Årsredovisning 2013
Kommerskollegium, Februari 2014. ISBN: 978-91-86575-79-3
GD:s Förord År 2013 var mitt sista år som generaldirektör för Kommerskollegium. Det var samtidigt ett riktigt bra år för kollegiet. Jag är stolt över resultatet av vårt arbete. Vi håller en hög kvalitet, vi är tidigt ute i relevanta frågor, vi kan förklara vad vi menar och når därför ut med våra resultat. Vi får erkännanden från många olika håll. Regeringen gav under året Statskontoret i uppdrag att göra en myndighetsanalys av Kommerskollegium. Utredarna intervjuade en lång rad personer som representerar intressenter av vårt arbete och resultatet var genomgående att vårt arbete håller hög kvalitet. Statskontoret drar bl. a. slutsatsen att Sveriges position på handelsområdet stärks genom det arbete kollegiet gör som fristående myndighet. Det gör mig oerhört glad. Statskontoret ger oss givetvis också en del kritik. Bland annat har det tagit oss lång tid att komma till beslut om en kompetensförsörjningsstrategi. Det är sant att det har tagit tid, vilket innebär att ledningsgruppen har ägnat kompetensfrågor riktigt mycket tid. Det tror jag har gjort nytta. Jag kan också konstatera att vår senfärdighet inte har inverkat särskilt menligt på den kompetens vi har i myndigheten. Att personalen har hög kompetens är också en synpunkt som framförs i Statskontorets intervjuer och är en kommentar jag ofta får. De resultat vi har nått och de erkännanden vi har fått, inte minst det senaste året, skulle naturligtvis inte vara möjliga utan en mycket hög och gedigen kompetens hos personalen. Vår personal kan handelsfrågor och har därför hög trovärdighet, men de har också lust och förmåga att använda denna kunskap på ett framsynt sätt. Det gör mig omåttligt stolt. Lena Johansson Generaldirektör 1
Innehållsförteckning GD:s förord... 1 1. Målen för kollegiets verksamhet... 3 2. Kollegiets bidrag till en väl fungerande inre marknad... 11 2.1 Sammanfattning av kollegiets insatser på inremarknadsområdet... 11 2.2 Analys- och utredningsverksamhet, remissvar, m.m... 14 2.3 Kontaktpunkterna enligt tjänstedirektivet och varuförordningen m.m... 18 2.4 Myndighetssamarbetet inom ramen för IMI... 21 2.5 Informationsinsatser och EU-rättsligt stöd... 21 2.6 Handelshinder och fri rörlighet inom EU... 25 2.6.1 Tillämpning av anmälningsprocedurerna och arbetet inom 98/34 och WTO/TBT... 25 2.6.2 Anmälningsproceduren enligt tjänstedirektivet... 28 2.6.3 Varuförordningen 764/2008/EG... 29 2.6.4 Solvit-nätverkets arbete... 30 3. Kollegiets bidrag till en öppen handelspolitik samt ett öppet och starkt multilateralt handelssystem... 33 3.1 Pågående förhandlingsprocesser... 33 3.2 Analyser och utredningar, m.m. per expertområde... 38 3.2.1 Handelspolitiska skyddsinstrument... 38 3.2.2 Handel och hållbar utveckling... 39 3.2.3 Ursprungsregler och handel... 41 3.2.4 Tjänster... 42 3.2.5 Immaterialrätt och handel... 42 3.2.6 Offentlig upphandling... 43 3.2.7 Tullområdet... 43 3.2.8 Licensärenden och kvottillstånd för ryskt virke... 44 3.2.9 Handelshinder och marknadstillträde... 45 3.2.10 Jordbruk och SPS-åtgärder... 46 3.2.11 Internationellt regulativt samarbete... 47 3.2.12 Handelsprocedurer... 48 3.2.13 Internationella investeringar... 48 4. Handelsutvecklingen... 50 4.1 Utrikeshandelsstatistik... 51 4.2 Analyser och utredningar... 52 4.2.1 Globala värdekedjor... 52 4.2.2 Tjänstehandel... 53 4.2.3 E-handel... 54 4.3 Övriga informationsinsatser inom Handelsutvecklingen... 55 4.3.1 Handelns dag... 55 4.3.2 Information till skolor... 55 5. Summering av årets kommunikationsinsatser... 57 6. Open Trade Gate Sweden (OTGS)... 60 7. Handelsrelaterat utvecklingssamarbete... 62 8. Internationella sanktioner... 67 9. Redovisning av kompetensförsörjning... 69 Bilaga: Publikationer 2013... 73 Tabell 1: Ekonomisk översikt per verksamhet 2011-2013... 75 Resultaträkning... 76 Balansräkning... 77 Anslagsredovisning... 78 Tilläggsupplysningar och noter... 79 2
1. Målen för kollegiets verksamhet Kommerskollegium ansvarar för frågor som rör utrikeshandel, EU:s inre marknad och EU:s handelspolitik. Kollegiet ska verka för frihandel samt för: en väl fungerande inre marknad - fri rörlighet för varor, tjänster, personer och kapital, att EU:s externa handelspolitik bygger på frihandel, att det multilaterala handelssystemet är öppet och starkt. Kommerskollegium ska alltså bidra till fri rörlighet på EU:s inre marknad samt till liberaliseringar av handeln mellan EU och omvärlden samt globalt. Denna strävan efter goda handelsmöjligheter är utgångspunkten i allt arbete för kollegiet. Vi förser regeringen med underlag och analyser inom våra expertområden, inför olika former av förhandlingar och ställningstaganden. Vi analyserar hur man kan gå till väga för att förbättra den fria rörligheten eller nå mesta möjliga handelsöppning. Vi försöker öka medvetenheten om den fria rörligheten och de möjligheter som företag och privatpersoner har på den inre marknaden. Vi sprider också kunskap om nyttan med att ytterligare underlätta rörligheten på den inre marknaden samt med handel och frihandel. Vi gör utredningar som visar och problematiserar kring detta. Vi kan bidra till målet med verksamheten på olika sätt; att förse regeringen med ett relevant underlag är ett sätt, att öka kunskapen ett annat. Ytterligare ett sätt är att övertyga och påverka beslutsfattare i andra delar av världen. Vi gör därför utredningar och annat material på engelska samt deltar i konferenser o dyl. Även genom att sprida våra analyser och slutsatser kan vi bidra till målet ökad frihandel. Samlad bedömning av resultatet av verksamheten År 2013 var det år då dödläget i WTO bröts. Det första större avtalet under organisationens existens slöts på Bali i december. Det omfattade visserligen endast en mindre del av det paket som förhandlas under Doha-agendan, men inte minst överenskommelsen om handelsprocedurer kan få stor praktisk betydelse. Men väl så viktigt är kanske det faktum att WTO användes till att nå en reell överenskommelse att medlemsländerna lyckades enas om några viktiga delar av Dohapaketet, trots stora meningsskiljaktigheter. År 2013 var också det år då världens största handelsavtal började förhandlas mellan världens två största och mest utvecklade ekonomier, USA och EU. Tillsammans står EU och USA för ungefär 50 procent av 3
världens BNP och den ömsesidiga handeln står för 30 procent av världshandeln. Ambitionen är att nå ett djupt och omfattande avtal, ett partnerskap. EU förhandlar även en rad andra handelsavtal och ett av de mer omfattande färdigförhandlades under året, nämligen med Kanada. 2013 var alltså ett år med några riktigt centrala händelser på handelsområdet. Det var ett år då resultat uppnåddes och då processer tog reella steg framåt. Samtidigt ser vi tecken på att den oroliga ekonomiska situationen också föder ny protektionism, vilket riskerar att ytterligare försämra de ekonomiska utsikterna. Den ekonomiska obalansen inom EU gör att tillväxtåtgärder alltjämt är i fokus. Vikten av en fungerande inre marknad och goda förutsättningar för handel med tredje land behöver ständigt framhållas. Handelns betydelse har också fortsatt uppmärksammats i dessa sammanhang. Framstegen i WTO och förhandlingarna med USA är de två viktigaste händelserna inom kollegiets verksamhetsområde under året. Det är också de händelser som har påverkat vårt arbete mest. Även den fortsatta ekonomiska oron och betoningen av tillväxt har påverkat kollegiets arbete. Vi kan notera att betydelsen av handelsliberaliseringar betonas och att Kommerskollegiums arbete har kommit till användning i detta sammanhang. Även för kollegiets del präglades året av att vi nådde nya och breda resultat av de senaste årens arbete. Vi prioriterade inför året bl. a. att använda, knyta ihop och sprida de många analyser vi har gjort de senaste åren. Det lyckades vi med under år 2013. Handelsförhandlingar Kollegiet var givetvis djupt involverat i det analysarbete som behövdes under hösten för att förbereda de olika frågor som skulle behandlas på Balimötet. Inför mötet publicerade kollegiet även en rapport om vikten av ett resultat inom WTO. Rapporten citerades i ett antal tidningar inför mötet. Rapporten var också föremål för ett frukostseminarium som kollegiet arrangerade. Den bör därmed ha bidragit till att öka intresset för mötet och kunskapen om WTO. En väsentlig del av våra analysinsatser avser sedan några år analyser och expertunderlag till de olika förhandlingarna om frihandelsavtal. Den ojämförligt största förändringen under år 2013 var att EU och USA enades om att förhandla ett ambitiöst och omfattande avtal om handel 4
och investeringar (TTIP). Det har varit en av kollegiets högst prioriterade frågor under året och den berör mycket stora delar av kollegiets expertverksamhet. Vi gjorde bl. a. en omfattande basutredning och lämnade löpande underlag till UD. Arbetet har medfört ett betydligt mer omfattande samarbete med och intresse från näringslivet än andra aktuella förhandlingar. Frågan har också rönt ett helt annat externt intresse än andra förhandlingar, inte minst medialt. Det är en av anledningarna till att kollegiets exponering i media har ökat markant jämfört med det föregående året. Vi har de senaste åren strukturerat om arbetet med frihandelsavtal, vilket ökat både kvaliteten och relevansen. Arbetet har hittat en struktur som vi bedömer förbättrat både effektivitet och resultat, vilket vi har stor nytta av när vi nu har i uppdrag att jobba med ett så omfattande material som ett avtal USA-EU innebär. Internationell handelsutveckling Kommerskollegium har under nu ganska många år bedrivit ett omfattande arbete med att analysera olika aspekter på hur världshandeln utvecklas. De förändringar som kollegiet har studerat mest ingående är utvecklingen av globala värdekedjor samt vad vi kallar tjänstefiering. Våra första mer djuplodande analyser kom år 2010 och handlade om, dels hur importberoende svensk export är, dels hur tjänsteberoende svensk industriproduktion är. Globala värdekedjor, eller produktionsnätverk, innebär att produktionen har blivit alltmer specialiserad. Över 50 procent av den internationella handeln utgörs idag av insatser och komponenter som vidareförädlas i importlandet; det är alltså inte längre färdiga konsumentvaror som dominerar den internationella handeln. Fenomenet kan beskrivas som att produktionen bygger på nätverk där insatsvaror, tjänster, komponenter köps, förädlas och säljs vidare i nätverk mellan de producerande företagen. Ett annat sätt att beskriva det är att produktionen sker i långa produktionskedjor, där insatser stegvis förs in i processen samt att produktionsprocessen är utspridd geografiskt med en rad olika producenter involverade. Under år 2013 har vi prioriterat att på olika sätt använda och bygga vidare på det vi har gjort. Vi har med denna utgångspunkt fördjupat och breddat oss samt försökt sprida resultatet av våra analyser. Vi har utvecklat våra analyser av hur av produktions- och handelsmönster borde påverka handelspolitiken. Vi har i ett antal analyser kopplat ihop olika tendenser och skeenden. 5
Vi har kopplat ihop några av våra analyser med TTIP: vad innebär dessa produktionsmönster för det största handelsavtal som någonsin förhandlats? Vi har också publicerat en studie av utvecklingsperspektiv på värdekedjor och konsekvenser för utvecklingsländer. Under år 2013 har vi vidare kopplat ihop tjänstefiering och globala värdekedjor tydligare, genom att analysera tjänsternas roll i de globala värdekedjorna och genom att studera en värdekedja för ren tjänsteproduktion. Vi har publicerat en rapport om hur de två utvecklingsvägarna hänger ihop och påverkar varandra samt en rapport om värdekedjan för produktionen av en tjänst, nämligen spelet Minecraft. En effekt av att produktionen blir alltmer specialiserad är att även kompetensbehovet blir mer specifikt. Det blir allt viktigare att rätt kompetens snabbt är tillgänglig, samtidigt som den är smalare och finns på allt färre ställen. Produktionen blir alltså alltmer beroende av att personrörligheten fungerar smidigt. Människor måste kunna förflytta sig fort och lätt mellan länder. Under året publicerade vi en rapport om personrörlighetens betydelse, utifrån ett antal företags erfarenheter och behov. Vi har även presenterat ett antal av de ovan nämnda tendenserna och analyserna av dem, samlat i en skrift och på ett seminarium vi själva anordnade, Handelns dag. I detta sammanhang presenterade vi också en första analys av digitaliseringens roll och betydelse för utvecklingen och för att modern produktion och handel ska fungera. En mer utvecklad analys av den centrala roll som dataöverföring mellan länder har för att handeln ska fungera publicerades i början av år 2014. Spridning av kollegiets analyser och resultat Eftersom handelspolitiken är gemensam EU-kompetens har kollegiet sedan ett antal år prioriterat målgruppen beslutsfattare i andra delar av EU. Vi gör därför allt fler utredningar och annat material på engelska. Det gäller både frågor som är aktuella för förhandlingar i EU och mer principiellt inriktade analyser. Det faktum att vi publicerar på engelska gör att våra analyser och underlag blir mer synliga även i andra delar av världen. Vårt arbete har också uppmärksammats och kommit till användning internationellt. De analyser kollegiet har gjort av tjänstehandel, av globala värdekedjor samt av andra tendenser i världshandeln är exempel på arbete som ligger helt rätt i tiden. Inte minst är de nödvändiga inslag i analysen för hur stora frihandelsavtal behöver struktureras. 6
Vi har som redan nämnts prioriterat att sprida våra resultat och slutsatser under året. Vi har valt att medverka i konferenser och seminarier på olika håll i världen. Vi har föreläst och hållit föredrag. Vi har också blivit alltmer efterfrågade i takt med att vårt arbete har blivit mer uppmärksammat. Vi har fått många erkännanden från omvärlden på vårt arbete och under år 2013 har det blivit tydligt att vi ger ett uppskattat bidrag till den internationella diskussionen om handel och handelspolitik. Vi har fått positiva reaktioner från Sveriges representanter i Genève och Bryssel, likväl som från intressenter och organisationer i andra länder. Vi har från olika håll förstått att vi har kommit att betraktas som en av de institutioner som ligger längst fram när det gäller några av dessa frågor, exempelvis tjänstehandel. Att kollegiet anses ligga långt framme internationellt i många handelsfrågor framgår också av de intervjuer som Statskontoret har gjort inom ramen för myndighetsanalysen av kollegiet. Det märks på de inbjudningar och förfrågningar vi får om deltagande i olika evenemang. Det märks också på att olika institutioner söker samarbete med oss. Exempelvis har vårt samarbete med OECD tagit ett stort steg framåt under året; vi har också inlett ett samarbete med ICTSD, som är en fristående organisation i Genève som jobbar med handel och hållbar utveckling. Vi bedömer att kollegiet ligger väl framme i detta arbete internationellt och att det bidrar till vår måluppfyllelse. När det gäller utvecklingen av instrumenten i EUs handelspolitik har kollegiet varit allra mest aktivt när det gäller en pågående översyn av de instrument som kan användas för att skydda marknaden mot subventionerad eller dumpad import. Även detta är ett område där kollegiets arbete har fått stor internationell uppmärksamhet, på liknande sätt som när det gäller handelns utveckling. Vi har under år 2013, liksom föregående år, publicerat en rad rapporter och annat material om framförallt antidumpinginstrumentet. Vi har noterat att de korta faktablad vi gjorde om olika viktiga inslag i moderniseringsöversynen, fått stor spridning och användning. Den mest uppmärksammade rapporten på området handlade om hur antidumpingtullar på import av miljövänliga produkter motverkar miljömålen. Vi föreslog bl. a. att miljöeffekter borde vara en av de aspekter som skulle beaktas i antidumpingfall, vilket senare också blev en del av Kommissionens förslag. I kollegiets uppdrag ingår att mer generellt förklara nyttan med frihandel samt påminna om dess betydelse för Sveriges välstånd. Detta kan vi göra genom att ansluta till de diskussioner och situationer som är aktuella i den svenska debatten. Under år 2013 var det framförallt med anledning av intresset av handelsförhandlingarna mellan EU och USA som vi fick utrymme att göra detta. Annars är offentlig upphandling ett område där vi 7
ofta finner anledning att påminna om poängen med handel. Under år 2013 har vi inte varit fullt lika aktiva som det föregående året. Vi prioriterar dock för år 2014 att i större utsträckning delta i diskussionen, utifrån vårt uppdrag och de analyser om offentlig upphandling vi har gjort under senare år. Inre marknaden Ett viktigt moderniseringsarbete för den inre marknaden påbörjades för ett par år sedan, med de s.k. inre marknadsakterna i centrum. Arbetet med implementeringen har under år 2013 pågått i stort sett enligt planen, även om den ekonomiska situationen inom EU dämpar engagemanget. Analyser med anledning av moderniseringen har inte varit ett lika centralt inslag i kollegiets arbete under år 2013 som det var det föregående året. Personrörlighetens stora betydelse för en fungerande internationell handel har redan betonats. Samtidigt är det den av de fyra friheterna inom EU som fungerar sämst. Att denna frihet för EUs medborgare fungerar har naturligtvis ett värde i sig, som inte primärt har med handeln att göra. Kollegiet har alltså flera skäl att intressera sig för personrörligheten, vilket är ett område som vi har prioriterat allt högre och som vi fortsatt prioriterar år 2014. Den 1 januari 2014 togs de sista övergångsvisa restriktionerna för fri rörlighet för personer från Rumänien och Bulgarien bort. Inför detta intensifierades diskussionen om den fria rörligheten för personer inom EU. Kommerskollegium får också till Solvit allt fler ärenden som rör brister i den fria rörligheten för personer. Kollegiet gjorde under år 2013 en omfattande kartläggning och analys av hur det svenska samhället fungerar för EU-medborgare från andra länder som kommer hit. Vi kan i vår analys konstatera att det inte är helt friktionsfritt för medborgare från andra medlemsländer att etablera sig och utnyttja sina rättigheter i Sverige. Bland annat gäller det möjligheten att få det i det svenska samhället så centrala personnumret. Vi kan också notera att det är svårt att orientera sig bland de många myndigheter som är involverade. Kollegiets arbete har under året haft fokus på hur den inre marknaden fungerar i Sverige. Vi har jobbat vidare med kunskapsspridning och informationsinsatser till svenska aktörer, framförallt kommuner och statliga myndigheter. Vi bedömer att vårt arbete tas väl emot och har effekt. Det gäller både våra seminarier och våra rapporter. Vi möter stor förståelse och ett påtagligt intresse för samarbete. 8
Handelsrelaterat bistånd Vårt utvecklingssamarbete har under året tagit ett viktigt steg framåt genom att ett planerat samarbete med Liberia har kommit igång, i syfte att stödja landets WTO-inträde. Ett avtal med Sida och Liberias regering undertecknades under året och det konkreta arbetet tog fart. Fr.o.m. sommaren 2013 har kollegiet två medarbetare på plats på handelsministeriet i Monrovia. Därutöver gör kollegiets experter inom olika sakområden särskilda insatser på plats. En del av arbetet under året har handlat om de frågor andra WTOmedlemmar ställer om Liberias lagstiftning och regelverk - efter det första arbetsgruppsmötet i Genève. Kommerskollegium har under året gjort korttidsinsatser inom det sanitära och fytosanitära området (SPS) samt inom tekniska handelshinder (TBT). Dessutom har ett antal insatser på plats gjorts när det gäller tjänstehandel. Under hela februari var en av kollegiets tjänstehandelsexperter på plats för att ge stöd i utformandet av Liberias tjänstebud. Uppföljande insatser om tjänstebudet gjordes på plats i juni och november; därutöver har uppföljning och löpande stöd i utformningen av budet getts från de utstationerade i Monrovia och på distans från experterna på kollegiet. I övrigt har arbete med utvecklingssamarbetet präglats av osäkerhet, dels p.g.a. att den aviserade plattformen för biståndet låtit vänta på sig, dels p.g.a. nya sätt att utforma och prioritera i de resultatstrategier som regeringen gör för olika länder. Det faktum att plattformen fortfarande saknas påverkade också arbetet med dessa strategier. Kollegiet har under året arbetat för, dels förståelsen av handelsmöjligheternas centrala roll i utvecklingen av biståndsländernas ekonomi, dels att denna förståelse ska komma till uttryck i såväl plattformen som i de konkreta resultatstrategierna. Kommerskollegiums slutsats Kommerskollegium kan bidra till målet för verksamheten på olika sätt. Att förse regeringen med ett relevant underlag är ett sätt, att öka kunskapen ett annat. Ytterligare ett sätt är att övertyga och påverka beslutsfattare i andra delar av världen. Sveriges medlemskap i EU medför att besluten inom kollegiets verksamhetsområde fattas i Bryssel. Vi gör därför utredningar och annat material på engelska som riktar sig till beslutfattare i andra delar av EU. Det gäller både frågor som är aktuella för förhandlingar i EU och mer principiellt inriktade analyser. Genom våra analyser har regeringen ett djupt och brett underlag för Sveriges ståndpunkter och agerande i handelspolitiska frågor. Analyserna 9
har också kommit till användning i andra sammanhang, där handelns och den inre marknadens betydelse för ekonomisk utveckling och för EUs konkurrenskraft har varit på agendan. Det faktum att vi i ökad utsträckning publicerar på engelska gör att våra analyser och underlag har blivit mer synliga även i andra delar av världen, vilket ytterligare kan bidra till vårt resultat. Vi deltar också i konferenser och seminarier på olika håll i världen. Även genom spridningen av våra analyser och slutsatser kan vi bidra till målet ökad frihandel. Intresset för vårt arbete gör att vi får nya kanaler och nya sätt att bidra till målet. Även genom att hitta nya sätt att öka förståelsen för handelns roll i ekonomin kan vi bidra till målet. Denna uppgift är särskilt viktigt med den ökade betydelse som fria handelsflöden har i en modern ekonomi, där utvecklingen av exempelvis teknik och kommunikation ger helt nya möjligheter för produktion, konsumtion och för transaktioner. Vi är, bl.a. utifrån de reaktioner vi får från olika håll, övertygade om att vi ger relevanta bidrag av hög kvalitet till kunskapsutvecklingen om handel och handelspolitik. Vi bedömer att regeringen har nytta av våra underlag. Vi bidrar också aktivt till att sprida kunskap om handelns betydelse för en fungerande ekonomi. Kommerskollegium bedömer därför sammantaget att kollegiet på olika sätt fullgör sitt uppdrag för frihandel och fri rörlighet på EUs inre marknad. 10
2. Kollegiets bidrag till en väl fungerande inre marknad 2.1 Sammanfattning av kollegiets insatser på inremarknadsområdet Kommerskollegium ska arbeta för en väl fungerande inre marknad som kännetecknas av fri rörlighet för varor, tjänster, personer och kapital och som bidrar till tillväxt och konkurrenskraft. Arbetet med att förbättra och fördjupa den inre marknaden är en pågående process som möts av utmaningar när den europeiska ekonomin är i obalans. I kollegiets uppdrag ingår bl.a. att verka för en korrekt tillämpning av regelverket för EU:s inre marknad genom bl.a. servicefunktioner för företag och privatpersoner samt informationsuppdrag. Vi ska verka för ett enhetligt genomförande och en korrekt tillämpning av EU-rätten i Sverige. Statskontoret bedömde i sin myndighetsanalys av Kommerskollegium att kollegiets arbete med servicefunktionerna och informationsuppdragen som rör EU:s inre marknad har förbättrats de senaste åren bland annat till följd av att regeringen har ställt sådana krav. Utifrån EU-kommissionens uppföljningar, uppges resultat för kontaktpunkterna och IMI för 2012 och 2013 vara markant bättre jämfört med andra medlemsländer. När det gäller Solvit beror andelen olösta fall på brister i Sverige som inte enbart Kommerskollegium kan komma till rätta med. Viktigare tendenser avseende den fria rörligheten inom EU Inom ramen för EU:s arbete med att förbättra den inre marknaden har de så kallade inremarknadsakterna (Single Market Act 1 och 2) varit av särskild betydelse under de senaste åren. Under 2013 har arbetet på EUnivå gått i stort sett planenligt, vilket är en positiv signal för det fortsätta genomförandet. Fortfarande finns flera hinder, bl.a. för den fria rörligheten för personer och tjänster, som försvårar möjligheterna att nå de långsiktiga målen för den inre marknaden. Året 2013 präglades till stor del av diskussioner som förts i ett flertal medlemsländer om fri rörlighet för EU-medborgare, inför att de sista restriktionerna för fri rörlighet för personer från Rumänien och Bulgarien hävdes den 1 januari 2014. Vissa EU-länder har sedan en tid tagit bort sina restriktioner medan ett fåtal länder, däribland Sverige, inte har haft några övergångsregler alls. Inom problemlösningsnätverket Solvit har antalet ärenden om just fri personrörlighet varit fortsatt högt och ökat markant för svensk del de senaste tre åren. En sammanfattande bedömning av tjänstedirektivets tillämpning Vi kan konstatera att det fortfarande finns en stor outnyttjad potential i genomförandet av tjänstedirektivet. Vad gäller medlemsstaternas arbete med kontaktpunkterna är den kanske främsta kvarvarande utmaningen att lösa problematiken kring erkännande av andra medlemsländers 11
e-signaturer och e-legitimationer. Några medlemsländer har istället valt att avskaffa nationella krav på e-signatur. För svensk del krävs det fortfarande arbete för att uppfylla direktivets krav i denna del. Kollegiet kan i samband med handläggningen av anmälningsärenden enligt tjänstedirektivet, samt vid kontakter med berörda myndigheter, konstatera att det fortfarande finns brister hos myndigheterna om tjänstedirektivets tillämpning. Vi ser det som en viktig roll att fortsätta att informera myndigheterna kring tjänstedirektivet. Informationsinsatser och EU-rättsligt stöd Kollegiet har i uppdrag att informera andra myndigheter, näringslivet och allmänheten om EU:s inre marknad. För statliga myndigheter och kommuner är målsättningen med kommunikationen att de ska göra rätt enligt EU-rätten, det vill säga att den fria rörligheten ska fungera. För företag vill vi göra möjligheter och hjälpfunktioner på EU:s inre marknad kända. Vi informerar exempelvis om principen om ömsesidigt erkännande och procedurer som myndigheter är skyldiga att följa när det gäller den fria rörligheten för varor och tjänster. Samtidigt informerar vi om de hjälpfunktioner som finns inom EU: Solvit, kontaktpunkten för varor respektive tjänster och webbportalen Your Europe. Under året har kollegiet genomfört en utredning om EU-medborgares fria rörlighet i Sverige. Rapporten trycktes 2013 och kommer att kommuniceras under 2014. Faktainsamlingen till utredningen har genererat många kontakter med ambassader och andra organisationer. Detta innebar att Kommerskollegium samtidigt kunde informera om regelverket för den fria rörligheten för personer. Flera särskilda informationsinsatser för myndigheter som målgrupp har genomförts om 98/34, fri varurörlighetsregler, EU:s varuförordning, tjänstedirektivet och Internal Market Information System (IMI). Därutöver har Kommerskollegium deltagit i ett antal evenemang och samarbeten under året: Eget Företag-mässan i Stockholm, företagsseminariet Din produkt ditt ansvar (arr: Marknadskontrollrådet), handelsministerns webbseminarium Exportera Mera, SME Week och flera branschmöten för företag. Ovanstående exempel på informationsinsatser i kombination med det arbete som kollegiet kontinuerlig gör med anledning av våra uppgifter på tjänstedirektivets och varuförordningens områden är inslag i kollegiets prioritering av informationsarbetet under 2013. Solvit och anmälningsprocedurerna Inom problemlösningsnätverket Solvit har ärendetillströmningen för svensk del ökat jämfört med 2012. Det totala antalet ärenden för hela EU/EES-nätverket i stort har också fortsatt att öka. Liksom under 2012 var enskilda personers problem med fri rörlighet det största 12
problemområdet, både i Sverige och EU/EES. Närbesläktade frågor såsom problem med socialförsäkringar, ömsesidigt erkännande av yrkeskvalifikationer och uppehållstillstånd ger liksom tidigare år upphov till ett stort antal ärenden. Även i år har ett flertal ärenden för svensk del rört problem med erhållande av personnummer. Genom EU:s och WTO:s anmälningsprocedurer för tekniska regler är kollegiet kontaktpunkt i arbetet med att förebygga handelshinder genom den obligatoriska förhandsgranskningen av vissa nya regler. Eftersom arbetet med EU:s och WTO-anmälningsprocedurer behandlas inom en och samma process på myndigheten redovisas även WTO-anmälningar under inremarknadsavsnittet i årsredovisningen. Antalet anmälningar av tekniska regler 2013 har minskat något i jämförelse med 2012 medan antalet s.k. TBT-anmälningar varit i linje med året innan. De svenska anmälningarna enligt tjänstedirektivet har ökat något jämfört med föregående år. Kostnaderna för kollegiets samlade insatser inom området den inre marknaden uppgick till 30,3 mkr vilket är en smärre ökning jämfört med föregående år, se tabell nedan. 2013 2012 2011 mkr andel mkr andel mkr andel I. Inre marknaden 30,3 31,1% 29,5 30,8% 28,6 32,2% Analys- och utredningsverksamhet, remisser 13,7 14,1% 12,9 13,5% 9,4 10,6% varav: - Analyser och utredningar 9,0 9,2% 9,7 10,1% 6,7 7,5% - Svar på remisser, SOU, Ds m.m. 2,7 2,8% 1,9 2,0% 1,8 2,0% - Svar på remisser från myndigheter och organisationer 2,0 2,1% 1,3 1,4% 0,9 1,0% Kontaktpunkter för tjänster och varor, m.m. 4,8 4,9% 3,7 3,9% 3,4 3,8% Internal Market Information system (IMI) 0,9 0,9% 1,2 1,3% 0,9 1,0% Informationsinsatser och EU-rättsligt stöd 3,2 3,3% 3,8 4,0% 5,2 5,9% Anmälningsprocedurerna 3,0 3,1% 3,5 3,6% 4,3 4,8% Solvit 4,7 4,8% 4,4 4,6% 5,4 6,1% Anm. Andelsprocenten i tabellen ovan avser verksamhetens andel av kollegiets totala kostnader, se även bilagd Tabell 1. Kollegiet gör i de följande avsnitten, 2.2 2.6, en mer detaljerad genomgång av sina insatser inom området den inre marknaden. 13
2.2 Analys- och utredningsverksamhet, remissvar, m.m. Kommerskollegium har i uppdrag att särskilt arbeta för en väl fungerande inre marknad, analysera utvecklingen av EU:s inre marknad samt verka för ett enhetligt genomförande och en korrekt tillämpning av EU-rätten i Sverige. Det gör vi bl.a. genom våra analyser, utredningar och remissvar. En viktig källa för analyserna är de hinder som anmälts till kollegiet av företag och privatpersoner inom ramen för Solvit. Fri rörlighet för personer Liksom under 2012 var enskilda personers problem med fri rörlighet det största problemområdet i Sverige. Därför genomförde vi en större utredning som belyser förutsättningarna för EU/EES-medborgare att bosätta sig i Sverige. Även om det på många sätt är relativt enkelt att etablera sig i Sverige finns det en del besvärande hinder. Underlaget till utredningen utgörs av intervjuer med ambassader, myndigheter, universitet, intresseorganisationer, näringslivsstödjande organisationer och informationstjänster som dagligen är i kontakt med EU-medborgare. Även konkreta exempel från Solvit-arbetet utgör underlag. Utredningen tar upp problem för EU-medborgare att få personnummer, erkännande av yrkeskvalifikationer, långa handläggningstider och bristande samordning av svenska aktörer. En bättre samordning av dessa aktörer lyfts i utredningen fram som en åtgärd som skulle kunna förbättra situationen. Anmälningsplikt för företag som utstationerar personal i Sverige Sedan den 1 juli 2013 ställs i en ny svensk lagstiftning ett krav på att utländska företag som tillfälligt skickar personal till Sverige (utstationering) ska förhandsanmäla detta till Arbetsmiljöverket. Under 2013 blev kollegiet kontaktat av ett antal företag som ansåg att den nya lagen om anmälningsplikt för utstationerande företag var problematisk. Kollegiet inledde en dialog med Arbetsmiljöverket. Detta ledde till att Arbetsmiljöverket ändrade informationen till företagen på sin hemsida. Kollegiet utredde hur utstationeringslagen skulle tillämpas, anmälningspliktens generella förenlighet med EU-rätten samt lagens lämplighet ur ett handelsperspektiv. Kollegiet kommer att fortsätta arbetet med denna fråga. Tjänstedirektivet Under 2013 slutfördes två rättsutredningar om tjänstedirektivet. Den ena utredningen analyserar vilka skyddsintressen medlemsstaterna kan åberopa när krav ställs på tjänsteleverantörer från andra medlemsstater och den andra utredningen fokuserar på en artikel i tjänstedirektivet som föreskriver ett förbud för tjänsteleverantörer att diskriminera tjänstemottagare på basis av nationalitet eller bostadsort. Utredningarna genomfördes för att kollegiet bättre ska kunna granska direktivets tillämplighet på de områden som är föremål för remissförfarande och kunna avgöra om anmälningsplikt enligt direktivet föreligger. Utredningen om förbud mot diskriminering presenterades på Nordic- Baltic Like-minded meeting, på UD:s referensgrupp för tjänstedirektivet 14
samt på ett möte mellan UD och Svensk Handel. Utredningen om skyddsintressen presenterades vid ett möte inom ramen för Östersjöstrategin som arrangerades på kollegiet. Utöver detta påbörjades en utredning om gränsdragningen mellan varor och tjänster i anmälningsproceduren samt en utredning om huruvida ickehandelshindrande krav omfattas av tjänstedirektivet. Vi kommer att fortsätta arbete med dessa två frågeställningar under 2014. Myndigheters konsekvensutredningar om förenligheten med EU-rätten Även i kollegiets roll som remissinstans verkar vi för en väl fungerande inre marknad, t.ex. genom att påtala när vi anser att EU-rätten eller andra internationella handelspolitiska förpliktelser ska beaktas. Svenska regler ålägger myndigheterna att beakta EU-rätten när nya regler tas fram, vilket framgår av förordning (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning. I 6 p. 5 står att föreskrivande myndigheter ska göra en bedömning av om regleringen följer EU-rätten. Till stöd för myndigheterna har Regelrådet och Tillväxtverket olika stödjande funktioner. Kollegiet gjorde under året en intern utredning om vad vi anser att en konsekvensutredning ska innehålla för att täcka alla EU-rättsliga aspekter. För att undersöka hur myndigheterna följer ovanstående skyldighet analyserade vi regelförslagen för 2012 som kollegiet fått på remiss inom 98/34/EG-proceduren. Vi föreslog vissa förbättringar och förtydliganden på bl.a. Tillväxtverkets webbsida. Vi har med analysen som grund lyckats få genomslag för en del förslag till förändringar av Tillväxtverkets webbvägledning för konsekvensutredningar. Guide om e-handel Kollegiet påbörjade under 2013 arbetet med en e-handelsföretagsguide som sammanställer företagens möjligheter och rättigheter enligt EU:s regler. Fokus ligger på hur företagen kan använda sig av den fria rörligheten, snarare än att fokusera på hinder mot den fria rörligheten. Arbetet beräknas bli slutfört under 2014. Offentlig upphandling Kommerskollegiums arbete på området har fokuserat på den aktuella utvecklingen inom EU att använda offentlig upphandling som ett politiskt styrmedel för att nå olika samhällsmål. Kollegiets budskap har varit att det grundläggande syftet med regelverket om offentlig upphandling är att använda skattemedel på ett effektivt sätt. Att regelverket i sig och dess tillämpning stödjer och ger förutsättningar för handel och konkurrens är en förutsättning för att det offentliga ska få mesta möjliga värde för pengarna. Eftersom samhällspolitiska hänsyn kan vara lokalt eller regionalt förankrade är det viktigt att upphandlingskrav i praktiken ställs på ett sätt som inte utesluter konkurrens och gränsöverskridande handel. Under året har kollegiet deltagit i Socialdepartementets referensgrupp för förhandlingarna om nya EU-direktiv om offentlig upphandling och deltar numera även i departementets referensgrupp för genomförandet av 15
samma direktiv. Kollegiet har även besvarat remisser med anledning av den översyn som gjorts av upphandling i Sverige av den s.k. upphandlingsutredningen och aktivt deltagit i seminarier och konferenser. Immaterialrätt och handel Kollegiet ingår i ett antal referensgrupper, bl.a. Justitiedepartementets referensgrupp om översynen av varumärkesrätten inom EU samt Justitiedepartementets referensgrupp om det enhetliga patentskyddet och den enhetliga patentdomstolen. Ett antal remisser med immaterialrättslig koppling har besvarats utifrån ett handelsperspektiv. Kollegiet har också utvecklat en promemoria till hjälp vid besvarandet av allmänhetens frågor om parallellimport och konsumtion. Remisser Som framgår av tabellen nedan har antalet svar på remisser ökat jämfört med 2012. Ett remissvar som kan lyftas fram är betänkandet En väg till ökad tillsyn: marknadsföring av och e-handel med alkohol och tobak, SOU 2013:50. Kollegiet hade i remissvaret synpunkter på vissa av förslagen avseende tillsynen av privatimport av alkoholprodukter. Kollegiet påpekade i remissvaret att det EU-rättsliga ramverket för den fria rörligheten bör iakttas vid en analys av vilka typer av e-handel med alkoholhaltiga drycker som ska vara tillåtna respektive otillåtna. Till följd av våra och flera andra remissinstansers synpunkter, så har regeringen nyligen beslutat om en översyn av relevanta delar av regelverket för e-handel och hemleverans av alkoholdrycker till konsument. Tabell: antalet avslutade ärenden i form av analyser och utredningar samt svar på remisser inom inre marknaden. Inre marknaden 2013 2012 2011 Analyser och utredningar 47 32 29 Svar på remisser, SOU, Ds m.m. 114 83 87 Svar på remisser från myndigheter och organisationer 99 79 115 EU:s standardiseringspolitik Ett av kollegiets uppdrag är att i samarbete med svenska intressenter följa utvecklingen av EU:s standardiseringspolitik och hålla regeringen underrättad om viktiga skeenden och utvecklingstendenser inom standardiseringen som är av betydelse för svensk ekonomi. Kollegiet har kontinuerligt bidragit med information och synpunkter inför och deltagit i de möten som ägt rum med den kommitté som upprättats under EU:s standardiseringsförordning 1025/2012. Mötena har inriktats på utformningen av de ytterligare procedurregler som behövs för det fortsatta arbetet inom EU:s standardiseringspolitik. Under året har också mandatförslag i form av arbetsprogram för säkerhet respektive 16
tätortstrafik behandlats. För att kunna diskutera frågor i en vidare krets än den formella kommittén har även en arbetsgrupp Operational Aspects and Strategy of the Committee on Standards bildats och ett möte har ägt rum där bl.a. standardisering på tjänsteområdet diskuterades. Kollegiet deltog i en workshop som Sveriges Standardiseringsförbund höll om ett utkast till En svensk strategi för standardisering. Arbetet är en uppföljning av det s.k. kreativa möte som hölls 2012 om Standardisering för innovation och konkurrenskraft där det särskilt efterfrågades en svensk strategi. Kollegiet har även presenterat det svenska arbetet i samband med ikraftträdandet av Standardiseringsförordningen under en workshop i Kiev. Koppling mellan EU:s inre marknad och EU:s yttre handelspolitik Kollegiet har från våren 2012 till december 2013 haft en nationell expert vid DG Trade för att bl.a. arbeta med kopplingen mellan EU:s inre marknad och EU:s handelspolitik. Rent konkret utarbetade experten en intern checklista med handelsaspekter som andra generaldirektorat, enligt kommissionens riktlinjer för impact assessment, ska ta hänsyn till när förslag utformas på olika områden. Inom ramen för sitt arbete hade han flera kontakter i denna fråga med DG Markt. Internal Market Advisory Committee höll i december 2013 ett möte om kopplingen mellan den inre marknaden och EU:s handelspolitik. Kommissionen hade efterfrågat ett aktivt deltagande från medlemstater och kollegiet höll en presentation om förändrade handelsmönster, om kopplingen mellan den inre marknaden och EU:s handelspolitik samt om det svenska förberedelsearbetet inför förhandlingar av tjänsteavtal. Kommerskollegium deltog i ett seminarium om den inre marknaden och yttre handelspolitiken i Vilnius den 12 december. Vid seminariet, som arrangerades av svenska ambassaden, presenterade kollegiet bland annat sin utredning om kopplingen mellan den inre marknaden och den yttre handelspolitiken i EU. ------------------------------------ Kostnaderna för kollegiets arbete med analyser/utredningar och remissvar, m.m. inom området inre marknaden uppgick till ca 13,7 mkr vilket är en ökning med ca 6 % jämfört med föregående år. Detta beror främst på ökade insatser för besvarandet av remisser. 17
2.3 Kontaktpunkterna enligt tjänstedirektivet och varuförordningen m.m. Kommerskollegium har i uppdrag att ansvara för och utveckla EU:s kontaktpunkter för varor respektive tjänster. Enligt kollegiets instruktion ska myndigheten rapportera sina insatser avseende kontaktpunkterna för tjänster och varor. Kontaktpunkten för tjänster Enligt tjänstedirektivet (2006/123/EG) ska det i varje medlemsstat finnas en eller flera elektroniska kontaktpunkter. Tillväxtverket, Konsumentverket och Kommerskollegium samarbetar inom ramen för kontaktpunkten, där myndigheterna ansvarar för olika funktioner. Kollegiet samordnar de tre myndigheternas arbete, bl.a. genom att vara sammankallande till möten med arbetsgrupp och styrgrupp. Tillväxtverket har under året fortsatt att utveckla webbplatsen verksamt.se, i vilken kontaktpunkten är en del. Genom funktionen Hitta tillstånd kan tjänsteföretagare söka fram och ansöka om tillstånd. Under 2013 inkom totalt 169 ansökningar via tjänsten Hitta tillstånd varav 5 härrörde från andra länder. Konsumentverket/Konsument Europas främsta uppgift är att informera konsumenter om t.ex. krav som ställs i andra länder i EU/EES, ge information om konsumenträttslig lagstiftning, praxis och möjligheterna till rättslig prövning av en eventuell tvist mellan en tjänsteleverantör och en tjänstemottagare m.m. 2013 har Konsument Europa haft 26 ärenden relaterade till tjänstedirektivet jämfört med 25 föregående år. Kommerskollegium svarar för servicefunktionen inom ramen för kontaktpunkten. Den nås via telefon och e-post och har under 2013 besvarat 55 förfrågningar. 40 av dessa inkom via e-post, resten per telefon. Drygt 85 procent rör frågor om vilka regler som gäller för en viss verksamhet, inte minst hur man praktiskt ska gå till väga för att starta ett företag. Endast en handfull frågor avser tjänstedirektivet i sig, vilket också varit fallet tidigare år. Förfrågningarna till servicefunktionen har minskat något i förhållande till 2012, då totalt 76 förfrågningar inkom. Antal inkomna frågor till servicefunktionen 2013 2012 2011 55 76 44 På EU-nivå leder kommissionen arbetet med att utveckla, förbättra och utvärdera kontaktpunkterna inom ramen för det s.k. EUGO-nätverket. Detta nätverk har träffats i Bryssel tre gånger under 2013. Vid ett av dessa tillfällen genomfördes det så kallade Testing Days, där medlemsstaterna fick möjlighet att testa varandras kontaktpunkter och sedan lämna feedback. Testerna genomfördes utifrån i förväg bestämda 18
scenarier. För svensk del deltog representanter från Kommerskollegium och Tillväxtverket. 2012 inleddes arbetet med att ta fram kriterier för ny utvärdering av kontaktpunkterna. Detta arbete är nu slutfört och kriterierna återfinns i den så kallade PSC 1 Charter. I fortsättningen kommer kontaktpunkterna att utvärderas och poängsättas utifrån dessa kriterier. Resultatet från Testing Days kommer att utgöra en del av det material som kommer att ligga till grund för bedömningen av kontaktpunkterna publicerad i Single Market Scoreboard under första halvan av 2014. En del av de poäng som kontaktpunkterna kan erhålla vid utvärderingarna är kopplade till möjligheten att använda utländska e-legitimationer för att exempelvis ansöka om tillstånd som krävs för att få utföra en viss tjänsteverksamhet. Det kan konstateras att ett problem som de flesta medlemsstater ännu inte har lyckats lösa är att möjligheterna för tjänsteleverantörer att använda sina nationella e-legitimationer i andra medlemsstater är högst begränsade. Flera medlemsstater saknar helt möjligheten att kunna hantera e-legitimationer utfärdade i andra medlemsstater. Arbetet för att lösa detta pågår både på EU-nivå och i medlemsstaterna. Den 11 september 2013 arrangerade Estland i Tallinn en workshop om e- procedurer. EUGO-nätverket var inbjudet till workshopen och för svensk del deltog Kommerskollegium och Tillväxtverket. Kontaktpunkten för varor Kollegiet är sedan 2009 nationell kontaktpunkt för varor enligt EUförordning 764/2008, artikel 10 (varuförordningen). Via kontaktpunkten kan företag och myndigheter få information om regler som gäller i Sverige för en viss produkt. Vidare informeras om principen om ömsesidigt erkännande och hur svenska myndighetsbeslut kan överklagas. Vid frågor om regler avseende en specifik produkt i en annan medlemsstat, hänvisas frågan vidare till kontaktpunkten i den berörda medlemsstaten. Frågeställaren kan också få upplysningar om kontaktuppgifter till kontaktpunkter i andra EU/EES-länder. Under 2013 fortsatte antalet frågor till kontaktpunkten för varor att öka. Utöver arbetet med att besvara de inkomna frågorna har kontaktpunkten även deltagit i ett antal informationsinsatser främst riktade mot företag. Antal inkomna frågor till kontaktpunkten för varor 2013 2012 2011 83 75 49 80 procent av frågorna som inkommit under 2013 kom från företag. En stor majoritet av dessa frågor kom från företag som är baserade i en annan medlemsstat och som önskar sälja sina produkter i Sverige. Ett 1 Points of Single Contact 19
antal frågor kom från företag i Sverige, vilka avser importera produkter till den svenska marknaden. 20 procent av de frågor som inkommit under 2013 kom från kontaktpunkten för varor i Danmark. Endast en handfull frågor ställdes av svenska företag som ville ha information om regler som gäller för en viss produkt i ett annat EU land till vilket de avsåg exportera produkten. I dessa fall inhämtade kontaktpunkten för varor svaret från den relevanta utländska kontaktpunkten för varor. Ett fåtal av frågorna kom från nationella myndigheter i andra EU-länder. Syftet var att inhämta information om svenska regler gällande vissa produkter eller att utreda hur Sverige införlivade ett visst direktiv i nationell rätt. I enlighet med ett uppdrag i regleringsbrevet har kollegiet under 2013 uppdaterat websidan för kontaktpunkten för varor genom att länka till Marknadskontrollrådets förteckning över myndigheters ansvarfördelning på varuområdet. Kollegiet har även tagit fram en förteckning över relevanta myndigheter på varuområdet som inte täcks av Marknadskontrollrådets förteckning. Östersjöstrategin Kollegiet har i uppdrag att medverka i genomförandet av EU:s strategi för Östersjöregionen och dess handlingsplan. Det handlar om att öka erfarenhetsutbytet mellan de organ i regionen som hanterar kontaktpunkterna för varor och tjänster enligt tjänstedirektivet och varuförordningen, liksom Solvitnätverket. Under 2013 arrangerade kollegiet ett möte i Stockholm. Under mötet presenterade Polen en rapport om handelshinder inom östersjöregionen. Utbyte av erfarenheter inom ramen för arbetet med kontaktpunkterna ägde rum. En diskussion fördes kring frågor som väckts med anledning av kommissionens nya vägledande dokument avseende begreppet lagligen saluförd i förordningen om ömsesidigt erkännande (EG) Nr 764/2008. Kollegiet presenterade en juridisk analys av artikel 16 i tjänstedirektivet som även den följdes av en diskussion. ------------------------------ Kostnaderna för kontaktpunkterna, inkl. arbetet inom ramen för Östersjöstrategin, uppgick till 4,8 mkr vilket är en ökning med drygt 1 mkr jämfört med 2012. Ökningen beror på främst på ökade insatser för kontaktpunkten för varor, bl.a. som en följd av uppdraget i regleringsbrevet. 20
2.4 Myndighetssamarbetet inom ramen för IMI Europeiska kommissionen har i samarbete med medlemsländerna inrättat ett elektroniskt system för informationsutbyte mellan myndigheter (IMI). Det ger myndigheter och kommuner i EU-länderna möjlighet att samarbeta mer effektivt i sin löpande verksamhet. En förordning om IMI trädde ikraft i december 2012 och ger systemet en stabilare rättslig grund, speciellt vad gäller skyddet för personuppgifter och klargör rollerna mellan kommissionen och medlemsstaterna. Kollegiet är nationell samordnare för myndighetssamarbetet enligt de rättsakter som omfattas av IMI-förordningen. Samordningsfunktionen handlar främst om att registrera och utbilda svenska myndigheter och kommuner i systemet, liksom att övervaka frågeflödet och se till att svenska myndigheter och andra EU-myndigheter får svar på sina frågor i tid. Kollegiet fungerar här som kontakten mellan svenska myndigheter och kommissionen. Under 2013 deltog kollegiet i tre IMAC-IMI working group möten i Bryssel. Vid ett möte informerade vi om hur vi arbetar med informationsinsatser gentemot myndigheter och kommuner. Totalt har kollegiet registrerat 44 användare i systemet från myndigheter. Av dessa är 11 kommuner och tre är länsstyrelser. Samarbetet har under 2013 utökats till anmälningar på tjänsteområdet, patienträttigheter vid gränsöverskridande hälso-och sjukvård, anmälningar enligt e-handelsdirektivet och Solvit. Kostnaderna för kollegiets insatser inom detta område uppgick till knappt 1 mkr vilket är en minskning med ca 0,3 mkr jämfört med föregående år. 2.5 Informationsinsatser och EU-rättsligt stöd Kommerskollegium ska informera andra myndigheter, näringslivet och allmänheten om EU:s inre marknad. Kollegiet ska enligt regleringsbrevet för 2013 redovisa vilka specifika informationssatsningar som gjorts i förhållande till myndigheter, kommuner och länsstyrelser. Redovisningen ska beträffande förordning 764/2008 innehålla tydliga uppgifter om informationsmottagare och kollegiets bedömning av det eftersträvade resultatet. Redovisningen beträffande förordning 764/2008 sker under 2.6.3. Mer detaljerad information om kommunikationsarbetet presenteras i en särskild årsrapport. Näringsliv Vår inremarknadskommunikation med företag har som mål att göra möjligheterna på den inre marknaden kända. Vi informerar exempelvis om principen om ömsesidigt erkännande och myndigheters skyldigheter när det gäller den fria rörligheten för varor och tjänster. Vi kommunicerar även hjälpfunktioner på EU:s inre marknad: Solvit, kontaktpunkten för varor respektive tjänster och webbportalen Your Europe. 21