EN BILD AV GÄVLEBORG. regiongavleborg.se. Regional planering för tillväxt

EN BILD AV GÄVLEBORG regiongavleborg.se Regional planering för tillväxt

FÖRORD HÅLLBAR SAMHÄLLSUTVECKLING Vi är nu inne i den andra perioden med regionala utvecklingsprogram/strategier. De regionala strategierna redovisar länets vilja och behov till regional utveckling, men saknar koppling till och konsekvensbeskrivning av de fysiska förutsättningarna. Detta gäller även omvänt, kommunernas översiktsplanering har sällan fått genomslag i den regionala utvecklingsstrategin. Ett sätt att närma sig den regionala och kommunala fysiska planeringen är att utveckla det rumsliga perspektivet i samverkande regionala bilder över de betydelsefulla strukturerna till exempel infrastruktur, bostadsbebyggelse, arbetsplatser och utbildning med mera. De förutsättningar och förhållanden som skapas i den fysiska miljön påverkar företagens utveckling, konkurrenskraft och människors vilja att stanna eller flytta till en viss ort. Så har till exempel tillgängligheten till infrastruktur, kollektivtrafik, bostäder och lokaler, som är viktiga för den ekonomiska tillväxten, stor betydelse. Vi kan konstatera urbaniseringens genomslag och notera att den inte enbart är en fråga om arbetsmarknad utan också i mycket hög grad är en fråga om livsstil, där frihetskänsla, kreativitet och mötesplatser har mycket stor betydelse. I den här broschyren har fakta ställts samman som har betydelse när det gäller samband mellan den rumsliga planeringen och hållbara tillväxt- och utvecklingsfrågor. Broschyren är ett led i pågående projekt Regional planering för tillväxt som bedrivs tillsammans med Tillväxtverket. I Gävleborg finns många möjligheter som det gäller att rätt ta tillvara och utveckla. Det gäller dock att uppmärksamma beroendet av vår omvärld och fundera över hur olika trender och strukturkrafter påverkar våra möjligheter till utveckling. Det är utifrån analyserna som strategier formuleras. Denna folder är således sammanställd med syfte att belysa några av de förutsättningar och utmaningar som vår region står inför. 2

Viktiga förutsättningar för utveckling är: tillgänglighet till arbetsmarknad, offentlig och kommersiell service och nöjen orters styrkor och samverkan, storregional 1) och regional tillgänglighet från sektoriella perspektiv till helhetssyn utvecklandet av kunskapssamhällets näringar och uppmärksamheten av skilda regionala kulturer. Statistiken som redovisas är huvudsakligen på läns-, kommunoch tätortsnivå. För den som är intresserad finns ytterligare mer detaljerade uppgifter att tillgå. Vi som medverkat att ta fram denna faktasamling är Magdalena Berglin, Ann-Christin Gagge, Kerstin Oremark och Göran Unger. Per-Erik Mårtensson, Gävle kommun, har utarbetat flyttnings diagram, Agneta Morelli har bidragit med uppgifter om social hållbarhet och Love Johansson om klimatpåverkan. Den statistik som använts kommer huvudsakligen från SCB och diagrammen har huvudsakligen framställts av WSP-group. Gävle den 27 april 2015 Kerstin Oremark Projektledare Regional planering för tillväxt 1) Med storregionala samband avses samband som griper in i andra regioner till exempel Gävleborgs beroende till Arlanda flygplats. 3

SNABB UTVECKLING MOT DE URBANA MILJÖERNA Det är en snabb urbanisering som pågår globalt. Den kan iakttas bland annat genom tillväxten av megastäder i världen (fler än 10 miljoner invånare) och antalet storstadsområden. År 1950 fanns en megastad i världen, idag finns 25 och prognosen pekar mot att det år 2020 kommer att finnas 40 2). Sverige är, trots sin litenhet, det land som urbaniseras snabbast i Europa. I Sverige finns idag sju tätorter med fler än 100 000 invånare (14 kommuner). Det är Stockholm, Göteborg, Malmö, Uppsala, Västerås, Örebro och Linköping. Utvecklingen har varit snabb även om urbaniseringen varit tydlig sedan industrialiseringens början. År 1800 fanns endast tre tätorter i landet med fler än 10 000 invånare, år 2010 fanns 118. I Gävleborg fanns 87 tätorter år 2010 enligt SCB:s definition. Av dessa fanns 46 i kuststråket mellan Nordanstig och Gävle. Den andel av befolkningen som bor utanför tätorter har successivt minskat och var år 2010, 21,7 procent i Gävleborg och 23,4 procent i Västernorrland. Stockholm har endast 4 procent av sin befolkning boende utanför tätort och Skåne har cirka 11,4 procent. Störst andel befolkning som bor utanför tätorter har Gotland med drygt 40 procent. I landets samtliga län har urbaniseringsgraden ökat mellan åren 2005 och 2010 3). I landet som helhet är urbaniseringsgraden cirka 85 procent. Trots att befolkningstalen minskat i flera av länets kommuner har de flesta huvudorterna behållit eller ökat sin folkmängd. 2) Tidskrift Evolution 27 sept 2013. 3) SCB Ml 38 SM1101. 4

Utveckling i kommunernas huvudorter Tätort Folkmängd 2005 Folkmängd 2010 Förändring folkmängd Gävle 68 700 71 033 2 333 Sandviken 22 574 22 965 391 Bollnäs 12 455 12 842 387 Hudiksvall 14 850 15 015 165 Ljusdal 6 100 6 230 130 Bergsjö 1 243 1 266 23 Ockelbo 2 723 2 724 1 Ovanåker 4 068 3 985-83 Söderhamn 12 056 11 761-295 Hofors 7 020 6 681-339 GÄVLEBORG I EUROPA Utvecklingen de senaste åren visar en allt snabbare utveckling av storstadsregioner på bekostnad av glesare miljöer. Dessutom har de regionala och globala nivåerna som plattformar för tillväxt stärkts alltmer. Den ekonomiska tillväxtens drivkrafter handlar, liksom tidigare, i hög grad om att fler ska jobba och att fler jobb ska skapas. Näringsliv och arbetsmarknad ger därför viktiga förutsättningar, även om vi alltmer ser livsmiljön och platsens betydelse som avgörande för var människor vill bo. Strukturförändringar har förändrat näringslivets villkor och förändringstakten är ofta omvälvande. Genom EU har vi integrerats i det Europeiska transportnätet och är en del av TEN-T nätet och Botniska korridoren. Infrastrukturens utveckling har identifierats som en nyckelfråga för att forma det nuvarande lapptäcket av vägar, järnvägar, flygplatser och sjövägar till ett hållbart nätverk. Det grundläggande målet i det Trans-Europeiska nätverket (TEN-T) är att få bort flaskhalsar, uppgradera infrastrukturen och effektivisera internationella transporter för passa gerare och affärsrelationer inom EU, för ett sammanhållet Europa. 5

Infrastrukturen har en nyckelfunktion för att tillförsäkra fri rörlighet för människor och gods. TEN-T är huvudsakligen en stöttepelare för att åstadkomma hållbar tillväxt i hela EU. TEN-T/CEF 4) har därför definierat ett prioriterat nätverk för att uppnå växelverkan. Ett av de prioriterade stråken är Scandinavian-Mediterranean Core Network. Botniska korridoren kan ses som en förlängning av Scan-Med Core i norr. Botniska korridoren är av vitalt intresse för gränsöverskridande handelsströmmar till och från EU. I oktober år 2011 upptogs korridoren som en del i EUs Core network. Northern Maritime Corridor Bothnian Corridor Northern Axis Northern Sea Route FINLAND NORGE SVERIGE ESTLAND RYSSLAND DANMARK Motorway of the Baltic Sea Via Baltica LETTLAND LITAUEN POLEN VITRYSSLAND 4) CEF, Connecting Europe Facility är finansieringsverktyget för TEN-T och gäller under åren 2014-2020. CEF är en fond för strategiska investeringar i infrastruktur och är uppdelad i tre delar; energi, informations- och kommunikationsteknik, samt transport. TYSKLAND UKRAINA 6

REGIONALA STRATEGIER I GÄVLEBORG (RUS) I den regionala utvecklingsstrategin (RUS) och i det tidigare regionala utvecklingsprogrammet (RUP) är den rumsliga dimensionen inte särskilt framlyft, det görs istället till viss del i infrastrukturprogrammet med bland annat prioritering av stråk. I Nya möjligheter Regional utvecklingsstrategi för Gävleborg 2013 2020 inriktas verksamheten med utgångspunkt från hållbarhetsperspektivet mot de tre målområdena: stärkta individer smart samverkan tillgängliga miljöer. Infrastruktur och kompetens är drivkrafterna för att nå målen. För dessa områden liksom för näringsliv och innovations insatser och kultur har särskilda program ut arbetats (se bild sida 8). 7

Hållbar utveckling EU: Europa 2020-strategin Sverige: Sveriges nationella reformprogram Strateginivå Gävleborg: Nya möjligheter Programnivå Social Infrastrukturprogram Åtgärdsprogram för miljöarbete Regional digital agenda Kompetensprogram Landsbygdsprogram Strukturfondsprogram Innovations- och näringslivsprogram Kulturarvsstrategi Social välfärd Kulturplan Folkhälsa med flera Ekonomisk Aktivitetsnivå Projekt, handlingsplaner, verksamhetsplaner et c. Miljömässig 8

HÅLLBAR REGIONAL UTVECKLING Hållbar utveckling omfattar tre dimensioner som är ömsesidigt beroende av varandra: Social hållbarhet, Miljömässig hållbarhet och Ekonomisk hållbarhet. Alla tre dimensioner påverkar människors livsvillkor och hälsa. Social hållbarhet Långsiktiga och jämlika möjligheter för alla att vara medskapare i ett tryggt och utvecklande samhälle. Miljömässig hållbarhet Bevarade ekosystem och effektiv resursanvändning för att minska påverkan på naturen och människans hälsa. Ekonomisk hållbarhet En ekonomisk utveckling utan negativa konsekvenser för miljön eller den sociala hållbarheten. Regioner med positiv utveckling har generellt vissa gemensamma kännetecken: hög befolkningsdensitet och urbaniseringsgrad växande befolkningstal befolkningens utbildningsnivå är hög universitet/högskola differentierat och specialiserat näringsliv, positivt pendlingsnetto (större in- än utpendling). För all planering och för att ett bra samhälle ska kunna utvecklas är hållbarheten en grundförutsättning. Det innebär att utvecklingen ska vara ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar. I denna skrift har olika parametrar valts ut för att åskådliggöra hållbarhetens samtliga tre dimensioner. 9

SAMVERKAN INOM ÖSTRA MELLANSVERIGE OCH MÄLARDALSREGIONEN Gävleborgs behov av samverkan med andra län och regioner är stort. Länets läge har, förutom egna transportbehov, stor betydelse för transittrafik mellan Norrland och södra delarna av landet. Det gäller för såväl personers resande som gods transporter. Stockholmsregionens utveckling har en mycket stor påverkan på länets möjligheter till tillväxt. Stockholm har i sin regio nala utvecklingsstrategi RUFS definierat flerkärnighet och storregional samverkan. Genom tillhörigheten i den storregionala kontexten blir Gävleborg, särskilt Gävleområdet, en naturlig del i Mälardalens flerkärnighet. I Stockholms RUFS finns mål bilden definierad att Stockholm ska vara Europas mest attraktiva storstad. Sedan några år tillbaka arbetar Region Gävleborg tillsammans med Stockholm och kringliggande nod-regioner 5) i kunskapsnätverket östra Mellansverige (ÖMS). I ÖMS- 5) Region Södermanland, Region Uppsala, Region Östergötland, Region Örebro, Västmanlands län. arbetet har olika kunskapsunderlag tagits fram, till exempel framskrivning av befolkningstal, den nya ekonomiska geografin med mera. Vilka frågor som samverkan avser behöver definieras, men klart är att infrastruktur och transportmöjligheter är grundläggande områden för att nå ökad tillgänglighet och samhörighet. Strukturanalys i ÖMS I ÖMS-samarbetet påbörjas nu arbetet med strukturanalyser. Strukturanalyser handlar om att analysera sambandet mellan den fysiska strukturen och sociala, ekonomiska och miljömässiga förhållanden. Syftet med strukturanalyser i RUFS 6) -arbetet är att analysera effekter av av alternativa regionstrukturer till stöd för utveckling av en ändamålsenlig regionstruktur som uppfyller grundläggande sociala, ekonomiska och miljömässiga mål. 6) RUFS Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen. 10

Målbild för östra Mellansverige FALUN GÄVLE BORLÄNGE Storstockholm med de regionala kärnorna Storregionala städer VÄSTERÅS UPPSALA Samarbetsområden Övriga orter Storregionala ressamband Regionala ressamband ÖREBRO ESKILSTUNA STOCKHOLM Regional godsstruktur Huvudstråk för nationella godsflöden Internationella flygplatser Hamn Stockholms yttre terminallägen LINKÖPING NORRKÖPING Stockholms yttre pendlingsområden Urvalet av orter (som redovisas i bilden) grundar sig på nuvarande befolkningsstorlek, prognoser samt närheten till regionala stråk respektive till Stockholm. 11

NORRA MELLANSVERIGE I SAMVERKAN Gävleborg, Värmland och Dalarna arbetar i ett gemensamt område för EU-samverkan avseende regional utveckling med stöd av EU:s strukturfonder ERUF (regionala fonden) och ESF (sociala fonden). Samverkan och nätverksbyggande är områden som ständigt utvecklas och Region Gävleborg samverkar i ökande grad med olika parter. Sedan flera år samverkar Region Gävleborg med kustkommunerna från Sundsvall Gävle och Trafikverket i projekt som till exempel Samordnad planering, Ostkustbanan, Botniska korridoren och Den Attraktiva Regionen (DAR) och med inlandskommunerna och Jämtland i Atlantbaneprojektet. Motsvarande samverkan finns inom övriga delar av regionens verksamhet. En samverkan som uppmärksammas särskilt är Gävle logistiknav där Mellansvenska Handelskammaren, regionen och berörda kommuner är partners. Invest in Gävleborg är regionens satsning på att få fler utländska etableringar. Projektet ska utveckla regionala och lokala förutsättningar för investeringar och har behov av fördjupad rumslig dimension. I Gävleborg arbetas aktivt och strategiskt med den växande besöksnäringen, bland annat inom destinationsutveckling, digital tillgänglighet och internationell marknadsföring. Kompetensfrågor har en naturlig fysisk dimension i bland annat bemärkelsen att arbetsplatser och arbetskraft måste sammanstråla i tid och rum. 12

ORTSSTRUKTURER En utgångspunkt i det hittillsvarande resonemanget är att storlek, täthet och tillgänglighet ger förbättrade tillväxtmöjligheter. Därför blir funktionella samband mellan orter och omland viktiga. Orters styrkor och hur orter kan samverka blir därför viktiga frågor som drivkrafter för utveckling. Gävle har en särställning i regionen Avsaknaden av en storstad i länet gör att närheten till storstadsområde blir särskilt viktig. Gävle, som regional tillväxtmotor och nod i Stockholmsregionen, är därför strategisk såväl för Stockholm som för övriga delar av länet. På motsvarande sätt har Sundsvall en viktig roll för de norra länsdelarna. Det är i tillväxtområdena som det entreprenörsdrivna, innovativa, högspecialiserade och kunskapsintensiva näringslivet först etablerar sig och utvecklas. Det är också här den urbana livsstilen huvudsakligen har möjligheter att utvecklas. Attraktiva kärnor (kommunhuvudorter) i länet Även om Gävle intar en särställning som tillväxtmotor i länet finns också andra viktiga kärnor, till exempel kommunhuvud orter och orter med speciella styrkor. Med kärnor avses sådana orter som fyller en viktig funktion såväl för sitt omland som för att understödja tillväxtmotorerna. Även i flera mindre orter finns styrkor, som med god tillgänglighet stärker såväl sitt omlands som sin egen utveckling. Generellt behöver kärnan ha en relativt stor befolkning, en stor branschbredd och positivt pendlingsnetto. Vi noterar att även om befolkningstalet minskat i flera av kommunerna i länet, har en ökning ofta skett i centralorten. Etablerade stadsmiljöer som finns uppbyggda i äldre städer är exempel på värden som ofta erbjuder en attraktiv atmosfär med starka attraktionsvärden. Vi noterar att även om befolkningstalet minskat i flera av kommunerna i länet, har en ökning ofta skett i kärnan (kommunhuvudorten). En komparativ fördel, som de kärnorna har, kan vara till exempel vid lokaliseringen av industriell och logistisk verksamhet. Ofta saknas skäl för att betala höga storstadshyror för denna typ av verksamhet, som med fördel istället kan förläggas till randområden eller på mindre orter utanför storstadsområdena. I de mindre kärnorna är hyrorna ofta 13

14 konkurrenskraftiga och det finns ofta tillgång till arbetskraft med industriell kompetens och erfarenhet. Skulle en återindustrialisering ske, kan dessa orter förhoppningsvis åter bli attraktiva etableringsorter för en ny sorts industriell verksamhet. Även om det ofta är så att mindre orter och kärnor drar nytta av tillväxtmotorerna så är det omvända också en realitet. Befintligt näringsliv i de mindre kärnorna replierar i hög grad på den större stadens utbud av universitetsutbildade när det gäller rekryteringsunderlag et c. Kan regioner samverka och fylla olika funktioner, kan också en framgångsrik dynamik uppstå. Tätare band med tillväxtmotorn ger förbättrade förutsättningar för utveckling. Idag gäller en hård konkurrens mellan olika delar av Sverige. Alla regioner vill ha en bra utveckling och söker på det sättet attrahera till inflyttning, etablering och nybebyggelse. Samtidigt kan vi konstatera att flytt på grund av arbete blir allt mer sällan förekommande. Istället söker man en attraktiv plats att leva och bo på. Fysisk struktur för tillväxt Med den rumsliga planeringen på regional nivå avses för det mesta det sätt på vilket den fysiska miljön samspelar med tillväxtförutsättningarna. Utgångspunkten är hur olika strukturer påverkar förutsättningarna. Storleken och tätheten är viktiga faktorer för tillväxt. Arbetsmarknadens och näringslivets storlek samt branschspridningen är viktiga parametrar liksom platsen som man bor på är viktig för att kunna upprätthålla sin livsstil. Studier har visat att det behöver finnas cirka 100 000 jobb som är pendlingsbara i en funktionell region för att arbetsmarknaden ska fungera som en självförstärkande tillväxtmotor. Med liknande analys visas att kritisk minsta storlek för en stad är omkring 25 000 invånare. 7 Samtidigt kan vi konstatera att det ändå finns flera attraktiva mindre städer som har en god utveckling. En differentierad arbetsmarknad med stor branschbredd utgör grunden för större specialisering. När arbetsmarknads regionen är tillräckligt stor är den både mindre sårbar och genererar själv ny företagsamhet och nya jobb. I de större arbetsmarknaderna är lönespridningen större och lönerna är generellt högre. Lönesumman och regionbruttoprodukten används därför ofta som indikatorer på ekonomisk tillväxt. Tillgängligheten har stor betydelse för orters utveckling och hur attraktiv en ort uppfattas. Med goda kommunikationer och bra infrastruktur hoppas vi kunna kompensera vissa brister i täthet. Därför blir bland annat tillgänglighet, stationer och stationsmiljöers utformning viktiga frågor. REGIONENS KARAKTÄRSDRAG Länets tillväxt är idag koncentrerad till Gävle Sandvikenområdet och i viss mån till de större kommunernas huvud 7) Johansson och Klaesson, 2005.

orter. Som framgår ovan har de flesta kommunhuvudorter i länet ökat, åtminstone något, under tiden 2005 2010. Inflyttningen från utlandet har varit relativt stor under senare år. Eftersom invandrare i hög utsträckning bosätter sig i kommunernas huvudorter har sannolikt en ytterligare förtätning skett under senare år. Ett annat karaktärsdrag i Gävleborg är att befolkningen i hög utsträckning är bosatt längs de stora kommunikationsstråken, Ostkustbanan/E4, Norra Stambanan/riksväg 83 samt Bergslagsbanan/E16. Det gör att det är få som bor i den egentliga glesbygden. KOLLEKTIVTRAFIKEN Gävleborg är relativt väl försörjd med kollektivtrafik. Kollektivtrafikens marknadsandel beräknas till cirka 15 procent av resandet i länet. Skol- och arbetsresor i de stora stråken prioriteras. Genom att både SJ och X-trafik trafikerar såväl Ostkustbanan som Norra Stambanan med regionaltåg har studie och arbetsresor även i längre relationer kunnat öka. Inte minst länskortsgiltigheten på X3 inom länet har förbättrat bekvämligheten för de längre arbetsresorna. Samtidigt används bilen i hög utsträckning för både arbets- och serviceresor i stora delar av länet. När nu bostadsbyggandet i länet förutses öka är det viktigt att kollektivtrafik och bostadsplanering sker samordnat för att öka långsiktig hållbarhet och bostadsområdenas attraktivitet. Vilken struktur ger bäst förutsättningar för utveckling? Med utgångspunkt från länets struktur kan konstateras att Gävleborg har en relativt spridd befolkning i ett antal tätorter, även om befolkningen i hög grad är samlad och bosatt efter de stora kommunikationsstråken. Tyngdpunkten befolkningsmässigt ligger i den sydöstra delen där Gävle- Sandviken området har närmare 140 000 invånare eller nästan hälften av länets befolkning. De flesta kommunerna har åtminstone en kärna som har stor betydelse för ett större omland. Befolkningsutvecklingen i kärnorna har dessutom varit stabil och i princip ökande även om kommunen i övrigt tappat befolkning. Vi har redan konstaterat att Gävle har en mycket stor betydelse som tillväxtmotor för åtminstone delar av det övriga länet, bland annat genom kopplingen till Mälardalen och Stockholm, samt att högskola, länssjukhus och olika administrativa länsfunktioner finns samlade. Inpendlingen från länet i övrigt är också växande, vilket innebär att Gävles arbetsmarknad har stor betydelse för andra länsbor. Frågan är vad som kommer att hända fortsättningsvis. Vi kan notera att de flesta av länets kommuner ökade sitt befolkningstal under 2014. Det beroende på ökad invandring. Frågan är om Gävleregionen i högre grad kan dra nytta av utvecklingen i Stockholm-Uppsala området och hur detta påverkar Gävle och övriga länets tillväxtförutsättningar på sikt? 15

Även andra kommunhuvudorter efter kuststråket, Hudiksvall och Söderhamn, kan konstateras ha stor betydelse för sitt omland. Det har också kommunhuvudorterna efter Norra Stambanan, exempelvis Bollnäs samt Sandviken längs Bergslagsbanan. Hur kan dessa orter stimuleras att på olika sätt komplettera och kompletteras av Gävle och varandra? De norra kommundelarna i Nordanstig/Hudiksvalls möjligheter att dra nytta av en tillväxt i Sundsvall är också betydelsefulla. I ett arbete med en strukturbild finns olika frågor att analysera. Några är hur länets struktur ser ut och hur framtida prioriteringar ska se ut för att bäst gagna en positiv utveckling. Några olika modeller att fundera kring är: satsa på allt utspridd befolkning satsa på en flerkärning region satsa på en fåkärning region satsa på en enkärnig region. Relevanta områden för regional planering skulle kunna vara bostadsförsörjning, infrastruktur/kollektivtrafik, digital infrastruktur, företagande, miljö/klimat/energi, utbildning och kompetens, grön och blå struktur, funktionalitet, nod städer, hållbar landsbygdsutveckling, stationsområden med mera. 16

PENDLING ÖVER KOMMUNGRÄNS Sundsvall och Gävle har omfattande in- och utpendling och betyder mycket för sitt nära omland och för länet när det gäller att tillgodose även invånarna i grannkommunernas möjligheter till arbete och kompetensförsörjning. I Gästrikland tillhör samtliga fyra kommuner samt Älvkarleby samma FA-region 8). Gävle och Sandvikens arbetsmarknader är i princip densamma. Hudiksvall har någon övervikt när det gäller inpendling, medan Söderhamn har ett litet pendlingsunderskott. Hudiksvalls arbetsmarknad betyder mycket för särskilt Nordanstigs befolknings möjligheter till arbete. Nordanstig utmärker sig klart som en boendekommun. Det blir tydligt när vi ser att cirka 37 procent av de yrkesverksamma Nordanstigsborna pendlar över kommungräns för att arbeta. I södra Hälsingland är söderhamn, Bollnäs och Ovanåker en gemensam arbetsmarknadsregion. Totalt arbetade cirka 7 000 kvinnor och 8 550 män år 2012 i en annan kommun inom Gävleborg än där deras bostad var belägen. När det gäller mer långväga pendling visar det sig att cirka 1 270 män och cirka 700 kvinnor arbetade i Stockholms regionen samma år. Kvinnor reser generellt kortare sträckor till arbetet än män. Det sammanhänger i hög grad med att kvinnor fortfarande har en högre bindning till hemmet, men också att kvinnors och mäns arbetsmarknader ser olika ut. Ett exempel är att en sjuksköterska eller lärare ofta inte får högre lön eller bättre karriärmöjligheter för att hen reser långt för att nå sitt arbete, medan en välutbildad man i ett karriäryrke har en större arbetsmarknad till förfogande. 8) FA-region står för funktionell analysregion. I ett FA-område är arbetsmarknaden i hög grad integrerad. 17

Pendling 2012 Från Till Inpendlare Timrå Sundsvall 3 936 Falun Borlänge 3 357 Gävle Sandviken 3 126 Sandviken Gävle 2 671 Borlänge Falun 2 547 Tierp Uppsala 2 042 Östhammar Uppsala 1 977 Heby Uppsala 1 625 Sundsvall Timrå 1 580 Älvkarleby Gävle 1 525 Härnösand Sundsvall 1 052 Nordanstig Hudiksvall 1 034 Uppsala Östhammar 915 Sundsvall Härnösand 720 Ovanåker Bollnäs 692 Bollnäs Ovanåker 651 Gävle Älvkarleby 640 Söderhamn Bollnäs 605 Bollnäs Söderhamn 603 Hofors Sandviken 484 Tierp Östhammar 478 Från Till Inpendlare Ockelbo Gävle 457 Ånge Sundsvall 436 Uppsala Gävle 435 Gävle Tierp 426 Gävle Uppsala 421 Tierp Gävle 416 Uppsala Tierp 410 Söderhamn Gävle 406 Sandviken Hofors 395 Nordanstig Sundsvall 379 Ockelbo Sandviken 364 Hudiksvall Ljusdal 360 Hudiksvall Nordanstig 336 Ljusdal Hudiksvall 322 Bollnäs Gävle 319 Hudiksvall Gävle 308 Sundsvall Ånge 278 Hudiksvall Söderhamn 273 Timrå Härnösand 268 Söderhamn Hudiksvall 263 Gävle Söderhamn 251 Från Till Inpendlare Älvkarleby Tierp 250 Ljusdal Bollnäs 239 Uppsala Heby 229 Gävle Östhammar 216 Gävle Ockelbo 206 Hofors Gävle 201 Härnösand Timrå 198 Bollnäs Ljusdal 182 Hudiksvall Sundsvall 171 Tierp Älvkarleby 155 Falun Gävle 154 Gävle Hofors 152 Falun Sandviken 130 Östhammar Tierp 128 Falun Hofors 121 Gävle Falun 115 Älvkarleby Uppsala 105 Sundsvall Hudiksvall 104 Ljusdal Gävle 100 18

19 HÄRNÖSAND TIMRÅ ÅNGE SUNDSVALL LJUSDAL NORDANSTIG HUDIKSVALL OVANÅKER BOLLNÄS SÖDERHAMN OCKELBO GÄVLE SANDVIKEN HOFORS FALUN BORLÄNGE ÄLVKARLEBY TIERP ÖSTHAMMAR UPPSALA HEBY HÄRNÖSAND TIMRÅ ÅNGE SUNDSVALL LJUSDAL NORDANSTIG HUDIKSVALL OVANÅKER BOLLNÄS SÖDERHAMN OCKELBO GÄVLE SANDVIKEN HOFORS FALUN BORLÄNGE ÄLVKARLEBY TIERP ÖSTHAMMAR UPPSALA HEBY Alla kommuner inpendlare 2012 100 499 1 24 500 4 000 25 99

UTMANING 1 Företagande, förvärvsarbete och arbetsmarknad Gävleborg har under många år haft en mycket stark förankring i den råvarubaserade tillverkningsindustrin. De stora företagen är fortfarande betydelsefulla och förutsättningarna för att de ska växa och utvecklas vidare i regionen är en angelägen fråga. En annan viktig förutsättning för utveckling är att mindre och nya företag kan starta och ha goda förutsättningar att växa. Basindustrin har haft och har fortfarande stor betydelse för arbetsmarknaden i regionen genom kompetens och resurser som främjar utvecklingen såväl inom storföretagen som i andra företag genom outsourcing och underleverantörer. Män har traditionellt i hög utsträckning arbetat inom industrin medan kvinnor ofta arbetat i offentlig sektor, vård och omsorg eller inom kontor och handel. Det har dock ofta varit i sådana typer av anställningar som inte ställt några större krav på eftergymnasial utbildning. Den utveckling vi mött är att råvarutillgång och geografiskt bundna produktionsfaktorer minskat i betydelse ur sysselsättningssynpunkt medan innovationer, kunskap och annat humankapital ökat i betydelse. Större exportföretag har dessutom inte sällan flyttat sitt säte till andra länder med lägre produktionskostnader och närmare sin marknad. Effektivisering och rationaliseringar har således drastiskt minskat behovet av antalet anställda i produktion. Strukturförändringar är nödvändiga och vi ser nu också att arbetsmarknadernas sammansättning kontinuerligt förändras. Omvandlingen har medfört en förskjutning, med en växande tjänstesektor och lägre andelar anställda inom industrin. Rörligheten på arbetsmarknaden har successivt ökat och alltfler förflyttar sig allt längre sträckor för att komma till sitt arbete. Efter 2008 års kris kan vi dock notera att en utplaning av pendlingen över kommungräns skett i landet som helhet. Hur permanent den är återstår att se. Den ökade rörligheten beror i hög grad på att hushåll med förvärvsarbetande ofta består av två personer som ska ha jobb. 20

Lite förenklat kan man säga att ju mer specialiserad kompetens desto mer sannolikt är det att minst en person i hushållet behöver pendla till en annan kommun för att arbeta. Antalet anställda inom tjänstenäringarna och kreativa näringar växer. Tillväxtföretag är alltmer beroende av innovativa lösningar, kompetens och behoven blir alltmer specialiserade. Frågan är hur resmönster kommer att förändras ett scenario är att människor fortsätter att pendla och kanske även ännu längre sträckor, men kanske inte alla dagar i veckan? Nya företag och företag som växer är eftertraktade av kommunerna, men företag etablerar sig företrädesvis där tillgången till kompetens finns, vilket ofta är i eller nära universitetsmiljöerna och där andra liknande företag finns. Det gör att områden med hög tillgänglighet och täthet växer. Det är urbana områden och här frodas också en urban livsstil som är svår att efterlikna i glesare miljöer. I länet finns dock värden i livskvalitet och livsmiljö som till exempel närhet till naturen, möjligheter till ett mer hanterligt livstempo, småstadsidyller i genuint uppbyggda stadsmiljöer. Av bilderna framgår hur näringslivsstatistiken i länets kommuner ser ut. FUNKTIONELLA ANALYSOMRÅDEN (FA-OMRÅDEN) Den lokala arbetsmarknaden brukar beskrivas i FA-områden. Ett FA-område är ett samverkansområde för oftast flera kommuner, som blir gemensamt genom en viss nivå av samverkan, till exempel pendling mellan orter. Villkoren för pendling ser generellt olika ut för kvinnor och män, beroende på att strukturerna inom arbetslivet skiljer sig åt mellan könen. Kvinnor pendlar i lägre utsträckning än män och reser över kortare avstånd. Detta kan förklaras av strukturella faktorer som att kvinnor generellt har lägre lön än män och att de därmed har lägre incitament att pendla till jobb på annan ort, om pendlingen inte innebär löneförhöjning. 9) Därmed drar män i större utsträckning än kvinnor nytta av regionförstoringens effekter i form av högre lön och ökad sysselsättning. FA-områdena i Gävleborg är: Gästrikekommunerna och Älvkarleby bildar FA-område Gävle Ljusdal är eget FA-område Hudiksvall och Nordanstig bildar FA-område Hudiksvall Söderhamn, Bollnäs och Ovanåker bildar FA-område Söderhamn-Bollnäs. Generellt gäller att ju större ett arbetsmarknadsområde är desto lägre är sårbarheten och förutsättningarna för ökad tillväxt förbättras. Antalet branscher som finns representerade är också av stor betydelse. Tätheten är ytterligare en viktig förutsättning för tillväxt. Enligt 2013 års statistik (SCB) redovisas cirka 125 500 personer som arbetar i länet (dagbefolkning). 9) SIKA Jämställda transporter 2002. 21

Indikator: Lönesumma, branschtal Bruttoregionprodukt (BRP) BRP per invånare, tusental kr Index riket=100 Stockholms län 548 142 Uppsala län 355 92 Dalarnas län 329 85 Gävleborgs län 310 80 Västernorrlands län 352 91 Riket 387 100 Källa: Statistiska centralbyrån. Senast uppdaterad: 2011-05-30. 22

Lönesummor Mkr Kommun Lönesummor 2012 Uppsala 31 457,3 Sundsvall 14 128,8 Gävle 13 387,4 Falun 8 219,8 Borlänge 6 630,8 Sandviken 5 121,7 Hudiksvall 4 727,2 Bollnäs 3 123,0 Söderhamn 3 050,2 Härnösand 3 027,6 Östhammar 3 026,6 Tierp 2 492,3 Timrå 2 376,3 Ljusdal 2 143,2 Heby 1 632,8 Ovanåker 1 349,1 Hofors 1 253,8 Älvkarleby 1 175,7 Ånge 1 169,6 Nordanstig 1 087,7 Ockelbo 729,5 HÄRNÖSAND TIMRÅ ÅNGE SUNDSVALL NORDANSTIG LJUSDAL HUDIKSVALL OVANÅKER SÖDERHAMN BOLLNÄS OCKELBO FALUN GÄVLE SANDVIKEN ÄLVKARLEBY HOFORS BORLÄNGE TIERP ÖSTHAMMAR HEBY UPPSALA Lönesummor i Mkr enligt kontrolluppgiftsregistret (KU) efter bostadskommun (nattbefolkning) och region. 30 000 Lönesummor 2012 23

Lönesummor Kommun Relativ utveckling % 2005 2012 Uppsala 39,38 Tierp 34,67 Gävle 33,86 Hudiksvall 32,24 Falun 31,77 Söderhamn 30,59 Östhammar 30,27 Borlänge 30,04 Heby 29,79 Bollnäs 29,46 Älvkarleby 29,08 Sundsvall 29,01 Sandviken 25,31 Timrå 24,86 Nordanstig 24,64 Ljusdal 24,30 Ockelbo 23,81 Ånge 20,96 Härnösand 20,34 Ovanåker 19,72 Hofors 18,61 HÄRNÖSAND TIMRÅ ÅNGE SUNDSVALL NORDANSTIG LJUSDAL HUDIKSVALL OVANÅKER SÖDERHAMN BOLLNÄS OCKELBO FALUN GÄVLE SANDVIKEN ÄLVKARLEBY HOFORS BORLÄNGE TIERP ÖSTHAMMAR HEBY UPPSALA Relativ utveckling % 2005 2012 34,68 39,39 30,60 34,67 25,32 25,31 20,97 25,31 18,61 20,96 24

Branschspridning Kommun 2012 Gävle 99,8 Ånge 98,6 Sandviken 98,4 Hofors 981 Nordanstig 97,8 Ljusdal 97,7 Borlänge 97,5 Uppsala 96,1 Falun 95,7 Hudiksvall 94,8 Östhammar 94,6 Heby 94,5 Bollnäs 94,3 Ovanåker 93,4 Älvkarleby 93,4 Tierp 93,3 Härnösand 92,8 Ockelbo 90,8 Timrå 90,1 Sundsvall 88,6 Söderhamn 87,8 HÄRNÖSAND TIMRÅ ÅNGE SUNDSVALL NORDANSTIG LJUSDAL HUDIKSVALL OVANÅKER SÖDERHAMN BOLLNÄS OCKELBO FALUN GÄVLE SANDVIKEN ÄLVKARLEBY HOFORS BORLÄNGE TIERP ÖSTHAMMAR HEBY UPPSALA Branschspridning 2012 96,2 98,8 94,9 96,1 93,5 94,8 90,9 93,4 87,8 90,8 25

Branschspridning Kommun Relativ utveckling % 2008 2012 Ovanåker 104,86 Söderhamn 102,63 Härnösand 101,58 Bollnäs 101,50 Sundsvall 101,47 Älvkarleby 101,47 Tierp 101,21 Heby 100,77 Sandviken 100,48 Timrå 100,18 Ånge 100,12 Falun 100,11 Uppsala 99,99 Ljusdal 99,90 Östhammar 99,72 Borlänge 99,56 Hudiksvall 99,55 Gävle 99,32 Hofors 99,23 Ockelbo 98,58 Nordanstig 98,32 HÄRNÖSAND TIMRÅ ÅNGE SUNDSVALL NORDANSTIG LJUSDAL HUDIKSVALL OVANÅKER SÖDERHAMN BOLLNÄS OCKELBO FALUN GÄVLE SANDVIKEN ÄLVKARLEBY HOFORS BORLÄNGE TIERP ÖSTHAMMAR HEBY UPPSALA Relativ utveckling % 2008 2012 102,64 104,86 100,78 102,63 99,73 100,77 98,59 99,72 98,32 98,58 26

Näringsstruktur Kommun Antal sysselsatta 2012 Uppsala 96 523 Sundsvall 49 468 Gävle 45 349 Falun 27 579 Borlänge 26 668 Hudiksvall 17 498 Sandviken 17 434 Bollnäs 11 337 Söderhamn 10 766 Härnösand 10 570 Östhammar 9 835 Ljusdal 8 381 Tierp 7 074 Timrå 5 725 Ovanåker 5 117 Ånge 4 342 Heby 4 333 Hofors 4 174 Nordanstig 3 259 Älvkarleby 2 686 Ockelbo 2 189 HÄRNÖSAND TIMRÅ ÅNGE SUNDSVALL NORDANSTIG LJUSDAL HUDIKSVALL OVANÅKER SÖDERHAMN BOLLNÄS OCKELBO FALUN GÄVLE SANDVIKEN ÄLVKARLEBY HOFORS BORLÄNGE TIERP ÖSTHAMMAR HEBY UPPSALA Antal sysselsatta 2012 90 000 Antal sysselsatta 2012 27

Näringsstruktur Kommun Relativ utveckling % 2005 2012 Uppsala 8,59 Ockelbo 7,83 Östhammar 7,59 Timrå 4,32 Söderhamn 3,85 Borlänge 2,29 Heby 2,12 Hudiksvall 1,66 Nordanstig 1,24 Bollnäs 1,11 Gävle 0,78 Ljusdal 0,65 Sundsvall 0,50 Falun 0,10 Älvkarleby -0,11 Härnösand -3,13 Ånge -3,83 Tierp -3,89 Ovanåker -5,61 Sandviken -5,61 Hofors -7,88 HÄRNÖSAND TIMRÅ ÅNGE SUNDSVALL NORDANSTIG LJUSDAL HUDIKSVALL OVANÅKER SÖDERHAMN BOLLNÄS OCKELBO FALUN GÄVLE SANDVIKEN ÄLVKARLEBY HOFORS BORLÄNGE TIERP ÖSTHAMMAR HEBY UPPSALA Relativ utveckling % 2008 2012 4,33 8,59 1,67 4,32-3,12 1,66-5,60-3,13-7,88-5,61 28

UTMANING 2 Den demografiska och strukturella utmaningen Välmående regioner som redan har en tät befolkningsstruktur växer medan cirka hälften av landets kommuner minskar i befolkning. Så har det sett ut under många år. År 2014 kunde vi dock notera att en stor förändring skett. Det var endast 40 kommuner i landet som uppvisade minskade befolkningstal. I vårt län var det endast två kommuner som minskade. Anledningen till förändringen är det stora antalet inflyttade från utlandet. Att ha en positiv befolkningsutveckling är något alla kommuner strävar efter. Det medför också att befolkningsstrukturen består av en större andel unga och generellt sett också med en högre formell utbildning. Befolkningen i länets kommuner uppgick i slutet av år 2014 till 279 991 invånare. Det innebär ungefär samma befolkningstal som år 2000 och en ökning av cirka 2 000 invånare sedan år 2013. Av kommunerna i Gävleborg ökade befolkningstalet i samtliga kommuner utom Ockelbo och Hofors. Gävle ökade mest med 1 078 invånare mellan år 2000 2013. Tabellrubrik 100+ år 95 99 år 90 94 år 85 89 år Män Kvinnor 80 84 år 75 79 år 70 74 år 65 69 år 60 64 år 55 59 år 50 54 år 45 49 år 40 44 år 35 39 år 30 34 år 25 29 år 20 24 år 15 19 år 10 14 år 5 9 år 0 4 år 15 000 10 000 5 000 0 Antal invånare 5 000 10 000 15 000 Källa: Statistiska Centralbyrån och Samhällsmedicin. 29

Även grannlänen visar ungefär samma utveckling på länsnivå. Grannlänet i norr, Västernorrland, ökade med cirka 900 invånare. I vårt södra grannlän ökade Uppsala under samma tid sitt befolkningstal med cirka 3 400 invånare. I flertalet av kommunerna i Gävleborg är fördelningen mellan kvinnor och män ungefär lika inom de områden som kategoriseras som glesbygd. I det som kallas tätortsnära landsbygd bor fler män än kvinnor medan det i städer och tätorter generellt bor fler kvinnor än män. För den regionala och kommunala planeringen är det nu inte enbart befolkningstalen som är intressanta utan även befolkningens fördelning i såväl åldersklasser som flyttningar, födslar och avlidna. MEDELLIVSLÄNGD Medellivslängd är ett grovt mått som visar det genomsnittliga antal år som en person kan förväntas leva utifrån nuvarande mönster i dödlighet. Det är ett användbart mått för jämförelser av folkhälsan mellan regioner. Medellivslängden i Gävleborgs län är lägre än rikets genomsnitt och merparten av de andra landstingen. Kvinnor i Gävleborg har rikets kortaste medellivslängd: 82,5 år. Riksgenomsnittet är 83,4 år för kvinnor. Gävleborgs män har en lägre medellivslängd i jämförelse med kvinnorna, 78,6 år, och ligger även lågt i relation till övriga län och rikets genomsnitt om 79,5 år. Under de senaste 15 åren har medellivslängden i Gävleborgs län ändå ökat med 2,8 år för män och 1,7 år för kvinnor. Motsvarande ökning i riket är 3,1 år och 1,8 år. Gävleborgs län har alltså ökat sin medellivslängd, men inte i samma takt som riket. Könsskillnaderna i medellivslängd har under perioden minskat såväl i Gävleborgs län som i riket som helhet. Av nedanstående tabell kan vi se hur åldersfördelningen ser ut i länet och grannlänen Västernorrland, Dalarna och Uppsala. Län/ålder 0-6 7-17 18-24 25-44 45-64 65-79 80+ Totalt Gävleborg 20 668 32 835 24 804 62 910 73 714 48 381 16 679 279 991 Västernorrland 17 986 28 763 20 466 5 947 63 983 42 028 14 888 243 061 Dalarna 20 970 32 697 23 937 61 803 73 665 48 473 17 358 278 903 Uppsala 29 240 41 554 37 417 92 874 84 160 48 243 15 454 348 942 Riket 817 371 1 167 911 895 516 2 519 615 2 434 058 1 413 476 499 408 9 747 355 30

Totalt föddes 2 836 barn i länet under 2014 medan 3 218 personer avled. Det innebar ett negativt födelseöverskott med 382 invånare. Av kommunerna var det enbart Gävle som uppvisade ett positivt födelsetal (+119). Balansen mellan antalet födda och avlidna sammanhänger i hög grad med åldersstrukturen i kommunerna. Födelsetalen avgörs framförallt av var kvinnor i fruktsam ålder bor. Eftersom flyttningsbenägenheten är högst i åldersklasserna mellan 18 25 år blir inflyttningskommuner i hög grad de kommuner som unga människor väljer att flytta till, det vill säga i hög grad universitets- och högskolestäder. Den urbana livsstilen och företagens ökade beredskap att lokaliseras där kompetensen finns, är viktiga utgångspunkter för de livsmönster som utvecklats under senare tid. Det finns egentligen ingenting som talar för att dessa trender håller på att brytas. När unga kvinnor och män graderar vad som påverkar dem mest i valet mellan att flytta och stanna är jobb, följt av att prova något nytt, de vanligaste faktorerna. Studier kommer i tredje hand tätt följt av sambo/livskamrats bostadsort. ALLT FLER ÄLDRE Medellivslängden ökar alltjämt och det faktum att vi lever allt längre får också konsekvenser på befolkningens åldersstruktur. Totalt i Sverige är drygt 19 procent av befolkningen över 65 år. Andelen äldre kommer att öka i såväl antal som andel av befolkningen. I Gävleborg har flera kommuner redan nu över 25 procent av befolkningen över 65 år, det vill säga var fjärde person skulle kunna vara ålderspensionär. I de äldre åldersgrupperna återfinns fler kvinnor än män. I gruppen över 85 år var två tredjedelar kvinnor år 2013. FÖRSÖRJNINGSKVOT Andelen människor i arbetsför ålder, i relation till andelen äldre och andelen barn och unga i befolkningen ger en uppfattning om både tillgång på arbetskraft, skatteunderlag och vårdbehov. Försörjningskvot 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 1940 Prognos Totalt Från äldre Från barn och unga 1960 1980 2000 2020 2040 2060 2080 Försörjningskvot för Gävleborgs län 1968 2012 och prognos 2013 2050. Källa: SCB och Samhällsmedicin, Planeringsunderlag för hälso- och sjukvården. 31

Försörjningskvoten är ett mått som visar hur många personer i icke arbetsför ålder (<20 år, och >64 år) som 100 personer i arbetsför ålder (20 64 år) måste försörja. Försörjningskvoten i Gävleborgs län är 78. Det betyder att 100 personer i arbetsför ålder måste försörja ytterligare 78 personer i icke arbetsför ålder. Gävleborgs försörjningskvot ligger betydligt högre än rikets försörjningskvot som är 70. Inom tio år förväntas länets försörjningskvot stiga till 1,93. Den största delen av försörjningsbördan är i Gävleborg från de äldre. I riket som helhet står barn och unga för den största delen av försörjningskvoten. FLYTTNINGAR Totalt i länet flyttade 10 239 personer till länet under år 2014 medan 7 872 flyttade ut, det vill säga länet hade ett positivt inflyttningsöverskott av 2 367 personer. När det gäller flyttningar inom länet kunde Sandviken, Gävle, Bollnäs och Hudiksvall glädja sig åt ett inom regional positivt inflyttningsnetto. Viktigt att notera är emellertid flyttningarna till och från övriga riket, Från övriga delar av landet flyttade 6 893 personer till länet medan 7 192 flyttade ut till andra delar av landet. Invandringsöverskottet var 2 666 personer (3 346 flyttade in och 680 flyttade ut). Utan invandringsöverskottet skulle samtliga kommuner i Gävleborg utom Gävle och Sandviken haft negativ befolkningsökning 2014. Befolkning i Gävleborgs kommuner år 2013 Ockelbo Nordanstig Hofors Ovanåker Ljusdal Söderhamn Bollnäs Hudiksvall Sandviken Gävle - 20 000 40 000 60 000 80 000 100 000 120 000 Befolkningsutveckling 2000 2013 (index 100 år 2000) Hofors Ovanåker Söderhamn Nordanstig Ockelbo Ljusdal Bollnäs Hudiksvall Sandviken Gävle 80,0 85,0 90,0 95,0 100,0 105,0 110,0 32

Befolkning i Gävleborgs kommuner Kommun Befolkning 2014 Uppsala 207 362 Gävle 98 314 Sundsvall 97 338 Falun 56 896 Borlänge 50 715 Sandviken 37 833 Hudiksvall 36 924 Bollnäs 26 394 Söderhamn 25 456 Härnösand 24 755 Östhammar 21 374 Tierp 20 245 Ljusdal 18 949 Timrå 18 025 Heby 13 480 Ovanåker 11 432 Nordanstig 9 493 Ånge 9 484 Hofors 9 431 Ockelbo 5 765 Älvkarleby 9 169 HÄRNÖSAND TIMRÅ ÅNGE SUNDSVALL NORDANSTIG LJUSDAL HUDIKSVALL OVANÅKER BOLLNÄS SÖDERHAMN OCKELBO FALUN GÄVLE SANDVIKEN ÄLVKARLEBY HOFORS BORLÄNGE TIERP ÖSTHAMMAR HEBY UPPSALA Befolkning 2014 37 251 205 199 26 142 37 250 13 451 26 141 9 549 13 450 5 785 9 548 33

Befolkning Kommun Relativ utveckling % 2000 2013 Uppsala 8,25 Gävle 7,16 Borlänge 5,97 Falun 4,30 Sundsvall 4,14 Älvkarleby 2,24 Tierp 1,29 Sandviken 0,50 Timrå 0,41 Heby -1,49 Hudiksvall -1,67 Östhammar -1,75 Bollnäs -2,22 Härnösand -3,86 Ljusdal -5,37 Ockelbo -6,53 Nordanstig -7,69 Söderhamn -8,07 Ovanåker -9,10 Hofors -10,48 Ånge -15,01 HÄRNÖSAND TIMRÅ ÅNGE SUNDSVALL NORDANSTIG LJUSDAL HUDIKSVALL OVANÅKER BOLLNÄS SÖDERHAMN OCKELBO FALUN GÄVLE SANDVIKEN ÄLVKARLEBY HOFORS BORLÄNGE TIERP ÖSTHAMMAR HEBY UPPSALA Relativ utveckling % 2000 2013 5,01 10,00 0,01 5,00-4,99 0,00-9,99-5,00-15,01-10,00 34

Befolkningsutveckling 2000 2013 (index 100 år 2000) 110 105 100 95 90 Gävle Sandviken Hudiksvall Bollnäs Ljusdal Ockelbo Nordanstig Söderhamn Ovanåker Hofors 85 80 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Utflyttning från Gävleborgs kommuner 2013 Inflyttning från Gävleborgs kommuner 2013 6000 Gästrikland Södra Hälsingland 5000 Norra Hälsingland 4 135 4000 Södra Sverige Östra Sverige 3000 Norra Sverige 2000 (exkl. Gävleborg) 1 592 1 031 1 060 1 419 Övrigt 1000 733 385 420 392 532 Emigranter 0 Ockelbo Hofors Ovanåker Nordanstig Ljusdal Gävle Sandviken Söderhamn Bollnäs Hudiksvall 6000 Gästrikland 5000 5 075 Södra Hälsingland 4000 3000 Norra Hälsingland Södra Sverige Östra Sverige Norra Sverige 2000 1 799 (exkl. Gävleborg) 1 357 1 486 1 186 Övrigt 1000 842 342 460 382 513 Immigranter 0 Ockelbo Hofors Ovanåker Nordanstig Ljusdal Gävle Sandviken Söderhamn Källa: Tillväxtanalys/Kommunledningskontoret Gävle. Bollnäs Hudiksvall 35

BARN OCH UNGAS LIVSVILLKOR OCH HÄLSA Gävleborgs län har en större andel barn än riket i övrigt som lever i en ekonomiskt utsatt situation, särskilt tydligt är det för barn med utrikesfödda föräldrar. Andelen barn i Gävleborgs län som lever i ekonomiskt ut satta hushåll var 14,0 procent år 2010 2013. Detta är en något högre andel än rikets genomsnitt om tolv procent. Över länets kommuner är variansen 12 17 procent, för alla kommuner. Både i länet och i riket är andelen barn i ekonomiskt utsatta hushåll betydligt högre bland barn som har utrikesfödda föräldrar, än bland barn som har inrikesfödda föräldrar. I Gävleborgs län lever 42 procent av barnen med utländsk bakgrund. Rikets genomsnitt är 30 procent. Det är alltså en större andel barn med utländsk bakgrund i Gävleborgs län, jämfört med riket, som lever i en ekonomiskt utsatt situation. Bland barn med inrikesfödda föräldrar är andelen i ekonomiskt utsatta hushåll åtta procent. Motsvarande för riket är sex procent. KÖNSSKILLNADER I LIVSVILLKOR OCH HÄLSA Könsskillnader i livsvillkor och hälsa hör ihop med socioekonomiska skillnader. Att det finns skillnader i inkomstnivåer mellan könen är väl känt, liksom att en högre andel kvinnor går vidare till högre utbildning i jämförelse med män. Länets starkt könssegregerade arbetsmarknad med skillnader i såväl arbetsmiljö som arbetsvillkor (heltidsarbeten är till exempel mer förekom Risker efter utbildningsnivå, kvinnor i Gävleborg. Lågt socialt deltagande Saknar kontantmarginal Långvarig sjukdom med nedsatt funktion Fetma (BMI minst 30) Röker dagligen Stillasittande Fetma (BMI minst 30) 3 9 9 11 12 15 15 17 19 21 22 Kort utb. nivå (<11 år) Mellanlång utb. nivå (12 15 år) Lång utb. nivå (>15 år) 23 11 8 0 10 20 30 40 50 Procent Risker efter utbildningsnivå, män i Gävleborg Använder tobak dagligen Röker dagligen Äter lite frukt och grönsaker (0 1,33 ggr per dag) 3 7 11 13 29 29 34 37 Kort utb. nivå (<11 år) Mellanlång utb. nivå (12 15 år) Lång utb. nivå (>15 år) 19 Stillasittande 12 6 0 10 20 30 40 50 Procent Källa: Folkhälsomyndigheten, HLV 2014. 16 17 17 22 29 35 40 47 36

mande i mansdominerande branscher och deltidsarbeten mer förekommande i kvinnodominerande branscher) är också ett exempel på systematiska skillnader i livsvillkor mellan kvinnor och män som inte kan förklaras av kön. Från Nationella Folkhälsoenkäten 2014 tydliggörs att i Gävleborgs län finns flertalet livsvillkor och centrala bestämningsfaktorer för hälsa som varierar mellan könen. Större andel kvinnor (29 procent) än män (20 procent) saknar kontantmarginal, och större andel kvinnor (19 procent) än män (15 procent) har upplevt en ekonomisk kris. Det är också betydligt större andel kvinnor (35 procent) än män (åtta procent) som är rädda för att gå ut ensamma. Mindre, men statistiskt säkerställda, skillnader finns för lågt socialt deltagande där männen till större andel har denna ofördelaktighet (25 respektive 22 procent). Männen saknar också emotionellt stöd i större utsträckning än kvinnorna (15 respektive nio procent). Sammanfattning levnadsvillkor länet 2014 40 35 34 30 28 25 20 26 22 19 25 25 15 15 10 5 8 9 7 5 0 Män Avstått från att gå ut ensam Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Lågt socialt deltagande Saknar emotionellt stöd Saknar kontantmarginal Saknar praktiskt stöd Svårt att lita på andra Procent i befolkningen 16 85 år, uppdelat på kön. Källa: Folkhälsomyndigheten, HLV. 37

ETNICITET, ARBETE OCH HÄLSA Flera livsvillkor som har betydelse för hälsa skiljer sig mellan grupper av svensk och utländsk bakgrund. Av kanske mest avgörande betydelse är skillnaden i sysselsättning. Skillnaden i arbetslöshet mellan inrikes- och utrikesfödda är stor i Gävleborgs län. Störst andel arbetslösa i länet finns bland de utrikesfödda männen, 30,5 procent av de unga männen (18 24 år) och 29,1 procent av samtliga män födda utanför Sverige är arbetslösa. Motsvarande andelar i riket är betydligt lägre: 18,3 procent bland de yngre och 15,3 procent av samtliga. Även de utrikesfödda kvinnorna är i högre utsträckning arbetslösa jämfört med de inrikesfödda kvinnorna. I länet är andelen arbetslösa bland utrikesfödda kvinnor 27,0 procent bland de yngre och 24,9 procent av samtliga åldrar. Motsvarande siffror för riket är 13,0 respektive 13,5 procent. NYA SVENSKAR Gävleborgs positiva inflyttningsöverskott beror som konstaterat i hög grad på invandring. En kontinuerlig inflyttning från utlandet är därför en viktig faktor för de kommuner som strävar efter ett ökat befolkningstal. De största invandrargrupperna kommer från Somalia, Syrien och Eritrea. De största grupperna som flyttar utomlands har sitt medborgarskap i Sverige, Finland och Somalia. Andel av befolkningen öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd Riket Kvinnor Män Samtliga, 16-64 år 6,1 7,3 Samtliga, 18-24 år 8,0 11,7 Utrikesfödda, 16-64 år 13,5 15,3 Utrikesfödda, 18-24 år 13,0 18,3 Gävleborg Kvinnor Män Samtliga, 16-64 år 8,8 10,6 Samtliga, 18-24 år 14,2 19,2 Utrikesfödda, 16-64 år 24,9 29,1 Utrikesfödda, 18-24 år 27,0 30,5 Öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd, andel av befolkningen, fördelat på kön, februari 2014. Källa: Arbetsförmedlingen. Antal Kvinnor Män Totalt Invandrare 1 419 1 524 2 943 Utvandrare 376 392 768 Flyttningsnetto 1 043 1 132 2 175 Källa: SCB 2013. 38

DELAKTIGHET Delaktighet i samhället innebär en möjlighet att påverka sina livsvillkor och har ett positivt samband med hälsa. Grupper med ett högt valdeltagande har också en hög självskattad hälsa. För att känna samhörighet med samhället behöver människor ha rätten och möjligheten att påverka sina egna livsvillkor och samhället de lever i. Därför är delaktighet och inflytande i samhället grundläggande för människan och hennes hälsa. En del i detta är valdeltagande. Diagrammen visar hur valdeltagandet i Gävleborgs län varierat under åren. Efter en nedgång mellan 1998 och 2002 har valdeltagandet i Gävleborg och riket ökat de senaste tre valen, men valdeltagande har under hela perioden varit en till tre procentenheter lägre i Gävleborg än i riket som helhet. Valdeltagande vid valet till kommunfullmäktige valåren 1976 2014 Procent 97 88 84 80 Gävleborgs län Riket FUNKTIONSNEDSÄTTNING, LIVSVILLKOR OCH HÄLSA Av Gävleborgs befolkning är det cirka 24 procent som har ett eller flera hälsoproblem. Fördelningen av dessa 24 procent på de olika hälsoproblemen kan ses i tabellen nedan. Detta är en något högre andel är rikets genomsnitt om cirka 21 procent. Funktionsnedsättningen ökar tydligt med stigande ålder, i åldersgruppen 65 84 år är det 39 procent som har en funktionsnedsättning, jämfört med 13 procent av 16 29-åringarna. Andelen som har en funktionsnedsättning ökar med stigande ålder, men även i åldersgruppen 16 29 år har mer än var tionde en funktionsnedsättning. Mer än en femtedel av befolkningen i åldern 16 84 år eller omkring 1,5 miljoner människor har någon nedsatt funktion. Omfattningen stämmer med de beräkningar SCB gjort. Andel personer med olika slags funktionsnedsättning i Gävleborg 2010 Procent Synproblem 4 Hörselproblem 11 Rörelsehinder 19 Långvarig sjukdom med starkt nedsatt funktion 10 Funktionsnedsättning totalt (en-flera av ovanstående) 24 76 1976 1985 1991 1998 2006 2014 Källa: Statistiska Centralbyrån samt Valmyndigheten 2014. 39