2 psykisk ohälsa hos barn, ungdomar och unga vuxna/lvu Läs om Adam och Jane på s. 31. Beskriv inom vilka psykiatriska verksamheter Adam och Jane kan få behandling, stöd och annan hjälp. Om du var personal inom dessa verksamheter hur skulle du då hjälpa och bemöta Adam, Jane och deras närstående. 1) Förklara/reflektera kring orsaker till barns psykiska ohälsa? Lärare: Malin Eriksson: eriksonmalin@hotmail.com: malin.urkund.smg@analys.urkund.se mobil: 0708-715861: blogg: maline.moobis.se 8

2)Vilka störningar/funktionsnedsättningar är vanligast förekommande då det gäller barn och unga? Varför? Koppla de du kan till samhällsklimat. 3)Vad är föräldrars skyldigheter enligt föräldrabalken? 4) Vad säger HSL om barn till föräldrar som lider av psykisk ohälsa? Lärare: Malin Eriksson: eriksonmalin@hotmail.com: malin.urkund.smg@analys.urkund.se mobil: 0708-715861: blogg: maline.moobis.se 9

5) Vad är LVU? 6) Googla ungdomar psykiska ohälsa, välj, öppna och 4 artiklar ni fick träffar på och skriv kort ned vad de handlar om. Vilken sorts ohälsa skrivs det om? Nämns orsaker? 7) Vilka stödverksamheter/organisationer finns det i samhället för barn och unga till föräldrar med psykisk funktionsnedsättning och missbruksproblematik? Ge minst tre exempel och beskriv översiktligt dessa. Lärare: Malin Eriksson: eriksonmalin@hotmail.com: malin.urkund.smg@analys.urkund.se mobil: 0708-715861: blogg: maline.moobis.se 10

Uppgift Ätstörningar Följ en/flera veckotidningar i några dagar. Hur mycket skrivs det om mat, bantningsmetoder etc. Om ni har en kompis med uppenbara fysiska besvär som är relaterat till ätstörning. Hen vägrar söka hjälp. Vad gör ni? Kan man tvinga en person att söka hjälp? Prova bläddra i veckorevyn/solo (någon av tjejtidningarna - Vad ligger fokus på? Vi diskuterar och går detta nästa gång vi ses. Lärare: Malin Eriksson: eriksonmalin@hotmail.com: malin.urkund.smg@analys.urkund.se mobil: 0708-715861: blogg: maline.moobis.se 11

VECKA 13 Kunskapsmål: Orsak, symtom, skattningsinstrument, behandling, vård och omsorg, omvårdnad, rehabillitering, återhämtning vid mindre vanliga psykiska funktionsnedsättningar. Fokusområde: Kapitel 12, 3 & 7,8 Psykiatrisk behandling, ångest, tvång, fobier, personlighetsstörningar, psykoser, psykiatrisk omvårdnad och omsorg. Psykiatrisk omvårdnad utgår från personens beskrivning av sina problem. Den som arbetar med omvårdnad har ett stort personligt ansvar att förmedla det som uppfattas som ohälsa och tecken på sjukdom. Kapitel 12 - psykiatrisk behandling. Muntlig redovisning i klassrummet. Vi jämför och diskuterar för- och nackdelar, tittar på diagnossystem och skattningar. 1. Madde redogör för farmakologisk behandling, ECT och ljusterapi. 2. Nina redogör för beteendeterapeutiska, kognitiva och psykodynamiska behandlingsmetoder. Kapitel 3 tvång, fobi, ångest. Centrala begrepp: Tvångssyndrom, Panikångest, Generaliserad ångest, Fobier, Terapi, Kognitiv terapi, Försvarsmekanismer Tvångssyndrom Fobi Ångest Lärare: Malin Eriksson: eriksonmalin@hotmail.com: malin.urkund.smg@analys.urkund.se mobil: 0708-715861: blogg: maline.moobis.se 12

Vad är en försvarsmekanism? Hur skulle du koppla samman försvarsmekanismer med fobi? Lärare: Malin Eriksson: eriksonmalin@hotmail.com: malin.urkund.smg@analys.urkund.se mobil: 0708-715861: blogg: maline.moobis.se 13

Kapitel 7 & 8- Psykoser, personlighetsstörningar Centrala begrepp: Psykisk störning, Psykos, Personlighetsstörning. Psykos, schizofreni, borderline, histronisk personlighetsstörning, antisocial personlighetsstörning, Förklara begreppen översiktligt: Psykos Organisk psykos Funktionell psykos Schizofren psykos schizoaffektiv psykos 14

Vanföreställningssyndrom narcissistisk personlighetsstörning Antisocial personlighetsstörning Histronisk personlighetsstörning Borderline har funnits sedan 1800-talet men blev först kring 1970-talet i Sverige ett etablerat begrepp. Utifrån en tidig störning kan det hos vissa personer utvecklas det man kallar en borderlinepersonlighet. En borderlinepersonlighet kan visa upp en blandning av både psykotiska, neurotiska och många andra psykiska symtom. Därför är det svårt att ställa diagnos och behandlas. Allmänt verkar det vara en ganska kraftig ökning av personer som får borderline diagnos. Vad detta beror på vet man inte, men många anser att vår tids levnadsmiljö är en bidragande orsak. Läs om borderline i kurslitteraturen. Hur skiljer sig vård och omsorg åt vid borderline och psykos. 15

16

Instuderingsfrågor 1. Vilka svårigheter är typiska för en person med socialfobi? 2. Jämför socialfobi med agorafobi- vad är skillnaden? 3. Hur skulle du skilja mellan panikångest och generaliserad ångest? 4. Vad är skillnaden mellan en panikattack som helt plötsligt sker tillsynes utan orsak och en panikattack utlöst av specifik fobi? 5. Jämför symtomen vid bipolär sjukdom och en person med antisocialpersonlighetsstörning. Skillnader/likheter. 6. Vad är det för skillnad mellan socialfobi och borderline? 7. Vad är det för skillnader mellan borderline och bipolärsjukdom. 8. Hur behandlar och medicinerar en med bipolärsjukdom jämför med borderline! 9. Hur ser behandling ut vid antisocial personlighetsstörning? Går det att behandla? 10. Hur skiljer man mellan narcissism och antisocial personlighetsstörning? 11. Hur ser behandling och omvårdnad ut vid olika störningar? 12. Beskriv symtombild, behandling och vård och omsorg ut vid schizofreni. 13. Vad är tvångssyndrom? Vad är viktigt i omvårdnad vid detta syndrom? 14. Hur uppstår fobi och vilken behandling fungerar bäst? 17

Vecka 14 Kapitel 9 och 10- Substans beroende/lvm/ Kunskapsmål: Samsjuklighet, bruk och missbruk vid psykisk funktionsnedsättning. lagen om vård av missbrukare. Centrala begrepp: Riskbruk, Substansberoende, Missbruk, LVM, Samsjuklighet, komplexitet, abstinens, avgiftning. Läs kapitel 9 och 10. Tänk efter om du har stött på dessa begrepp tidigare. Beskriv för dig själv i vilka sammanhang de kom upp. Förstod du då vad de betydde? Tänk på vad begreppen betyder för dig nu. Vi diskuterar begreppen tillsammans och jämför era uppfattningar om varje begrepp. Riskbruk Substansberoende Missbruk LVM Samsjuklighet 18

Komplexitet Abstinens Avgiftning Läs om Viktor på s. 157. Beskriv utförligt och nyanserat Viktors situation utifrån riskbruk, missbruk och beroende. 19

Läs om lagen om vård av missbrukar i vissa fall på sidan 176. Vem beslutar om LVM? När tas detta beslut? Beskriv översiktligt hur ett professionellt förhållningsätt och bemötande ska vara av en person som vårdas enligt LVM. Läs om Carina på sidan 183. Beskriv de olika delarna i Carinas symtom och hennes psykiska funktionsnedsättning. Beskriv också vad komplexiteten består av. Vi diskuterar. 20

Ta reda på vilka aktörer i kommunen, landsting som samverkar när det gäller personer med komplex psykiatrisk problematik. 21

Vecka 15 Kapitel 15- Mi, kommunikation Centrala begrepp: Kommunikation, Professionella samtal, Motiverande samtal, Reflektion, Professionellt förhållningssätt, Empati och Kommunikationshinder. Kurs MI Till vecka 17 Läs om de olika stegen i empatiprocessen på s. 271. Välj ut en situation som beskrivs i boken. Åskådliggör tillsammans med en studiekamrat situationen och visa de olika delarna i empatiprocessen. Ge exempel på olika typer av kommunikationshinder. Ge förslag hur man som professionell kan minska sina kommunikationshinder. 22

Vecka 16 Ev. Studiebesök Marie Franzén Kapitel 4- trauma och posttraumatiskt stressyndrom läs igenom kapitlel 4 om PTSD i läroboken. Gå in på länken: http://www.ur.se/produkter/167282-ur-samtiden-valdtrauma-och-sjalens-lakning-barn-och-vald Och lyssna på Anna Norléns föreläsning om trauma och krisbehandling av barn. Föreläsningen är 78 minuter lång. Det går bra att ta pauser under själva föreläsningen och arbeta med frågorna nedan. Notera gärna annat som är av vikt och som ni uppmärksammar under föreläsningen. 1. Hur vanligt är det med barnmisshandel? 2. Vilka grupper av barn är i riskgruppen för att bli misshandlade? 3. Hur vanligt är det att barn blir utsatta för sexuella övergrepp? 4. Vilken är den största gruppen som utsätter barn för sexuella övergrepp? 5. Hur vanligt är det att barn bevittnar våld mellan vuxna i familjer? 6. Vilken behandling är verksam för barn som varit utsatt för trauma? 7. Varför är det vanligt att ge mediciner när det gäller trauma behandling för barn? 8. Varför är det svårt för barn att berätta om trauma de gått igenom? 23

24

25

Vecka 17 Kapitel 2, 9,10,12 & 13 - Psykiatriska verksamheter/lagar Centrala begrepp: Tvångsåtgärder, LPT, Rättspsykiatri, LRV, Psykiatrisk vårdavdelning, Psykiatrisk öppenvård, Barn och ungdomspsykiatri, LVU, Boendestöd och Daglig verksamhet. Beskriv översiktligt vad varje begrepp betyder. Tvångsåtgärder LPT LRV Psykiatrisk vårdavdelning Psykiatrisk öppenvård LVU Boendestöd 26

Daglig verksamhet Tänk efter om du har stött på dessa begrepp tidigare. Beskriv för dig själv i vilka sammanhang de kom upp. Förstod du då vad de betydde? Tänk på vad begreppen betyder för dig nu. 27

Lagen om psykiatrisk tvångsvård(lpt) samt rättspsykiatrisk vård (LRV) samt ÖPT. 1) Vilka tre kriterier skall vara uppfyllda för att en patient skall kunna vårdas enligt LPT? _ 2) Hur kan en patient överklaga beslut om LPT? 3) Hur många läkare skall vara med vid bedömning av att en patient skall vårdas med tvång? 28

4) Hur ser beslutsgången ut vid vård under tvång? Hur gammalt får vårdintyg max vara? 5) Om en person måste vårdas under tvång längre än 4 veckor vem måste ansöka och var då? 6) Vad får man göra med en patient i en akut farlig situation innan vårdintyget hunnit granskas av specialistläkare? 7) Vad innebär konvertering? 29

8) Vad innebär tvång i öppenvård? 9) Vad är skillnaden mellan Rättspsykiatrisk tvångsvård och tvångsvård? 10) Vad är en paragraf 7 undersökning? Varför görs den? 30

11) Vad innebär RPU? 12) Hur går en RPU till? 13) Vad innebär SUP? Och vem beslutar om den? 31

14) Vilka kriterier gäller vid intagning enligt LRV? 15) Vad är öppen rättspsykiatrisk vård? läs mer om lagarna här: (LPT) http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19911128.htm (LVU) http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19900052.htm (LVM) http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19880870.htm (LRV) http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19911129.htm 32

Vecka 18 Salskrivning lagar Avslutning 33

Inlämningsuppgift 1 Arbetsuppgift: instabila personligheter/borderline. E Du beskriver översiktligt orsak, symtom, skattningsinstrument, behandling, vård och omsorg, omvårdnad, C Du beskriver utförligt orsak, symtom, skattningsinstrument, behandling, vård och omsorg, omvårdnad, A Du beskriver utförligt och nyanserat orsak, symtom, skattningsinstrument, behandling, vård och omsorg, omvårdnad, Sök: i kursbok, nätet, vårdguiden, socialstyrelsen eller på annat sätt kunskaper om borderline. Beskriv orsak, typiska symtom, behandling (psykiatrisk, psykologisk), vårdomsorg och bemötande vid bordelinepersonlighet. Omfattning 2-4 A4, 12 ppt, times new roman. referenser viktigt! Skicka till eriksonmalin@hotmail.com 34

INLÄMNINGSUPPGIFT 2 1) Redogör för de olika typerna av depression och vilken behandling, omvårdnad, hjälp och vilket stöd som finns att få. 2) Redogör för bipolär sjukdom och vilken behandling, omvårdnad, hjälp och vilket stöd som finns att få. 3) Redogör för omvårdnaden och omsorgen vid mani. Omfattning 2-4 A4, 12 ppt, times new roman. referenser viktigt! Skicka till eriksonmalin@hotmail.com 35

36