LÅT STATEN TA ANSVAR SÅ BYGGER VI EN NATIONELL KUNSKAPSSKOLA I PRAKTIKEN
VÅR MODELL FÖR EN BÄTTRE SKOLA Lärarnas Riksförbund anser att skolan är en nationell angelägenhet. De senaste decenniernas utveckling med SJUNKANDE KUNSKAPSRESULTAT, MINSKAD LIKVÄRDIGHET och FÖRSÄMRAD STATUS FÖR LÄRARYRKET är mycket allvarlig för Sverige som kunskapsnation. Det behövs ett samlat grepp från statens sida om skolväsendet åter ska komma på fötter. Över 20 års erfarenhet säger att 290 kommuner samt flera hundra friskoleföretag, med olika prioriteringar och ambitioner, inte klarar att skapa en likvärdig och högpresterande skola på egen hand. Av den anledningen har Lärarnas Riksförbund tagit fram en idéskiss på hur EN MODELL FÖR NATIONELL STYRNING OCH FINANSIERING av skolan skulle kunna se ut. Modellen bygger på att de skolor som i dag är kommunala får en STATLIG HUVUDMAN, och att friskolorna får NATIONELL FINANSIERING. Med vår modell kommer alla skolor att finansieras på lika villkor, oavsett huvudman. Kampanjen www.skolvalet2014.se handlar om att visa på det starka stöd som finns bland lärare, rektorer, elever och föräldrar för EN FÖRÄNDRING AV DAGENS SKOLSYSTEM i riktning mot större likvärdighet och bättre kunskapsresultat.
DEN SVENSKA SKOLANS PROBLEM I SIFFROR D essa tre diagram talar sitt tydliga språk: den svenska skolan har varit på väg åt fel håll i flera decennier. Det blir allt större skillnader mellan landets kommuner och mellan enskilda skolor vad gäller betyg. Svenska elevers resultat blir allt sämre vid en internationell jämförelse. Lärarlönerna blir allt lägre jämfört med andra yrkesgrupper med motsvarande akademisk utbildning. LIKVÄRDIGHETEN BETYDELSEN AV SKOL- OCH KOMMUNTILLHÖRIGHET VAD GÄLLER VARIATIONER I ELEVERNAS BETYG (PROCENT) Andel av variationen i meritvärde som förklaras av skol- respektive kommuntillhörighet (förklaringskraft i procent) 9 8 7 6 5 4 Betygsvariation beroende på skola Kommuntillhörigheten är i dag lika betydelsefull för elevens resultat som skoltillhörigheten var 1989. 3 2 1 0 Betygsvariation beroende på kommun 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 Källa: Gustavsson/Yang-Hansen
520 KUNSKAPSTAPPET SVERIGES PISA-RESULTAT 2000 2012 510 500 490 480 Naturvetenskap 500 = det normerade OECD-medelvärdet 2000 Svenska elevers resultat sjunker i kärnämnena, och ligger nu klart under snittet för OECD-länderna. 2003 2006 Läsförmåga Matematik 2009 2012 Källa: Egna bearbetningar av data från Skolverket Antal kr mindre per månad 0 5 000 LÄRARYRKETS STATUS LÄRARES MEDELLÖN I KRONOR JÄMFÖRT MED EKONOMER OCH INGENJÖRER 10 000 15 000 20 000 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 Lönen är ett av måtten på ett yrkes attraktivitet, och lönegapet ökar. 1995 tjänade en lärare i snitt 8 000 kronor mindre i månaden, år 2012 20 000 kronor mindre i månaden. 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Källa: Lönestatistik från respektive fackförbund
EN LIKVÄRDIG SKOLA KRÄVER EN LIKVÄRDIG FINANSIERING J ust nu finns det lika många varianter av skolpeng som det finns kommuner. Därmed finns det i princip 290 olika ambitionsnivåer för skolan. Vissa satsar mer på skolan, många andra betydligt mindre än vad som behövs. Resultatet blir att elever i olika kommuner får olika förutsättningar att nå kunskapsmålen. En nationell kunskapsskola innebär en nationell finansiering av skolan, där staten ser till att elever i hela landet åtminstone får samma resursmässiga förutsättningar. Det innebär inte att alla elever får lika mycket. Det innebär att alla får resurser efter behov. Staten har bättre förutsättningar än de 290 olika kommunerna tillsammans att jämna ut möjligheterna genom att anpassa resurser till grupper med särskilda behov. Staten måste ta ansvar för att etablera en resursfördelningsmodell som tar hänsyn till olika skolors behov. Det är inte kommunernas ekonomiska situation som ska avgöra resursstorleken till skolan, och därmed skolans ambitionsnivå.
SVENSKA ELEVERS KUNSKAPSRESULTAT MÅSTE HÖJAS S venska elevers kunskapsresultat har försämrats kraftigt sedan 1990-talet. Den senaste PISA-undersökningen i december 2013 visade tydligt att kunskapstappet fortsätter. Nu behövs en kraftfull satsning för att vända utvecklingen, och skapa en nationell kunskapsskola där elevers möjligheter att lära sig står i centrum. Det är viktigt både för den enskilde individens framtidsmöjligheter och för det svenska samhället, vars välstånd och utveckling bygger på kunskap. Sverige måste återta den tätposition i internationella mätningar som vi en gång har haft. Utan gedigna kunskaper är det svårt att vara kreativ och tänka kritiskt. Utan kreativitet och kritiskt tänkande blir det i längden svårt att skapa förutsättningar för en hållbar tillväxt. Möjligheterna att nå kunskapsmålen ska inte bero på om man kommer från en studievan familj eller om man råkar bo i en kommun som satsar tillräckligt på skolan. Ändå är det just så det ser ut i dag. Kommunerna och friskolorna har misslyckats med att skapa en skola som kompenserar för att alla har olika förutsättningar från början. En nationell kunskapsskola är en skola där elever får likvärdiga möjligheter oavsett var man bor.
LÄRARNA ÄR NYCKELN TILL FÖRÄNDRING F ör att stärka elevernas resultat och ge alla elever samma chans måste lärarna och rektorerna få bättre förutsättningar att lägga upp och genomföra undervisningen. Det är i klassrummet som förändringen måste ske. Ändå har läraryrket blivit allt mindre attraktivt. Kraven på annat än undervisning har ökat, samtidigt som möjligheten till kompetensutveckling är dålig. Den pedagogiska friheten har minskat. Löner, villkor och status måste bli bättre. Förutsättningarna för bra undervisning är ofta begränsade tidsmässigt eller resursmässigt. Det har gjort att allt för få vill bli lärare, och att allt för många som är lärare i dag känner frustration. En nationell kunskapsskola förutsätter en rejäl satsning på att höja läraryrkets attraktivitet.
FRAMTIDENS SKOLA BEHÖVER ETT STATLIGT ANSVARSTAGANDE I dag lider svensk skola av otydlighet i ansvar och dubbelkommando i styrning. Kommuner och friskolekoncerner är huvudmän, men staten sätter för vida ramar och för otydliga mål. Det har lett till att ingen tar helhetsansvar. Kommunerna och staten skyller på varandra, medan skolorna inte kan arbeta effektivt för att höja kunskaps resultaten. För att få till en nationell kunskapsskola behövs en samlad, nationell, styrning av skolan. På så vis kan både mål, resurser, lagstiftning, läroplaner och andra förutsättningar hållas ihop direkt från staten till skolorna, utan att ta omvägen via kommunerna. I Lärarnas Riksförbunds modell för ett modernt huvudmannaskap ökar möjligheterna och ansvaret rejält för skolorna, det vill säga för rektor och lärare. Staten får ett tydligt ansvar för den utbildningspolitik som bedrivs, samtidigt som skolorna får ett tydligt ansvar för att undervisningen verkligen låter eleverna utvecklas maximalt.
HUR KAN EN FÖRÄNDRING AV HUVUDMANNASKAPET GÅ TILL? D en svenska skolan behöver en nystart, och det är ett nationellt ansvar att detta sker. En statlig utredning måste därför tillsättas med uppdrag att se över exakt vad i ansvarsfördelningen som behöver förändras och hur detta ska gå till. Friskolornas roll i systemet måste tydligt framgå. Lärarnas Riksförbund har tagit fram en modell för hur detta skulle kunna se ut. Det generella finansierings- och resursfördelningsansvaret för skolan måste utövas av staten. Det kan ske via en skatteväxling eller via ett avgiftssystem mellan kommuner och stat. Statens huvuduppdrag blir att värna undervisningen. Genom att uppdrag och finansiering fördelas utan mellanhand från staten till skolorna, uppstår en ny, direkt styrningsform utan omvägen via kommunala administrations- och byråkratinivåer. I förbundets modell riktas uppdraget från staten direkt till skolan, det vill säga rektor och lärare. Vad som händer med skollokaler, skolbespisningar med mera är inte en fokusfråga för huvudmannaskapsförändringen. En statlig utredning måste givetvis belysa även dessa aspekter. Dessa modifieringar i ansvarsfrågan innebär att resurserna för 290 skoladministrativa enheter kan användas bättre, till undervisning. För att detta
SÅ STYRS SKOLAN I DAG SÅ HÄR VILL VI HA DET
ska kunna bli verklighet måste staten i sin tur finna en betydligt mindre, men effektivare organisation för styrningen av skolan. Att göra en förändring i skolans huvudmannaskap är inte en stor och kaosartad omorganisation som vänder upp och ned på skolan, som vissa aktörer försöker göra gällande. Det handlar i grunden om att förändra förutsättningarna för lärare och rektorer så att de statliga styrdokumenten som finns på skolans område kan förverkligas fullt ut. Endast så kan den negativa utvecklingen som skolan upplevt de senaste decennierna vändas.
NATIONELL KUNSKAPSSKOLA I KORTHET Kommunaliseringen av skolan är ett misslyckande. Var elever bor styr deras förutsättningar i alltför stor utsträckning. Kunskapsresultaten sjunker och få vill bli lärare. Läget är allvarligt och nu krävs förändring. Sverige behöver en nationell kunskapsskola. Eftersom kommunerna inte tar sitt ansvar vill Lärarnas Riksförbund att: STATEN SKA TA huvudansvaret för skolan LÄRARNA SKA FÅ RÅDA över undervisningen, utan politisk inblandning LÄRARNA SKA FÅ BÄTTRE VILLKOR och förutsättningar Det här är helt nödvändigt för en kunskapsnation som Sverige. Därför kallar vi det att vi strävar mot en nationell kunskapsskola. FÖRÄNDRINGEN SKER MED DIG SKRIV UNDER FÖR EN NATIONELL KUNSKAPSSKOLA PÅ SKOLVALET2014.SE
LÄRARNAS RIKSFÖRBUND är det akademiska förbundet som enbart organiserar behöriga lärare och studie- och yrkesvägledare. Med snart 90 000 medlemmar är vi ett av de största förbunden inom Saco. LÄS MER om Lärarnas Riksförbund och BLI MEDLEM på www.lr.se!
HÅLLER DU MED? VAR MED OCH PÅVERKA FRAMTIDENS SKOLA! PÅ SKOLVALET2014.SE kan du som vill se ett modernt statligt huvudmannaskap göra din röst hörd och sätta press på politikerna. PÅ SAJTEN KAN DU BLAND ANNAT: skriva på NAMNINSAMLINGEN för en nationell kunskapsskola dela med dig av ERFARENHETER och läsa om andras ställa FRÅGOR till skolministerkandidaterna jämföra partiernas SKOLPOLITIK följa DEBATTEN om skolan Form: Erik Uppenberg 2014-06 Upplaga 4 000 ex SKRIV UNDER: SKOLVALET2014.SE DISKUTERA: #SKOLVALET2014 Ett initiativ och en kampanj från Lärarnas Riksförbund. Sveavägen 50 Box 3529 SE-103 69 Stockholm Tel 08-613 27 00 lr@lr.se www.lr.se