2015-04-24 Vattenmyndighet i Södra Östersjöns vattendistrikt. Länsstyrelsen i Kalmar län 391 86 Kalmar Yttrande kring Arbetsprogram för förvaltningscykeln 2015-2021 Samrådssvar dnr. 537-5346-2014 Yttrandet är inlämnat av LRF s kommungrupp i Helsingborg som vill peka på gruppens stora engagemang och vilja till förändringar för att nå en hållbar vattenhushållning. En annan utgångspunkt är att kommungruppen kommer i kontakt med vattenförvaltningen genom att vara representerad i det Vattenråd som verkar för Råån. Vattendraget, strax söder om Helsingborg inom Södra Östersjöns vattendistrikt, rinner genom ett utpräglat jordbrukslandskap innan det mynnar ut i Öresund. Arbetet med de olika åtgärder som Vattenmyndigheten föreslår är mycket omfattande. Arbetet med att organisera en databas som visar på förhållandet i olika vattendrag är viktigt för att bedöma behovet och besluta om framtida åtgärder. Ett rent vatten är något som alla, med insikt om framtiden, ser som ytterst viktigt. De fastlagda miljömålen visar mycket tydligt på betydelsen av konkreta åtgärder. Rent Grundvatten, Ingen Övergödning och Myllrande Våtmarker visar på vikten av ett konkret förändringsarbete. Underlaget till yttrandet är mycket omfattande och Kommungruppen har begränsat framförda synpunkter till de delar av samrådshandlingarna som främst berör aktiva jordbrukare och landsbygdsföretagare samt andra LRF medlemmar på landsbygden. Kommungruppen i Helsingborg vill, utan prioritet, sammanfatta yttrandet enligt följande: Det är viktigt att jordbruket snarast bereds möjlighet att tillföra erfarenheter när det gäller att koppla benägenhet till förändringar till olika styrmedel. I samrådshandlingarna ligger ett starkt fokus på kontroll och tvingande åtgärder. Denna uppfattning förstärks av att det redovisas mycket höga administrativa kostnader för föreslagna åtgärder. Den nu föreslagna arbetsmodellen ligger som ett exempel långt i från det informations- och rådgivningsarbete som sedan länge framgångsrikt bedrivs inom Greppa Näringen. Kommungruppen saknar en ingående analys över vad som kan utgöra kostnadseffektiva åtgärder. Vattenadministrationen bygger på att en myndighet, Vattenmyndigheten, förelägger en annan myndighet bl. a. Jordbruksverket att åtgärder ska genomföras. Det vanliga arbetssättet i svenskt miljöarbete är att den politiska makten, regering och riksdag gör prioriteringar mellan åtgärder och beslutar vem som ska stå för kostnaderna som uppkommer. Processen inom vattenadministrationen innebär i alltför hög grad att tjänstemän tar över styrningen genom tolkning av EUs ramdirektiv. Detta är en ordning som Kommungruppen inte anser vara tillräckligt transparent och riskerar att inte ta in jord- och skogsbrukets konkurrenskraft i de överväganden som måste göras av tidsperspektivet för genomförandet av olika åtgärder. Lika angeläget är det att reda ut under vilka förutsättningar Vattenmyndigheten kan föreslå åtgärder som förutsätter att berörda lantbruksföretagare utan ersättning får lämna idag brukad mark. Mest tydlig blir frågeställningen för all den areal som skall tas i anspråk för olika skyddszoner och tvåstegsdiken. Tidigare miljöprogram som ofta varit framgångsrika har varit kopplade till en ersättning för utnyttjad mark. I detta sammanhang är det angeläget att peka på det orimliga i att se nedlagd produktion som en åtgärd för att nå en bättre vattenhushållning. Mycket talar för att odlingsmark i området runt södra Östersjön kommer att vara ett viktigt framtida produktionsområde, inte minst kopplat till bra jordar och tillgång på vatten. Att lösa problemet genom neddragen produktion bedöms som en passiv åtgärd. Effekten blir att produktionen flyttar till andra länder där det i många avseenden bedöms vara odlingsförhållanden som inte innebär tillräckligt starkt fokus på nödvändiga åtgärder. Havet ser inte till källan för belastningen utan påverkas av den samlade belastningen. Vid bedömning av lämpliga åtgärder är det nödvändigt att kunna redovisa utgångsläget inför en kommande ny cykel i vattenförvaltningen. Kommungruppen vill exemplifiera genom att 1
lyfta fram tillgänglig statusredovisning för Råån i vatteninformationssystemet VISS. Ett exempel är övergödningen där det redovisas föreligga stora problem. Tillförlitligheten urholkas med detta negativa budskap samtidigt som det i Vattenrådets miljöövervakning för Råån klart framgår att näringstransporten av både kväve och fosfor via Råån till Öresund har minskat under perioden 1986-2012. I samrådsunderlaget redovisas mycket omfattande åtgärder. I många fall bygger åtgärderna på ny teknik. Det är synnerligen viktigt att föreslagna åtgärder vilar på dokumenterad vetenskaplig grund. Exempel på detta är förslagen med tvåstegsdiken och strukturkalkning. Inte minst det senare lyfts fram som en viktig åtgärd utan en noggrann redovisning av vetenskaplig dokumentation och analys av möjligheten för praktiskt genomförande. En annan svagt dokumenterad åtgärd är fosfordammar där det inte är klarlagt i vilken omfattning sedimenterat (fosforrikt) material kan transporteras vidare i samband med höga vattenflöden. Ett stort antal enskilda avlopp skall åtgärdas vilket är en omfattande och kostsam åtgärd. Kommungruppen saknar en genomgång av i vilka sammanhang det på lång sikt kan vara lämpligt och ekonomiskt försvarbart att ansluta fastigheten till det kommunala avloppsnätet. Det kan ge möjlighet för att utöver fosforrening åstadkomma en effektiv rening av bl.a. medicinrester och hormonstörande ämnen som annars kommer att fortsätta att belasta vattensystemen. LRF s Kommungrupp i Helsingborg delar utredningens uppfattning om att det är viktigt att utveckla arbetsformer som kan ligga till grund för att planera och genomföra åtgärder som leder till förbättrad status för olika vattendrag. Följande kommentar kan betraktas som generella men framförs främst med fokus på förhållandena i Råån. Modellen att arbeta med en cykel är intressant. Prioritering av insatta åtgärder tar utgångspunkt i aktuell status för olika områden. Målet är att vid cykelns slut, år 2021 kunna visa på tydliga förbättringar. Därmed är det viktigt att visa på den långsiktiga trenden för olika miljöparametrar. Det är viktigt att nuläget är väl dokumenterat samt att föreslag på åtgärder bedöms som kostnadseffektiva och är vetenskapligt verifierade. Ett mycket oroande exempel på det senare utgör förslaget att genomföra strukturkalkning på stora jordbruksarealer. I den samhällsekonomiska konsekvensanalysen redovisas ett åtgärdsförslag som för hela landet omfattar strukturkalkning på 500.000 ha. Det saknas en grundlig faktagenomgång av vilka jordar som förväntas svara på behandlingen. Erfarenhetsmässigt är effekten av strukturkalkning mycket olika på olika jordar. En bättre struktur är odlingstekniskt en fördel men i detta sammanhang är målsättningen främst att minska transporten av fosfor till vattenmiljön. Häpnadsväckande är att denna massiva åtgärd med inköp av kalk, spridning och nedbrukning bedöms rymmas inom ramen för vunna effekter för lantbruksföretaget. I underlaget påtalas att ökad skörd och minskad bränsleförbrukning är av sådan omfattning att detta balanserar företagets direkta kostnader för åtgärden. Dessa förhållanden behöver styrkas. Det finns en allmän kunskap som belägger att strukturkalkning kan leda till gynnsamma odlingsbetingelser och med möjlighet att begränsa näringstransporten, främst för fosfor. Erfarenhet från några enstaka försök under kort tid visar på intressanta resultat men kan absolut inte tas som utgångspunkt för att föreslå en åtgärd i den omfattning som nu görs. Mycket skarp kritik kan riktas mot Vattenmyndigheten som i en viktig fråga för fram ett åtgärdsförslag med svag vetenskaplig dokumentation beträffande förväntad effekt. Kommungruppen vill peka på några förhållanden som bedöms vara viktiga att bearbeta i det fort-satta arbetet för en bättre vattenhushållning. Framförda synpunkter på de fyra delrapporterna berör främst hur framlagt förslag bedöms påverka det fortsatta arbetet med att förbättra situationen i Råån. Förslag på förvaltningsplan för Södra Östersjöns Vattendistrikt Förvaltningsplanen bygger på fakta från olika övervakningsprogram samt kartläggning och analys av tillgängligt underlag. Aktuella förhållanden skall vägas mot fastlagda miljökvalitetsnormer för att fastställa ett åtgärdsprogram samt genomföra en miljökonsekvensbeskrivning. I inledningen ställs följande frågor som kommungruppen kommenterar enligt följande: Ger förvaltningsplanen och åtgärdsplanen den information Du behöver? Informationen är otydlig beträffande prioritet för olika åtgärder samt förväntad förbättring i förhållande till beräknade kostnader. Det saknas en grundläggande del i hur föreslagna åtgärder kan kopplas till praktiken och landsbygdsföretagandet. Resultat nås inte förrän det 2
föreligger insikt kring och förändringsbenägenhet för föreslagna åtgärder. Det hänvisas till VISS som i flera avseenden ger värdefull bakgrundsdata. Samtidigt är det frustrerande att möta vad som uppfattas som inaktuell information. Det är viktigt att mer resurser läggs på att kontinuerligt uppdatera VISS. I detta sammanhang är det viktigt att tydliggöra vunna effekter i förhållande till kostnaden för föreslagna åtgärder. Sammanfattar förvaltningsplanen vattenförvaltningsarbetet? Underlaget är mycket omfattande. Ett område som behöver förtydligas är möjlighet att nå fram via olika styrmedel. Det talas mycket om lagar och kontroller. Kommungruppen saknar en genomgång och bedömning av hur andra, frivilliga och rådgivarstödda åtgärder, kan bidra till en bättre vattenförvaltning. Ytterst gäller det att tillskapa nya EU program som erbjuder ekonomiskt stöd för att genomföra nödvändiga åtgärder. Hur sätts olika Gällande miljökvalitetsnormer? Det framgår i stort, men det finns ett behov av att förtydliga hur olika normer sammanvägt kan behöva kompletteras med information om betydelsen av en samlad bedömning när olika åtgärder skall resultera i att rätt status uppnås. Principen med miljökvalitetsnormer, vilka är tvingande, kan klart ifrågasättas då normen blir ett lagkrav. I andra länder fastställs åtgärdsprogram med utgångspunkt från fastlagda miljömål som också uttrycker kvantitativa mål. Det är fullt möjligt att arbeta med mål som utgångspunkt för att kvantifiera och fastställa nödvändiga åtgärder. Innebörden och konsekvensen av att arbeta med miljökvalitetsnormer, som är juridiskt bindande styrmedel, behöver tydliggöras. Kommentarer olika sidor Sid 1 Några av utmaningarna är att öka takten i åtgärdsarbetet, samordna och effektivisera övervakning och datahantering samt utveckla tillämpningen av principen att förorenaren betalar Det är viktigt med en hög ambition när det gäller att vidta åtgärder men det är angeläget att samtidigt se till vad som är kvalitativa och kostnadseffektiva förbättringar när det gäller att minska den totala belastningen till kustnära hav. Principen att förorenaren betalar ställer krav på ett omfattande underlagsmaterial för att bedöma hur denna princip kan tillämpas för lantbruksföretag med influens från omgivningen. Lika nödvändigt är det att beakta hur föreslaget system kan göras rättvist och rättssäkert. Sid 6 Ett ständigt bättre VISS Resultat föreligger från en omfattande provtagning och analysverksamhet. Mycket är redovisat i de rapporter som presenterats av vattendragsförbundet och nuvarande vattenrådet för Råån. I VISS framgår att Råån har dålig status enligt gällande normer för klassificering. Detta system ger samtidigt signaler att hittills utförda åtgärder inte märks. Detta i motsats till redovisningen för miljöövervakningen där det klart framgår att transporten av både kväve och fosfor minskat betydligt. Sid 19 Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer är till för att visa på tillstånd och vad människa och natur bedöms tåla Vid bedömning av aktuell situation i ett vattendrag är det viktigt att redovisa status med utgångspunkt i trendutvecklingen. Enskilda år kan vara speciella och särskilt påverkande. Föreslagna åtgärder baseras på fastställda miljökvalitetsnormer. Dessa är juridiskt bindande styrmedel och kan därmed ses som tvingande. Detta förhållande kan kännas tveksamt då Sverige, enligt Kommungruppens kännedom, är det enda land i Östersjöregionen som för de areella näringarna arbetar med tvingande mål genom att utgå från fastlagda miljökvalitetsnormer. Förhållandet ligger långt från tidigare ambition att genom rådgivning och beslutade miljöstöd åstadkomma nödvändiga förbättringar. Ytterst gäller det att Svensk lantbruksnäring ges möjlighet att konkurrera på samma villkor som i andra länder runt Östersjön. Det är inte särskilt meningsfullt att tillskapa regelverk som leder till avveckling i vårt eget land och en fortsatt produktion, ofta med sämre förhållanden, i andra länder. 3
Sid 29 Miljöövervakning Viktigt att planera för en genomtänkt och långsiktig strategi när det gäller provtagning och analys. Detta ger ökade möjligheter för en effektiv uppföljning av insatta åtgärder och planering inför nästa cykel. Sid 41 Förändringar i kemisk status grundvatten Det påtalas att en åtgärd är att minska användningen av växtskyddsmedel. Det är lika, förmodligen än mer, viktigt att tillämpa reglerna för säkert växtskydd i alla de moment som kan medföra risk för påverkan i vattenmiljön. Sid 53 Expertbedömningar Kommungruppen är klart medveten om att det kommer att vara svårt att ha tillgång till ett heltäckande underlag för statusklassificering. Samtidigt är det viktigt att ha som mål att där det är möjligt öka andelen faktiska underlag för att arbeta verklighetsnära. Detta ställer samtidigt krav på att ha en väl planerad provtagning och bedömning av tillgängliga analyser och observationer. Sid 82 Avloppsvatten från reningsverk LRF s Kommungrupp ser det som mycket värdefullt att underlagsrapporten klart belyser problematiken med läkemedelsrester i utgående vatten från reningsverk och enskilda avlopp. Sid 116 Principen att förorenaren betalar Det är naturligt att denna aspekt tas fram i underlagsmaterialet. Det behövs en noggrann analys av vad detta för med sig när det gäller påverkan från de areella näringarna. I många fall kommer det att vara mycket svårt att kvantifiera vad som är den samlade påverkan över året. Ett system med enskild mätning, kontroll bedöms bli mycket dyrt. En annan aspekt är hur påverkan skall beräknas i det fall en lantbrukare redan arbetar med ex. fånggrödor och skyddszoner. Den enskilde har gjort vad som är möjligt. Då är det inte acceptabelt att brukaren av mark skall åläggas ytterligare kostnader för vad som är en beräknad eller analyserad mängd näringsämnen som tillförs vattensystemet. Förslag på åtgärdsprogram för Södra Östersjöns Vattendistrikt I samrådshandlingen redogör Vattenmyndigheten för de 78 åtgärder som vattendelegationen beslutat om som prioriterade. Redovisade åtgärder beskriver och motiverar vad Länsstyrelsen och kommunen skall fokusera på för att uppfylla miljökvalitetsnormerna. Utgångspunkten är att kunna presentera ett reviderat åtgärdsprogram för cykeln 2015-2021. Planerade åtgärder skall baseras på erfarenheter från den förra cykeln. En ytterst viktig del utgör en information om vem som skall bekosta föreslagna åtgärder. I inledningen ställs frågor som kommungruppen kommenterar (inte för alla) enligt följande: Framgår det vem, vilka som behöver genomföra åtgärderna? Det är viktigt förtydliga att belastningen i olika vattendrag och ytterst tillförseln till våra kustnära hav är beroende av hur bred uppslutning man kan nå. Det finns enskilda mer påverkande utsläpp men det är viktigt med breda och effektiva åtgärder. Framgår det vad som behöver göras? Det presenteras ett omfattande register på tänkbara åtgärder. I flera fall är det dåligt underbyggt vad som kan vara möjliga effekter. Detta medför att det kan vara svårt att prioritera för vad som är de mest effektiva åtgärderna. Det är också viktigt att kunna väga samman effekten av olika åtgärder när det gäller att beakta antagna miljökvalitetsnormer för, som exempel, både ekologisk status och kemisk status. 4
Samhällsekonomiska konsekvenser av olika styrmedel? Framlagt underlagsmaterial presenterar ett komplext område. Förslag på åtgärder finns även om flera av dessa är dåligt vetenskapligt dokumenterade. Detta går säkert att komplettera. Betydligt allvarligare är det att det saknas en mer omfattande analys av fördelar, nackdelar och begränsningar när det gäller att arbeta med styrmedlen lagkrav och föreskrifter samt allmänna råd över till åtgärder som bygger på rådgivningsinsatser och frivillighet. I många fall har olika miljöåtaganden tidigare varit kopplade till olika stödsystem. Förutsättningar och möjligheter att koppla olika åtgärder till olika stödformer behöver utredas. Då får inte lagar eller föreskrifter bli begränsande. Kommentarer olika sidor Sid 3 Viktigaste åtgärderna är våtmarker, fosfordammar och våtmark för näringsretention Åtgärderna är viktiga men det är parallellt angeläget att rikta fokus på åtgärder på det odlade fältet. En stor del av det som utgör risk för påverkan kan fångas upp genom utvecklade odlingssystem. Tidigare program med fånggrödestöd och åtgärder för att minska erosion och ytavrinning vill Kommungruppen lyfta fram som exempel på viktiga åtgärder. Mycket talar för att det är mer kostnadseffektivt med åtgärder på fältet jämfört med att vidta åtgärder när exempelvis fosforn redan transporterats till vattensystemen. Detta synsätt präglar i stort konceptet med strukturkalkning, dock med ett i nuläget i många avseenden otillräckligt vetenskapligt underlag. Sid 29 Jordbruksverket, åtgärd 3 Det redovisas ett stort antal åtgärder (a - k) där det behövs föreskrifter och allmänna råd. Det är mycket angeläget att detta arbete tar utgångspunkt i de många regelverk som redan är grund för det aktiva arbetet på gårdarna. Många nya delar tangerar områden som redan beaktats. Sid 30 Tillsyn och egenkontroll Detta arbete uppfattas av många som komplicerat och betungande. Kommungruppen är medveten om betydelsen av tillsyn. Det är viktigt att detta arbete bygger på ömsesidigt förtroende. På gårdar som är med i olika kvalitetssystem och, eller certifieringssystem kan det vara möjligt att begränsa kontrollinslaget för att därmed minska kostnader och verka resurseffektivt. Frågan om tillsyn bör administreras med utgångspunkt att kontrollen bygger på debitering per timme och inte genom debiterad fast avgift. Sid 72 Kommunerna åtgärd 2, tillsyn minskad näringstransport Jordbrukets olika företrädare är generellt mycket medvetna om problemen med näringsläckage. Det görs också stora insatser för att minska belastningen på vattenmiljön. Ofta ges ingen kredit för de åtgärder som görs. Det finns en risk att kraven på åtgärder läggs fast utan en noggrann analys av effekten av gjorda insatser. Detta är viktigt för att prioritera rätt bland olika möjligheter. Det finns också anledning koppla redovisad påverkan till framtagna volymer. En näringstransport på 20 kg nitrat N per ha kan bedömas som mer hanterbar om skörden är tio ton i förhållande till åtta ton per hektar. För växtskyddsområdet är det ytterst viktigt att arbeta för en bred tillämpning av IPM. Sid 73 Kommunen åtgärd 3, enskilda avlopp Det finns ett stort antal enskilda avlopp i anslutning till Rååns avrinningsområde. Ett flertal har åtgärdats genom anläggning an filterbädd med fosforfälla eller minireningsverk. För det fortsatta arbetet är det ytterst angeläget att undersöka i vilka fall det kan vara ett alternativ att ansluta till befintligt eller utbyggt kommunalt avloppsreningsnät. Denna fråga skall ses i kombination med möjligheten till utbyggnad av bredband (och dricksvatten). Sid 76 Kommunerna åtgärd 6, inrättande av vattenskyddsområden 5
Vid inrättande av vattenskyddsområden är det viktigt med en tidig dialog mellan kommunen och berörda markägare. Det finns många gånger möjlighet att begränsa risken för påverkan genom odlingstekniska åtgärder. I många sammanhang har det varit möjligt att anpassa odlingsåtgärderna för att kunna upprätthålla en fortsatt odling. Frågan har stor betydelse då nödvändigt skydd av vattnet ofta berör inströmningsområden där växtodlingen är inriktad på grödor med mycket stora värden. Vid en nyetablering kan alternativa placeringar vara en möjlighet. Allt för att inte få onödig inskränkning för nuvarande odling och företagande. Sid 86 Strukturkalkning Se kommentar på sidan 2. Det är en mycket osäker skrivning på sid 86/87 när det gäller förväntad effekt för strukturkalkning och kalkfilterdiken. Anpassade skyddszoner och traditionella skyddszoner finns det goda erfarenheter av. Sid 88 Fosfordammar Tekniken är intressant och har tillämpats på flera platser. Det finns anledning att vara observant på risken för utflöde av fångad fosfor i finmaterial om höga flöden bidrar till vidaretransport. En annan aspekt är hur det kan byggas in rutiner för att återföra P-rikt sediment till åkermarken. Sid 89/90 Omfattning av fysiska åtgärder, sjöar och vattendrag En central del utgör effekten för olika åtgärder på minskad P belastning. Viss oro föreligger beträffande uthålligheten för våtmark-fosfordamm och våtmark-näringsretention. Frågan om återföring av P-sediment behöver utredas liksom risken för läckage vid höga flöden. I båda fallen kan effekten bli mindre än vad som anges i tabellen. Sid 93 Omfattning strukturkalkning I tabell A5 anges 130.000 ha medan det i tabell A3 redovisas 80.000 ha. Sid 163/164 Jordbruket I detta avsnitt redovisas bedömda kostnader för åtgärder som skall leda till en minskad påverkan från växtnäring och rester av tillförda växtskyddsmedel. Det är i flera fall mycket komplexa frågor där föreslagna åtgärder skall kostnadsberäknas. Kostnaderna för administration och tillsyn bedöms uppgå till totalt 518 miljoner. Det är viktigt att få reda på vilket tidsperspektiv som denna summa avser. Kostnaden för fysiska åtgärder har beräknats till 2 miljarder vilket är en ansenlig summa. Här är det viktigt att reda ut hur dessa kostnader är kopplade till konkreta fältåtgärder samt hur enskilda lantbrukare, företagare ersätts marknadsmässigt för utebliven odlingsareal i det fall mark tas i anspråk för exempelvis för våtmarker och skyddszoner. På motsvarande sätt redovisas beräknade administrativa kostnader för arbetet med ett anpassat växtskydd. Fysiska kostnader redovisas för 50.000 ha som skall odlas utan kemiska bekämpningsmedel. Det är nödvändigt med en noggrann analys om angiven ersättning på 1.450 kr / ha, totalt 73 miljoner täcker utebliven produktion och begränsningar i nuvarande grödval. Förslag på samhällsekonomisk konsekvensanalys för Södra Östersjöns Vattendistrikt Åtgärdsplanen visar på möjliga åtgärder och redovisar också bedömningar över förväntade effekter. Den samhällsekonomiska konsekvensanalysen visar på förhållandet i ett helhetsperspektiv för landet. Målgruppen är främst beslutsfattare, främst inom myndigheter och kommuner. Det finns samtidigt anledning att kommentera presenterat underlag ur ett sektorperspektiv. LRF s Kommungrupp framför främst synpunkter med utgångspunkt från landsbygdsföretagande inom de gröna näringarna. I denna underlagsrapport redovisas en kostnads- och miljöeffektuppskattning för föreslagna styrmedel och fysiska åtgärder. 6
Kommentarer olika sidor Sid 5 Jordbruket, minskad produktion Slutsatsen att viss minskning kan förväntas till följd av minskad produktion kan behöva utvecklas. Det är förmodligen en korrekt bedömning men samtidigt finns här en inbyggd risk att det uppkommer en fortsatt argumentering för att minska produktion för att erhålla en minskad miljöpåverkan. Det är ett passivt agerande sett ur ett jordbruksperspektiv. Målet bör vara en vidmakthållen eller ökad produktion men med tydliga mål att minska nuvarande miljöpåverkan. I annat fall exporterar Sverige miljöproblemen till ett annat land Sid 14 Strukturkalkning, den mest kostnadseffektiva Jordbruksverket, åtgärd 3 Som påtalats tidigare är det viktigt att ytterligare belysa i vilken omfattning denna åtgärd ger förväntade effekter. Lika viktigt är det att utreda, redovisa fakta om påtalad vinst för jordbruket i form av ökad skörd och minskad drivmedelsanvändning. Detta för att klargöra förhållandet mellan aktuella kostnader för åtgärden och företagsmässiga vinster. Sid 15/16 Föreslagna styrmedel och förväntade effekter Förslaget att ta fram föreskrifter för strukturkalkning är bra men det förutsätter en noggrann genomgång av kunskapsfronten när det gäller bl.a. produktval, användning på olika jordar, bearbetningsteknik samt effekt på skördeutbytet i olika grödor. Det är viktigt att arbetet med att ta fram föreskrifter kommer igång men det är viktigt att ge tillgång till föreskrifter som beaktar verkligheten. Uppgiften att fosforläckaget beräknas minska med 100 ton P vid behandling av 500.000 ha behöver verifieras med det snaraste. Lika angeläget är det att redovisa ev. begränsningar eller hinder för att denna omfattande åtgärd skall vara genomförd redan 2019. Att identifiera svaga länkar i denna del av åtgärdsprogrammet är viktigt då denna åtgärd bedöms leda till mycket stora förbättringar. Det är dessutom viktigt att analysera i vilken omfattning tvingande styrmedel leder till försämrade finansieringsmöjligheter och därmed i förlängningen minskad motivation för att genomföra olika åtgärder. Sid 21 Åtgärdsbehov Antalet anpassade skyddszoner beräknas uppgå till ca. 80.000 och med en sammanlagd areal på 2.400 ha. Texten att åtgärden är kostnadseffektiv och bedöms endast marginellt påverka lantbrukarnas lönsamhet är häpnadsväckande. Denna utgångspunkt gagnar inte den fortsatta dialogen att få till stånd viktiga åtgärder på det som är högvärdig åkermark. Sid 21 Skyddszoner, potentiella styrmedel Det uttrycks att styrmedel som bygger på information och rådgivning bedöms ha liten effekt när det gäller att åstadkomma förändringar. Det skall helt klart beaktas att en stor del av hittills genomförda åtgärder varit kopplade till olika stöd- och bidragsystem. Kommungruppen anser det mycket viktigt att föra en fortsatt dialog med näringen för att värdera vad som i ett helhetsperspektiv är lämpliga styrmedel, alltifrån lag och kontroll över till information, rådgivning och frivilliga åtaganden. Sid 29 Kostnader för fysiska åtgärder Omfattningen redovisas som totalt 28.000 ha skyddszon med olika bredd. Den årliga kostnaden har beräknats till 92 miljoner. Det kan vara värdefullt med en mer detaljerad kostnadsredovisning beträffande marknadsmässig ersättning för mark som tas ur produktion samt kostnader för anläggande och skötsel. Sid 44/45 tabell 16 Styrmedelskostnad Det kan vara mycket intressant att få del av en ytterligare kolumn där redovisade kostnader för fysiska åtgärder ställs i relation till förväntad, bedömd effekt när det gäller fosfortransport till vattenmiljön. 7
Förslag på miljökonsekvensbeskrivning för Södra Östersjöns Vattendistrikt LRF s Kommungrupp avböjer att kommentera detta avsnitt då gruppen anser sig ha begränsad kunskap inom detta område. Förhållandet i Råån enligt redovisning VISS samt kommentarer på framlagt åtgärdsprogram Följande synpunkter gör inte anspråk på att utgöra en fullständig genomgång av det omfattande material som finns tillgängligt i VISS. En naturlig utgångspunkt är att bedöma hur presenterat åtgärdsprogram harmoniserar med den bild som möter Dig när Du läser rapporten över den årliga vattenundersökningen i Råån. En viktig och grundläggande del utgör redovisningen av dokumenterad fakta för föreslagna åtgärder. En annan helt avgörande del utgör kontakten, dialogen med berörda markägare som konkret blir berörda av föreslagna åtgärder. I detta sammanhang är det viktigt att balansera de principer och värderingar som blir centrala inslag i samband med att åtgärderna kopplas till olika styrmedel. Att välja en väg som innebär ett betydande inslag av lagar och kontroller uppfattar Kommungruppen som tveksamt i förhållande till ett arbete som bygger på delaktighet och förändringsbenägenhet. Generellt är det viktigt att få fram ett förtydligande i vilka sammanhang det kan vara möjligt att koppla planerade åtgärder till som berörda av åtgärdsarbetet kan känna ökad motivation kopplat till nya stöd- och/eller bidragssystem. Den inledande informationen i VISS anger status enligt följande: Status för Råån 2015 Ekologisk status Kemisk status Kemisk status (exkl. Hg) Tillkomst/härkomst Måttlig Uppnår ej god God Naturlig Föreligger miljöproblem? 1. Övergödning och syrefattiga förhållanden Ja 2. Miljögifter Ja 3. Försurning Nej 4. Förändrade habitat genom fysisk påverkan Ja 5. Främmande arter Nej 6. Annat betydande miljöproblem Med vetskap om näringsstatus i många slättåar är det inte förvånande att minskad närsaltbelastning framförs som en nödvändig åtgärd. Något otydligt blir det med dessa båda budskap i VISS respektive i rapporten för miljöövervakning 2013. Från VISS Förbättringsbehoven anger den effekt som behöver uppnås för att miljökvalitetsnormen för en vattenförekomst skall kunna följas. Där det finns kunskap om vilka miljöproblem samt vilken påverkan som orsakat den försämrade statusen anges även dessa. För att uppnå förbättringsbehovet behöver åtgärder genomföras men förbättringsbehovet anger inte vilken åtgärd som är lämpligast. ID Platser Miljöproblem Påverkan Storlek Parameter VISSIMPROVEMENT0006390 Vatten - Råån 1.1 Övergödning p.g.a. belastning av näringsämnen 3 900 kg Totalfosfor I miljöövervakningsrapporten redovisas en medeltransport på ca. 6 ton fosfor under de senaste 18 åren. Jämförelsen visar att det är ett betydande beting att klara uppsatta reduktionsmål. Positivt för Råån är att redovisad flödesviktad fosforhalt visar på en klart nedåtgående trend. 8
I detta sammanhang kan det vara av intresse att gå igenom några av föreslagna åtgärder och de kostnader som beräknats för att genomföra åtgärderna. minskad total P kg/år kostnad Anpassade skyddszoner 300 kg möjligt 480 st. 140.000 Kalkfilterdiken 6 kg berör 88 ha 56.000 Strukturkalkning 7 kg berör 93 ha ingen red. kostnad Tvåstegsdiken 23 kg berör 4.400 m 190.000 Skyddszon jb.mark 0-2 m 14 kg möjligt på 33 ha 200.000 Skyddszon jb.mark 10-15 m 6 kg möjligt på 83 ha 510.000 Skyddszon oskördad 6-10 m 8 kg möjligt på 67 ha 410.000 Våtmark, fosfordamm ej red. möjligt på 9 ha 440.000 Enskilda avlopp / normal nivå ej red. uppsk. 1.100 fastigheter 8.700.000 Denna förenklade uppställning från ett lokalt avrinningsområde visar mycket tydligt på behovet av att ytterligare analysera beräknade kostnader i förhållande till förväntad fosforreduktion. Lika uppenbart blir det att tydliggöra hur kostnader för idag odlad åker som överförs till ex. skyddszon skall regleras för den enskilde brukaren. Dag som ovan Lars Törner /för LRF s Kommungrupp i Helsingborg 9