1 Plan för skolnätet i Sibbo kommun Ställningstagande av styrgruppen för skolnätet 13.12.2010 UTGÅNGSLÄGE Framtidens servicenät och serviceproduktion bygger på kvalitet både pedagogiskt och strukturellt. Istället för att vi försvarar våra positioner ser vi framåt och skapar ett för hela Bildningsavdelningen gemensamt servicenät. Verksamhetsförutsättningarna för både den svenskspråkiga och finskspråkiga befolkningens service tryggas, garanteras och utvecklas. Samarbetet mellan språkgrupperna förbättras via synergier, speciellt då vi planerar och bygger nytt. Pedagogiskt fördjupas samarbetet så att det professionella samarbetet blir en naturlig del av den dagliga verksamheten inom Utbildningstjänster i Sibbo kommun. Nu har vi en unik möjlighet att skapa en stark kunskapskommun av Sibbo, där båda språkgruppernas styrkor blir en del av den gemensamma verksamhetskulturen. Den garanterar jämbördig service för barn och unga i Sibbo oberoende av modersmål. STYRGRUPPEN FÖR SKOLNÄTET ANSER ATT FULLMÄKTIGE KAN GODKÄNNA: Utbildningstjänsters VISION, GRUNDVÄRDEN OCH VERKSAMHETSMETODER som riktlinjer för verksamheten, samt SPJUTSPETSAR FÖR UTVECKLINGEN (7), TYNGDPUNKTSOMRÅDEN FÖR DEN SKOLVISA UTVECKLINGSVERKSAMHETEN (5) och UTVECKLINGSLINJER FÖR SERVICENÄTET (10) som strategiska riktlinjer.
2 VISION GENOM ATT TRYGGA BARNS OCH UNGAS VÄLFÄRD BLIR SIBBO ATTRAKTIVAST I FINLAND GRUNDVÄRDEN RÄTTVIS JÄMLIK TVÅSPRÅKIG PROFESSIONELL UTVECKLINGSORIENTERAD VERKSAMHETSMETODER ÖPPEN GENOMSKINLIG HÄNSYNSFULL SPORRANDE SPJUTSPETSAR FÖR UTVECKLINGEN 1. Utvecklande av morgon- och eftermiddagsverksamheten 2. Utvecklande av allmänt, intensifierat och särskilt stöd 3. Funktionell tvåspråkighet 4. En välmående och motiverad personal 5. Utnyttjande av informations- och kommunikationstekniken i undervisningen 6. En trygg inlärningsmiljö och utvecklande av elev- och studerandevården 7. Utvärdering av utbildningen och verksamheten TYNGDPUNKTSOMRÅDEN FÖR UTVECKLINGSVERKSAMHETEN - som grund för de skolvisa utvecklingsplanerna 2011 2014 1. Möjlighet till tidigt ingripande 2. Innovativa och kreativa inlärningsmiljöer 3. Mångsidigare undervisnings- och arbetsmetoder 4. Beaktande av elevernas olika begåvningar 5. Arbetsro och samarbetet mellan hem och skola
3 Undervisningspersonalens pedagogiska kompetens Lagstadgade elevvårdstjänster och trestegsstöd Behovet av skolrenoveringar bedöms ekonomiskt och funktionellt Ändamålsenliga undervisningslokaler, ändamålsenlig utrustning och skolstorlek Högklassig grundläggande utbildning och morgon- och eftermiddagsverksamhet Kompetenscentrum med mångprofessionell verksamhet Utvecklingslinjer för servicenätet för enheten Utbildningstjänster God planering av trafikförbindelser, markanvändning och lokaler garanterar en trygg och högklassig verksamhet Enhetlig inlärningsstig/ Enhetlig grundläggande utbildning Språkbadsundervisning Utbildning på andra stadiet Kompetenscentren byggs så att lågtröskeltjänsterna inom social- och hälsovård placeras både till innehåll och utrymme i kompetenscentren. Grundtanken är att de som erbjuder service finns på samma ställe som de som behöver servicen. Styrgruppen för skolnätet poängterar att barnet inte går till servicen utan servicen finns där barnet är. UTVECKLING AV UNDERVISNINGSVÄSENDETS SERVICENÄT UNDER DE KOMMANDE ÅREN Riktlinjerna baserar sig på kommunens tillväxtstrategi och statistik om elevutvecklingen och de uppdateras årligen i samband med budgeten. Fullmäktige beslutar separat om nya skolprojekt och indragningar av skolor. FRAMTIDENS SERVICENÄT Det finska och svenska skolnätet kommer att förverkligas med olika lösningar. Olika skolor är möjliga, men pedagogiskt fungerande lösningar utgångsläget är att bemöta eleverna rättvist och jämlikt. HÖGKLASSIGT RÄTTVIST KOSTNADSEFFEKTIVT TILLGÄNGLIGT
4 Mellersta och norra Sibbo Nuvarande skolor Norra Paipis skola utvidgas eller saneras (maximalt 170 elever/barn). Skolan ändras till en svensk skola med antingen årskurserna 0 6 eller årskurserna 0 4 och en finsk skola med antingen årskurserna 0 6 eller årskurserna 0 4. I skolfastigheten finns också ett svenskt daghem med 21 barn och ett finskt daghem med 21 barn. Kyrkoby skola ändras till en skola med sammanlagt 170 elever i åk 0 4. De nuvarande årskurserna 5 6 vid Kyrkoby skola flyttar till Kungsvägens skola när ändamålsenliga undervisningslokaler står till förfogande. Förundervisningen vid Daghemmet Solåker flyttar till Kyrkoby skola och det norra områdets specialundervisning koncentreras till Kyrkoby skola. Borgby skola, Mårtensby skola och Södra Paipis skola ändras till skolor med årskurserna 0 4. Årskurserna 5 6 flyttar till Kungsvägens skola när ändamålsenliga undervisningslokaler står till förfogande. Årskurserna 0 4 flyttar till den nya skolan som ska byggas på området Nickby gård III. För att eleverna i åk 5 6 ska kunna flytta till Kungsvägens skola förutsätts att det södra områdets elever i åk 7 9 har flyttat från Kungsvägens skola till Söderkulla skola. Detta i sin tur förutsätter att Söderkulla skolcentrum har sanerats så att skolan kan ta emot det södra områdets elever i åk 5 9. Även Sipoonlahden koulus nybyggnad bör stå klar så att de finskspråkiga eleverna i åk 0 2 kan flytta in i den nya byggnaden. Kungsvägens skola och Sipoonjoen koulu rivs antingen delvis och byggs om eller saneras. Kungsvägens skola ändras till en svensk skola för 400 elever i åk 5 9. Sipoonjoen koulu ändras till en finsk skola för 400 elever i åk 5 9. För att kunna förverkliga de andra planerna måste denna åtgärd genomföras. Talman koulu flyttar till kompetenscentret i Tallmo när centret blir färdigt. Lukkarin koulu fortsätter som en finsk skola för 180 elever i åk 0 6. Jokipuiston koulu fortsätter som en finsk skola antingen med årskurserna 0 6 eller ändras till en skola för 250 elever i åk 0 4. Norra områdets specialklasser finns i Jokipuiston koulu. Leppätien koulu saneras och en nybyggnad uppförs. Leppätien koulu fortsätter som en språkbadsskola för 150 elever i åk 0 6. Nya skolor I kompetenscentret på området Nickby gård III startar en finsk skola för 450 elever i åk 0 6. I skolan ordnas eventuellt också träningsundervisning (EHA). I kompetenscentret kommer också att finnas en svensk skola för 150 elever i åk 0 4 (eleverna från Mårtensby skola, Södra Paipis skola och Borgby skola). I kompetenscentret startar också ett finskt daghem med 84 barn och ett svenskt daghem med 42 barn. I kompetenscentret i Tallmo startar en finsk skola för 500 elever i åk 0 6 (eleverna från Talman koulu) och ett finskt daghem för 126 barn. Nikkilä Itä 1 blir en finsk skola för 300 elever i åk 0 6, Nikkilä Itä 2 en finsk skola för 650 elever i åk 0 9 och Talma Hills koulu en finsk skola för 650 elever i åk 0 9.
5 Södra Sibbo Nuvarande skolor Boxby skola utvidgas eller saneras till en skola för 180 elever. Skolan fortsätter antingen som en svensk skola med årskurserna 0 6 eller ändras till en svensk skola med årskurserna 0 4, varvid eleverna i åk 5 6 flyttar till Söderkulla skola. Från och med hösten 2012 ordnas förundervisning i skolan och där startar eventuellt också ett svenskt daghem. Salpar skola ändras först till en skola med årskurserna 0 4 och eleverna i åk 5 6 flyttar till Söderkulla skola. Efter det finns det två alternativ: 1. Skolan fortsätter som en skola med årskurserna 0 4, ifall elevantalet är över 50. 2. All verksamhet vid Salpar skola flyttar till Söderkulla skola, ifall elevantalet i åk 0 4 är under 50 elever. Detta är möjligt då lokaler frigörs i Söderkulla skola efter att de finskspråkiga eleverna har flyttat till nybyggnaden vid Sipoonlahden koulu. Gumbostrand skola ändras först till en skola med årskurserna 0 4, då eleverna i åk 5 6 flyttar in i Söderkulla skola. Efter det finns det tre alternativ: 1. Skolan fortsätter som en skola med årskurserna 0 4, ifall elevantalet är över 50. 2. All verksamhet vid Salpar skola flyttar till Söderkulla skola, ifall elevantalet i åk 0 4 är under 50 elever. Detta är möjligt då lokaler frigörs i Söderkulla skola efter att de finskspråkiga eleverna har flyttat till nybyggnaden vid Sipoonlahden koulu. 3. Gumbostrands skola flyttar till en ny skola i Majvik. För att årskurserna 5 6 ska kunna flytta till Söderkulla skola krävs att Söderkulla skolcentrum har renoverats och att skolan kan ta emot hela det södra områdets elever i åk 5 9. Dessutom bör Sipoonlahden koulus nybyggnad stå klar så att de finskspråkiga eleverna i åk 0 2 vid Söderkulla skolcentrum kan flytta in i den nya byggnaden. På detta sätt skulle hela det södra områdets svenskspråkiga elever i åk 5 9 och Söderkullaområdets elever i åk 0 4 rymmas in i skolbyggnaden i Söderkulla. Söderkulla skola saneras och ändras till en svensk skola för 350 elever i åk 0 9. Södra områdets specialundervisning finns i Söderkulla skola. I samma fastighet startar också ett svenskt daghem för 126 barn. Intill Sipoonlahden koulu uppförs först en nybyggnad som senare möjligen kan utvidgas. Byggnad nummer 1 inrymmer 450 elever i åk 0 4 och byggnad nummer 2 likaså 450 elever i åk 5 9. De finskspråkiga eleverna i åk 0 2 flyttar från Söderkulla skolcentrum till den nya skolan. Nya skolor Skolan i Majvik kommer att inrymma 600 finskspråkiga elever i åk 0 9 och 300 svenskspråkiga elever i åk 0 9. I kompetenscentret i Eriksnäs- och Joensuuområdet startar en finsk skola för 600 elever i åk 0 9 och ett finskt daghem för 126 barn. I Hitåområdet byggs tre finska skolor, var och en för 650 elever i åk 0 9.
6 Hans Blomberg Heikki Vestman Monika Hämäläinen Kjell Grönqvist Henrik Möller Jari Hursti Eva Autio