FÖR Vilka är de? ILS-bilaga Verksamhetsplan 2013 SÖDERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING /sodermalm
SÖDERMALMS STADSDELSNÄMND TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 1280-2012-1.1. SID 1 (52) Till Södermalms stadsdelsnämnd Verksamhetsplan Södermalms stadsdelsnämnd Förslag till beslut 1. Nämnden godkänner förvaltningens förslag till verksamhetsplan och överlämnar detsamma till kommunstyrelsen och stadens revisorer. 2. Nämnden fastställer resultatenheter enligt förslaget. 3. Nämnden fastställer interna peng- och ersättningsnivåer som framgår av bilaga Priser, prestationer och specificerad budget per verksamhetsområde 2013. 4. Nämnden avsätter 2,5 mnkr för bidrag till frivilligverksamhet riktat till barn, ungdomar och äldre. 5. Nämnden begär budgetjustering om 1,0 mnkr för investeringar som erhölls i samband med verksamhetsplanen 2012. 6. Nämnden begär budgetjustering om 2,3 mnkr för tillgänglighetsinvesteringar som erhölls i samband med tertialrapport 1/2012. 7. Nämnden anmäler omslutningsförändringar om 256,0 mnkr. 8. Nämnden uppdrar åt förvaltningen att för nämndens ledamöter utveckla en säker hantering av känslig information. 9. Beslutet förklaras omedelbart justerad. Anders Carstorp stadsdelsdirektör Sammanfattning Kommunfullmäktige har lagt fast stadens budget för 2013. Detta förslag till verksamhetsplan och budget 2013 för Södermalms stadsdelsnämnd bygger på nämndens uppdrag från kommunfullmäktige och lokala prioriteringar på Södermalm.
SID 2 (52) Ärendets beredning Ärendet har arbetats fram inom respektive avdelning. MBL-förhandling äger rum den 4 december 2013. Rådet för funktionshindersfrågor (4/12) och pensionärsrådet (3/12) kommer att få information och beredas möjlighet att yttra sig. Bilagor 1. Aktivitetsplan 2. Internkontrollplan inklusive risk- och väsentlighetsanalys av väsentliga processer och indikatorer 3. Miljöhandlingsplan 4. Jämställdhets- och mångfaldsplan 5. SLK-blanketter 6. Övriga redovisningar 7. Program för delaktighet 8. Plan för verksamhetsuppföljning äldreomsorg och stöd och service till personer med funktionsnedsättning 9. Förvaltningsplan kollo 10. Priser, prestationer och specificerad budget per verksamhetsområde 11. Lokalplan 12. Nämndens organisation och reglemente 13. ILS-bilaga
SID 3 (52) Innehåll Inledning... 4 1. Stockholm ska vara en attraktiv, trygg, tillgänglig och växande stad för boende, företagande och besök... 22 1.1 Företag väljer att etablera sig i Stockholm framför andra städer i norra Europa... 22 1.2 Invånare i Stockholm är självförsörjande... 22 1.3 Stockholms livsmiljö är hållbar... 23 1.4 Det byggs många bostäder i Stockholm... 25 1.6 Stockholmarna ska vara nöjda med kultur- och idrottsmöjligheterna i Stockholm... 25 1.7 Stockholm upplevs som en trygg, säker och ren stad... 27 2. Kvalitet och valfrihet ska utvecklas och förbättras... 30 2.1 Stockholmarna upplever att de erbjuds valfrihet och mångfald... 30 2.2 Barn och elever inhämtar och utvecklar kunskaper och värden... 30 2.3 Stockholmarna upplever att de får god service och omsorg... 34 2.4 Stockholms stad är en attraktiv arbetsgivare med spännande och utmanande arbeten... 41 3. Stadens verksamheter ska vara kostnadseffektiva... 45 3.1 Budgeten är i balans... 45 3.2 Alla verksamheter staden finansierar är effektiva... 52
SID 4 (52) Inledning Södermalms stadsdelsområde är med sina cirka 124 000 invånare stadens till befolkningsantalet största stadsdelsområde. De allra flesta bor i flerbostadshus och där knappt två tredjedelar av bostäderna utgörs av 1:or och 2:or. Ytterligare lägenheter kommer att byggas i Fredriksdal och Henriksdalshamnen i Hammarby Sjöstad. År 2020 beräknas invånarantalet ha passerat 130 000. De snabbast växande åldergrupperna är främst de yngre pensionärerna och grundskolebarnen. På några års sikt ökar också gruppen tonåringar relativt snabbt. MEDBORGARNA SÖDERMALM STADEN Andel 1 5 år 5,0 % 6,6 % Andel över 65 år 15,0 % 14,2 % Invånare med utländsk bakgrund 17,5 % 29,8 % Andel allmännyttan 11,1 % 18,2 % Andel bostadsrätter 58,5 % 54,0 % Andel eftergymnasial utbildning (25 64 år) 63,4 % 55,0 % Medelinkomst (20 64 år) 340 400 327 100 Andel arbetslösa 2,3 % 3,3 % Ohälsotal 17,0 19,2 Andel med ekonomiskt bistånd 1,4 % 3,6 % Stadsdelsnämndens ansvar Södermalms stadsdelsnämnd ansvarar för äldreomsorg, kommunal förskoleverksamhet, vårdnadsbidrag, kulturverksamhet, fritidsverksamhet för barn och ungdomar, stöd och service till personer med funktionsnedsättning, individoch familjeomsorg inkl. familjerätt och socialpsykiatri. Vidare ansvarar nämnden för lokala stadsmiljöfrågor liksom renhållning av parker och parkinvesteringar, flyktingmottagning, konsumentvägledning, ekonomiskt bistånd, budgetrådgivning, skuldsanering och arbetsmarknadsåtgärder. Stadens fem jobbtorg förstärker stadsdelsnämndens arbete för att öka sysselsättningen och minska bidragsberoendet. Verksamhetsplan och budget 2013 för Södermalms stadsdelsnämnd bygger på nämndens uppdrag från kommunfullmäktige. Stadsdelsområdet har verksamheter och enheter som placerar sig högt i olika typer av brukarundersökningar och kvalitetsutmärkelser. Medarbetarna har god kompetens och har i medarbetarenkäter uttryckt att de i mycket uppfattar sitt arbete som viktigt och meningsfullt. Nämndens verksamheter ska vara kunskapsbaserade och ha systematiska uppföljningar. Uppföljningarna inriktas på
SID 5 (52) resultat och effekter som verksamheterna uppnår i relation till målen. Målen ska till stor del fokusera på vilket värde nämnden vill skapa för medborgarna. Nämndens ekonomiska förutsättningar 2013 Mnkr Prognos T2/2012 KF:s budget 2013 Begärda omslutningsförändringar Verksamhetsplan 2013 Kostnader 2 343,3 2 080,1 256,0 2 336,1 Intäkter -362,4-65,6-256,0-321,6 Netto 1 980,9 2 014,5 0,0 2 014,5 Kommunfullmäktige tilldelar ekonomiska medel till stadsdelsnämnderna enligt ett fördelningssystem, där resurserna i huvudsak fördelas efter stadsdelsområdenas socioekonomiska struktur och genom schablonersättning per prestation. Södermalms stadsdelsnämnd har tilldelats en nettobudget om 2 014,5 mnkr. För investeringar inom stadsmiljöverksamheten erhåller stadsdelsnämnden en investeringsbudget om 8,6 mnkr. Dessutom erhåller stadsdelsnämnden en särskild investeringsbudget om 9,1 mnkr för inventarier och maskiner. Nämnd och förvaltningsadministration Resursfördelningssystemet innehåller inte någon särskild tilldelning för att täcka nämndverksamhet, ledningsuppgifter och administrativt stöd till verksamheten. Det innebär att finansiering får ske från respektive verksamhetsområde för att finansiera nämndverksamhet, strategiska ledningsuppgifter och administrativt stöd till verksamheten. Av den totala budgetramen har 58,0 mnkr, vilket motsvarar 2,9 procent (3,0 % 2012), omfördelats för detta ändamål. Ekonomiska förutsättningar Mnkr Budget VP 2013 Jmfr Prognos 2012/T2 Kostnader 60,0 58,0 Intäkter -2,0-2,0 Netto 58,0 56,0 Nettokostnaderna för nämnd och förvaltningsadministration är 2,0 mnkr högre än prognosen för 2012. Ökningen beror främst på ökade personalkostnader.
SID 6 (52) Förskoleavdelningen Målgrupp De kommunala förskolorna är till för barn i åldern 1-5 år vars föräldrar förvärvsarbetar, studerar, är arbetslösa och aktivt söker arbete, eller till följd av barns egna behov av stöd. Verksamhetsområdet ansvarar också för den allmänna kommunala förskolan som vänder sig till alla 3-5-åringar. För föräldrar som är hemma med sitt barn finns den öppna förskolan att besöka. Verksamheten är reglerad i första hand av skollagen och diskrimineringslagen. Lagarna kompletteras med styrdokument och riktlinjer av olika slag. Volym I befolkningsprognosen[1] beräknas antalet barn 1 5 år öka med drygt 50 barn 2013 till cirka 7 150. Ungefär 95 % av alla 1-5-åringar är inskrivna i förskola eller annan pedagogisk verksamhet, cirka hälften i kommunal verksamhet och hälften i fristående verksamhet. För Södermalms del innebär det cirka 3 430 barn i de kommunala förskolorna under våren och cirka 3 290 barn under hösten. Några barn som är inskrivna i den kommunala förskoleverksamheten kommer från andra stadsdelsområden och från andra kommuner. Det finns även barn boende i Södermalms stadsdelsområde som går i förskola i andra stadsdelsområden och andra kommuner. Ekonomiska förutsättningar Mnkr BudgetVP 2013 JmfrPrognos 2012/T2 Kostnader 465,4 472,8 Intäkter -44,7-57,8 Netto 420,7 415,0 Nettobudgeten för 2013 är 5,7 mnkr högre jämfört med prognosen för 2012, vilket i huvudsak beror att schablonerna har höjts med 3 procent. Under 2013 sker ingen utbyggnad av kommunala platser men utbyggnaden beräknas fortsätta under 2014. Stadsdelen har en preliminär budget för förskoleverksamheten som bygger på antalet barn inskrivna mars 2012. Slutlig budgetram kommer att tilldelas nämnden efter faktiskt barnantal under året. Staden har från och med år 2012 ändrat rutinerna för budgetjusteringar inom förskoleverksamheten. Från att tidigare haft avläsning av inskrivna barn två gånger per år, i mars och september, sker numer avläsningen månadsvis. Förskoleverksamheten får en schablon per inskrivet barn. En del av schablonen ges till enheterna som en peng. Nivån på pengen 2013 har höjts med 4,3 procent jämfört med 2012. Den lägsta fastställda nivån på pengen till enheterna har av Kommunfullmäktige höjts med 1 procent till 79 procent av förskoleschablonen. I budgeten ingår även medel för barn i behov av särskilt stöd med 23,0 mnkr, en höjning med 0,4 mnkr jämfört med 2012.
SID 7 (52) Verksamhet och prioriteringar 2013 Södermalms förskolor är lustfylla, spännande och kreativa. Barnen utmanas i goda lek- och lärandemiljöer. De möter personal som är lyssnande, medvetna och närvarande. Förskolorna arbetar projektinriktat och delar under dagen in barnen i mindre grupper. Det möjliggör ökad måluppfyllelse utifrån läroplanens intentioner och ger barnen bättre möjlighet att komma till tals och bli bekräftade. Det ger också personalen möjlighet att inhämta kunskap och erfarenhet utifrån varje barns behov och förutsättningar. Stadsdelsnämndens förskolor har ett ökat fokus på lärandeuppdraget 2013. Förskollärarnas kunskap om lärandeprocesserna ska stärkas för att förbättra arbetet med barns utveckling och lärande. Den 1 juli 2011 började en reviderad läroplan för förskolan att gälla med tydligare krav på uppföljning, utvärdering och utveckling. Syftet med utvärdering är att få kunskap om förskolans kvalitet för att möjliggöra en kvalitetsutveckling. Under 2013 fortsätter förskolorna i sitt systematiska kvalitetsarbete att ha fokus på dessa områden. Utifrån resultatet i Stockholms stads förskoleundersökning 2012 är samverkan och kommunikation med barnens föräldrar/vårdnadshavare om vad förskolan gör för att stödja barnens utveckling ett prioriterat område 2013. Under 2013 fokuseras på en hälsofrämjande miljö i förskolan kring matvanor och måltidssituationer, rörelsevanor, utevistelser och hållbar utveckling för att främja barns framtida välbefinnande. För att ytterligare förstärka detta införs pedagogiska måltider inom förskolan. Barnen i förskolan erbjuds god och näringsrik mat. Förskolorna satsar på att servera ekologisk mat. Maten tillagas i möjligaste mån på barnets förskola eller på en närliggande förskola. Det pågår också en upprustning av några förskolors kök. Miljöarbetet ska ingå som en naturlig del i förskolans dagliga arbete bland annat genom att förskolan är ansluten till Grön Flagg[1]. [1] Grön Flagg är en internationell certifiering för förskolor och skolor och ett verktyg för att jobba handlingsinriktat med hållbar utveckling ur ett tydligt barn- och ungdomsperspektiv.
SID 8 (52) Andel förskollärare minskar samtidigt som det är brist på förskollärare. Idag arbetar förvaltningen medvetet med att rekrytera förskollärare och detta arbete behöver ytterligare intensifieras. Några exempel på vad förvaltningen gör idag är förskolorna tar emot flest lärarstudenter av stadens förskolor, Nytorgets förskoleenhet är övningsskola[2] och personalen deltar i lärgrupper (nätverk) för att utveckla kvaliteten. En utbyggnad av förskolan, främst i Hammarby Sjöstad, är ett prioriterat område även under 2013. Genom utbyggnaden ökar dels möjligheten att uppfylla barnomsorgsgarantin, dels föräldrarnas/vårdnadshavarnas valmöjligheter. [2] Stockholms universitet driver ett pilotprojekt med särskilt utvalda övningsskolor/förskolor, i vilket den verksamhetsförlagda delen av lärarutbildningen (VFU) genomförs i nära samarbete med skolan/förskolan. En övningsskola/förskola tar emot ett stort antal lärarstudenter. För de enskilda övningsskolorna/förskolorna innebär samarbetet en kvalitetsstämpel. De ska också fungera som nav i skolhuvudmannens pedagogiskt/didaktiska utvecklingsarbete i andra skolor/förskolor.
SID 9 (52) Fritid och kultur Målgrupp Verksamhetens uppdrag är att erbjuda barn och ungdomar parklekar, sommarkollo och möjlighet att uppleva och själva utöva olika former av kultur. Parklekarna besöks av drygt 400 000 personer årligen. Cirka 600 barn och ungdomar åker på kollo varje år. Barnkonventionen anger bland annat barnens rätt att leka och leva i en bra miljö. Förvaltningen anser att parklekarna utgör en sådan miljö. Tre av nämndens fem parklekar drivs på entreprenad av Unga Örnar. Verksamhet och prioriteringar 2013 Verksamheterna fortsätter att genomföra den stadsövergripande barn- och ungdomskulturplanen Kultur i ögonhöjd. Parklekarna fortsätter utveckla sitt utbud utifrån besökarnas önskemål. Ekonomiska förutsättningar Mnkr BudgetVP 2013 JmfrPrognos 2012/T2 Kostnader 11,7 12,1 Intäkter -1,7-1,8 Netto 10,0 10,3 Budgeten för fritid är 0,3 mnkr lägre än prognosen för 2012. Om nämnden erhåller fondmedel för sommarkollo under 2013, i likhet med tidigare år, kommer budgeten att överstiga prognosen. Sociala avdelningen Sociala avdelningen arbetar kunskapsbaserat, vilket innebär att arbetet bygger på forskning, medarbetarnas kunskaper och erfarenheter samt den enskildes vilja och önskemål. Metoder och insatser ska visa på goda resultat. Avdelningens arbete regleras i första hand av socialtjänstlagen och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Lagarna kompletteras med styrdokument och riktlinjer av olika slag. Avdelningen består av myndighetsutövande enheter som utreder och beställer insatser (beställare) samt av verksamheter som utför insatser (utförare). Ny organisation I mitten av juni 2011 skapades en ny organisation, då integrerades avdelningen social omsorg med avdelningen stöd och service till personer med funktionsnedsättning. Den 1 januari 2013 kommer den sista fasen av den nya organisationen vara genomförd. Den innebär att alla kommunala utförare organiseras i en ny enhet, utförarenhet, med en övergripande chef. Samtidigt bildar avdelningens
SID 10 (52) metodutvecklare och nuvarande stab en gemensam uppföljnings- och utvecklingsfunktion. Under 2012 har nya strukturer och rutiner skapats. Ett processarbete har pågått kring beställningar och genomförandeplaner som kommer leda till att det framöver är möjligt att mäta om förvaltningen arbetar på rätt sätt. Beställningar och genomförandeplaner kommer att följas upp med internkontroller under 2013. Det krävs mycket av avdelningens ledare och medarbetare för att säkerställa arbetet med den nya organisationen och för att klara av en tillvaro av ständig förändring och tydlig prioritering av resurserna. Förutsättningarna för att lyckas är ett gott och starkt ledarskap med ett gemensamt synsätt. Sammanlagt finns cirka 25 chefer på tre olika nivåer inom avdelningen. För att arbeta effektivt krävs samsyn och en gemensam ledarskapskultur. Sociala avdelningen kommer under året att arbeta med detta. Den nya organisationen ställer även höga krav på samsyn och samarbete mellan beställare och utförare. Gemensamma möten mellan beställare och förvaltningens utförare inom varje verksamhetsområde ska pågå kontinuerligt under året. FIRE projektet Södermalms och Kungsholmens stadsdelsförvaltningar har tillsammans med Ersta Sköndals högskola inlett FIRE- projektet (Förutsättning för implementering av resultatbaserad styrning och evidensbaserad praktik) med FoU-medel från socialförvaltningen. Syftet med projektet är att stödja och fungera som kunskapsinhämtning för socialförvaltningen, som har i uppdrag att ta fram en implementeringsstrategi för evidensbaserad praktik och resultatbaserad styrning i stadens socialtjänst. Projektets fokus är att identifiera vilka centrala rutiner, processer och principiella strukturer som är viktiga för att socialtjänstens verksamheter som arbetar med barn, unga och familjer ska kunna utveckla och stödja ett evidensbaserat arbetssätt med fokus på resultat för brukarna. Projektet pågår under 2012 till 2014 under förutsättning att förvaltningen erhåller medel då de söks för ett år i taget. Våld i nära relationer Sociala avdelningen har ett pågående arbete när det gäller våld i nära relationer, vilket kommer fortgå under hela 2013. Nya program och riktlinjer kommer att implementeras för personal inom sociala avdelningen avseende detta. Under året ska sociala avdelningen i samarbete med äldreomsorgen skapa en organisation för att den som utsätts för våld i nära relation ska få ett samordnat och professionellt stöd. En prioriterad grupp är personer med funktionsnedsättning främst inom förvaltningens verksamheter i egen regi. Friskvård En betydande del av medarbetarna inom sociala avdelningen har stressrelaterad problematik som bland annat yttrar sig som besvär i axlar, nacke och rygg. Den satsning på friskvård som inleddes hösten 2010 med stöd av en hälsocoach
SID 11 (52) kommer därför att fortsätta under 2013. Friskvården skall ge en känsla av mer energi i jobbet, en starkare/smidigare kropp, träningsglädje, ökad sammanhållning och en behaglig atmosfär. En friskare personal minskar antalet sjukskrivningar.
SID 12 (52) Individ- och familjeomsorg inkl socialpsykiatri Målgrupp Verksamheten vänder sig till personer som behöver stöd och/eller skydd i utsatta livssituationer. Det kan vara barn och ungdomar som riskerar att fara illa i sin hemmiljö och i sin utveckling, ungdomar med riskbeteende eller personer med beroendeproblematik. Verksamheten vänder sig också till personer som har en varaktig psykisk funktionsnedsättning och som har behov av stöd och insatser. Volym Verksamheterna för barn och unga omfattade i november 2012 cirka 600 barnfamiljer i behov av stöd varav cirka 120 är familjer med barn med funktionsnedsättningar och cirka 120 är ensamkommande flyktingbarn. Verksamheterna för vuxna omfattade cirka 250 personer med beroendeproblematik och cirka 370 personer med socialpsykiatrisk problematik. Ekonomiska förutsättningar Mnkr BudgetVP 2013 JmfrPrognos 2012/T2 Kostnader 219,6 222,7 Intäkter -56,3-61,7 Netto 163,3 161,0 Nettobudgeten för individ- och familjeomsorg är 2,3 mnkr högre än prognosen för 2012. Höjningen är en förstärkning av verksamhetsområdet och tar även hänsyn till en beräknad befolkningsökning. Verksamhet och prioriteringar 2013 Beställare och utförare ska ha en samsyn i processen om mål och uppföljning av den enskildes insatser. Hela kedjan utredning, beslut, uppdrag, uppföljning av insats ska utvecklas och förbättras. Förvaltningen ska utarbeta en modell för samarbetet avseende personer med samsjuklighet/komplexa behov som har behov av kontakt med tre myndigheter, beroendevården, psykiatrin och socialtjänsten. Förvaltningen ska i samarbete med arbetsmarknadsnämnden och utbildningsnämnden arbeta med uppföljningsansvaret för 16 19 åringar. Tidiga insatser till barn och ungdomar ska prioriteras och samverkan mellan förskolan, skolan och socialtjänsten ska intensifieras för att uppnå en tydligare helhetssyn kring de barn som far illa eller riskerar att fara illa. I planeringen av verksamhet för barn och ungdomar ska särskild hänsyn tas till behoven hos barn och ungdomar med funktionsnedsättning. Resultaten från de tre senaste Stockholmsenkäterna[1] visar på en ökning av cannabismissbruket inom stadsdelsområdet. Forskningen och Stockholmsenkäten visar ett klart samband mellan ungdomars bruk av tobak och en ökad benägenhet
SID 13 (52) att prova cannabis och alkohol. Förvaltningen genomför därför ett långsiktigt tobaksförebyggande arbete. Projektet med det långsiktiga tobaksförebyggande arbetet initierades 2011 och beräknas pågå fram till 2016. Det ska bedrivas till största delen inom befintlig budgetram. Projektet har som mål att mobilisera så många som möjligt i det tobaksförebyggande arbetet i syfte att arbeta förebyggande för att barn och unga upp till 18 år ska förbli rökfria öka antalet vårdcentraler och skolsköterskor som erbjuder rökavvänjning till dem som är beroende av tobak involvera och engagera alltfler aktörer i detta arbete informera ungdomar och föräldrar om tobak Projektet har tre effektmål en halvering av antalet barn och unga som börjar röka, en halvering av andelen rökare bland de grupper som röker mest och fler tobaksanvändare än idag ska erbjudas rökavvänjning och få stöd till tobaksstopp [1] Stockholmsenkäten är en undersökning med mål att kartlägga ungdomars avvikande beteende inom bland annat brottslighet och drog- och alkoholkonsumtion (grundskolan årskurs 9 och gymnasiets år 2).
SID 14 (52) Stöd och service till personer med funktionsnedsättning Förvaltningen ska prioritera frågor som rör brukarens inflytande och delaktighet vilket är en av tre viktiga hörnstenar i kunskapsbaserat arbete. Södermalms stadsdelsförvaltning har flest gruppbostadsplatser i staden i såväl absoluta (191 platser) som relativa (15,4 %) tal. Andelen gruppbostadsplatser ligger också över stadsdelsområdets andel av stadens befolkning (14,3 % år 2011). Vid nybyggnation av bostäder har regelmässigt nya grupp- och servicebostäder tillkommit i stadsdelsområdet Södermalm. För nybyggnadsområdet kvarteret Grimman är två gruppbostäder beställda med sammanlagt 12 lägenheter. Målgrupp Verksamheten vänder sig till personer med funktionsnedsättning som har behov av stöd och insatser. Volym Antalet personer med biståndsbeslut om insatser omfattade i oktober 2012 cirka 800 vuxna. Av de vuxna hade cirka 240 personer daglig verksamhet och cirka 140 personer bostad med särskild service. Ekonomiska förutsättningar Mnkr BudgetVP 2013 JmfrPrognos 2012/T2 Kostnader 413,5 412,9 Intäkter -37,7-38,5 Netto 375,8 374,4 Nettobudgeten 2013 för stöd och service till personer med funktionsnedsättning är 1,4 mnkr högre än prognosen för 2012 vilket inte täcker pris och löneökningar. Budgeten förutsätter att fortsatta effektiviseringar vidtas främst inom områdena boende och personlig assistans enligt LSS. Vidare förutsätts att de enskilda vårdgivarna går med i kundvalet inom LSS vilket innebär minskade kostnader på grund av lägre priser. Budgeten har beräknats efter prestationsmätningen hösten 2012 och kommer justeras efter två avläsningstillfällen under året. Verksamhet och prioriteringar 2013 Beställare och utförare ska ha en samsyn i processen om mål och uppföljning av den enskildes insatser. Hela kedjan utredning, beslut, uppdrag, uppföljning av insats ska utvecklas och förbättras. En analys ska göras över hur behovet av insatser ser ut för målgruppen de närmaste fem åren. Verksamheterna ska sedan anpassas efter framtida behov.
SID 15 (52) Ekonomiskt bistånd och arbetsmarknadsåtgärder Målgrupp Verksamheten vänder sig till personer som helt eller delvis saknar egen försörjning. Volym I oktober 2012 hade 726 hushåll ekonomiskt bistånd. Under januari till oktober har i genomsnitt 734 hushåll/månad haft ekonomiskt bistånd. Kostnaden för biståndet uppgår i genomsnitt till 5 439 mnkr/månad vilket motsvarar cirka 7 400 kronor per hushåll och månad. Ekonomiska förutsättningar Mnkr BudgetVP 2013 JmfrPrognos 2012/T2 Kostnader 103,1 110,6 Intäkter -11,9-13,1 Netto 91,2 97,5 Nettobudgeten för ekonomiskt bistånd och arbetsmarknadsåtgärder är 6,3 mnkr lägre jämfört med prognosen för 2012. Kostnadsminskningen bygger på förändrade fördelningsnycklar och flytt av dödsbohandläggningen till socialnämnden. För att verksamheten ska rymmas inom tilldelad budgetram bör antalet hushåll inte överstiga 690 i medeltal per månad under 2013, vilket kan jämföras med beräknat antal för 2012 med 735 hushåll. Detta med anledning av att medelbidraget beräknas öka till 7 500 kronor per hushåll och månad. Verksamhet och prioriteringar 2013 Förvaltningen ska ha stort fokus på att minska bidragsberoendet och fortsätta att utveckla ett arbetssätt som säkerställer korrekta utbetalningar av ekonomiskt bistånd. Rutiner ska tas fram för interna kontroller från inkommen ansökan till avstämning av utbetalt försörjningsstöd. Under 2013 ska förvaltningen delta i samtliga testfaser av bedömningsinstrument Initial bedömning samt implementera instrumentet under året.
SID 16 (52) Fritid för alla Målgrupp Verksamheten vänder sig till unga mellan 13 20 år. Uppdraget för verksamheterna är att erbjuda fritidsverksamhet för ungdomar i stadsdelsområdet. Volym Fritidsgården Duvnäsgatan har i genomsnitt 512 besökare/vecka. Fritidsgården har även kvällsverksamhet för pojkar med funktionsnedsättning och som är i ålder 12-14 år. Träffpunkt Björnsan har i genomsnitt 176 besökare/vecka, och MUK (Maria ungdomsklubb) 493 besök/vecka. Fryschillet, fritidsgårdsverksamheten som är ett samarbete mellan stadsdelsförvaltningen och Fryshusets har i genomsnitt 45 besökare/vecka med sitt öppethållande tre kvällar i veckan. Verksamheten är under uppbyggnad och antalet besökare har ökat sedan våren 2012. Ekonomiska förutsättningar Mnkr BudgetVP 2013 JmfrPrognos 2012/T2 Kostnader 7,6 7,5 Intäkter 0 0 Netto 7,6 7,5 Budgeten för fritid är 0,1 mnkr högre än prognosen för 2012.
SID 17 (52) Äldreomsorg Målgrupp Äldreomsorgen vänder sig i första hand till de södermalmsbor som fyllt 65 år och som behöver stöd eller hjälp i sin vardag, men ger också vård och omsorg till äldre från andra stadsdelsområden som har valt något av Södermalms vård- och omsorgsboenden eller dagverksamheter. Anhöriga som vårdar en närstående i hemmet ska också vid behov ges stöd och hjälp. En stor del av verksamheten är reglerad i första hand utifrån socialtjänstlagen, hälso- och sjukvårdslagen samt patientsäkerhetslagen. Lagarna kompletteras med styrdokument och riktlinjer av olika slag. Volym Vid ingången av 2013 är cirka 19 788 södermalmsbor 65 år och äldre och av dessa beräknas 3 435 personer ha någon form av insats från äldreomsorgen. Vid en avstämning i oktober 2012 hade 2 021 personer hemtjänstinsatser av olika omfattning och 747 personer bodde i vård- och omsorgsboende, varav 348 i boende med demensinriktning. 138 personer bodde i servicehus, 191 personer deltog i dag-verksamhet och 13 personer fick korttidsvård. Därutöver hade 21 äldre personer socialpsykiatriska insatser som bostad med särskild service, HVBhem och boendestöd. 44 personer erhöll stödboende inom stiftelsen Hotellhem (SHIS). Personlig assistans enligt Socialförsäkringsbalken fick 35 personer, personlig assistans enligt LSS fick 6 personer och ledsagning enligt LSS fick 7 personer. Enligt befolkningsprognosen[1] beräknas antalet äldre öka med 647 personer från 2012 till 2013. En minskning i åldersgruppen över 80 år med 42 personer uppvägs av en betydligt kraftigare ökning med 687 personer i åldergruppen 65 till 79 år. Befolkningsutvecklingen, med en kraftigt ökande andel yngre pensionärer, talar för en marginell ökning av hemtjänstinsatser. En minskande andel äldre över 80 år kan förväntas innebära att behovet av vård- och omsorgsboende minskar. En tidigare avvikelse mellan Sweco Eurofutures AB prognos och verkligt utfall gör dock att en bedömning av behov och efterfrågan måste göras med viss försiktighet. [1] Sweco Eurofutures AB, före detta utrednings- och statistikkontoret
SID 18 (52) Ekonomiska förutsättningar Mnkr BudgetVP 2013 JmfrPrognos 2012/T2 Kostnader 1 022,9 1 016,9 Intäkter -166,6-186,7 Netto 856,3 830,2 Äldreomsorgens nettobudget för 2013 är 26,1 mnkr högre jämfört med prognosen för 2012. Minskningen på intäktssidan beror på färre antal sålda platser till andra kommuner och stadsdelsnämnder. Priserna inom vård- och omsorgsboenden har höjts enligt index med 2,04 procent vilket motsvarar en kostnadsökning med 9,7 mnkr. Priserna inom hemtjänst och servicehus har höjts med 3 procent jämfört med priset mars-december 2012 vilket motsvarar en kostnadsökning om 9,3 mnkr. Antalet personer med hemtjänst och vård- och omsorgsboende beräknas ligga på samma nivå som genomsnittet för år 2012. Verksamhet och prioriteringar 2013 Individuppföljningar Beställarenhetens myndighetsutövning utvecklar arbetet med individuppföljning för att mäta effekten av och kvaliteten i beviljade insatser. Från utvecklingsprojekt till verksamhetsutveckling Flera olika projekt har pågått inom äldreomsorgen mellan åren 2007 och 2012. Projekten har bland annat rört områdena kost/nutrition, socialt innehåll och demensvård. Flera av dessa har varit mycket värdefulla och erfarenheterna behöver nu fortsätta att vidareutvecklas inom den reguljära verksamheten. Finansiering har huvudsakligen skett med medel från socialstyrelsen. Exempel på projektområden som fortsätter i verksamheterna: Utveckla medarbetarnas kompetens genom handledning för att möta kraven på en tillräcklig och rättssäker dokumentation Kvalitetssäkra mat och måltider inom stadsdelsområdets heldygnsomsorg Utveckla anhörigstödet Utveckla formerna för djurterapi inom demensvården. Förvaltningens projektverksamhet permanentas med ett terapihundsekipage (arbetsterapeut och terapihund). En terapihund motiverar till aktivitet, avleder oro och är en väg till social samvaro. Utveckla vår uppmärksammade matskola för äldre på Södermalm Utbildning för hemtjänstpersonal i enklare matlagning Utveckla utbudet för träffpunkter och korttidsboenden inom stadsdelsområdet, till exempel genom att erbjuda äldre handledning i användandet av mobiltelefoner, datorer och surfplattor.
SID 19 (52) En utvecklingsfunktion ska särskilt stödja äldreomsorgens utförare med detta. Funktionen ska bidra till att inspirera verksamheterna inom såväl egen regi som entreprenaddriven verksamhet till nytänkande, metodutveckling och förändring i ett långsiktigt perspektiv. Utvecklingsråd Stadsdelsförvaltningen avser att återkommande bjuda in entreprenörer och egenregiverksamhet till en dialog om hur entreprenörerna och förvaltningen kan samverka kring utveckling av evidensbaserade metoder inom äldreomsorgen. Spetskompetens inom demensvård I syfte att få tillgång till spetskompetens inom demensvård ska en plan upprättas för att utbilda en medarbetare per demensenhet till Silviasyster. Anhörigstöd och korttidsvård På Kulltorps och Nytorgsgårdens äldreboenden inrättas nya moderna enheter för korttidsvård. Kulltorp kommer att inrätta separata verksamheter för personer med demenssjukdom och för personer med somatiska sjukdomar. Korttidsvården på Nytorgsgården kommer att vara ett avlastnings- och växelvårdsboende för personer med demenssjukdom. Inom Nytorgsgården finns idag Nytorgsträffen, en öppen träffpunkt för äldre som utvecklas ytterligare för samvaro och aktiviteter i samarbete med Nytorgsgårdens avlastningsboende. Nytorgsträffen ska även fungera som ett kunskapscentrum för anhörigstödsfrågor. Åtgärder inom hemtjänst i egen regi Kraftfulla åtgärder är nödvändiga för att Södertjänst ska bli ett väl fungerande och självklart alternativ till hemtjänst i enskild regi. För att höja kvaliteten kommer fokus att ligga på förbättrad kommunikation, bemötande och delaktighet. Verksamheten kommer att renodla sin kärnverksamhet och avveckla alla uppdrag som inte regleras inom stadens kundvalsmodell för hemtjänst, avlösarservice och ledsagning. Hemtjänstenheten kommer även att minska och effektivisera sin administration, anpassa utlagd hemtjänsttid till beställd tid och se över planering och bemanning. Regionalisering av MAS och MAR, innerstaden För att öka samsynen och vidareutveckla det medicinska ansvaret ska Kungsholmen, Norrmalm, Östermalm och Södermalm regionalisera funktionerna som medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) och medicinskt ansvarig för rehabilitering (MAR) vad gäller rutiner, metod och kvalitetsutveckling. Regionsamarbetet ska ledas av en styrgrupp från berörda stadsdelsförvaltningar och genomförs första halvåret 2013. Regionalisering av heminstruktörer, innerstaden Kungsholmen, Norrmalm, Östermalm och Södermalm ska inrätta en gemensam enhet med heminstruktörer. Södermalms stadsdelsförvaltning ska vara ansvarig för enheten och underställd enhetschefen inom Hornstulls servicehus. Enheten ska
SID 20 (52) arbeta med personer från 20 år med syn- och/eller hörselskador framförallt i ordinärt boende. Den nya organisationen ska gälla från och med den 1 juli 2013. Våld i nära relationer Under året kommer äldreomsorgen delta i sociala avdelningens arbete med att skapa en organisation för att den som utsätts för våld i nära relation ska få ett samordnat och professionellt stöd. Resursbibliotek - Tellus Stockholms stadsbibliotek driver, på uppdrag av Södermalms stadsdelsförvaltning, biblioteket på Tellus fritidscenter. Biblioteket är, liksom fritidscenter, öppet för äldre och funktionshindrade besökare från hela staden. Ingen annanstans i Stockholm finns ett liknande, profilerat bibliotek. Inför omförhandlingen av avtalet mellan stadsdelsförvaltningen och stadsbiblioteket har ett förslag väckts om att utveckla nuvarande bibliotek till ett resursbibliotek för äldre i Stockholms stad. Ett första steg blir en utredning där man tillsammans tittar närmare på den roll ett sådant resursbibliotek kan spela, och förutsättningarna för ett sådant samarbete.
SID 21 (52) Stadsmiljöverksamhet Målgrupp Verksamhetsområdet vänder sig till alla medborgare och övriga som besöker Södermalms stadsdelsområde. Volym Stadsdelsområdet har cirka 100 parker och grönområden vilka omfattar en yta av cirka 190 hektar. I nämndens uppdrag ingår skötsel av grönytor, lekplatser, plaskdammar, hundrastgårdar, strandbad och bollplaner. Verksamheten ansvarar även för åtta koloniträdgårdsföreningar. I ansvarsområdet ligger också investeringar på parkmark. Ekonomiska förutsättningar Mnkr BudgetVP 2013 JmfrPrognos 2012/T2 Kostnader 31,8 29,3 Intäkter -0,7-0,8 Netto 31,1 28,5 Stadsmiljöverksamhetens nettobudget för 2013 är 2,6 mnkr högre jämfört med prognosen för 2012. Verksamhet och prioriteringar 2013 Renhållningen av stadsdelsområdets parker är ett prioriterat område och under 2013 kommer ytterligare renhållningsinsatser att genomföras i de mest belastade parkerna. Säkerheten i stadsdelsområdets lekplatser är också prioriterad i verksamheten. Ett viktigt arbetsområde under 2013 är att fortsätta genomförandet av underhållsåtgärder enligt framtagna underhållsplaner för västra Södermalm. Arbetet med att ta fram underhållsplaner för Katarina-Sofiaområdet kommer att fortsätta. Stockholms stads brottsförebyggande arbete är en del av stadens samlade trygghets- och säkerhetsarbete. Arbetet ska baseras på det brottsförebyggande programmet. Stadsdelsförvaltningen fortsätter under 2013 att samordna arbetet med polis, skola, fastighetsägare och andra relevanta aktörer efter som det har varit framgångsrikt.
SID 22 (52) KF:S INRIKTNINGSMÅL 1: 1. Stockholm ska vara en attraktiv, trygg, tillgänglig och växande stad för boende, företagande och besök KF:S MÅL FÖR VERKSAMHETSOMRÅDET: 1.1 Företag väljer att etablera sig i Stockholm framför andra städer i norra Europa KF:s indikatorer Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel upphandlad verksamhet i konkurrens (alla nämnder) 36 % 36 % År NÄMNDMÅL: Nämndens verksamheter är attraktiva för anbudsgivare Genom att konkurrensutsätta verksamheter som inte innehåller myndighetsutövning, skapar stadsdelsnämnden förutsättningar för fler aktörer på marknaden. Stadsdelsnämndens verksamheter har så hög kvalitet att de är attraktiva att driva. KF:S MÅL FÖR VERKSAMHETSOMRÅDET: 1.2 Invånare i Stockholm är självförsörjande KF:s indikatorer Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Antal praktikplatser som kan tillhandahållas för de aspiranter som Jobbtorg Stockholm kan matcha 50 st 1600 st Tertial Andel barn som lever i familjer som är beroende av ekonomiskt bistånd Andel personer beroende av ekonomiskt bistånd i förhållande till befolkningen Andel vuxna som har ett långvarigt beroende av ekonomiskt bistånd jämfört med samtliga vuxna invånare 0,8 % 4,4 % Tertial 0,6 % 2,3 % Tertial 0,5 % 1,4 % Tertial KF:s aktiviteter Startdatum Slutdatum I samverkan med arbetsmarknadsnämnden och socialnämnden implementera bedömningsinstrument till personer som är långvarit beroende av ekonomiskt bistånd och därmed står långt ifrån arbetsmarknaden. Detta för att på ett stadsgemensamt sett bedöma vilka insatser som leder till självförsörjning
SID 23 (52) KF:s aktiviteter Startdatum Slutdatum I samverkan med arbetsmarknadsnämnden och socialnämnden implementera bedömningsinstrument, till personer som söker ekonomiskt bistånd. Detta för att på ett stadsgemensamt sett bedöma vilka insatser som leder till självförsörjning NÄMNDMÅL: Individen klarar sin egen försörjning Personer som söker ekonomiskt bistånd på grund av socialmedicinska skäl eller som saknar sjukpenning får rätt insats för att uppnå egen försörjning. Nämndens indikatorer Årsmål Periodicitet Andel 18-25 åringar med socialmedicinska skäl som bidragsgrund och som kommit närmare egen försörjning 50 % Tertial Andel 18-25 åringar som uppbär försörjningsstöd på grund av sjukskrivning utan sjukpenning och som kommit ut i egen försörjning eller närmare arbetsmarknaden Andel personer 26 år och äldre med socialmedicinska skäl som bidragsgrund och som kommit närmare egen försörjning Andel personer 26 år och äldre som uppbär försörjningsstöd på grund av sjukskrivning utan sjukpenning och som kommit ut i egen försörjning eller närmare arbetsmarknaden 50 % Tertial 10 % Tertial 20 % Tertial KF:S MÅL FÖR VERKSAMHETSOMRÅDET: 1.3 Stockholms livsmiljö är hållbar KF:s indikatorer Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel dubbdäck 0 % tas fram av nämnden/styrelsen År Andel ekologiska livsmedel i stadens egna verksamheter 16 % 15 % Tertial Andel elbilar 8 % 6 % År Andel miljöbilar i stadens bilflotta 100 % 100% Månad Andel miljöbränslen i stadens miljöbilar 85 % tas fram av nämnden/ styrelsen Halvår
SID 24 (52) KF:s indikatorer Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Elanvändning per kvadratmeter 53 kwh/kvm 34 kwh År Mängden matavfall som stadens verksamheter sorterar ut för biologisk behandling 25 % öka År NÄMNDMÅL: Nämndens verksamhet är miljövänlig Förvaltningens verksamheter ska arbeta efter nämndens miljöhandlingsplan som följer stadens miljöprogram. Miljöhandlingsplanen finns tillgänglig på intranätet och ska vara vägledande i det dagliga arbetet vid till exempel inköp, avfallshantering och resor i tjänsten. Nämndens aktiviteter Startdatum Slutdatum Använda stadens upphandlingsguide för miljöanpassade och trafiksäkra fordon vid avrop av upphandlade transporter och fordon E85-bilar och fordonsgasbilar ska tankas med det miljöbränsle de är avsedda för Enheter som handlar livsmedel ska välja ekologiska alternativ - riktvärde 16 % (konteras på 6442) Enheter som tillhandahåller/serverar mat sorterar ut matavfall för biologisk behandling Erbjuda de som använder förvaltningens tjänstebilar kurs i sparsam körning Farligt avfall sorteras och hämtning beställs från servicegruppen 2012-01-01 2013-12-31 2012-01-01 2013-12-31 Fortsatt sätta upp fågelholkar i stadsdelsområdet Följa Södermalms policy för tjänsteresor och transporter I möjligaste mån ersätta befintliga tjänstebilar med elbilar då avtalen går ut I samband med möten och konferenser är frukt, kaffe/te och förtäring är miljömärkta Ställa krav vid upphandlingar att varor och tjänster inte innehåller miljö- och hälsofarliga ämnen som beskrivs i stadens miljöprogram för 2012-2015) Ta fram en naturvårdsplan och en trädvårdsplan för Långholmen 2013-01-01 2015-12-31
SID 25 (52) Nämndens aktiviteter Startdatum Slutdatum Utbilda i att använda onlinemöten för att minimera restider, resekostnader och onödig miljöpåverkan Vidta energisparande åtgärder för att minska elförbrukningen med 2 % jmf med 2012 2012-01-01 2013-12-31 Genomföra fysisk skyddsrond senast 2013-05-31 2013-01-01 2013-05-31 Kontrollera regelbundet att stadsdelsområdets prioriterade cykelstråk på parkmark är snöröjda och sandsopade under vinterperioden. Ta badvattenprover sju till åtta gånger per säsong på strand- och klippbadet på Långholmen och på Tanto strandbad KF:S MÅL FÖR VERKSAMHETSOMRÅDET: 1.4 Det byggs många bostäder i Stockholm KF:s indikatorer Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Antal nytillkomna bostäder med särskild service (stöd och service till personer med funktionsnedsättning) 0 st tas fram av nämnden År KF:S MÅL FÖR VERKSAMHETSOMRÅDET: 1.6 Stockholmarna ska vara nöjda med kultur- och idrottsmöjligheterna i Stockholm NÄMNDMÅL: Ungdomar är delaktiga i sin fritid Varje fritidsgård/träffpunkt ska ha ett varierat utbud av aktiviteter. Ungdomar kan delta utan krav på prestation, anmälningsplikt eller regelbundenhet. På fritidgården är det en trygg tillvaro och ett positivt umgängesklimat fritt från mobbning och trakasserier. Fritidsgården är en arena där unga kan stärka sin egen identitet, självkänsla och självförtroende. Verksamheten skapar förutsättningar för ungdomars val av en positiv livsstil och främjar demokratisk träning. Södermalm har tillsammans med Idrottsförvaltningen inventerat hur Södermalm ska komplettera arbetet med bra fritid för ungdomar med funktionsnedsättning och kommit fram till att flickor med neuropsykiatriska diagnoser saknar möjligheter till gemensamma fritidsmöjligheter i staden. Södermalm kommer utveckla möjligheter för att tillgodose den gruppens behov. Södermalms stadsdelsförvaltning har tillsammans med Heleneborgs Båtklubb, Södermalms Scoutkår och Ungdomarnas Båtbygge beslutat starta
SID 26 (52) ett gemensamt projekt "I Vått & Torrt". Syftet är att erbjuda barn och ungdomar i åldern 9-20 år en meningsfylld fritid relaterad till båtliv, fylld av kamratskap, segling, bygga mindre båtar och lära sig allt om sjömanskap. Projekt har också för åren 2013-2014 erhållit en idrottsbonus från Stockholm Stad. Verksamheten kommer primärt pågå kring Långholmen och Södermälarstrand. Rekrytering av barn och ungdomar som vanligtvis inte är aktiva inom båtlivet ges prioritet. Fokus på tonårsflickor och barn med särskilda behov. Fryshuset och fältassistenterna kommer också vara aktiva i rekryteringen av flera barn och ungdomar. Särskilt angeläget är att uppmärksamma de ungdomar som i högre grad riskerar att hamna i utanförskap. Fältassistenternas uppdrag är att arbeta uppsökande, ha enskilda kontakter, uppmärksamma ungdomar och gäng i riskzon, vidareförmedla kunskap om ungdomsmiljöer, trender och kulturer samt samverka med andra aktörer. Nämndens aktiviteter Startdatum Slutdatum Utarbeta gemensamma rutiner för att den öppna fritidsgårdsverksamheten även ska vara tillgänglig on-line via nätvandring (SDN)(Program för delaktighet-mål 7 SDN) Sammanställa utbudet av fritidsaktiviteter inom innerstadsdelarna där unga med funktionsnedsättning kan delta (Program för delaktighet mål 7, SDN) Skapa förutsättningar för att unga med funktionsnedsättning ska kunna ta del av den öppna fritidsverksamheten (Program för delaktighet mål 7, SDN) Stadsdelsförvaltningen samverkar med föreningslivet kring ungas fritid (SDN) Kartläggning av fritidsgårdarnas tillgänglighet och användbarhet (Program för delaktighet mål 1, SDN) Skapa meningsfulla aktiviteter under sommarlovet (badbuss, Fryshusets Lovely days, Södermalms scouterna, Heleneborgs båtklubb) 2013-06-01 2013-08-30 NÄMNDMÅL: Barnen i förskolan möter ett varierat kulturutbud Barn inom förskolan möter och visar intresse för kultur genom att skapa med hjälp av olika uttrycksformer som till exempel bild, sång, musik, dans och drama. Förskolan går tillsammans med barnen på externa kultur arrangemang som till exempel teater och museum. Nämndens indikatorer Årsmål Periodicitet
SID 27 (52) Nämndens indikatorer Årsmål Periodicitet Andel barn som visar grundläggande skapande förmågor 91 % Halvår Andel föräldrar/vårdnadshavare som anser att kulturupplevelser och barns eget skapande ingår som en naturlig del i förskoleverksamheten. 80 % Halvår NÄMNDMÅL: Barn och unga har en rolig och utmanande fritidsverksamhet Parklekarna erbjuder en verksamhet där det finns roliga, utmanande och spännande saker att göra, bra/roliga aktiviteter och ett varierat utbud av material/leksaker. Besökarna känner sig delaktiga i utformningen av verksam heten och upplever att personalen lyssnar på dem. Barn och unga i parkleken möter kultur genom olika aktiviteter i verksamheten. Barn boende i stadsdelsområdet erbjuds kollo under sommaren. Södermalms stadsdelsnämnd förvaltar e-tjänst kollo. Förvaltningsplan för e-tjänst kollo 2013 bifogas. Förväntat resultat 79 % av parklekens besökare tycker att parkleken är rolig och utmanande. Nämndens indikatorer Årsmål Periodicitet Andel besökare som tycker att parkleken är rolig och utmanande 77 % År Nämndens aktiviteter Startdatum Slutdatum Skapa förutsättningar för att unga med funktionsnedsättning ska kunna ta del av den öppna fritidsverksamheten (Program för delaktighet mål 7, SDN) KF:S MÅL FÖR VERKSAMHETSOMRÅDET: 1.7 Stockholm upplevs som en trygg, säker och ren stad KF:s indikatorer Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andelen som upplever trygghet i den stadsdel där man bor 80 % öka År Stockholmarnas nöjdhet med skötsel av park och grönområden 54 % 62 % År Andel genomförda åtgärder inom ramen för RSA 100 % År KF:s aktiviteter Startdatum Slutdatum Genomföra minst en krisledningsövning på ledningsgruppsnivå.
SID 28 (52) KF:s aktiviteter Startdatum Slutdatum NÄMNDMÅL: Stadsdelsområdet är tryggt och har rena och välskötta parker Det ska vara tryggt och säkert i det offentliga rummet. Parker och grönområden ska upplevas som vackra och välstädade. Flera av stadens mest välbesökta parker finns inom stadsdelsområdet vilket medför en betydande nedskräpning och slitage. Renhållningsinsatserna kommer därför att ytterligare intensifieras och utökas. Befintliga skräpkorgar byts ut mot större på strategiska platser där nedskräpningen är stor. Upplevelsen av Södermalm som ett tryggt stadsdelsområde ökar genom förstärkt städning, upplysta platser och välskötta grönområden. För att följa hur nedskräpningen utvecklas över tid kommer skräpmätning av parkerna att påbörjas. Arbetet med att höja standarden i parkerna på västra Södermalm fortsätter enligt framtagna underhållsplaner. Underhållsplanerna inkluderar åtgärder för att förbättra tryggheten och förebygga olyckor till exempel klippning av buskage och lagning av trasiga trappor. I samband med parkupprustning och parkunderhåll tas särskild hänsyn till behoven hos barn, äldre och personer med funktionsnedsättningar. Förvaltningen samarbetar löpande med trafikkontoret kring belysningsfrågor i parkerna ur trygghetssynpunkt. Södermalms brottsförebyggande arbete bedrivs genom Söderandan som består av omkring 1 200 lokala föreningar, affärer, restauranger, samfund och myndigheter inom stadsdelsområdet. Söderandan arbetar med att minska skadegörelse, klotter och nedskräpning, motverka våld och anonymitet, minska brottsligheten och öka samarbetet med skolorna. Söderandan anordnar kvälls- och nattvandringar liksom trygghetsvandringar. I vandringarna deltar förutom närboende, Söderandan, stadsdelsförvaltningen, polisen och i vissa fall trafikkontoret. Utvecklingen av det lokala säkerhetsarbetet utgår från stadens säkerhetsprogram. Under 2013 fortsätter arbetet med risk- och sårbarhetsanalyser (RSA) och utvecklingen av förvaltningens interna krishanteringsförmåga. Nämndens aktiviteter Startdatum Slutdatum Inkludera personer med funktionsnedsättning i föreningslivets verksamheter kartlägga hemgårdarnas tillgänglighet/användbarhet (Program för delaktighet mål 1, SDN) Byta ut befintliga skräpkorgar mot större på strategiska platser Fortsätta arbetet med att ta fram underhållsplaner för parkerna i det östra stadsdelsområdet där åtgärder för att förbättra tryggheten inkluderas
SID 29 (52) Nämndens aktiviteter Startdatum Slutdatum Genomföra en dialog med medborgarna i syfte att få information till fortsatt utveckling av parkskötseln Genomföra informationsinsatser om tillgänglighet till företagare och fastighetsägare med stöd av Söderandan (Program för delaktighet mål 1, SDN) Genomföra insatser för att minska otryggheten för personer med funktionsnedsättning (Program för delaktighet mål 1, SDN) Genomföra skräpmätningar Genomföra städinsatser utöver avtalen i de mest utsatta parkerna Genomföra vårstädningskampanj 2013-01-01 2013-04-30 Identifiera grönområden som kan förskönas inom ramen för uppdraget "Vackra Stockholm" Ta fram en tillgänglighetsplan för Södermalms parker (Program för delaktighet mål 1, SDN) 2012-01-01 2013-12-31
SID 30 (52) KF:S INRIKTNINGSMÅL 2: 2. Kvalitet och valfrihet ska utvecklas och förbättras KF:S MÅL FÖR VERKSAMHETSOMRÅDET: 2.1 Stockholmarna upplever att de erbjuds valfrihet och mångfald KF:s indikatorer Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel brukare som upplever att de har valmöjlighet inom barnomsorg 76 % 76 % År Andel brukare som upplever att de har valmöjlighet inom omsorg om personer med funktionsnedsättning Andel brukare som upplever att de har valmöjlighet inom äldreomsorg, hemtjänst Andel brukare som upplever att de har valmöjlighet inom äldreomsorg, vård- och omsorgsboende 68 % 68 % År 71 % 71 % År 56 % 56 % År NÄMNDMÅL: Den enskilde har valmöjligheter inom nämndens verksamheter Det finns flera olika aktörer inom de olika verksamhetsområdena vilket möjliggör valmöjlighet för medborgarna. KF:S MÅL FÖR VERKSAMHETSOMRÅDET: 2.2 Barn och elever inhämtar och utvecklar kunskaper och värden KF:s indikatorer Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel enheter som genomför systematiskt barnsäkerhetsarbete 100 % tas fram av nämnden Andel förskollärare av antal anställda 42 % 42 % År Andel nöjda föräldrar 85 % 85 % År Antal barn per grupp 16 fastställs 2013 År Antal förskolebarn per anställd (årsarbetare) 4,9 st 4,9 År År Personalens bedömning av "förskolans förmåga att stödja barns lärande och utveckling" 3,6 3,6 År