Kartläggning av arbetssökande med psykisk sjukdom eller funktionsnedsättning avseende deltagande i arbetsmarknadspolitiska program. Återrapportering till Regeringen Socialdepartementet 2009-09-15 Dnr Af 1.2-2009/54393
Kartläggning av arbetssökande med psykisk sjukdom eller funktionsnedsättning avseende deltagande i arbetsmarknadspolitiska program. Rapportering enligt särskilt uppdrag från Socialdepartementet, Dnr Af 1.2-2009/54393. Arbetsförmedlingen uppdras att kartlägga i vilken utsträckning arbetssökande med psykisk sjukdom eller funktionsnedsättning erhåller insatser i form av offentligt skyddad anställning, lönebidrag, trygghets- och utvecklingsanställningar och Samhall. Arbetsförmedlingen ska också redovisa för utvecklingen beträffande antalet arbetssökande, inskrivningstider, antal deltagare i program samt uppnådda resultat för målgruppen. I uppdraget ingår också att utreda tidsgränser som styr rehabiliteringsinsatserna och ersättning till arbetssökande i målgruppen och att lämna förslag på lämpliga åtgärder för att förbättra rehabiliteringsinsatserna för målgruppen. Vidare ska det framgå hur arbetet är organiserat, vilken service som erbjuds, vilka specialistresurser som finns att tillgå och vilka samverkansformer med andra aktörer som är etablerade. Redovisningen ska också innehålla en analys av de problem Arbetsförmedlingen identifierat som orsak till målgruppens svårigheter att få ett arbete. Arbetsförmedlingen ska redovisa uppdraget i särskild rapport till regeringen senast den 15 september 2009. Beslut i detta ärende har fattats av generaldirektör Angeles Bermudez-Svankvist. Ärendet har föredragits av Torbjörn Wass. I den slutliga handläggningen har chefen för Avdelningen Rehabilitering till arbete Henrietta Stein deltagit. Angeles Bermudez-Svankvist Torbjörn Wass 1
2
Innehållsförteckning Sammanfattning 5 Målgruppen 6 Resultat och analys 6 Målgruppens storlek 7 Andel sysselsatta 8 Andel i insatser och program 9 Inskrivningstider 10 Tidsgränser i insatser och program 11 Svårigheter och framgångsfaktorer 12 Utvecklingsområden 12 Arbetets organisation 13 Arbetsförmedlingens service 14 Specialister inom Arbetsförmedlingen 15 Extern samverkan 15 Bilaga 17 3
4
Sammanfattning Redovisningen baseras på data i Arbetsförmedlingens register samt regelverk för insatser och program i verksamheten. Uppgifter om erfarenheter från arbetet med målgruppen har även inhämtats från lokala arbetsförmedlingar. Analysavdelningen har ansvarat för körning, bearbetning och viss analys av registerdata. Strategienheten vid Avdelningen Rehabilitering till arbete har ansvarat för sammanställning av resultat, analys och slutsatser som ges av uppdraget. Insatser och program ges vid Arbetsförmedlingen till enskilda efter identifierat behov. Analysen av data visar att arbetssökande med psykiskt funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga har ökat i andel av samtliga arbetssökande vilket är ett resultat av att den psykiska ohälsan har ökat i befolkningen i stort. Analysen visar också att arbetssökande som tillhör målgruppen över tid erhåller de resurser i form av program och insatser som reserveras för samtliga med funktionshinder motsvarande sin andel av gruppen funktionshindrade. Målgruppen får också betydande andel av de för samtliga arbetssökande gemensamma programmen och insatserna. De i genomsnitt relativt långa inskrivningstiderna på Arbetsförmedlingen förklaras delvis av att personer som tillhör målgruppen behöver flera föreberedande insatser under lång tid. Andelen som övergår till anställning är i genomsnitt lika stor för målgruppen som för övriga arbetssökande med funktionshinder. Över lång tid är dock personer med psykiskt funktionshinder i lägre grad (33 procent) än personer med funktionshinder totalt (44 procent) kvar i anställning. Sjukdomsförlopp samt ökad sårbarhet vid förändringar på arbetsplatser, tidsgränser för uppföljningsstödet, brister i lokal samverkan mellan myndigheter och aktörer bidrar sannolikt till en lägre anställningsgrad över lång tid. Arbetsgivares benägenhet att anställa personer med högre sjukskrivningsfrekvens och längre sjukförlopp är också hinder som identifierats i utredningen. Förberedande arbetsträning, kombination av olika insatser och program, samverkan mellan aktörer, kontinuitet samt introduktionsoch uppföljningsstöd på Arbetsförmedlingen, ackvirering av plats samt stöd till arbetsgivare/arbetsplats är kända framgångsfaktorer i arbetet med målgruppen. Utvecklingsområden som Arbetsförmedlingen anser bör prioriteras gäller väl fungerande lokal samverkan mellan myndigheter, kontinuitet i den arbetssökandes kontakt med arbetsförmedlare, utökad användning av personligt stöd på arbetsplats över tid. 5
Målgruppen Uppgifter om psykiskt funktionshindrade med nedsatt arbetsförmåga finns i Arbetsförmedlingens register över arbetssökande. Uppgifter om hälsotillstånd registreras med en kod i den enskildes digitala akt. I registret ordnas funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga i 14 kategorier eller koder. Psykiskt funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga utgör en kategori. En arbetssökande kan registreras med upp till tre funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga. Registrering av uppgifter om arbetssökandes hälsotillstånd regleras av 9 lagen (2002:546) om behandling av personuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten och 9 förordningen (2002:623) om vilka uppgifter rörande hälsa som får föras in i Arbetsförmedlingens register. Det innebär att underlaget i redovisningen kan vara ofullständigt på grund av de i lag reglerade villkoren om samtycke vid registrering av uppgifter om enskildas hälsotillstånd. Sannolikt är det dock en begränsad andel arbetssökande med psykisk ohälsa och funktionsnedsättning som inte samtycker till registrering och av denna anledning inte ingår i redovisningen. Frågan om registrering av hälsotillstånd är komplicerad då detta kan bidra till ökad stigmatisering samtidigt som kodning i registret är nödvändig för att myndigheten, som i det nu aktuella uppdraget, ska kunna redovisa, följa upp och utveckla verksamheten. Myndighetens register medger inte någon närmare specifikation av olika subgrupper utifrån exempelvis diagnoser. Bakom de uppgifter som kan sökas via en gemensam kod för psykiskt funktionshinder i registret återfinns därför arbetssökande med variation i psykisk ohälsa när det gäller dess art, omfattning, varaktighet och prognos. Resultat och analys Arbetssökande med psykiskt funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga får del av de för samtliga arbetssökande gemensamma programmen och insatserna. Målgruppen får även del av program och insatser som reserveras för arbetssökande med funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga. Beslut om utnyttjande av dessa program och insatser vid Arbetsförmedlingen förutsätter att det finns ett medicinskt underlag som styrker psykisk ohälsa. Det medicinska underlaget ska beskriva hur nedsättningen påverkar förutsättningarna för arbete och vilka insatser vid Arbetsförmedlingen som ur ett medicinskt perspektiv kan vara till gagn för den enskilde. Det medicinska underlaget ska erhållas från vården direkt eller genom Försäkringskassans handläggare. Då sådant underlag inte kan erhållas från sjukvården, kan Arbetsförmedlingens psykolog genomföra utredning. 6
Målgruppens storlek Arbetssökande med psykiskt funktionshinder utgör i juni 2009 cirka 15 procent av alla arbetssökande med funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga och 1,5 procent av samtliga arbetssökande inskrivna på Arbetsförmedlingen. Diagram 1. Antal sökande på Arbetsförmedlingen som fått kod för funktionshinder. Fördelning på funktionshinder 10000 9000 8000 7000 6000 5000 4000 3000 40-42 Rörelsehinder 61 Psykiskt Övr somatiska 81 Soc-medicinskt 92 Dyslexi mm 71 Intellektuellt 20-22 H-skada/döv 30-32 Synskada 2000 1000 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 80000 Diagram 2. Antal kvarstående sökande på Arbetsförmedlingen jan 2000 - juli 2009. Fördelning på funktionshinder 70000 60000 50000 40000 30000 20000 40-42 Rörelsehinder Ej funktinshindrade 10- tal 61 Psykiskt Övr somatiska 81 Soc-medicinskt 71 Intellektuellt 92 Dyslexi mm 20-22 H-skada/döv 30-32 Synskada 10000 0 2000-01 2001-01 2002-01 2003-01 2004-01 2005-01 2006-01 2007-01 2008-01 2009-01 7
Diagrammen visar att arbetssökande som registreras med psykiskt funktionshinder ökar under 2000-talet. Den markanta ökningen i registrering av arbetssökande med kod för psykiskt funktionshinder under perioden 2004-05 planar ut under 2006 (diagram 1). Ökningen är i första hand ett resultat av samverkan mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen om personer som lämnar sjukförsäkringen för att söka arbete där en stor andel av de sjukförsäkrade i samverkan utgörs av personer med psykisk ohälsa. I augusti 2009 var ca 30 procent av arbetssökande i samverkan registrerade med kod för psykiskt funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga. Ökningen ger sannolikt en bild av utvecklingen av den psykiska ohälsan i samhället i stort under perioden. När det gäller andelen kvarstående arbetssökande med psykisk funktionsnedsättning, som är öppet arbetslösa, deltar i program eller återgått i sjukskrivning eller på annat sätt är förhindrade ser vi i diagram 2 också en ökning i förhållande till arbetssökande med andra funktionshinder. Andel sysselsatta I Arbetskraftsundersökningen redogör man bland annat för andelen av arbetskraften mellan 16-64 år som uppger att de är psykiskt funktionshindrade och har nedsatt arbetsförmåga. Målgruppen identifieras genom självskattningar vid telefonintervjuer med enskilda och skiljer sig på så sätt från målgruppen vid Arbetsförmedlingen som identifierats efter utredning av sakkunniga. Av samtliga med funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga som tillfrågades var 51,7 procent sysselsatta under 2006. Av personerna med psykisk funktionsnedsättning och nedsatt arbetsförmåga var 31,2 procent sysselsatta vid samma tillfälle. Vid Arbetskraftsundersökningen 2008 var 50 procent av samtliga funktionshindrade med nedsatt arbetsförmåga och 35,1 procent av de med psykiskt funktionshinder i sysselsättning. För personer med psykisk funktionshinder ser vi alltså en svag ökning i sysselsättning (+3,9 procentenheter) medan gruppen funktionshindrade totalt minskar något i sysselsättningsgrad (-1,7 procentenheter). Sysselsättningsgraden i befolkningen i sin helhet var oförändrad 74,7 procent vid jämförelsen 2006-2008. 8
I Arbetsförmedlingens register kan vi se utvecklingen i övergång till arbete (tabell 1) för åren 2005-2009. Tabell 1. Övergång till arbete i procent för psykiskt funktionshindrade, övriga funktionshindrade och icke funktionshindrade under perioden 2005-09 i genomsnitt per månad (jan-maj). Övergången avser andel i procent för respektive grupp som är öppet arbetslösa, i program med aktivitetsstöd, deltidsarbetslösa och timanställda Psyk fhk Övr fhk Icke fhk 2005 6,9 6,6 9,4 2006 7,0 6,9 10,3 2007 8,1 7,6 12,4 2008 7,3 7,3 12,0 2009 5,2 4,8 7,9 Av jämförelsen i tabell 1 framgår att arbetssökande med psykiskt funktionshinder i samma utsträckning som andra funktionshindrade med nedsatt arbetsförmåga lämnar öppen arbetslöshet, program, deltidsarbetslöshet och timanställning för arbete. Icke funktionshindrade går i högre utsträckning över till arbete och skillnaderna består över tid. I slutet av perioden (2008-09) minskar andelen som går till arbete vilket är ett resultat av konjunkturnedgång med minskad efterfrågan av arbetskraft som följd. Andel i insatser och program 2005-2009 I tabell 2 återges hur andelen av särskilda insatser och program för personer med funktionshinder och nedsatt arbetsförmåga fördelas till målgruppen med psykiskt funktionshinder. Tabell 2. Målgruppens andel av särskilda insatser och program för funktionshindrade i genomsnitt per månad (januari-maj) vid Utvecklingsanställning (UVA); Trygghetsanställning (TAS); Lönebidrag (Lbi); Offentligt skyddad anställning (OSA) samt andelen anvisade till Samhall; Stöd till hjälpmedel på arbetsplats (Hjälpm); Särskilt introduktions och uppföljningsstöd (SIUS); Stöd med personligt biträde (Stödpers) och Särskilt stöd vid start av näringsverksamhet (Näringsv). Tabell 2 2005 2006 2007 2008 2009 Samtl Psyk Samtl Psyk Samtl Psyk Samtl Psyk Samtl Psyk UVA - - 281 15,5 2 171 20,0 2 709 23,3 1 902 27,1 TAS - - 86 14,0 1 793 19,0 5 321 18,6 9 121 18,3 Lbi 56 566 10,5 59 502 11,4 60 104 12,3 57 637 13,1 51 850 13,4 OSA 5 424 17,5 5 158 18,0 4 957 17,9 4 767 18,8 4 459 19,3 Tot 61 990 11,1 65 026 11,9 69 026 13,1 70 434 14,3 67 331 14,8 Samhall 882 12,7% 502 12,9% 659 14,0% 564 13,5% 815 19,9% Hjälpm 2 690 3,2% 3 280 3,8% 3 852 5,4% 4 425 4,7% 4 301 6,0% SIUS 978 21,9% 1 287 22,0% 1 443 22,9% 1 608 21,7% 1 497 23,3% Stödpers 3 922 8,8% 4 968 10,7% 4 925 10,7% 4 838 11,1% 5 165 12,0% Näringsv 1 349 14,2% 1 406 16,0% 1 532 17,8% 1 410 19,1% 1 382 21,9% Utöver de olika anställningsformerna ser vi att målgruppen över perioden får en betydande andel av SIUS och stöd vi start av egen 9
näringsverksamhet. Stöd till hjälpmedel på arbetsplatsen är inte i samma utsträckning som vid andra funktionshinder av betydelse för målgruppen. Andelen anvisade till Samhall, där gruppen är prioriterad, ökar också under perioden. När det gäller andelen av personer med lönebidragsanställning kan en något lägre nivå förklaras av att en förskjutning har skett från lönebidrag till trygghetsanställning då denna anställningsform i många fall bättre tillgodoser målgruppens behov. Trygghetsanställning har dock en dyrare snittkostnad vilket innebär färre deltagare. En annan faktor som påverkar antalet lönebidragsanställningar är att privata företag som inte tecknat kollektivavtal saknar möjlighet att teckna egna försäkringar. Arbetsförmedlingen är fortsatt mycket angelägen om att denna fråga löses. I bilaga återges antalet funktionshindrade i program och insatser gemensamma för samtliga arbetssökande och psykiskt funktionshindrades andel därav. Särskilt väl utnyttjat är utredande, förberedande och vägledande insatser, förberedande utbildning och särskilt nystartsjobb, samtliga utformade för arbetssökande med oklara förutsättningar för arbete och som bedöms stå långt från arbetsmarknaden. Variation i målgruppens utnyttjande av särskilda insatser och program för funktionshindrade samt övriga program vid Arbetsförmedlingen är ett resultat av att beslut tas efter bedömning av den enskildes behov. Variationen beror även på de volymer som medges för program och insatser på olika anslag. Inskrivningstider I tabell 3 redovisas genomsnittlig inskrivningstid för arbetssökande vid Arbetsförmedlingen som är öppet arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd. Tabell 3. Genomsnittlig inskrivningstid för personer med psykiskt funktionshinder, övriga funktionshinder och icke funktionshindrade som är öppet arbetslösa eller i insats/program med aktivitetsstöd Psyk fhk M antal dgr Övr fhk M antal dgr Icke fhk M antal dgr 2005 2006 2007 2008 2009 533 517 530 574 606 618 612 647 714 758 310 320 355 384 332 Av tabellen framgår att inskrivningstiderna över tid ökar för arbetssökande med funktionshinder. Inskrivningstiderna är något lägre för arbetssökande med psykiskt funktionshinder än för övriga funktionshindrade i genomsnitt. Vid konjunkturnedgången 2008-09 ser vi en fortsatt ökning för arbetssökande med funktionshinder medan inskrivningstiderna i medeltal minskar för de icke 10
funktionshindrade som ett resultat av en markant ökning av antalet nya arbetslösa. När det gäller myndighetens identifiering och registrering av personer med funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga registrerades under 2007 för 22 318 personer något av de 14 funktionshinder som anges i registret. Den genomsnittliga tiden fram till registrering var för samtliga funktionshindrade med nedsatt arbetsförmåga i genomsnitt 372 dagar efter inskrivning, för gruppen med psykiskt funktionshinder gjordes registreringen i genomsnitt 337 dagar efter inskrivning. 62 procent av samtliga med funktionshinder och 63 procent av arbetssökande med psykiskt funktionshinder hade efter registrering fått arbete senast 2009-05- 31. För totalgruppen löpte i genomsnitt 190 dagar från registrering av funktionshinder till anställning, för personer med psykiskt funktionshinder löpte i genomsnitt 215 dagar från registrering till anställning. Tidsgränser i program och insatser De tidsgränser som är styrande inom Arbetsförmedlingen gäller främst arbetsmarknadspolitiska program med aktivitetsstöd (se bilaga 1) där regeringen i förordning anger en övre tidsgräns på sex månader. Detta gäller framförallt arbetspraktik och andra förberedande insatser i programmet arbetslivsinriktad rehabilitering där det för målgruppen kan finnas behov av större flexibilitet i utökade tidsgränser. De förberedande insatserna i programmet arbetslivsinriktad rehabilitering kan även omfatta olika klargörande och utredande insatser, dessa ska normalt genomföras inom ramen för den tidsgräns om sex månader som gäller för programmet. Arbetsmarknadsutbildning har olika längd som fastställs i samband med upphandling och medger utökad tid samt vid behov anpassning med hjälpmedel och specialpedagogik för att öka tillgängligheten. Arbetsmarknadsutbildning föregås ofta av förberedande utbildning. För personer med funktionshinder ges även vid förberedande utbildning möjlighet till beslut om förlängning vid behov. Även om deltagande i program har fastställd tidsgräns är bör påpekas att det för alla arbetssökande är möjligt att vid behov kombinera flera insatser och program i följd. Det är till exempel möjligt att inleda en kontakt med arbetsgivare genom arbetspraktik för att därefter fortsätta med Utvecklingsanställning innan slutgiltig anställning med lönebidrag eller Trygghetsanställning. I programmet SIUS (Särskilt Introduktions- och Uppföljningsstöd) sker uppföljning från Arbetsförmedlingen upp till ett år efter introduktion på arbetsplatsen. Det finns emellertid ett generellt problem som kan påverka processen inom Arbetsförmedlingen liksom vid samverkan mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan då det är svårt att överblicka medelsåtgång på de anslag man har och för enskilda arbetssökande reservera medel i de fall det finns behov av insatser över lång tid. 11
Vid riktad fråga till lokala arbetsförmedlingar om tidsgränsernas inverkan på rehabilitering vid Arbetsförmedlingen svarar man att gränserna i enskilda fall kan ge bra struktur för rehabiliteringsplaneringen, men att de generellt utgör ett hinder som inte medger den tid för utveckling och anpassning som behövs för arbetssökande med psykisk ohälsa eller funktionsnedsättning. Svårigheter och framgångsfaktorer Av tabell 1 framgår att arbetssökande med psykiskt funktionshinder under den aktuella perioden 2005-2009 kommer ut i arbete i lika hög utsträckning som personer med andra funktionshinder. Inskrivningstiderna är enligt tabell 3 något kortare för personer med psykiskt funktionshinder. Vid en jämförelse av arbetssökande som före 1998 registrerats som funktionshindrade med nedsatt arbetsförmåga kan man dock konstatera att endast 34 respektive 33 procent av personerna med psykiskt funktionshinder vid uppföljning fem respektive tio år senare hade en anställning. Av totalgruppen är 44 procent i anställning vid båda referenspunkterna. Resultatet av jämförelsen visar att personer med psykiskt funktionshinder i högre utsträckning än personer med andra funktionshinder lämnar sin anställning. Resultatet ger stöd för att ökad sårbarhet och cykliska sjukdomsförlopp i många fall påverkar resultatet över lång tid. I slutbetänkandet från Nationell psykiatrisamordning (SOU 2006:100) konstateras att sysselsättningsgraden är låg bland personer med psykiskt funktionshinder. Vidare konstateras att 41 procent av de med anställning i målgruppen inte var närvarande på arbetsplatsen vid mättillfället. För befolkningen i sin helhet är motsvarande frånvarotal 10 procent och för funktionshindrade i sin helhet 15 procent. Den höga sjukfrånvaron är känd och påverkar sannolikt arbetsgivare när de ska anställa personer med psykisk sjukdom eller funktionsnedsättning. Utöver frågan om tidsgränsernas inverkan vid arbetslivsinriktad rehabilitering har arbetsförmedlingens personal direkt tillfrågats om andra svårigheter som är särskilt framträdande i program och insatser för personer med psykiskt funktionshinder. De svårigheter som anges genomgående kan sammanfattas mer övergripande i sjukdomsförloppet, brister i samverkan över tid, brister i kontinuitet samt attityder i samhället. Framgångsfaktorer som anges gäller förberedande arbetsträning, utökad tid i program, samverkan mellan aktörer, kontinuitet på Arbetsförmedlingen, SIUS, ackvirering av plats samt stöd till arbetsgivare/ arbetsplats. Utvecklingsområden Utvecklingsområden som Arbetsförmedlingen vill lyfta fram har utgångspunkt i det faktum att många personer med psykisk sjukdom eller funktionsnedsättning har återkommande problem som kräver insatser, från framförallt sjukvården, över tid. Frågan har diskuterats 12
under lång tid och måste finna en lösning, insatserna behöver samordnas lokalt. Inom Arbetsförmedlingen kan kontinuitet i flödet av aktiviteter utvecklas för att skapa mer tydlighet och trygghet för enskilda arbetssökande. Arbetsförmedlare bör i högre utsträckning använda insatsen stöd till personligt biträde på arbetsplatsen, då detta medger stöd för den anställde över tid på arbetsplatsen. Arbetets organisation Alla arbetssökande som tillhör målgruppen får service vid lokal Arbetsförmedlingen efter identifierat behov. Arbetssökande med psykisk ohälsa som samtidigt har nedsättning i syn och hörselfunktioner har även tillgång till service genom särskilt organiserad specialistresurs inom syn/döv/hörselområdet. Arbetsförmedlingen har även särskilda kontaktpersoner inom varje arbetsmarknadsområde för samverkan kring unga med funktionshinder och för samverkan med Kriminalvården. Insatserna vid den lokala arbetsförmedlingen utförs i linjeorganisation med yttersta ansvar hos GD och myndighetens ledningsgrupp. Verksamheten är indelad i 4 geografiska marknadsområden (S/V/Ö/N) och 68 geografiska arbetsmarknadsområden med lokala arbetsförmedlingar med chefer på respektive nivå. Ansvarig handläggande personal vid Arbetsförmedlingen är arbetsförmedlare. Vid den lokala arbetsförmedlingen finns även specialister som arbetsterapeuter, psykologer, socialkonsulenter och sjukgymnaster från Avdelningen Rehabilitering till arbete. Denna personalresurs är organiserad i 15 enheter och tillhörande sektioner med egna chefer inom Arbetsförmedlingens marknadsområden. För de operativa enheterna finns ett verksamhetsstöd som är samlat på Arbetsförmedlingens huvudkontor i Stockholm och 10 strategiska orter i landet med ett övergripande ansvar vad gäller förvaltning och utveckling av verksamheten. För uppdraget inom arbetslivsinriktad rehabilitering finns inom Avdelningen Rehabilitering till arbete en strategisk enhet vid huvudkontoret med sakkunniga handläggare och utredare inom olika områden. Vid huvudkontoret finns en personalavdelning som i samråd med olika sakenheter inom verksamheten säkerställer att medarbetare har kompetens att utföra de arbetsuppgifter man tilldelas. Detta omfattar såväl planering av rekrytering som utbildningsinsatser och tillgång till handledning. Avdelningen Rehabilitering till arbete delar med marknadslinjecheferna ansvaret för att det finns resurser och kompetens inom arbetslivsinriktad rehabilitering vid den lokala arbetsförmedlingen 13
Specialisterna inom Avdelningen Rehabilitering till arbete har ett konsultativt arbetssätt där man samarbetar med arbetsförmedlare. På initiativ av arbetsförmedlaren formuleras uppdraget till specialisten i dialog mellan arbetssökande, arbetsförmedlare och specialist. I andra sammanhang kan specialisterna genom konsultation ge arbetsförmedlare råd inför planeringen och beslut avseende arbetssökande. Arbetsförmedlaren har i enskilda ärenden det samlade handläggningsansvaret för att aktiviteterna som behövs, planeras och genomförs. Specialister och arbetsförmedlare inom arbetslivsinriktad rehabilitering är en samlad resurs för arbetssökande med olika funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga. Arbetsförmedlingen har inte organiserat särskilda personalresurser för arbetssökande med psykisk sjukdom eller funktionsnedsättning. Arbetsförmedlingens service Arbetsförmedlingen erbjuder service till arbetssökande och arbetsgivare. Arbetsförmedlingens service till personer med psykiskt funktionshinder utgår från den enskildes behov och målet att personen ska få ett arbete. Arbetssökande som tillhör målgruppen har tillgång till all service inom myndigheten, en del av denna service är reserverad för personer med funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga. Arbetsförmedlingens service kan övergripande sammanfattas i olika områden av tjänster som gäller aktiviteter kring jobbsökande, vägledning, arbetsmarknadsutbildning, start av näringsverksamhet, klargörande av förutsättningar för arbete, anpassning av arbetssituation och rekrytering av medarbetare. Arbetet i de olika tjänsterna sker genom tillämpning av metoder som i hög utsträckning är kvalitetssäkrade. Arbetet är processorienterat (planering-genomförande-uppföljning) med fokus på målet att personen ska få en anställning. För personer med psykisk funktionsnedsättning och ohälsa kan det ofta vara aktuellt med stödinsatser vid etablering av kontakt med arbetsgivare och i samband med introduktion på praktikplats/arbetsplats. Utvärdering av resurser och förutsättningar för arbete, att identifiera områden där personen förväntas ha ett stödbehov är andra insatser som ofta efterfrågas. Det kan också vara aktuellt med anpassning av miljön på arbetsplatsen, att hjälpa den arbetssökande att beskriva sin arbetsförmåga och hur dennes behov av stöd kan se ut på arbetsplatsen. Programmet SIUS (Särskilt Introduktions- och Uppföljningsstöd) där Supported Employment tillämpas har ofta en särskilt stor betydelse för målgruppen med psykisk ohälsa. För några i målgruppen kan även hjälpmedel av olika slag vara betydelsefulla för att nå en optimal anpassning i den specifika arbetsuppgiften och arbetsmiljön. 14
Specialister inom Arbetsförmedlingen Rehabiliteringsprocessen effektiviseras genom att insatser för att klargöra sökandes arbetsförutsättningar görs tidigt och med korta ledtider. På lokal arbetsförmedling finns arbetsförmedlare som huvudsakligen svarar för tjänster inom arbetslivsinriktad rehabilitering och som har kompetens att ge arbetssökande olika slags service. Det gäller framförallt aktiviteter då man söker arbete, vägledning, vid klargörande av arbetsförutsättningar samt vid introduktion och anpassning på praktik- och arbetsplatser. Arbetsförmedlingen har tillgång till resurser och kompetens för de grundläggande och kvalitetssäkrade metoderna inom respektive tjänst. Exempel på metoder som tillämpas här är Utredande samtal, Vägledningssamtal, Arbetsanalys, Supported Employment. Varje lokal arbetsförmedlingen har även tillgång till den specialistkompetens som behövs i flera av de grundläggande kvalitetssäkrade metoderna inom arbetslivsinriktad rehabilitering. Specialister inom den arbetslivsinriktade rehabiliteringen är psykologer (273 årsarbetare), arbetsterapeuter (129 åa), sjukgymnaster (23 åa), socialkonsulenter (125 åa) samt andra specialister inom syn-, döv- och hörselområdena. Arbetspsykologisk utredning, arbetssocial utredning, aktivitetsbaserad bedömning av arbetsförmåga är exempel på metoder som endast specialisterna svarar för och som tillämpas för att klargöra arbetsförutsättningarna. Även när det gäller arbetet med anpassning av arbetssituationen och vägledningsinsatser för personer med funktionsnedsättning har specialisterna en viktig roll. Extern samverkan Väl fungerande samverkan anges ofta som en av de mest kritiska faktorerna när det gäller arbetssökande med psykisk ohälsa. Samverkan kan vara organiserad på olika sätt. Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan har överenskommelse om en gemensam handlingsplanssamverkan enligt särskild processtyrningsmodell (FAROS) för personer med behov av samordnad arbetslivsinriktad rehabilitering. Det gäller arbetslösa sjukskrivna, personer med sjuk- eller aktivitetsersättning samt personer där dessa ersättningsformer avslutas på Försäkringskassan. Det gäller också anställda sjukskrivna eller personer med sjuk- eller aktivitetsersättning som inte kan återgå till sin anställning. Finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet är en annan form för samverkan med målet att underlätta en effektiv resursanvändning. För att finansiell samordning ska komma till stånd krävs att Försäkringskassa, landsting/region och kommun deltar som samverkande parter. Den finansiella samordningen ska bedrivas genom ett fristående samordningsförbund där parterna är 15
representerade. Försäkringskassan får disponera del av sjukpenninganslaget för finansiell samordning. Målgruppen för finansiell samordning är personer med behov av samordnande rehabiliteringsinsatser från flera av de samverkande parterna och med det primära syftet att uppnå eller förbättra sin förmåga till förvärvsarbete, förutsättningar som i hög grad gäller personer med psykisk sjukdom eller funktionsnedsättning. För individen är det av särskild vikt att samverkan fungerar i övergången mellan de olika myndigheterna, då kraven på aktivitet och arbetsförmåga från omgivningen ökar. Insatser ska här samordnas så att de olika myndigheternas kompetens tas tillvara för den enskildes intresse. Arbetsförmedlingens verksamhet för unga med funktionshinder som fyllt 16 men inte 30 år innebär samverkan med skolan för att genom vägledning och information underlätta övergången till arbetsliv. Arbetsförmedlingen samverkar också med Försäkringskassan för att öka möjligheterna till egen försörjning genom förvärvsarbete för unga som får aktivitetsersättning. Arbetsförmedlingen har även överenskommelser med Kriminalvården om lokal samverkan som ska främja klienternas inträde på arbetsmarknaden. Utöver de nationellt förankrade samverkansformerna med överenskommelser om vad de olika parterna bidrar med finns ibland samverkan initierad på lokal nivå mellan två eller flera parter. De parter som vanligen ingår är utöver Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan även socialtjänst, primärvård och psykiatrisk öppenvård. Samverkan på lokal nivå som gäller personer som inte på annat sätt omfattas av samverkan genom handlingsplan eller finansiell samordning saknar i regel ramar i form av överenskommelser eller avtal. Detta innebär att en sådan lokalt initierad samverkan utgör en mer osäker form för den enskilde och de olika aktörerna. För många som tillhör målgruppen saknas lokal samverkan med målsättningen att samordna insatser för den enskilde. 16
Bilaga. Tabellen redogör för antal funktionshindrade med nedsatt arbetsförmåga (fhk) i program och insatser i genomsnitt per månad (januari-juni) 2005-2009 och därav andel med psykiskt funktionshinder 2005 2006 2007 2008 2009 fhk psyk fhk psyk fhk psyk fhk psyk fhk psyk 81 Arbetsmarknadsutbildning 905 13,5% 1 026 15,9% 971 17,9% 733 20,0% 733 21,9% 85 Lärlingsplatser - - 22 3,2% 19 13,5% 7 34,7% - - 54 Arbetspraktik 2 533 8,8% 2 102 10,6% 868 9,9% 339 15,5% 597 19,3% 59 Prova på-plats 5 5,6% 23 10,8% 21 10,7% 26 19,3% 85 15,2% 67 Arbetspraktik: Praktisk kompetensutveckling - - - - - - - - 100 17,4% 46 Start av näringsverksamhet (tidigare Starta eg 520 15,7% 493 16,8% 389 18,5% 381 23,2% 298 24,2% 65 Kommunalt program, ungdomar under 20 år, KUP 48 13,2% 53 14,7% 27 19,0% - - - - 66 Ungdomsgaranti för ungdomar 20-24 år 255 14,4% 294 14,5% 82 11,0% 4 23,1% - - 69 Jobbgaranti för ungdomar - - - - - - 602 14,0% 1 681 14,4% 73 Aktiviteter inom vägledning och platsförmedling 5 939 9,4% 6 651 11,0% 5 577 12,4% 205 31,8% 339 37,9% 71 Arbetslivsinriktad rehabilitering 6 296 21,2% 7 832 23,6% 5 806 30,7% 6 149 34,9% 6 750 38,5% 83 Förberedande utbildning 2 698 12,8% 2 592 14,6% 1 518 18,2% 771 25,1% 538 26,7% 76 Fördjupad kartläggning och vägledning - - 43 22,1% 87 21,8% 75 27,7% 148 46,1% 75 Projekt med a-politisk inriktning 73 15,0% 141 13,2% 59 12,4% 39 16,2% 41 12,5% 70 Jobb- och utvecklingsgarantin - - - - 169 12,1% 11 401 13,1% 16 451 13,9% 79 Jobb och utvecklingsgarantin fas 3 - - - - - - - - 259 13,3% 53 Utbildningsvikariat - - 20 17,5% 15 13,1% - - - - 60 Interpraktik - - 5 23,7% - - - - - - 64 Datortek 497 13,7% 517 13,2% 1 0,0% - - - - Bristyrkesutbildning för 84 anställda 3 21,1% - - - - - - - - 89 Friår (friårsledi 57 5,7% 62 5,1% 23 10,1% - - - - Totalt fhk i program M/mån 19 829 14,1% 21 875 16,4% 15 632 20,2% 20 734 20,8% 28 022 21,0% Fhk med anställningsstöd 47 Allmänt anställningsstöd 88 5,0% 172 9,2% 33 14,8% - - - - 48 Förstärkt anställningsstöd (för 2-årsinskriv 901 8,8% 1 073 12,1% 529 14,1% 33 19,0% - - 50 Förstärkt anställningsstöd (för 4-årsinskriv 166 9,4% - - - - - - - - 49 Särskilt anställningsstöd 2 332 7,3% 2 222 7,3% 1 413 6,7% 1 257 7,9% 1 193 11,7% 51 Plusjobb - - 1 609 10,7% 4 866 10,6% 2 700 10,9% - - Anställningsstöd för 77 långtidssjukskrivna - - - - - - 11 52,0% - - 78 Instegsjobb - - - - - - 2 0,0% 5 2,8% Totalt Fhk m anst stöd 3 486 7,7% 5 075 9,5% 6 840 10,1% 4 002 10,1% 1 198 11,6% Nystartsjobb 33 Nystartjobb - - - - 699 12,8% 2 113 13,7% 3 026 13,6% 36 Särskilt nystartsjobb - - - - - - 211 37,6% 964 39,6% Nystartsjobb för 37 deltidsarbetslösa - - - - - - 5 0,0% 17 17,2% Totalt Nystartsjobb - - - - 699 12,8% 2 329 15,8% 4 007 19,9% SAMTLIGA FHK I PROGRAM 92 OCH INSATSER 86 309 11,7% 960 12,9% 93 767 14,1% 98 936 15,5% 102 270 16,7% Arbetslösa 21 338 10,8% 22 130 11,9% 23 277 13,4% 18 447 14,6% 21 363 15,9% Långtidsarbetslösa 6 410 10,0% 7 762 11,0% 8 654 11,9% 6 529 13,6% 7 924 14,2% Långtidsinskrivna 10 425 10,6% 11 246 11,6% 11 082 13,1% 13 041 14,4% 16 434 15,2% Sökande med förhinder 7 950 18,7% 9 332 19,3% 11 499 19,7% 12 197 21,1% 11 306 22,5% 17
18
Arbetsförmedlingen Besöksadress Hälsingegatan 38 Stockholm Postadress 113 99 Stockholm Telefon: 08-508 801 00 www.arbetsformedlingen.se