Hedgefonders avkastning gentemot Stockholmsbörsen

Södertörns högskola Institutionen för ekonomi och företagande Kandidatuppsats 15 hp Finansiering Vårterminen 2010 Hedgefonders avkastning gentemot Stockholmsbörsen Hur presterar Hedgefonder under olika marknadslägen, åren 2005-2009 Av: Nima Passand & Henrik Edlund Handledare: Åke Bertilsson 1

Sammanfattning Uppsatsens titel: Hedgefonders avkastning gentemot Stockholmsbörsen hur presterar Hedgefonder under olika marknadslägen, åren 2005-2009 Ämne/Kurs: Företagsekonomi C, inriktning finansiering, kandidatuppsats Författare: Nima Passand och Henrik Edlund Handledare: Åke Bertilsson Nyckelord: Hedgefonder, riskjusterad avkastning, standardavvikelse, SIXRX index Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur hedgefonder presterar i jämförelse med Stockholmsbörsen, under olika marknadslägen, med hänsyn till risknivå. Metod: Uppsatsen utgår ifrån en kvantitativ ansats. Primärdata har används. Teorierna gällande uppsatsämnet har hämtats från kurslitteraturen och annan litteratur som är skriven inom ämnet finansiering. Vi har valt sju Hedgefonder på den Europeiska marknaden. Resultat: Under hela undersökningsperioden, 2005-2009, var den genomsnittliga avkastningen för samtliga Hedgefonder 0,63 % per månad. Marknadsindex, SIXRX, hade under samma period en medelavkastning på 0,96 %. För hela undersökningsperioden hade ingen Hedgefond högre standardavvikelse än marknadsindex. 2

Innehållsförteckning 1 Inledning och Bakgrund... 5 1.1 Bakgrund... 5 1.2 Problemdiskussion... 6 1.3 Problemformulering... 6 1.4 Syfte... 6 1.5 Avgränsningar... 6 2 Metod... 7 2.1 Metodansats... 7 2.2 Urval... 7 2.3 Insamling och bearbetning av data... 7 2.4 Metodkritik... 9 2.4.1 Reliabilitet... 9 2.4.2 Validitet... 9 3 Teori och tidigare forskning... 10 3.1 Portföljteori - MPT... 10 3.2 Capital Asset Pricing Model (CAPM)... 10 3.3 Risk... 11 3.3.1... 11 3.4 Riskjusterad avkastning... 11 3.4.1 kvoten... 11 3.4.2 Jensens alpha... 12 4 Resultat... 13 4.1 Resultat för hela undersökningen... 13 4.1.1 Avkastning för hela undersökningsperioden... 14 4.1.2 Avkastning i en uppåtgående fas... 15 4.1.3 Avkastning i en nedåtgående period... 16 5 Analys... 18 6 Slutsats och avslutande diskussion... 20 6.1 Slutsats... 20 6.2 Avslutande diskussion... 20 7 Källförteckning... 21 Artiklar... 21 3

Litteratur... 21 Elektroniska källor... 22 Hedgefond information... 23 8 Bilagor... 24 4

1 Inledning och Bakgrund 1.1 Bakgrund På 1950-talet kom en ny typ av sparande till Sverige, i form av fonder. En fond är en portfölj med aktier eller andra typer av värdepapper som ägs av de som satt in pengar i fonden. Intresset för fonder har ökat med tiden. För trettio år sedan när fondbolagens förening grundades fanns det 17 fonder med ett sammanlagt värde på en miljard. Idag finns det över 4000 fonder med ett värde på cirka 1200 miljarder kronor. Idag sparar 74 % av svenskarna i fonder, och tar man med sparandet till premiepensionen uppgår sparandet till 98 %. 1 1990 fanns det enbart aktiefonder och räntefoder men under 1990-talet började man sälja en kombination av aktie- och räntefonder, så kallade blandfonder. Den första Hedgefonden, Zenit, lanserades 1996 och intresset för Hedgefonder ökade under 2000-talet. 2008 utgjorde denna fondtyp 5 % av fondförmögenheten. Skillnaden mellan Hedgefonder och traditionella aktiefonder är att Hedgefonder i alla marknadslägen ska generera positiv avkastning. Det innebär att i konjunkturnedgångar kan de blanka aktier (du tar en kort position och tjänar pengar när börsen går ned) och få avkastning. Europeiska centralbanken uttalande sig i Financial stability review den 1 juni 2006 att hedgefonder var farligare än fågelinfluensan. Vad banken syftade på var att Hedgefondernas strategi hade blivit alltför likriktade vilket skulle kunna innebära att en nedgång som den som inträffade under finanskrisen 2008 förstärks. Hedgefonder fick utstå kritik för att vara kortsiktiga och förstärka en nedgående trend. 2 Skärpta regler för hedgefonder har diskuteras men den grundläggande frågan kvarstår kan de ge en positiv avkastning under både en nedgång och en uppgång? 1 http://www.fondbolagen.se/statistikstudierindex/fondmarknadensutveckling.aspx 2 http://www.affarsvarlden.se/hem/nyheter/article746399.ece 5

1.2 Problemdiskussion Diskussionen om alternativa placeringar som hedgefonder eskalerar eftersom de kännetecknas för att ge en högre riskjusterad avkastning och skydd av kapital vid nedgång, dessutom en absolut avkastning och låg samvariation med marknaden. 1.3 Problemformulering Genererar hedgefonder högre avkastning än Stockholmsbörsen (SIXRX) med hänsyn till risknivån. 1.4 Syfte Syftet med uppsatsen är att undersöka hur hedgefonder presterar i jämförelse med Stockholmsbörsen, under olika marknadslägen, med hänsyn till risknivå. 1.5 Avgränsningar Göra en jämförelse mellan de sju bäst presterade hedgefonderna mot jämförelseindex SIXRX. Vidare kommer hänsyn tas till det riskjusterade måttet för att kunna göra en rättvis bedömning av hedgefondernas prestationer. Vi kommer avgränsa vår undersökning till 60 månader, åren 2005 till 2009. De Hedgefonder som ligger till grund för vår vetenskapliga undersökning är följande fonder: Stella Asset Management Stella Nova Aktieansvar Graal Inc HF Nordic Absolute Return Fund Nordea Nordic Equity Hedgefund Brummer & Partners Futuris Atlant Atlant Edge Atlant Atlant Explora För Hedgefonderna Atlant Edge och Atlant Explora fanns inte årsredovisningar för året 2005, hos finansinspektionen. 6

2 Metod 2.1 Metodansats Uppsatsen utgår ifrån en kvantitativ ansats där hård data har tagits till hänsyn. 3 Med hjälp av den hårda data har hedgefonders avkastning undersökts med hänsyn till risknivån. För att integrera den samhällsvetenskapliga forskningen i uppsatsen så har deduktiv ansats används. 4 Utifrån de ekonomiska teorierna ska vår empiriska data testas för att ge en bild av verkligheten. Vi har jämfört Hedgefonderna med SIXRX index och även undersökt om hedgefonder ger positiv avkastning i alla marknadslägen. Vi har valt sju Hedgefonder på den svenska marknaden. För undersökningen har vi använt oss av det välkända prestationsmåttet kvoten. 2.2 Urval Urvalet har begränsats till sju hedgefonder som exponerar sig mot Europa, detta för att fonderna ska följa det allmänna regelverk som gäller inom EU. 5 Hedgefonderna valdes genom att en sökning utfördes på Morningstars hemsida, som är världens största utgivare av fondinformation. 6 Vidare specificerades sökningen till de hedgefonder som hade presterat bäst rent procentuellt under de senaste fem åren, med tanke på att undersökningen har tidsintervallet början av 2005 till slutet av 2009. På så sätt tas börsens fall och uppgång med. 2.3 Insamling och bearbetning av data Inhämtning av historisk avkastningsinformation hämtades från respektive Hedgefonds hemsida. I fyra av sju fall fanns inte information om standardavvikelsen på Morningstars hemsida eller på respektive fondförvaltares egna hemsidor. I de fyra fallen så resulterade det i mejlkonversationer som ledde till att årsrapporterna faxades över. Fonderna Atlant Edge och 3 Johannessen & Tufte (2003) sid. 69 4 Johannessen & Tufte (2003) sid. 35 5 https://lagen.nu/2004:46 6 http://www.morningstar.se/aboutus/default.aspx 7

Atlant Explora har inga årsrapporter för året 2005. Detta är något som finansinspektionen informerade oss om och därmed finns det ett bortfall på två fonder för året 2005. Detta gör att dessa fonder inte täcks upp under hela 60 månader perioden. Vi har därför tagit del av 38 årsredovisningar (istället för 40) där vi har tagit fram avkastningen för varje Hedgefond årsvis. I vår empiri jämförs Hedgefonders prestationer med SIXRX index, ett mått på den genomsnittliga utvecklingen på börsens A och O-lista (inklusive utdelning). 7 Teorierna gällande uppsatsämnet har hämtats ifrån kurslitteraturen och annan litteratur skriven inom ämnet finansiering. Vi har valt att dela upp undersökningen för att se om Hedgefonderna alltid ger positiv avkastning. Däremot har den riskfria räntan (5 årig statsobligation) tagits från riskbankens hemsida och detta har använts i vår formel för beräkning av. 8 = (Avkastning-riskfri ränta) / All data som insamlats utifrån beräkningarna har bearbetats i Microsoft Excel. I första skede räknade vi fram månadsavkastningen för samtliga fonder. Sedan räknade vi ut den genomsnittliga standardavvikelsen för samtliga fonder. Slutligen räknade vi fram den riskjusterade avkastningen med hjälp av kvoten. Detta för att få en övergripande förståelse för fondernas prestationer. Vidare har vi delat in vår data i tre perioder, där ena är för åren 2005-2007 (högkonjunktur) och den andra för åren 2008-2009 (lågkonjunktur) samt för den totala undersökningsperioden (2005-2009). Avkastningen för SIXRX index har tagits från fondbolagens hemsida, avkastningen har tagits fram månadsvis. 9 7 http://www.fondbolagen.se/index.aspx 8 http://www.fondbolagen.se/upload/fondspecial_risk_040617.pdf 9 http://www.fondbolagen.se/statistikstudierindex/index/marknadsindex/sixrx.aspx 8

2.4 Metodkritik 2.4.1 Reliabilitet De data som har använts gällande undersökningen, har varit färdig data. Vi har inte utfört egna observationer. Data har tagits från tillförlitliga hemsidor, som har ett högt förtroendevärde. Utöver detta så är hemsidorna som vi har använt oss av under finansinspektionens tillsyn. Detta bör bidra till ett högt reliabilitet. Insamlingen av data har bestått av årsredovisningar från de sju hedgefonderna som ligger för grunden, för vår empiri. Årsredovisningar ger en viss tyngd och information om det gångna året. Samtidigt kan detta minska studiens tillförlitlighet, t ex. skulle iakttagelser per månad eller vecka kunnat öka studiens reliabilitet. Vidare är antalet observationer också något som minskar på tillförlitligheten. Samtidigt är begränsningen ett medvetet val eftersom det finns få hedgefonder som har funnits längre än 5 år. 2.4.2 Validitet Relevansen för de data som har används i vår forskning är valida. De sju hedgefondernas prestationer, avkastning, har varit betydande för representationen av fenomenet. De data som har använts i studien anses relevanta för att kunna svara på frågeställningen. Något som stärker validiteten är att tidigare studier om hedgefonder har utgått ifrån de data som har används i denna studie. Det som är mindre valid för vår undersökning är att hedgefondernas fondutveckling borde ha studerats under en längre tidsperiod då det skulle kunna göras fler statistiska tester. 9

3 Teori och tidigare forskning 3.1 Portföljteori - MPT 1952 presenterade Harry Markowitz den moderna portföljteorin. Han tittade på hur risktagandet och diversifiering påverkar den förväntade avkastningen. Harry Markowitz visade att en väldiversifierad portfölj med tillgångar som har en hög volatilitet inte behöver påverka storleken på risktagandet. 10 MPT bygger på att en investerare är riskavert. Med andra ord föredras lägre risk framför högre risk om den förväntade avkastningen är densamma. Vidare så krävs det en högre förväntad avkastning för att en investerare ska godta en högre risk. Utifrån avkastning ger en diversifierad portfölj bättre riskjusterad avkastning än enskilda tillgångar. 11 Om en marknadsportfölj kombineras med olika Hedgefonder så kan högre avkastning uppnås utan att risknivån behöver förändras, på grund av att fonderna har historisk sett visat en låg korrelation mot obligations- och aktiemarknaden. 12 3.2 Capital Asset Pricing Model (CAPM) CAPM presenterades av ekonomerna William Sharp, John Lintner och Jan Mossin som arbetade fram teorin helt oberoende av varandra. 13 Modellen bygger på portföljteorin. Som tidigare nämnts så handlar portföljteorin om att investerare i takt med högre risk som de tar så kräver de högre förväntad avkastning. Den förväntade avkastningen för en investerare kan illustreras med den riskfria räntan (som är den extra avkastning som investerarna kräver för att investera i marknadsportföljen) plus en riskpremie. 14 När det gäller risken så varierar den för olika tillgångar. Olika tillgångars förväntade avkastning kan räknas ut med CAPM, där riskpremien för varje enskild tillgång måste justeras genom att multiplicera premien med marknadsrisken (tillgångarnas betavärde). Detta betyder 10 Markowitz (1952) 11 Gavelin & Sjöberg (2007) sid. 145-198 12 Lhabitant (2004) sid. 278 13 Ross (1977) 14 Ross et al (2007) sid.307-308 10

att en tillgång som har ett betavärde på noll har samma avkastning som den riskfria räntan och när betavärdet är ett då är den förväntade avkastningen densamma som aktiemarknaden. Slutligen om beta är större än ett så är risken större än aktiemarknaden och då högre förväntad avkastning. Med andra ord finns det ett linjärt samband mellan betavärde och tillgångarnas förväntade avkastning. 15 3.3 Risk 3.3.1 Är ett statistisk mått på hur stora avvikelserna är från ett medelvärde. Inom ekonomi används standardavvikelse som ett mått för att se hur stor sannolikheten är för att avkastningen ska bli något annat än den förväntade avkastningen (medelvärdet). När avvikelser är låga så är risken låg och när avvikelser för den förväntade avkastningen är stor så ökar risken. 16 beräknas enligt formeln nedan., 1 3.4 Riskjusterad avkastning kvoten och Jensens alpha används för att beräkna den riskjusterade avkastningen relaterat till den totala risken och marknadsrisken. 3.4.1 kvoten Bygger på William F. s Ratio från år 1966. Ratio är ett mätinstrument för att mäta fonders prestationer. Den mäter fondens avkastning minskat med den riskfria räntan, överavkastning. kvoten beräknas enligt formeln nedan. 15 De Ridder (2002) sid. 72-74 16 Gavelin & Sjöberg (2007) sid. 149 11

kvoten 17 Där P = fondens avkastning R F = den riskfria räntan σ P = portföljens standardavvikelse kvoten P 3.4.2 Jensens alpha Mäter skillnader i förväntad avkastning för varje enskild fond och den förväntade avkastningen enligt CAPM. När ett värde är positivt så är den riskjusterad avkastning bättre än CAPM och ett negativt värde innebär en sämre avkastning enligt CAPM. 18 Jensens alpha beräknas enligt formeln nedan. Jensens alpha 19 Där P = fondens avkastning R F = den riskfria räntan β P = fondens betavärde M = aktiemarknadens avkastning 17 (1994) 18 Lhabitant (2004) sid. 73 19 Ibid. 12

4 Resultat 4.1 Resultat för hela undersökningen I Resultatdelen presenteras varje enskild hedgefond för att få en bättre uppfattning om deras avkastningskrav och risktagande. Vidare presenteras avkastning, risk och riskjusterade mått för hela tidsperioden och under både uppgång och nedgångsfaser. Alla mått är månadsvis. Längre ned i resultatdelen kommer fondernas namn att vara skrivna i förkortad format. Hedgefonderna som har sitt säte och förvaltning inom EU:s gränser. Fonder Fakta Risk Graal Inc HF Graal ska ge en positiv avkastning som överstiger räntan i alla Låg risk marknadslägen. Fonden strävar efter att ha en standardavvikelse under 10 % per år. Nordic Absolute- Fondens huvudinriktning är att ha långa positioner (3-12 månader) Return Fund i marknadsorienterade aktier. Fokus ägnas åt riskkontroll. Hög risk Nordea Nordic Fondens utveckling behöver inte samvariera med vare sig aktie Låg risk Equity Hedge- eller räntemarknaden. Fund Brummer & Fonden strävar att ge absolut riskjusterad avkastning med en Låg risk Partners Futuris lägre risk än traditionella fonder. Atlant Edge Fonden försöker generera positiv avkastning i alla marknadslägen. Hög risk Risken ska ligga i linje med den svenska aktiemarknaden. Atlant Explora Fonden försöker generera positiv avkastning i alla marknadslägen. Låg risk Risken ska ligga mellan obligations och aktiemarknden. Fondens avkastning ska visa låg korrelation med aktie och Stella Nova obligationsmarknaden. Fonden strävar efter att ha en Låg risk standardavvikelse under 10 % per år. 13

4.1.1 Avkastning för hela undersökningsperioden Under hela undersökningsperioden, 2005-2009, var den genomsnittliga månadsavkastningen för samtliga Hedgefonder 0,63 %. Marknadsindex, SIXRX, hade under samma period en medelavkastning på 0,96 %. Endast två hedgefonder hade högre medelavkastning än marknadsindex. Atlant Edge presterade högst medelavkastning med 1,21 % och strax bakom hamnade Futuris med en medelavkastning på 1,17 %. Den genomsnittliga riskfria räntan (5 årig statsobligation) under perioden var 0,28 %. Två av fonderna, Atlant Explora och Graal hade en medelavkastning som var lägre än den riskfria räntan. 2005-2009 Genomsnittlig månadsavkastning och n är i procent. Fonder: Avkastning: : : Stella Nova 0,55 0,99 0,65 Graal 0,23 0,98 0,08 Nordic 0,88 2,6 0,3 Nordea 0,29 0,79 0,08 Futuris 1,17 2,38 0,39 Atlant Edge 1,21 3,7 0,3 Atlant Explora 0,09 1,3 0,03 Summa 0,63 1,82 0,26 SIXRX 0,96 5,2 0,22 Risk Risken bedöms med hjälp av standardavvikelsen som visar hur en fond fluktuerar. I den här undersökningen visas standardavvikelsen månadsvis. För hela undersökningsperioden hade ingen Hedgefond högre standardavvikelse än marknadsindex. Högst standardavvikelse hade Atlant Edge med 3,7 %. Där efter följde Nordic med 2,6 % och Futuris med 2,38 %. Marknadsindex hade en standardavvikelse på 5,2 %. Resterande Hedgefonder hade betydligt lägre värden. För två av fonderna, Nordic och Atlant Edge, skulle risknivån enligt egen utsago vara jämförbar med aktiemarknaden, vilket de enligt vår undersökning inte hade. 14

Riskjusterad avkastning Riskjusterad avkastning mäts i vår undersökning med ett värde. Ett högre värde innebär bättre avkastning med hänsyn till risken. För hela undersökningsperioden hade marknadsindex ett värde på 0,22. Tre Hedgefonder, Graal, Atlant Explora och Nordea hade ett lägre värde, samtliga under 0,1. Stella Nova och Futuris hade betydligt bättre avkastning med värden som låg över marknadsindex. 4.1.2 Avkastning i en uppåtgående fas Tidsperioden för denna fas var åren 2005-2006 och 2009. Under denna tidsperiod var det endast en Hedgefond, Atlant Edge, som presterade en bättre avkastning är marknadsindex. Medelavkastningen för samtliga hedgefonder var betydligt lägre än marknadsindex. Ingen av Hedgefonderna hade dock en lägre avkastning än den riskfria räntan. För två av fonderna, Stella Nova och Futuris var avkastningen lägre i den uppåtgående fasen än i den nedåtgående fasen. Genomsnittlig månadsavkastning och n är i procent. Fonder: Avkastning: : : Stella Nova 0,4 0,64 0,72 Graal 0,49 0,79 0,38 Nordic 1,68 2,46 0,6 Nordea 0,46 0,59 0,3 Futuris 0,99 2,13 0,41 Atlant Edge 3,37 3,3 0,78 Atlant Explora 0,69 0,9 0,48 Summa 1,2 1,5 0,52 SIXRX 2,9 4,7 0,58 Risk I den uppåtgående fasen hade marknadsindex betydligt högre standardavvikelse än samtliga Hedgefonder. Den Hedgefond som hade högst standardavvikelse var Atlant Edge med 3,3 %. Medelvärdet på n för samtliga Hedgefonder låg på 1,5 % som kan jämföras med standardavvikelsen för marknadsindex som låg på 4,7 %. Tre av hedgefonderna hade en standardavvikelse som var lägre än 1 %. 15

Riskjusterad avkastning Marknadsindex hade ett värde på 0,58 % vilket var något högre än Hedgefondernas genomsnittliga värde på 0,52 %. Tittar vi närmare på resultatet kan vi se att tre av Hedgefonderna, Stella Nova, Nordic och Atlant Edge, hade högre riskjusterad avkastning än marknadsindex. Anmärkningsvärt är att Stella Nova hade en avkastning på 0,4 % som endast är 0,12 % bättre än den riskfria räntan men ett värde på 0,71 % vilket är 0,2 % bättre än marknadsindex värde. Det innebär att avkastningen är låg, men med hänsyn till risken är den betydligt högre än marknadsindex. 4.1.3 Avkastning i en nedåtgående period Tidsperioden för den nedåtgående fasen var åren 2007-2008. I denna fas hade marknadsindex en negativ avkastning på -1,95 %. Hedgefondernas genomsnittliga avkastning var 0,05 %. Det var mindre än den riskfria räntan som låg på 0,28 %. Tittar vi närmare på enskilda hedgefonder kan vi se att avkastningen varierade kraftigt. Hedgefonden Futuris presterade en positiv avkastning på 1,46 %, som var klart högst av samtliga Hedgefonder. Ytterligare två Hedgefonder, Nova och Nordea, presterade positiv avkastning. Fyra av Hedgefonderna klarade inte av att prestera positiv avkastning som de ska enligt utsago ska göra. Genomsnittlig månadsavkastning och n är i procent. Fonder: Avkastning: : : Stella Nova 0,77 1,51 0,54 Graal -0,17 1,26-0,36 Nordic -0,34 2,86-0,16 Nordea 0,025 1,08-0,24 Futuris 1,46 2,75 0,37 Atlant Edge -0,95 4,15-0,19 Atlant Explora -0,46 1,7-0,43 Summa 0,05 2,2-0,07 SIXRX -1,95 5,9-0,31 16

Risk I den nedåtgående fasen hade marknadsindex högst standardavvikelse med 5,9 %. Medelvärdet på standardavvikelsen för samtliga Hedgefonderna var 2,2 %. Den hedgefond som hade högst standardavvikelse var Atlant Edge med 4,15 %. Om vi jämför denna period med den uppåtgående kan vi se att standardavvikelsen var högre under den nedåtgående perioden. Riskjusterad avkastning Endast Stella Nova och Futuris hade ett positivt värde. Futuris hade ungefär samma värde i både uppåtgående som nedåtgående fas. För resterande fonder blir värdet lägre i den nedåtgående fasen än under den uppåtgående. Enligt egen utsago ska de ha en riskjusterad avkastning som i varje fall är högre än den riskfria räntan. Detta uppnås endast av Stella Nova och Futuris. 17

5 Analys Avkastning Avkastningen för de studerade hedgefonderna och marknadsindex, SIXRX, varierade kraftigt mellan de olika perioderna. I den uppåtgående fasen var det endast en Hedgefond, Atlant Edge, som presterade bättre än marknadsindex. Detta trots att fonderna Nordic och Futuris enligt egen utsago skall ha stor exponering mot aktiemarknaden. Vi kan alltså konstatera att de studerande hedgefonderna har lägre avkastning än marknadsindex under den uppgående fasen. Vid en nedåtgående fas ska alla Hedgefonder enligt egen utsago alltid generera positiv avkastning. Vi kan här konstatera att så inte är fallet. Fyra Hedgefonder levererade en negativ avkastning trots att samtliga hade möjlighet att använda sig av instrument för att kunna gå emot marknaden. Vi kan dock konstatera att i en nedåtgående fas genererar Hedgefonder en bättre avkastning i jämförelse med marknadsindex. Vi bedömer att detta beror på att Hedgefonderna hade lägre standardavvikelse. Tar man med både den uppåtgående och den nedåtgående fasen kan vi se att två av fonderna, Futuris och Atlant Edge, genererade en bättre medelavkastning än marknadsindex. Nordic genererade en liknande avkastning som marknadsindex. För de Hedgefonder som presterar positiv avkastning i en nedåtgående fas, som Atlant Edge, så blir avkastningen också högre totalt sett över en lång period. Risk Risken, mätt i standardavvikelse, var högre för marknadsindex än för samtliga Hedgefonder i alla faser. Enligt egen utsago skulle flera hedgefonder ha en risknivå som var jämförbar med aktiemarknadens. Vi kan konstatera att detta inte var fallet. Flera hedgefonder hade en betydligt lägre risk än marknadsindex vilket med större sannolikhet innebär att under en nedåtgående fas blir avkastningen högre än för marknadsindex. Vi kan också se att n är högre under den nedåtgående fasen än under den uppåtgående. 18

Riskjusterad avkastning Marknadsindex hade högre avkastning än medelvärdet för hedgefonderna både i den uppåtgående fasen och för hela undersökningsperioden utan hänsyn till risk. Den riskjusterade avkastningen (värdet) är dock lägre för marknadsindex än för medelvärdet för hedgefonderna under hela undersökningsperioden. I den uppåtgående fasen är den riskjusterade avkastningen fortfarande högre för marknadsindex. I den nedåtgående fasen var den riskjusterade avkastningen för marknadsindex avsevärt lägre än för medelvärdet av Hedgefonderna. Vi kan konstatera i vår studie att när marknaden är i en stigande fas är det mer fördelaktigt att ta en större risk då den riskjusterade avkastningen blir högre. Vid ett närmare studium av enskilda fonder kan vi konstatera att Stella Nova med hänsyn till risk har en betydligt bättre avkastning i alla faser jämförd med marknadsindex. 19

6 Slutsats och avslutande diskussion 6.1 Slutsats I en uppåtgående fas är det bra att ta en högre risk och vara exponerad mot aktiemarknaden eftersom marknadsindex i vår studie och i jämförelse med Hedgefonderna hade högre avkastning både med och utan hänsyn till risk. I en nedåtgående fas är det viktigt att inte ha för hög marknadsrisk. I detta läge är det viktigt att ha en aktiv fondförvaltare som kan gå emot marknaden. Många Hedgefonder lovar aktiv förvaltning och att de alltid skall generera positiv avkastning oavsett marknadsläge. Vi har i vår studie konstaterat att detta inte är fallet. Det är därför viktigt att själv följa utvecklingen och vara aktiv. 6.2 Avslutande diskussion Enligt Brummer och Partners VD, Klaus Jäntti, så sköttes inte de flesta Hedgefonder som riktiga Hedgefonder under den kraftiga nedgången under 2008. 20 Flera Hedgefonder hade inte varit tillräckligt aktiva, något som vi kan se i vår undersökning då flera inte lyckades prestera positiv avkastning i alla marknadslägen. Vi bedömer att en Hedgefond är ett bra alternativ i osäkra tider, exempelvis i dagens marknadsläge då det finns risk att världens börser ska fortsätta nedåt på grund av skenande budgetunderskott i västvärlden. Å andra sidan har många företag kommit med positiva rapporter, vilket gör att analytikerkåren idag är oense om hur börserna kommer att gå. Går börserna ned kommer en Hedgefond överträffa marknadsindex, går börsen upp kommer en hedgefond i varje fall ha en positiv avkastning. Vi tycker att man kan ställa frågan om en Hedgefond är ett bra alternativ i en portfölj då avkastningen var under den riskfria räntan i en nedåtgående period. 20 http://di.se/artiklar/2008/11/28/9332/hedgefonder-star-infor-stalbad/ 20

7 Källförteckning Artiklar Markowitz, Harry. Portfolio Selection : The Journal of Finance. Vol. 7: No. 1 (Mar., 1952). pp. 77-91. Ross, Stephen A. The Capital Asset Pricing Model, (CAPM) Short-Sale Restrictions and Related issues : The Journal of Finance. Vol. 32: No. 1. (Mar., 1977). pp 177-183., William F. The Ratio : The Journal of Portfolio Management. Vol. 21: No. 1. (Fall, 1994). pp 49-59. Litteratur De Ridder, Adri. 2002. Effektiv kapitalförvaltning. Nordstedts Juridik. Stockholm. Gavelin, Lars & Sjöberg, Erik. 2007. Finansiell ekonomi i praktiken. Studentlitteratur. Polen. Lhabitant, Francois-Serge. 2004. Hedge funds: quantitative insights, John Wiley & Sons Ltd. West Sussex. Ross S., Westerfield R., Jaffe J. & Jordan B. 2007. Modern Financial Management. McGraw-Hill. New York. 21

Elektroniska källor Affärsvärlden http://www.affarsvarlden.se, 2010-04-08 Fondbolagens Förening http://www.fondbolagen.se, 2010-04-23 Sveriges Riksbank http://www.riksbank.se, 2010-03-02 Morningstar http://www.morningstar.se, 2010-05-25 Dagens Industri http://www.di.se, 2010-03-30 Svenska Lagar http://www.lagen.nu, 2010-04-07 22

Hedgefond information Aktie-Ansvar Graal http://www.aktieansvar.se, 2008-03-25 Futuris Asset Management Futuris http://www.brummer.se, 2010-03-05 Nordea Fonder Aktiebolag European Equity Hedge Fund http://www.nordea.se, 2010-03-18 Stella Asset Management AB http://www.stellaam.se, 2010-03-20 Alsback förvaltning http://www.nordicfund.com, 2010-03-14 Atlant Fonder AB http://www.atlantfonder.se, 2010-03-09 23

8 Bilagor Stella Nova Graal Inc HF 2005 2005 R R^2 R R^2-0,42 0,18 0,5 0,25 0,88 0,78 1,23 1,5129 2 4 0,29 0,0841 1,46 2,13-0,27 0,0729 0,15 0,02 0,66 0,4356 0,82 0,67 0,74 0,5476 0,33 0,11 1,01 1,0201 0,51 0,26 0,07 0,0049 0,68 0,46 0,75 0,5625 1,25 1,56 0,12 0,0144 0,55 0,3 0,71 0,5041-0,15 0,02 0,77 0,5929 8,06 10,49 6,58 5,602 Månadsvis = 0,67 Månadsvis = 0,55 ((10,49) - 12 x 0,67 ^2) / 11 = 0,22 (5,6) - 12 x 0,55 ^2 / 11 = 1,4 (0,67-0,24)/0,22= 1,95 (0,55-0,24) / 1,4 = 0,22 2006 2006 R R^2 R R^2-0,92 0,85 0,39 0,1521 0,61 0,37 0,77 0,5929 0,38 0,14 1,23 1,5129 1,17 1,37 0,48 0,2304 0,68 0,46-0,54 0,2916-0,09 0,01 0,19 0,0361 1,1 1,21-0,37 0,1369 0,36 0,13 0,2 0,04 0,81 0,66 1,12 1,2544 0,5 0,25 0,92 0,8464 0,98 0,96 0,7 0,49 1,24 1,54 1,89 3,5721 6,82 7,95 6,98 9,1558 Månadsvis = 0,57 Månadsvis = 0,58 24

((7,95)-12 x 0,57 ^2) / 11 = 0,61 (9,16) - 12*0,58 ^2 / 11 = 0,69 (0,57-0,29)/0,61 = 0,46 (0,58-0,29) / 0,69 = 0,42 2007 2007 R R^2 R R^2 0,56 0,31 0,74 0,5476 0,86 0,7396 0,16 0,0256-0,36 0,1296 1,23 1,5129 1,27 1,6129 1,32 1,7424 1,21 1,4641 0,63 0,3969 0,72 0,5184 0,01 0,0001 0,56 0,3136 0,51 0,2601 2,02 4,0804-0,42 0,1764 2,43 5,9049-0,07 0,0049 1,38 1,9044-1,14 1,2996 2,16 4,6656-1,52 2,3104 1,96 3,8416 0,2 0,04 14,77 25,4851 1,65 8,3169 Månadsvis = 1,23 Månadsvis = 0,14 ((25,49)- 12 x 1,23 ^2) / 11 = 0,82 (8,32) - 12 x 0,14 ^2 / 11 = 0,85 (1,23-0,35)/0,82 = 1,07 (0,14-0,35) / 0,85 = -0,25 2008 2008 R R^2 R R^2-1,98 3,9204-0,89 0,7921 0,86 0,7396 2,23 4,9729 0,37 0,1369 0,16 0,0256-0,58 0,3364 0,89 0,7921 0,85 0,7225 0,66 0,4356-1 1-2,9 8,41 0,08 0,0064 0,59 0,3481 0,09 0,0081-0,1 0,01-3,7 13,69-3,16 9,9856 25

2,99 8,9401-2,71 7,3441 0,57 0,3249-0,61 0,3721 5,19 26,9361 0,07 0,0049 3,74 56,7614-5,77 33,4931 Månadsvis = 0,31 Månadsvis = (-0,48) ((56,76)- 12 x 0,31 ^2) / 11 = 2,2 (33,49) - 12 x (-0,48)^2 / 11 = 1,67 (0,31-0,31)/2,2 = 0 ((-0,48)-(0,31))/1,67 = -0,47 2009 2009 R R^2 R R^2 0,56 0,3136 0,62 0,3844-1,62 2,6244 0,47 0,2209-2,63 6,9169 0,12 0,0144 0,54 0,2916 0,71 0,5041 0,42 0,1764 0,51 0,2601 0,27 0,0729 0,19 0,0361 0,14 0,0196 0,19 0,0361 0,68 0,4624 0,69 0,4761 0,58 0,3364 0,45 0,2025-0,3 0,09 0,01 0,0001 1,29 1,6641-0,16 0,0256-0,59 0,3481 0,44 0,1936-0,66 13,3164 4,24 2,354 Månadsvis = -0,055 Månadsvis = 0,35 (13,32)- 12 x -0,055 ^2 / 11 = 1,1 (2,35) - 12 x 0,35 ^2 / 11 = 0,28 ((-0,055) - (0,21)) / 1,1 = -0,24 (0,35-0,21) / 0,28 = 0,5 Nordic Brummer 2005 2005 R R^2 R R^2-0.72 0,5184 1,45 2,1 5.41 29,2681 0,5 0,25 26

-1.13 1,2769 0,16 0,03-0.87 0,7569 3,22 10,4 4.65 21,6225-2,47-6,1 0.23 0,0529 1,26 1,59 0.43 0,1849 1,36 1,85-0.38 0,1444 1,03 1,06 4.59 21,0681 4,01 16,09-1.88 3,5344-1,99-3,96 4.27 18,2329 5,57 31,02 7.13 50,8369-1,04-1,08 23.38 147,4973 13,06 53,25 Månadsvis = 1,95 Månadsvis = 1,088 (147,5) - 12 x 1,95 ^2 / 11 = 3,0 (53,25)-12 x (1,088)^2/11= 1,88 (1,95-0,24) / 3,0 = 0,57 (1,088-0,24) / 1,88 = 0,45 2006 2006 R R^2 R R^2 0.05 0,0025-3,34-11,16 1.47 2,1609 1,31 1,72 4.37 19,0969 0,74 0,55 1.57 2,4649-1,54-2,37-0.37 0,1369-1,1-1,21 1.84 3,3856-1,79-3,2-0.13 0,0169 1,25 1,6 3.17 10,0489-0,23-0,05 3.50 12,25-1,19-1,41 0.70 0,49 2,42 5,86-1.81 3,2761 1,83 3,35 5.43 29,4849 8,18 66,91 21.38 82,8145 6,54 60,59 1,78 Månadsvis = 0,55 (82,81) - 12 x 1,78 ^2 / 11 = 2,0 (60,59)-12 x (0,545)^2/11= 2,28 (1,78-0,29) / 2,0 = 0,75 (0,55-0,29) / 2,28 = 0,11 27

2007 2007 2007 R R^2 R R^2-1.36 1,8496 1,84 3,39-1.04 1,0816 2,98 8,88 2.77 7,6729 4,11 16,89 2.80 7,84 2,98 8,88 2.30 5,29 8,16 66,59-0.41 0,1681-0,84-0,71-0.33 0,1089 1,84 3,39-1.59 2,5281-7,01-49,14-0.11 0,0121-0,26-0,07 0.78 0,6084 0,39 0,15 0.12 0,0144-4,28-18,32 0.57 0,3249-0,22-0,05 4.46 27,499 9,69 39,88 Månadsvis = 0,37 Månadsvis = 0,81 (27,5)- 12 x 0,37 ^2 / 11 = 1,53 (39,88)-12*(0,808)^2/11= 1,71 (0,37-0,35) / 1,53 = 0,01 (0,81-0,35) / 1,71 = 0,27 2008 2008 R R^2 R R^2 9,42 88,74 3.15 9,9225 0,67 0,45 1.40 1,96 1,42 2,02-1.91 3,6481-3,49-12,18-0.44 0,1936-1,74-3,03 0.96 0,9216 8,4 70,56-13.61 185,2321 1,97 3,88-1.58 2,4964 1,65 2,72 0.52 0,2704 7,84 61,47-0.56 0,3136-1,69-2,86-0.63 0,3969 1,76 3,1 0.29 0,0841-1,07-1,14 0.14 0,0196 25,14 213,73-12.53 205,4589 Månadsvis = 2,1 Månadsvis = -1,04 (213,73)-12 x (2,095)^2/11= 3,81 28

(205,5) - 12 x -1,04 ^2 / 11 = 4,18 (2,1-0,31) / 3,81 = 0,47 ((-1,04)-(0,31)) / 4,18 = -0,32 2009 2009 R R^2 3,22 10,37 2009 0,06 0 R R^2 5,18 26,83 1.29 1,6641-0,34-0,12-0.85 0,7225-0,95-0,9-0.12 0,0144-1,7-2,89 0.59 0,3481 0,89 0,79 3.56 12,6736 0,81 0,66-1.33 1,7689 4,51 20,34 6.49 42,1201-4,5-20,25-0.02 0,0004 2,87 8,24-0.74 0,5476 5,73 32,83 0.25 0,0625 15,78 75,9 1.03 1,0609 Månadsvis = 1,32 5.08 25,8064 15.96 86,7895 Månadsvis = 1,33 (75,9)-12 x (1,315)^2 / 11= 2,24 (86,8) - 12 x 1,33 ^2 / 11 = 2,4 (1,32-0,21) / 2,24 = 0,5 (1,33-0,21) / 2,4 = 0,47 Nordea Atlant Edge 2005 2006 R R^2 R R^2 0,18 0,03 3,6 12,96 0,66 0,44 0 0-1,16-1,35 0,1 0,01 1,56 2,43 0,1 0,01 0,94 0,88 0,2 0,04 1,61 2,59 1,1 1,21 0,51 0,26 0,2 0,04 0,52 0,27 0,7 0,49 0,34 0,12 4 16 29

-1,18-1,39 2 4 0,26 0,07-2 4 0,9 0,81 2,5 6,25 5,14 5,16 12,5 45,01 Månadsvis = 0,43 Månadsvis=0,14 (5,16)-12 x (0,430)^2 / 11= 0,52 45-12 x 1,04^2 / 11 = 1,7 (0,43-0,24) / 0,52 = 0,37 (1,04-0,29) / 1,7 = 0,44 2006 2007 R R^2 1,69 2,86 R R^2 0,95 0,9-0,8 0,64 0,59 0,35-5 25 0,41 0,17 4,1 16,81-1,65-2,72 3,5 12,25 0 0 0 0 0,24 0,06-1 1 0,78 0,61 2 4 0,76 0,58-1,4 1,96 1,2 1,44 0,3 0,09 4,97 4,25-2,2 4,84 Månadsvis = 0,41-9,2 84,64-3,7 13,69-13,4 164,92 (4,25)-12 x (0,41)^2 / 11 = 0,45 Månadsvis = 1,1 (0,41-0,29) / 0,45 = 0,27 165-12 x 1,1^2 / 11 = 3,7 2007 (1,1-0,35) / 3,7 = 0,2 2007 R R^2 2008 0,22 0,05-0,18-0,03 R R^2 0,19 0,04-4 16 0,23 0,05 0,2 0,04 0,1 0,01 3,8 14,44 30

-0,29-0,08-3,8 14,44 0,53 0,28 0 0-0,79-0,62-6,4 40,96 0,87 0,76-1,8 3,24 2,23 4,97-4 16-0,02 0-14,6 213,16-0,11-0,01-5 25 2,98 5,42 1 1 Månadsvis = 0,25-1 1-35,6 345,28 Månadsvis = -3 (5,42)-12 x (0,248)^2 / 11= 0,65 345-12 x 3^2 /11 = 4,6 (0,25-0,35) / 0,65 = -0,15 ((-3)-0,31) / 4,6 = -0,58 2008 R R^2-0,42-0,18 2009 2,21 4,88-0,22-0,05 R R^2 0,46 0,21-2 4 2,11 4,45 0 0 1,52 2,31 2 4-3,27-10,69 15 225-0,26-0,07 2,6 6,76-5,29-27,98 2,4 5,76-0,26-0,07 12 144-0,27-0,07 8,5 72,25 1,34 1,8 8,5 72,25-2,35-25,46 6,5 42,25 Månadsvis = -0,20 6,4 40,96 6,1 37,21 68 654,44 (-25,46)-12 x (-0,196)^2 / 11 = 1,51 Månadsvis = 5,7 (-0,2-0,31) / 1,51 = -0,31 654-12 x 5,7 ^2 / 11 = 4,9 2009 (5,7-0,21) / 4,9 = 1,12 R R^2 0,26 0,07 SIXRX 31

-2,02-4,08 0,89 0,79 2005 2,11 4,45 0,71 0,5 0,81 0,6561-0,88-0,77 4,55 20,7025 0,48 0,23 0,33 0,1089 2,65 7,02-1,33 1,7689 1,42 2,02 5,82 33,8724-1,7-2,89 4,23 17,8929 1,19 1,42 4,95 24,5025 1,3 1,69-1,26 1,5876 6,41 10,45 5,67 32,1489 Månadsvis = 0,54-1,89 3,5721 4,09 16,7281 5,84 34,1056 (10,45)-12 x (0,535)^2 / 11 = 0,80 31,81 187,6465 Månadsvis = 2,65 (0,54-0,21) / 0,8 = 0,41 188-12 x 2,65^2 / 11 = 3,1 Atlant Explora 2006 (2,65-0,24) / 3,1 = 0,77 R R^2 2006 1 1 0,2 0,04 1,43 2,0449 0,1 0,01 3,6 12,96 0,1 0,01 6,89 47,4721 0,1 0,01 0,98 0,9604 0,5 0,25-7,85 61,6225 0,3 0,09 1,32 1,7424 0,7 0,49-1,84 3,3856 1% 1 4,48 20,0704 1,3 1,69 5,19 26,9361 0 0 4,49 20,1601 0,3 0,09-0,82 0,6724 5,6 4,68 8,32 69,2224 Månadsvis = 0,47 26,19 267,2493 Månadsvis = 2,2 4,68-12 x 0,47 ^2 / 11 = 0,43 267-12 x 2,2^2 / 11 = 4,4 32

(0,47-0,29) / 0,43 = 0,42 (2,2-0,29) / 4,4 = 0,43 2007 2007 2007 R R^2 3,26 10,6276 1,2 1,44-2,19 4,7961-1,3 1,69 5,57 31,0249 1,4 1,96 6,75 45,5625 2,2 4,84 1,95 3,8025 0,5 0,25-2,23 4,9729-1 1-1,5 2,25 0,3 0,09-2,64 6,9696-1 1-0,4 0,16 0 0-1,92 3,6864 0,4 0,16-6,49 42,1201-1,2 1,44-2 4-1,4 1,96-1,84 159,9726 0,1 15,83 Månadsvis = -0,15 Månadsvis = 0,01 160-12 x -0,15^2 / 11 = 3,8 15,8-12 x 0,01^2 / 11 = 1,19 ((-0,15)-0,35) / 3,8 = -0,13 (0,01-0,35) / 1,19 = -0,29 2008 2008-12,27 150,5529 R R^2 3,43 11,7649-6 36-1,64 2,6896 0 0 4,91 24,1081 0,1 0,01 2,86 8,1796-0,1 0,01-13,98 195,4404 0 0-0,69 0,4761-4,2 17,64 1,26 1,5876 0,6 0,36-12,33 152,0289 0 0-17,77 315,7729-2 4-2,12 4,4944-2 4 3,69 13,6161 1 1-44,65 880,7115 1,5 2,25 Månadsvis = -3,7-11,1 65,27 Månadsvis = -0,93 33

881-12 x -3,7 ^2/ 11 = 8 65,3-12 x (-0,93)^2 / 11 = 2,2 ((-3,7)- 0,31) / 8 = -0,5 ((-0,93) - 0,31) / 2,2 = -0,56 2009 2009-5,65 31,9225 2,82 7,9524 R R^2 1,45 2,1025 0,1 0,01 21,72 471,7584 2 4 2,85 8,1225-2 4 0,98 0,9604 0 0 10,36 107,3296-0,5 0,25 3,4 11,56 0,5 0,25 0,62 0,3844 1,8 3,24 4,76 22,6576 1,7 2,89-0,01 0,0001 1,8 3,24 1,91 3,6481 1,8 3,24 45,21 668,3985 1,7 2,89 Månadsvis = 3,8 1,8 3,24 10,6 27,25 Månadsvis = 0,9 668-12 x 3,8 ^2 / 11 = 6,7 27,3-12 x 0,9^2 / 11 = 1,3 (3,8-0,21) / 6,7 = 0,54 (0,9-0,21) / 1,3 = 0,53 Riskfri ränta (månadsvis) 2005 = 0,24 2006 = 0,29 2007 = 0,35 2008 = 0,31 2009 = 0,21 34