KÜNGL. VATTENFALLSSTYRELSEN OCH STATENS M E T E O R O L O GIS K-H Y D R O GR A FIS K A AN S T A L T FÖRTECKNING ÖVER SVERIGES VATTENFALL 2 0. S K E L L E F T E ÄLV MELLAN STORAVAN OCH HAVET Läge. Geografska och geologska förhållanden. Vattenrnângdsstaûon. NederböwTsstalon. Kartblads gräns o to 90 SO Skala. 1:3000000 Skellefteälv mellan Storavan och Bottnska vken har en längd av 207*3 km. Tllhörande 3 kartblad äro benämnda 1 Kusforsen, 2 Vargforsen och 3 Storavan samt upptaga sträckor om resp. 80, 80 och 48 km. Deras läge nom flodområdet framgår av ovanstående kartskss, dar gränserna äro angvna. Området återfnnes på topografska kartbladen 34 -Storavan, 42 Malå, 43 Jörn, 50 Norsjö och 51 Skellefteå, samtlga skala 1 : 200 000. I admnstratvt avseende tllhör området Arjeplogs socken av Arjeplogs lappmarks tngslag, Arvdsjaurs socken av Arvdsjaurs lappmarks tngslag nom Norrbottens län samt Sorsele socken av Lycksele lappmarks tngslag, Malå och Norsjö socknar av Norsjö och Malå tngslag, Jörns och Skellefteå socknar samt Skellefteå stad av Skellefteå tngslag nom Västerbottens län. De vattenrättslga förhållandena handhavas av Norrbygdens vattendomstol. I allmänt geografskt hänseende kan den sträcka, Skellefteälven genomflyter, från stt utlopp ur Storavan och tll stt utflöde Urs vksfjärden Bottnska vken uppdelas tvenne, tll sn natur skarpt avgränsade områden, nämlgen ett västlgt, vlket aldrg senkvartär td nåtts av havet, och som efter de förhärskande jordarterna plägar benämnas moränldernas och myrmarkernas regon eller med hänsyn tll vegetatonen och den vktgaste närngsgrenen nom detsamma skogsregonen, och ett östlgt, som sen- och postglacal td vart övertäckt av havet, och vlket efter de för regonen fråga mest karakterstska och praktskt vktgaste jordlagren plägar benämnas de marna lerornas och älvsedmentens regon eller tllfölje den tll dessa sedment bundna odlngen jordbruksregonen. Dessa båda regoner begränsas -mot varandra av den s. k marna gränsen, d. v. s. den högsta nvå, tll vlken havet nådde nom trakten vd stdens slut, och vlken genom den därefter försggångna olkformga landhöjnngen lgger väster ungefär vd Kusfors vd c:a 215 m ö. h. och öster vd Fnnfors vd c:a 237 m ö. h. Utmed älven sträckte sg den forntda fjorden ungefär fram tll Vargforsen. Landskapet äger omkrng älven den stort sett nordväst-sydostlga orenterng, som är ett så utmärkande drag nom stora delar av norra Sverge. Tll sn huvuddel är denna orenterng betngad därav, att berggrundens dalar och sänkor äro utsträckta denna rktnng. Genom att några av de lösa glacala jordslagen, nämlgen rullstensåsarna och vssa moräner, avlagrats med samma orenterng skarpes detta för landet karakterstska drag. I sn helhet äro älvstränderna synnerlgen glest befolkade. Bebyggelsen är huvudsaklgen förlagd tll området omkrng älvloppets under marna gränsen belägna del, medan den ovan denna belägna skogsregonen utgör en mycket ödslg : bygd med långt från varandra lggande smärre nybyggen. Tätare befolkat är endast området närmast mynnngen mellan Ursvksfjärden och Selsforsen. Hornavan och Storavan, vlka båda nu avrnna genom Skellefteälven, hava före stden sannolkt haft andra avlopp, belägna dessa sjöars östra delar, den 2212S2 förras gående fram över Kakel och den: senares över Avavken. Mäktga ackumulatoner av rullstensgrus vd Hornavàns sydöstra ände förmodas vd nlandssens avsmältnng hava tvngat sjöns vatten att över Uddjäur söka sg avlopp tll Storavan och genom den rullstensås, som vd Avavkens östra ände övertvärar Storavans dalgång, skall denna sjös naturlga avlopp hava dämts; vargenom sjöns vatten över ett pass ungefär mtt; på den södra dalsdan tvangs att avrnna tll Skellefteälven. : Skellefteälven framflyter ej någon markerad dalgång, utan söker sg slngrande fram huvudsaklg nordväst-sydostlg rktnng mellan bergshöjderna, vlka nom älvens övre del nå c:a 100-200 m över älven och nom dess nedre del omkrng 100 m. Sydväst om Naustajaure och. väster om Levattnet består terrängen av ett mlsvtt lågland, som tll större delen upptages av myrmarker och mndre sjöar. Stort sett är älvenk närnjaste omgvnng å sträckan mellan Naustajaure och Treholmsforsen ganska låglänt, men lågmarkerna ntaga här ej något sammanhängande bälte utan skljas åt av uppstckande bergshöjder, öster om Treholmsforsen blva, älvstränderna höga, och här och var, såsom vd Kusfors etc., där älven skurt sg ned genom de; forna havsavlagrngarnå, förekomma npor, som nå en höjd av 10 15 m över älven. Vd Levattnets östra ände uppdelas, älven tvenne grenar, som omslutande det.tll över 500 m höjd uppstckande Öberget, åter förena sg Paje Bartuk. Holmar fnnas övrgt sparsamt nom ^Ivloppet, nämnvärda äro blott holmarna Sandforsen och Storholmen strax ovan Treholmsforsen. Berggrunden omkrng älven tllhör helt och hållet urberget samt består så gott som; uteslutande av den s. k. Skellefteåformatonens bergarter. Undantag härfrån utgöra blott sträckorna från åmynnngen tll Krångfors,. där berggrunden bldas av gnejsgrant, s. k. Jörngrant, ; från Fnnfors tll Kusfors, där förutom denna gnejsgrant även den grovkrstallna Ref sundsgranten anstår, och från Bastuselet tll Vågselsforsen, varest den sammansättes av granter med körtlar av gabbro. Skellefteåformatonens bergarter utgöras nom älvsträckans östra del av svarta skffrar, glmmerskffrar etc. och leptter, nom vlka synnerlgen mäktga ksförekomster förekomma vd Burträsk, Krångfors och å ett flertal andra platser, samt nom älvsträckans västra ;del av porfyrer och tuffbergarter. Omkrng Vargforsen utgöres berggrunden av konglomerat, det s. k. Varg forskonglomeratet. Berggrunden går emellertd dagen endast på jämförelsevs få ställen och mycket rnga utsträcknng; regel bldas markytan omkrng älven av de lösa jordlagren. Bland dessa märkas främst: stdens moränavlagrngar, d. v. s. osorterade blandnngar av stenar, grus och fnare partklar, som avlagrats av nlandssen. Moränjorden, som allmänhet är : mycket blockrk, bldar stor utsträcknng älvstränderna ovan marna gränsen, samt under densamma på flera ställen omkrng forssträckorna, vd Malåns utflöde etc. Den förekommer som ett mer eller mndre jämnt täcke å berggrunden, men bldar också särsklt söder om älven långsträckta ryggar, som löpa nordväst-sydostlg rktnng och svanslkt ansluta sg tll de sydöstra sluttnngarna av de mndre bergshöjderna. Mäktga ackumulatoner av rullstensgrus och mosand, avsatta av de s. k. sälvarna, vlkas tllflöden utgjordes av smältvattnet vd nlandssens avsmältnng, fnnas på flera ställen utefter älven. Då rullstensgruset tll avsevärd mäktghet avsatts strax nnanför mynnngen av den tunnel nlandssen, vlken sälven framrann, förekommer det vanlgen form av mer eller mndre höga långsträckta åsryggar. Vackra dylka fnnas utefter Levattnets västra strand, vd Bredselet, nedre Bastuselsforsen och på flera ställen, särsklt nom den del av älvsträckan, som faller ovan marna gränsen. En vackert utbldad ås framgår vdare utefter Mal ån. Större utbrednng' än rullstensgruset har den glacala mosanden, som, avlagrad omedelbart utanför den avsmältande nlandssens bräm, anhopats form av vdsträckta terrasser, nu vanlgen bevuxna med vacker tallskog, tallhedar. Vd Kusfors samt på många ställen mellan Malåns utlopp och älvmynnngen har älven skurt genom mäktga glacala mosandsbldnngar. Under marna gränsen täckas de glacala bldnngarna av yngre grus-, sandock leravlagrngar, som av älven avsatts den forntda fjorden, och genom vlka den allt efter det landhöjnngen fortskrdt, skurt sg ned. Dylka sedment blda stor utsträcknng älvstränderna "särsklt utefter den nedersta delen av älvloppet, d. v. s. å sträckan mellan Klutmark och mynnngen. Torvavlagrngar ntaga ngen större roll de bldnngar, varav älvstränderna bestå. I de låglänta, dålgt dränerade områdena väster om älven å sträckan mellan Naustajaure och Levattnet blda de marklagren nom de talrka smärre depressoner, som här fnnas. De; utgöras förnämlgast av kärrtorv, äga ej någon större mäktghet och nå blott på enstaka platser fram tll älven. (Forts, â sd. 3.)
2 Vattenmäng d kubkmeter per sekund Beräknad turbneffekt hkr.?; = 75 %. Fallsträckans benämnng. kvkm m. ö. h. Fall höjd n Avstånd från mynnngen km Nederbörds- Medelvatteområde yta 1 Läg- Varaktgt et. Varaktghet. Installerad Medel Hög Låg Medelvatten. vatten. vatten. vatten. vatten. 75 % 50 "A tö % 50 % turbneffekt Lägsta Hela Lägsta Hela Lägsta Hela Lägsta Hela Lägstamalmaltonelltonellmal. Nor Nor Excep Excep Nor årsvärdedenvärdedenvärdedenvärdeden. pero års- pero års- pero års- pero Lägstamal. Nor hkr. Exceptonell. Normal. Användnng och övrga anmärk- nngar. Storavan. Pegel. Bergnäsforsen Slagnäsforsen Övre Ledfatsforsen Nedre Ledfatsforsen Övre Bastuselsforsen Nedre» Krokselsforsen Näverselsforsen Långselsforsen Kåtaselsforscn Lllselsforsen Domaresels forson Häbberselsforseu Bredforsen Vågselsforsen Storvdselsforsen Mörtselsforsen Grytforsen Dyngselsforscn Nvängcsögon Sandforsarna Järvf allot G rubbfallet Gallejaurefallet Storlolmsforsen ) > Treholmsforsen Granbergsforsen Vargforsen 207.3 6320 3418.1 207.0 416.5 206.0 416.5 204.0 6330 413.4 196.2 6560 413.2 195.2 408.6 174.1 6830 408.2 173.8 173.1 407.4 407.2 172.4 402.1 169.1 401.9 168.7 401. C 166.4 6860 401.6 164.9 394.0 164.2 393.7 162.6 377.8 161.5 377.8 160.3 159.9 372.2 371.9 159.7 369.3 158.1 36S.9 157.9 367.1 156.7 366.4 155.9 362.5 155.5 362.3 155.1 360.O 151.5 357.3 150,6 352.5 148.5 348.4 148.1 346.9 147.5 346.9 145.2 343.0 144.0 337.4 143.3 337.2 143.2 336." 140.8 138.2 7080 7190 336.6 327.5 136.6 327.0 134.6 323.4 132.1 323.1 131.4 316.9 130.7 316.5 129.9 309.4 129.5 129.3 128.4 127.6 7230 309.2 307.7 307.2 303.9 125.3 7550 300.1 122.3 297.9 116.3 272.7 114.3 7610 272.6 113.5 262.2 112.5 261.6 112.0 255.9 111.8 111.5 255.6 252.1 109.4 251.7 109.1 107.2 247.7 243.3 106.7 7650 240. C 102.6 7700 235.0 101.4 231.0 97.2 227.3 95.6 217.5 91.0 7760 211.3 88.1 188.9 84.5 7S30 181.1 Malåns nlopp S3, o 9740 180.7 Grânaforseu Bredselsforsen Kusforsen Rengårdsforsen Pegel. 76.2 76.0 72.5 72.2 71.1 71.0 68.7 67.2 9805 178.4 175.5 174.0 171.8 9790 171.6 168.1 167.2 160.3 1.6 13 26 16 38 54 65 42 94 370 500 210 420 260 610 860 1040 670 1500 0.0 3.1 400 810 500 1180 1670 2020 1300 2910 0.2 30 50 30 80 110 130 80 190 4.6 40 55 67 43 96 510 600 1200 740 1840 2530 3080 1980 4420 0.4 50 100 60 160 220 270 170 380 0.8 14 27 41 56 69 45 99 370 520 110 220 130 330 450 550 360 790 Hela vattenmängden är 0.2 30 50 30 80 110 140 90 200 hänförd tll 5.1 710 1380 820 2090 2860 3520 2300 5050 Ledfatsfor- 0.2 30 50 30 200 80 110 140 90 sarna, som lgga norra 0.3 40 80 50 120 170 210 130 300 grenen. O.o 7.6 1060 2050 1220 3120 4260 5240 3420 7520 0.3 40 80 50 120 170 210 130 300 15.9 2230 4290 2540 6520 8900 11000 7150 15700 0.0 5.6 780 1510 900 2300 3140 3860 2520 5540 0.3 70 100 40 80 50 120 170 210 130 300 2.6 360 700 420 1070 1460 1820 1170 2600 0.4 60 110 60 160 220 280 180 400 1.8 42 46 250 490 290 760 1010 1260 830 1800 0.7 100 190 110 290 390 490 320 700 3.9 550 1050 620 1640 2180 2730 1790 3900 0.2 30 50 30 80 110 140 90 200 2.3 320 620 370 970 1290 1610 1060 2300 2.7 71 101 380 730 430 1130 1510 1890 1240 2700 4.8 670 1300 770 2020 2690 3410 2210 4850 4.1 570 1110 660 1720 2300 2910 1890 4140 1.5 210 400 240 630 840 1060 690 1510 0.0 3.9 550 1050 620 1640 2180 2770 1790 3940 5.6 43 72 47 102 780 1510 900 2410 3140 4030 2630 5710 0.2 30 50 30 90 110 140 90 200 0.5 70 130 80 210 280 360 230 510 0.1 10 30 20 40 60 70 50 100 9.1 28 17 57 1270 2550 1550 3910 5190 6550 4280 9280 0.5 73 103 380 520 70 140 90 210 280 370 230 520 3.6 500 1010 610 1550 2050 2630 1690 3710 0.3 40 80 50 130 170 220 140 310 6.2 870 1740 1050 2670 3530 4530 2910 6390 0.4 60 110 70 170 230 290 190 410 7.1 990 1990 1210 3050 4050 51S0 3340 7310 0.2 30 60 30 90 110 150 90 210 1.5 210 420 250 640 850 1100 700 1540 0.5 70 140 90 210 290 370 230 520 3.3 460 920 560 1420 1880 2410 1550 3400 3.8 44 48 530 1060 650 1670 2170 2770 1820 3910 2.2 30 46 58 76 50 106 310 660 370 1010 1280 1670 1100 2330 25.2 3530 7560 4280 11600 14600 19200 12600 26700 0.1 10 30 20 50 60 80 50 110 10.4 107 1460 3120 1770 4780 6030 7900 5200 11100 0.6 80 180 100 280 350 460 300 640 v 5.7 800 1710 970 2620 3310 4330 2850 6100 0.3 40 90 50 140 170 230 150 320 3.5 490 1050 600 1610 2030 2660 1750 3750 0.4 60 120 70 180 230 300 200 430 4.0 560 1200 680 1840 2320 3040 2000 4280 4.4 620 1320 750 2020 2550 3340 2200 4710 2.7 59 77 51 380 810 460 1240 1590 20S0 1380 2890 5.6 780 1680 950 2580 3300 4310 2860 5990 4.0 15 47 108 540 600 1200 680 1880 2360 30S0 2040 4320 3.7 560 1110 630 1740 2180 2850 1890 4000 9.8 1470 2940 1670 4610 5780 7550 5000 10600 6.2 930 1860 1050 2910 3660 4770 3160 6700 22.4 78 109 3360 6720 3810 10500 13200 17500 11400 24400 7.8 110 1170 2340 1330 3670 4600 6080 3980 8580 0.4 31 48 60 79 52 111 380 540 60 120 70 190 240 320 210 440 2.3 17 38 19 60 68 97 64 131 400 590 390 870 440 1380 1560 2230 1470 3010 2.9 490 1100 550 1740 1970 2810 1860 3800 1.5 250 570 280 900 1020 1450 960 19C0 2.2 65 370 840 420 1320 1500 2130 1430 2880 0.2 30 80 40 120 140 190 130 260 3.5 590 600 1330 660 2100 2380 3400 2280 4590 0.9 150 340 170 540 610 870 590 1180 6.9 1170 2620 1310 4140 4690 6690 4490 9040
3 Yattenmäng kubkmeter per sekund Beräknad turbneffekt hkr. >] = 75#; Fallsträckans benämnng. *»; km Avstånd från mynnngen Nederbörds- Medel- Fallomvattenyta höjd råde kvkm m. ö. I. m Lågvatten. Exceptonell. Normal. Lägsta årsvärde. "Varaktghet. 75 * 50 % Hela Lägsta peroden. årsvärde. Hela peroden. Lägsta. Normal. Normal. Exceptonell. Exceptonell. Normal. Lägsta årsvärde. "Varaktghet. 75 % 50 % Hela peroden. Lägsta årsvärde. Hela peroden. Lägsta. Normal. Medel Hög. Lågvatten. vatten. vatten. Medelvatten. Installerad turbnefekt hkr. Användnng och övrga anmärknngar. Båtforsen Karsbäcksforsen Fnnforsen Granforsen Krångforsen Gråbergsströmmen Selsforsen Akerforsen Kvstforsen m. fl. 65.5 60.2 60. o 55.0 54.5 52.3 51.8 44.5 44.2 43.0-42.3 41.4 40.6 39.5 36.1 34.8 33.0 31.G 28.8 27.0 24.2 21.4 20.3 20.0 18.8 16.2 12.8 11.3 O.O 10610 158.1 157.4 157.1 156.8 150.7 150.7 10700 143.7 11090 142.2 122.7 118.7 118.0 108.4 105.2 103.7 11160 96.0 74.1 69.0 68.0 62.8 11190 11385 11395 11510 11760 11800 62.2 41.5 37.5 37.5 35.4 33.7 15.9 4.8 1.2 0.0 2.2 0.7 0.3 0.3 6.1 18 41 20 65 71 104 70 140 410 600 0.0 7.0 66 105 71 141 1260 2870 1400 4620 4970 7350 4970 9870 1.5 610 270 610 300 990 1060 1570 1060 2120 19.5 42 68 73 108 73 145 3510 8190 3900 13300 14200 21100 14200 28300 4.0 0.7 720 130 1680 290 800 140 2720 ' 480 2920 510 4320 760 2920 510 5800 1020 9.6 1730 4030 1920 6530 7010 10400 7010 13900 3.2 580 1340 640 2180 2340 3460 2340 4640 1.5 270 630 300 1020 1090 1620 1090 2180 7.7 1390 3230 1540 ' "5240 5620 8320 5620 11200 21.9 19 43 69 109 74 146 420 620 4160 9420 4380. 15100 16000 23900 16200 32000 5.1 970 2190 1020 3520 3720 5560 3770 7450 1.0 190 430 200 690 730 1090 740 1460 5.2 990 2240 1040 3590 3800 5670 3850 7590 0.6 110 260 120 410 440 650 440 880 20.7 3930 8900 4140 14300 15100 22600 15300 30200 4.0 0.0 2.1 1.7 17.8 11.1 3.6 1.2 44 45 21 "70 71 72 73 74 75 111 112 114 115 75 76 77 78 148 149 151 151 420 630 640 370 130 50 50 1100 760 400 320 3380 2110 680 : 230 840 290 120 120 2500 1720 900 730 7650 4770 15S0 540 420 140 60 60 1220 800 420 340 3560 2220 720 250 1320 460 200 200 3960 2760 1470 1190 12500 7770 2560 860 1500 500 210 210 4330 2920 1550 1260 13200 8210 2660 900 2130 730 310 310 6340 4360 2330 1890 19800 12300 4030 1370 1430 490 210 210 4270 2ÌS60 1570 1270 2880 980 420 420 8540 13400 26300 8320 2740 920 5840 3110 2520 16400 5360 1810 11100 Drft av elektrska generatorer. Ägare : Skellefteå stad. De kolumnerna upptagna vattenmängder och effekter med 75 och 50 % varaktghet, som gälla hela peroden, överensstämma cke med de förut utgvna häften upptagna med 9- oeh 6-månaders varaktghet. Se övrgt förklarngarna. Strandför- Sjöarna nedom utloppet ur Storavan nämlgen Naustajaure, Slagnässjön och hållanden. Levattnet hava tll stor del höga och brant stgande grusstränder. Slagnäsforsen har brett och blockrkt, vd högvatten översvämmat strandplan. Ledfatsforsen (norra grenen), blockrk fors; norra stranden är låg med myrar nåt land; södra stranden har c:a 2 m hög Strandbrnk. Övre Bastuselet har låga sandstränder, den norra stranden å vlken myrar förekomma, är lägst. Övre Basuselsforsens övre del har låga och storblockga moränstränder; även här är den norra stranden lägst med myrar. Lllselet har storblockga moränstränder med höga strandbrnkar. Nedre Bastuselsf orsen. övre delen begränsas norr av en 15 20 m hög, brant rullstensås, söder av storblockg, långsluttande, med tallskog bevuxen morän. Eullstensåsen framgår här längre nåt land. I nedre delen bestå stränderna av röd, ofta starkt förldyftad grant. Krokselet begränsas norr av låga sankmarker, söder av en c:a 5 m hög strandbrnk nskuren. grus. Krolcsélsforsen har låga grusstränder med rundslpade stenar, övre delen av forsen är bred och uppfylld av block och grund. Näverselet har långsluttande stränder med barrblandskog. Näverselsforsen; forshuvudet är blockrkt med låga, sanka moränstränder; längre ned äro stränderna höga och branta samt bestå av grus. Långselet har höga och branta grusstränder. Lang selef orsen har laga, blockrka och sanka moränstränder. Kåtaselets norra strand är långsluttande, den södra brantare oeh tallskogsbevuxen. Kåtaselsforscn har låga, nåt land svagt stgande stränder. Lllselet har c:a 8 m höga strandbrnkar. Lllselsf orsen har överst jämna tallbevuxna stränder. Domareselet har låga stränder av morän. Domareselsforsen har överst några m höga", stränder, som längre, ned blva lägre. Häbberselet har låga och sanka stränder, på norra sdan myr. Häbberselsforsen har höga och delvs blockrka moränstränder. Vågselets -södra strand har c:a 3 m hög brnk. Vågselsforsens norra strand är låg med myrar, den södra har c:a 2 m hög strandbrnk. Storvdselsfosen ha delvs laga, blockrka moränstränder, delvs höga strandbrnkar. Mörtselet; överst äro stränderna relatvt höga och bevuxna med tallskog, nederst låga och sanka. ~ Mörtselsforsen har två grenar, sklda åt'av en mndre holme. Den södra grenen är avstängd av leddamm för tmmer. Bergstränder av svart skffer. Lllselets norra strand är långsluttande med barrblandskog, den. södra låg och sank. Grytforsen har två grenar, sklda at av en mndre holme. Den södra grenen är avstängd av leddamm för tmmer. Stränderna äro låga och bestå av morän och berg. Sandselets- norra strand har c:a 3 m hög strandbrnk nskuren sand, den södra har överst c:a 10 m hög strandbrnk, men är längre ned låg och sank. Sandforsens stränder äro tll större delen rätt höga och tallbevuxna, längst ned är dock norra stranden låg och sank. Järvsele har låga stränder med tallskog. Järvfallet har norr låg moränstrand, söder delvs hög bergstrand. Gubbselets norra strand är e:a 3 m hög och nskuren sand, dess södra högre och brantare samt består av berg. Gallejaureselets strandbrnkar äro höga och utgötas av sand. Gallejaur ef alle har höga bergstränder, som fortsätta nedom fallet. Storholmsforsens norra strand utmed Storholmen är låg, tallbevuxen, södra stranden består dels av berg, dels av morän. Treholmsforsens norra strand är låg och består av blockrk morän, dess södra är hög och -utgöres av grus. Granbergsselets stränder äro c:a 3 m höga. Granbergsforsens stränder bestå av berg. Storselets norra, strand består av morän och är överst rätt låg, men stger längre ned tll c:a 3 m:s höjd; södra stranden består lkaledes "av morän och ar överst hög, längre ned låg och sank. Vargforsens övre, mndre strda del»vargrumpan» har höga tallbevuxna, starkt sluttande moränstränder. Vd»strupen», som utgör en förträngnng av älven, blr forsen skarpare. Här bestå stränderna; vlka på södra sdan äro mycket höga och svårframkomlga, av' berg. - Grånaforsens stränder bestå av berg. ' Bredselet har överst några meter högä strandbrnkar, längre ned blr den södra stranden långsluttande och sank. Bredselsforsens norra strand består av berg. Efter den södra framgår leddamm för tmmer. Vd Kusf orsen har älven mycket höga, brant stupande bergstränder. Rengårdsforsen har allmänhet höga moränstränder. Berg går dagen överst efter norra stranden. Mellan Rengårds- och Båtforsarna äro stränderna höga, ofta branta och bestå mestadels av morän samt här och var av berg. Båtforsens norra strand är långsluttande, den södra brant. Båda bestå av blockrk morän. Nedom forsen äro stränderna mestadels höga och bestå av morän. Earsbäcksforsens stränder äro branta samt utgöras av blockrk morän. Vd Fnnf orsen är älven sammanträngd mellan bergstränder och delar sg mtt forsen tvänne grenar, varav den södra bldar en nästan 90 skarp krök. I forsen är uppförd leddamm för tmmer, som avdämmer dess södra gren, vlken nu lgger såsom»dött fall» med klyftor och jättegrytor. Nedom Granforsen omväxla höga, skogbevuxna stränder av morän, grus och sand med lägre av svämsand uppbyggda områden. Dessa senare upptaga större områden, särsklt mellan Norrström och Krångfors. Vd Krångforsen äro stränderna höga och bestå av morän och berg. Vd Selsforsen bestå- stränderna av berg. - Vd Kvstforsen äro- stränderna höga, moränklädda och blockrka. Nedom Skellefteå stad mnskas strändernas höjd. I synnerhet den södra är långsluttande. Odlade marker följa älven så gott 'som hela- vägen-från-mede. Nedanstående tabell upptager månadsmeda av nederbörd under peroden 1912 Nederbörd. 1921 för några statoner nom Skellefteälvs-flodområde eller dess omedelbara närhet, och är den uppställd så att den västlgast belägna står överst, den östlgaste nederst. Fullständga observatoner för hela peroden fnnas vd Jäckvk, ' Allejaure, Malå och Glommersträsk. - De övrga hava vart gång från och med år 1916 eller 1917, men har med hjälp av de fullständga sererna reduk- 'ton för samtlga statoner verkställts tll peroden 1912 1921.
4 Medelnederbörd 1912 1921. b. jan. febr. mars aprl. maj jun jul ang. sept. okt. nov. dec. år ö. b. 1311. Merkenes.. 600 43 52 51 25 50 55 SI 80 70 43 79 53 682 45. Jäckvk... 430 34 27 27 29 19 69 66 84 59 34 49' 39 '536 1283. Vuonatj vken 510 38 42 29 27 34 55 94 83 64 33 46 40 585 549. Allejaure. 480 31 31 31 28 30 70 84 93 52 39 51 42 582 1 287. Hedberg.. 440 29 23 28 22 30 39 72 72 46 39 49 36 485 1263. Johannsberg. 400 36 26 37 22 29 55 80 79 50 48 41 44 547 O O C 46. Malâ... 25 17 18 19 24 54 72 78 43 29 34 32 445 551. Glomersträsk 375 31 24 20 20 22 35 66 62 51 35 43 41 450 1 264. Grönlden.. 300 33 17 32 28 34 35 6S 59 64 50 37 46 503 Medeltal 428 33 29 30 24 30 52 76 77 55 39 4S 41 535 Tllförltlga vattenståndsmätnngar för en längre följd av år förelgga på denna sträcka Storavan (Llla Bäcknäs fr. 10 /6 1904, Bergnäsudden fr. 1 / 1909, avbrott 1 /n 3 918 sl /'o 1920) och vd Kusfors (fr. 12 /u 1899). Kortvarga eller osammanlängande vattenståndsobservatoner hava dessutom förekommt vd Treholmsfors ( 31 /s 1915 80 /n 1917), Fnnforsen (V 10 1917 31 /s 1921), Myckle (fr. 6 ja 1915 med avbrott allmänhet för vntermånaderna) och Lejonström (sommarobservatoner 1903 1915). För.peroden 1910 1920 hava Storavan och vd Kusfors erhållts följande höjder å karakterstska vattenytor: Exc. högvattenyta Normal >» medelvatteny Lägsta > Normal lågvattenyta Exc. > Storavan Kusfors 419.07 m. ö. b. 173.71 m. ö 418.88 > 173.15 > 418.12 > 171.65 > 418.05 > 171.42 > 417.73 > 170.72 > 417.54 > 170.42 $ TO Med tllhjälp av motsvarande värden Storavan och vd Kusfors hava för samma perod vd Treholmsfors, Fnnforsen och Myckle följande höjder å karakterstska vattenytor beräknats: 50 Mede nederbör t L Treholmsfors Fnnforsen Myckle Normal högvattenyta 236.10 m. ö. b. 123.70 m. ö. h. 8.40 m. ö. b. > medelvattenyta 235.20 > 122.70 > 7.50 s > lâgvattenyta 234.60 > 122.20 > 7.20 > Vattenståndets årlga varaton framgår av dagrammet över vattenståndet vd Kusfors pegel, som upptager kurvor, dels för medelvattenstånd åren 1900 1920, och dels för vattenstånd några karakterstska år (våt-, torr- och normalår). Vattenstånd. «0- H*e- «Ö- -lo 1SOO 1920 grsm. vd, Kusfjr s l.g,a,4t,a,c.7.8.9.1p, 11,12 månad Medelnederbörd för peroden 1912 1921. Av dagram och tabell synes, att sommaren är den vda nederbördsrkaste årstden. I medeltal lgger maxmum august och mnmum aprl. Motsvarande nederbörd är resp. 77 och 24 mm. De fem över höjdmedeltalet lggande statonerna hava medeltal en årsnederbörd av 574 mm, vlket utgör c:a 7 % mer än medeltalet för samtlga statoner. Då dessa emellertd även äro belägna längre västerut än de senare, är detta cke särsklt upplysande vad beträffar nederbördens öknng med tlltagande höjd över havet. Undersöknngar häröver hava emellertd vsat, att denna öknng vd vssa nvåer är mycket betydande. Då emellertd nederbördsstatoner saknas på större höjder än 600 m ö. h. kan det tabellen anförda sffermateralet därför på ntet, sätt anses representatvt för hela området och särsklt fjällområdena torde förekomma avsevärt högre nederbörd. Bfloder och Skellefteälv har vd utloppet ur Storavan ett nederbördsområde av 6 320 kvkm s J oa och vd mynnngen Bottnska vken 11 800 kvkm. Av öknngen komma 1 900 kvkm på Malån, som tllstöter från höger vd km 83,6, och som utgör älvens största tllflöde på denna sträcka. Av övrga bfloder märkas: Vågträskån fr. h. vd km 139 Skattån»v.» 128 Petkån s» * 67 Korsbäcken * h.» 50 Skråmträskbäcken»»» -3 Stöverån» v.» 13 Klntforsån»» 5 l-' Nederbördsområde 90 kvkm 310» 800» 100» 190» 110» 250» 1 850 kvkm På samtlga dessa tllflöden komma 3 750 kvkm, vlket utgör 68 % av den totala öknngen mellan Storavan och havet. I sn övre del avvattnar Skellefteälv en mängd stora sjöar. Nederbördsområdet har vd Storavans utlopp en.sjöprocent av 16.1, vlket värde torde vara större än nom varje annat norrländskt flodområde av motsvarande storlek. Bland dessa sjöar äro de största följande: Ikesjaure kvkm Hornavan 24 Partaure " Kebnesjaure ^4 Gubbljaure 1 Uddjaur.. 179 Asjaur 44 Fluka 12 Sebdnesjaure 10 Storavan 174 Nedom Storavan genomflyter älven Naustajaure (med Slagnässjön = 13 kvkm) och Levattnet (=18 kvkm), men saknar därefter alla utvdgnngar, som kunna karakterseras såsom sjöar. Bland tllflödena har Malån ett ganska sjörkt vattenområde. QQ loo.jam febr, rmars aprl mg fun jul guc. se-pt. I Okt.. Tov. flee. Årskurvoma vsa allmänhet två utpräglade maxma, av vlka det tdgaste förorsakas av hem- eller vårfloden, det senare av sommarfloden. Hemfloden nträffar vanlgen under maj månad nom en tämlgen lten tdsampltud. Under peroden 1911 21 är dess maxmum medeltal d. 17 maj och endast under åren 1917 och 1921 lgger detta nom en annan månad, det förra året d. 1 /g, det senare d. 29 / 4 - Under ett år, nämlgen 1917, nträffar årets högsta vattenstånd under hemfloden, vlken dock detta år är av kort varaktghet. Hemfloden, > som regel är jämförelsevs obetydlg och utsträckt över en förhållandevs kort td, följes av den tll storlek och utsträcknng vda betydelsefullare sommarfloden. På grund av den från fjällen försggående smältnngen och smältvattnets långsamma avtappande från de stora sjömagasnen, blr vattenförngen hög under hela sommaren. Sommarens vattenståndsmaxmum nträffar vanlgen jul månad, men kan även lgga slutet av jul eller början av august. Under regnrka somrar såsom exempelvs år 1920 förekomma flera maxma. Om hösten, september eller oktober, vsa de ensklda årens vattenståndskurvor ofta en mndre stegrng orsakad av en förhållandevs stor nederbörd, samtdgt som avdunstnngen vd denna td är obetydlg. De maxma, som senare under november och december ofta nträffa, orsakas vanlgen ej av ökad avrnnng utan av dämnng på grund av sörpnng och bottensbldnng, vlken allmänhet föregår släggnngen. Vd Storavans utlopp bestämmes så gott som uteslutande vattenståndet av förhållandena nom fjällområdet och de stora sjöarnas förmåga att magasnera den från detta avrnnande vattenmängden. En tdg hemflod motsvarande den, som längre ned älven förekommer, fnnes cke. Vattenståndsmaxmum nträffar vanlgen jul månad. Härfrån sjunker vattenståndet allmänhet ganska jämnt, och då nederbörden om hösten nom fjällområdet stor utsträcknng faller form av snö, saknas vanlgen även varje spar av höstflod. Vattenmängdsmätnngar hava utförts vd Storavans utlopp, Treholmsfors, Kusfors och Myckle samt det största tllflödet Malån vd Fromheden. Endast vd Storavans utlopp och Kusfors har emellertd antalet vart tllräcklgt för konstrukton av avbördnngskurvor. Med stöd av dessa hava vattenmängder uträknats för peroden 1912 1920 för Storavans utlopp och för peroden 1000 1920 vd Kusfors. För Storavans Vattenmängder.
5 utlopp har därefter redukton verkställts tll peroden 1900 1920 med tllhjälp av motsvarande värden vd Kusfors. Följande månadsmeda och karakterstska vattenmängder hava för denna perod erhållts: jan. febr. mars aprl maj jun jul aug. sept. okt. noy. dec. år, 3 «5 «pr 3 pr 09 3 CC b» PT B 'J pr 3 to w pr 3 09 M pr 3 w pr 3 00 pr 3 CD pr 3 cc pr 3 09 pr 3 "Sr pr 3 CO pr CC s OJ m y te CO.3 CO. 3 03 a OS 3 00 3 OS 3 CO e OQ e CO 3 03 3 Storavans utlopp 41 6.5 36 5.7 31 4.9 29 4.6 47 74 155 25 271 43 182 29 120 19 9315 71 51 8.1 94 15 Kusfors 65 6.6 51 5.2 45 4.6 49 5.0 143 15 214 22 309 32 231 24 165 17 124113 96 9.8 81 8.3 131 13 Avrnnngens årlga varaton följer vattenståndets. Den med månadsmedeltal utjämnade kurvan har vd båda statonerna stt maxtnum jul, mnmum lgger vd Storavans utlopp aprl, vd Kusfors mars. På grund av den tdgare avsmältnngen de östra områdena är avrnnngen under aprl och maj större vd Kusfors än vd Storavans utlopp, men är eljest, såsom naturlgt är, den förra under större delen av året mndre. Med hänsyn tll den stora sjöprocenten ovan Storavans utlopp förefalla såväl vntermånadernas avrnnng som lågvatten och 9-månadersavrnnngen vd denna plats väl små förhållande tll motsvarande värden vd Kusfors. Sannolkt är emellertd den redukton, som företagts på grund av vattenståndets dämnng av bottens forshuvudet nedom Kusfors, otllräcklg, varför vntervattenmängden här blvt för högt angven. Storavans utlopp N = 6 320 kvkm Knsfors N = 9 790 kvkm m a /s 1/skm 2 m 3 /s 1/skm 2 Exc. högvattenmängd 80. 587 60 Normal» 58 402 41 Medelvattenmängd 15 131 13 Lägsta medelvattenmängd....... 4 2 6.6 65 6;6 Vattenmängd med 50 % varaktghet....... 5 9 9.4 94 9.6 6-mätnadersvattenmängd, medeltal 65 10 97 9.9 Lägsta > 8.6 68 6.9 Vattenmängd med 75 ^varaktghet.... 3 8 6.0 60 6.1 9-månadersvattenmängd, medeltal.... 36 5.7 57 5.8 Lägsta >.... 1 6 2.5 19 1.9 Normal lågvattenmängd 4.1 38 3.9 Exc. >..... 1 3 2.1 17 1.7 Mäadsmecna av avrnnng' 1900-1920 LlLa Bäcknäs Kusters Me U-je ayrlfrt.rt.g- l/sto; v Me d îlvaràktû foetsknrv l ISO 0 191.0 Tabellens turbneffekter hava beräknats med en verknngsgrad av 75 % ur de Dsponbel naturlga framrnnande vattenmängderna. Då det endast undantagsfall vart vattenkraft. möjjgt att bestämma motsvarande fallhöjder, har vd beräknngen allmänhet utgåtts från medel vattenytan, som vd avvägnngen regel blvt säkert bestämd. Då fallhöjderna vd forsar och fall vanlgen öka med fallande vattenstånd, under det att ett motsatt förhållande äger rum vd sel och spakvatten, är det på grund av denna beräknngsgrund vanlgare, att forssträckornas effekter blvt för lågt än föl högt beräknade. Tll fallförlusterna älvén eller erforderlga kanaler har ngen annan hänsyn tagts, än som kan lgga den antagna verknngsgraden och ej heller därtll, att vssa sträckor näppelgen kunna tllgodogöras. Da svårghet rader att avgränsa vssa forsar, och då uppgfterna angående forsarnas benämnng ofta äro ofullständga, kunna tabellen mndre felaktgheter dessa avseenden förekomma.... För de olka delsträckorna hava följande effekter turbnhästkrafter erhållts: AvrnnngsvaraMghet dagar per år. Avrnnng 1/skm 2 Storavans utlopp 1912 1920 d a ; a r Kusfors 1900 1920 1 365 2 365 359 3 360 352 4 348 340 5 315 308 6 275 276 8 227 208. 10 187 178 15 112 118 20 74 81 25 58 57 50 21 2 100 Beträffande vattenmängdernas tllförltlghet må anmärkas, att avbördnngskurvan är ganska säkert bestämd for Storavans utlopp mellan 25 och 300 kbm:s och vd Kusfors mellan 70 och 500 kbm:s avbördnng. I Storavan äro vattenstanden cke sdämda, vlket tdvs nträffar särsklt under släggnngstden vd Kusfors. Yd dessa tllfällen hava därför vattenmängderna beräknats genom mterpolerng. Med lednng av vattenmängderna vd Storavans utlopp och Kusfors hava nterpolerats och extrapolerats värden för mellanlggande och nedom Kusfors belägna sträckor. Da nederbörden nom de väster belägna fjälltrakterna är avsevärt större än skogsområdet österut, överstger den årlga medelavrnnngen vd Storavans utlopp avsevärt den långt ned älven vd Kusfors bestämda. Km Lågvatten Exc. Normal Lägsta årsvärde Varaktghet 75 % 50 % Hela peroden Lägsta årsvärde Hela peroden medel vatten Lägsta Normal 207.3 159.9 6 360 12 370 7 390 18750 25730 31 620 20 520 45 300 159.9 114.3 13 890 27 990 16 530 43 240 56 500 72 490 47180 102 210 114.3 76.2 13 810 28 440 16 080 44170 55 460 73 030 48 040 102 260 76.2 39.5 13 230 30390 14 730 48840 53160 77 940 52 450 104 780 39.5 0.0 19 620 44 560 20 750 71 960 76110 113 870 77100 152 120 207.3 0.0 66 910 143 750 75 480 226 960 266 960 368 950 245 290 506 670 Effekt pr längdkm. 320 690 360 1090 1290 1780 1 180 2440 Kraftverk fnnes endast vd Fnnforsen. Detta utfördes åren 1906 08 för Tllgodooch tllbyggdes åren 1911 12 för tllgodo-gjord vatten- tllgodogörande av c:a 21 m 3 / görande av ytterlgare c:a 29 m 3 /s eller tllsammans c:a 60 m s /s. Den tlln.). kraft. godogjorda fallhöjden är normalt c:a 20 m. (vd högvatten c:a 17,5 Installerade äro första utbyggnadsstadet 4 st. enheter om 1 300 thkr. och andra utbyggnadsstadet 1 st. enhet om 5 500 thkr. eller tllsammans 10 700 )0 thkr. för drft av trefasgeneratorer, vartll kommer 1 st. matareturbn om 400 thkr. Frågan om reglerng av älven är under utrednng. En utvdgnng av kraftstatonen med ytterlgare 5 500 thkr. är avsedd att nom den närmaste tden utföras. Energproduktonen uppgck 1920 tll 42,«. mll. kwh. Energen användes för allmän dstrbuton nom Skellefteå stad och landsbygden nom Skellefteå, Byske, Bureå och Lövångers socknar. Dessutom tllhandahållas större kraftmängder tll Ytterstfors träslper (c:a 2 500 kw.), Skellefteå träslper (c:a 2 500 kw.) och öhrvkens A. B. (c:a 600 kw.). Ägare är Skellefteå stad. Allmän farled har av ålder ägt bestånd från Lejonström tll älvens utlopp Farled. havet. Enlgt Kungl. Maj:ts kungörelse den 31 august 1920 samt beslut av vederbörande länsstyrelser den 6 maj 1881 och den 12 december 1887 fnnes allmän Flottled. flottled hela älven. Enlgt Kungl. Maj:ts kungörelse den 31 januar 1919 om provsorsk förtecknng å de vattendrag, där kungsådra enlgt vattenlagen skall anses fnnas, före Kungsådra. kommer kungsådra hela Skellefteälv nedom Hornavans utlopp.
6.4 vvägda fxpunkter och peqlar (åren 1916 1917). Km fr. mynnngen B e s k r v n llöjd över lavet Km fr. mynnngen B c s k r v n n over havet 207 v. 203 h.! 196 h. 189 h. 185 h. 182 h. 17S h. 172 174 v. J 166 V ' 164 v. 161 v. 160 v. 158 v. 157 v. 155 v. 152 v. 147 v. 145 v. 136 h. 132 h. 130 h. 128 h. j 124 h. ; 121 ; 114 I. 112 h. 111 h. : 109 h. 1 lol h. 103 v. 103 U. 103 v. 102 h. 97 h. 91 v. 85 v. l'ege 20 44, Bcrgnäsudden, 0-pkt 1921 416.78 A -05S st. Storavan, vd utloppet från Storavan, O om avloppet, stor sten ea 20 n S om strandlnjen..._. 419.25 A 2 05!) st. Sjulnäs, största stenen vd sydlgaste udden vd Sjulnäs 414.58 A 1653 st. Slagnässjön, Slagnässjöns nedre ända, ;>0 n uppströms om ett stort stenblock mtt ute vken, största stenen pä stranden 415.20 A 1 654 st. Levattnet a, mtt för flottnngsförenngens stuga å Granlohneu, en hög hälla alldeles strandlnjen 409.85 A 1055 st. Levattnet b, Ö om Sunnanå â udden mtt för Stonholmarna 408.9«A 1 656 st. Skdnäs, Levattnets högra strand mtt för Skdnäs.. 409.OG A 1 657 st. Aspnäs, Åspavans ände, en stor sten 25 m från strandlnjen. ;. 409.88 + 20f0 st. Lappforsen, sten på N str. av Lappforsen, rat lnje med en stor sten och röda gården Bastunäs ; 403.25 A 1 65S st. Levattnet e, vd Levattnets ända, en flat sten nästan markens plan, 12 m från strandlnjen och 30 m från udden..... 402.-19 A 1 659 st. Bastuselet, Nedre Bastuselcts vänstra str., en stor flat häll 15 n nåt land från tmmerbrytareus landfäste... 402.50 A 1660 st. Lllselet a, Lllselet mellan Bastusolsforsens övre och nedre forsstråk, 60 m uppströms om tmmerbrytarens landfäste å udden 396.09 A I 661 St. Kroksclct, mtt Krokselet en stor sten strax ntll en 379.04 bomksta a A 1 662 st. Näverselet, Nävcrselcts nedro ända en flat häll strånalnjen mtt emot forsbrytnngen seet. Bleckat en gran 10 m från 372.98 fxen A 1663 st, Längseet, Långselets nedre ända, mtt för en holme forsen och mynnngen ay ou långt nträngande vk 370.09 A 1664 st. Kataselet, Kåtaselcts vänstra str., mtt för cn bomksta å h. str. 368.48 A 1665,Lllselet st. b, Lllselets nedre ända och 8 m från strandlnjen samt 3 m från ett par större stenar... 364.52 A 1666 st. Domareselet, vd Donareselets nedro ända 30 m nedströms om tmmerkojan ' ' ',' ' ' / ' 1 359.19 A 1667 st. Häbberselct, Häbberselcts nedre ända, 20 m ut seet mtt för åbäckens mynnng... 348.2-1 A 166S st. Vågselet, Yågselets nedre ända, 4 m O om en bomksta. 337.07 A 1669 st. Storvdselforsen, en flat sten 12 m från dammen och 13 m nedströms dammons landfäste A 1 670 st. Mörtselet, Mörtselcts nedre ända, vd flottdammens uppströmsända och 10 m från denna rätt damnlnjen A 1671'st. Grytforsen, Xd Grytforsens övre ända, ett stenblock 10 m från leddammens landfäste och c a 10 m från dennas vattensda A 1672 st. Skatten, mtt för Skattåns mynnng mndre, jordfast grantblock just jämnhöjd med 1915 års h. v. y A 1673 bg. N. Sandselet en udde Nedre Sandselet, strax ovan Saudforsens översta ända _ + 2061 st. Sandfors, grubba med kors, sten vd dammens landfäste mtt för Sandforsgårdarna A 1674 st, Järvfallet, mtt för J ärvfallets nacke, alldeles nvd båtvägen förb fallet och c:a 15 n från fallet :... A 1675 bg. Grubbfallet, Grubbfallets övre ända en häll 15 m från dammen jämnhöjd med forsnacken, alldeles ntll två tallar med h. v. y. märken från h 1866 och /v 1886 A 1676 fog'. Gallejatrcfallet, häll jämnhöjd med forsnacken alldeles nvd flottarstgen A 1677 fog'. Storholmsfallet, häll mtt forsnacken samt mtt för nedre ändan av dammen över älvgrenen bakom Storholmen A 1 67S fog'. Storholmen, högsta hällen mtt för Storholmens nedre ända 10 m från vattenbrynet och 3 m nedströms ett vattenmärke från 1907 märkt 1BB 1907 1331 st. Treholmsfors a, Ö bropelarens uppströms krön. 1 332 st. Treholmsfors b, V bropelarens uppströms krön. 1333 st. Treholmsfors c, Ö bropelarens nedströms krön. 1679 bg. Treholmsfors, på en udde vd forsnacken ;. 16S0 fog-. Granbergsforsen, en klppa alldeles vd övre Granut 11 gångstgen från bergsforsens strupe A 1OSI fog. Vargrumpan, 150 m uppströms om forsens strupe, ungefär mtt för tre klppblock forsen A 16S2 st. Svanfors, 5 n från strandlnjen gården Svanfors ned tll båtstället... 328.74 324.48 317.75 305.4S 300.78 296.18 272.89 262.72 257.87 252.95 243.-19 239.87 239.88 239.90 236.81 229.47 213.15 184.71 83 h. 80 v. 76 v. 72 v. 71 v. 71 71 h. 67 v. 64 v. 60 v. 55 v. 52 v. 50 h. 48 v. 44 v. 44 h. 44 42 v. 37 v. 35 h. 34 v. 30 h. 27 v. 23 h. 20 v. 15 v. 14 v. 14 v. 14 v. 13 v. 9 v. 6 v. 3 v. 1 v. A 16S3 st. Malån, vd Malåns nflöde Svanselet c:a 75 m frfn flottnngsförenngens dstrktsmärke högra stranden av Svanselet... A 16S4 fog 1. Svanselet, cn lat häll markytan c:a 5 m från v. y. vd den s. k. Hällan vd Svansele båtplats A 1 685 st. Grånaforscn, landsvägsbrons norra landfästes uppströmssda A 16S6 bg. Bredsclsforsen, stor klppa vd strandbrnken jämnhöjd med leddammens ände ute forsen 2 0(12 st. (Precsonsavvägngsfx N:o 2121 M.) Järnvägsbrons vd Kusfors nora landfäste, Y om banan Pegel 20 45, Kusfors, O-plt 1920 A 1 334 st. Kusfors, högra landfästets krön, nedströms banan... A 2063 fog. Rengård, mtt emot udden nedom Rengård, nedanför sydlgaste gården Petknäs, 0.8 à 0.4 m över h. v. y. nslagen där borget är kalt A 2 064 hg'. Renström, c:a 120 m från älven, 70 m öster om bonngshuset nedre gården Rörström, 10 m väster om lada A 2 065 st. Renfors, nedom den nne vken Reufors belägna gården, nslagen största, mest, synlga stenen, nvd str. mtt för sydlgaste udden av holme älven _ A 2 066 st. Båtfors, mtt för Ytt. Båtfors, å baksdan av tmmerksta, 8 m från dennas landfäste A 2 0(57 st. Karsbäcksforscn, stor flat häll kanten av skogen, mtt för forsens början, c:a 35 m från str A 2 068 bg. Karsbäcken, vd Karsbäckens utlopp mttemot skarpaste udden v. str. nedom bäckens utlopp älven A 2 069 fog. Loberget, den mest synlga bergudde mtt för där h. str. uppnår sn största höjd, jämnhöjd med h. v. y A 2 070 st. Fnnforsbron, norra uppströmslandfästet, å pallen... O 2071 fog'. Kraftstatons fx, (Fnnforsbron) belägen-c:a 10 m söder om landfästet för don forsen uppförda flottungsdammen A 2 072 st. Fnnfors kraftstaton, muren tll avloppskanalen vd kraftstatonens norra ände, 2.5 m från väggen tll turbnverkstaden, 4 m från pegeln A 2 073 st. Granforsen, stort block själva kanten av banken mtt för forsens början ; A 2074 st. Norrström, sten vattenlnjen mtt för Norrström, vänstra kanton av en holme älven A 2075 bg. Krångforsbron, bergknalle som stcker upp över markytan med c:a 1 m, 40 n SO om brons södra landfäste A'2 076 bg. Irångsvarvet, utskjutande klppa, c:a 200 m väster om gård nvd älven A 2 077 bg. Gråberg, klppa nvd älven, omkrng 60 m O om västra kanten av de mot älven gränsande odlade markerna av Gråbergs ägor, lada belägen omkrng 70 m Ö om fxen... ; ; A 207S bg. Selsforsen, mtt för forsnackcn älvkanten, 0.5 a 0.9 m läte än ntllggande markyta, 4 m V om stort stenblock..... A - 079 st. Skråmträskbäckcn, stenblock c-a 4 m från egentlga stranden, ute stenstranden mellan bäckens båda grojj"' ; ' ' A 2 080 st. Mede, stenblock kanten av älven c:a 30 n O om östlgaste udden av den östlgaste av do två älven belägna holmarna. A 2 OSI st. Myckle övre, 4 m från älvkanten vd Kvstforsens slut, c:a 500 m ovanför fske älven, c.-a 95 m ovanför stengärdsgard... A 1335 st. Myckle a, uppströms stor ston omedelbart vd pegeln. A 1 336 St. Myckle b, nedströms stor sten omedelbart vd pegeln.. l'ege 20-843, Myckle, 0-pkt 1917 A 2 0S2 st. Stöverån, stort block nvd Stöveråns h. str. 40 m från älven, 10 m nedom dammen Stöverån A 2 083 st. Norra Skellefteälv, (Precsonsavvägnngsjx N:r 2031). V. om landsvägen, 44 steg Y om grnd nära tel.st. 9465, 21 steg norr om gångstg längs älven - - - * - ; ' A 2 084 st. Skellefteå, norra uppströmslandfästet landsvägsbron mellan Skellefteå och Sörböle ' A 20S5 st. Hedensbyn, västra uppströmslandlästet, a pallen tor järnvägsbron över bäcken A 2086 bg'. Bergsbyn, Ö om Bcrgsholmens järnvägsstaton, o:a m norr om järnvägen mtt för vägövergång, NO om krök å vägen, c:a 8 m från denna J ' A 20S7 st. Bockholm, den sydvästra grundpelaren tll det på norra stranden av älven belägna statvet för elektrsk lednng över älven.. 1S3.85 182.32 181.82 175.0-2 185.153 169.14 183.02 161.84 162.98 158.81 158.20 152.50 144.89 143.55 143.25 137.24 126.47 119.72 99.29 SS. 5 5 73.27 66.82 63.00 40.00 37.99 18.25 8.71 8.00 7.03 9.92 8.109 9.48 2.81 3.34 2.84 Texten rörande de geografska och geologska förhållandena är författad av Fl. lc. C. Caldenus. Exceptonell lågvattenyta Normal 1 Lägsta medelvattenyta Normal» > högvattenyta Exceptonell högvattenyta > lågvattenmängd Normal» 9-månadersvattenmängd, årsvärde av\ vattenmängd med 75 % varaktghet J Lägsta 9-månadersvattenmängd Vattenmängd med 75 % varaktghet 6-månadersvattenmängd, årsvärde av\ vattenmängd med 50 % varaktghet Lägsta tj-m&nadersvattcnmängd Vattenmängd med 50 % varaktghet Lägsta medclvattenmängd Normal». s högvattenmängd = lägsta kända vattenstånd. = medeltalet av de årlga lågvattenståden. = lägsta årsmedelvattenståndet. = medeltalet av de årlga medelvattenstånden. = medeltalet av do årlga högvattenstånden. = högsta kända vattenstånd. = lägsta kända vattenmängd. = medeltalet av de årlga lågvattenmängdcrna. fden vattenmängd, som under ett år haft en = \ aktghet av 275 dagar. ~ lägsta kända 9-månadersvattenmängd. Iden vattenmängd, som under en perod] haft en "\ aktghet av 75 ' av tden. I don vattenmängd, som under ett år hatt en aktghet av 182'/s dagar. = lägsta kända 6-månaderävattenmngd. Iden vattenmängd, som under en perod haften aktghet av 50 % av tden. = lägsta ärsmedelvattennängden. = medeltalet av dc årlga nedelvatteumängdera = medeltalet av de årlga högvattenmängderna. Förklarngar. var- V ar- Exceptonell högvattenmängd Effekt vd exceptonell lågvattenmängd?» normal»» med 75 % varaktghet» ì 60 %» > vd lägsta medolvattenmängd s > normal» Installerad turbneffekt ; A + O ù v. 11. st bg = högsta kända vattenmängd. Precsonsfx (järn eller mässngsdubb). IJärndubb (Statens meteorologsk-lydrografska anstalt). \lvoppardubb (Rkets allmänna kartverk, nyare fx). Ivors (Statens meteorologsk-lydrografska anstalt). Rng ( 1» '» ) Kors (Rkets allmänna kartverk, äldre fx). = vänster strand. -- höger» == sten. = berg. [det antal turbnhästkrafter, som fås, om motsva- = { rande fallhöjder och vattenmängder med en verkl nngsgrad (>;) av 75?» tllgodogöras. _ (sammanlagda antalet turbnhästkrafter, för vlket ~~ \ turbner fnnas nsatta. Stockholm IHM. I'. A. Norstedt & Sonor. 221282
c o.2 J)Uo>)9s Udd uqjj \ p^ueuua^ex o aolau Joäbh Ijlotvo pl'ojj t- -2 «S o CO 3 CO ^ o ö CM -2 t3 TB «3 5 > V- U h» Lu Id 1-a Wf*tU K$ 7 0f- o,o îseuuq J n+! U H B A å Ld ^--4 tü J CO.SL-SS % % M c <- 2 c: J5 cö -I S'a«3 - m?. <D v uö-o W C..2 <D >N O. u- O. 3 Jo 1 O-Spfl I J3ABl[ J3AO plqh Ul)(A)j 0CNJZ 00011 00001 0006 nb[as[ t ap^jjjospaoqaapa'jsj
_> o o»t L Q) O = v o) *X>JÏ aa 3jux âaeq aaolpföh $> 9S Jdd uq> p8ueuuu9 e^ ^ CM CM Ö 1> CM^ -ö -v J5? ax 5 s j v %Q \ V S? J *!<jh äsm ' :.\ v / s J34>BJ>fjS5 juqjn HejMUSlBA Ul CO HO S * 5a %>, % \ X X j < CO c _5? ro g o S "S "o "O a 5.(1) >VQO fe. O S" Wl-D^-OO sj l.2 0) + )>, f? O. L_ Q. 3 *< o=. > aau t jaaeq j.sao pfóh UU>)A>1 OOOOI 0006 000«000* 0009 ttöjx^ t JKösp J <^lâp â]si
:<S c S (B! v (Q L. O CO o CM ro TS O o cmç: t>"ö p UBlUU3}eA Ja: ara t aac^. a\ 2? cd 5 rg * bj I b. LI -J - U CM I o 0 1-8 CO oo CO CN CM O) S J2" 1S 'S 2 3 c J2 Ï «gc Wj o ä» ><tw <D * -OXIjO "00»OJ>j OOO. 0Q09 lœ^t op^aao sp jo qaap 9^[ j)jq ooyog 00001 jòyejy SBHUìqjn yejjjua^